Garpenberg
Garpenberg är en tätort i Hedemora kommun i Dalarnas län. Den är även kyrkbyn i Garpenbergs socken. Garpenbergs gruva är tillsamman med Lovisagruvan i Örebro län de enda som fortfarande är i bruk i Bergslagen. År 2010 fanns 518 invånare i tätorten.
| Garpenberg | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Hedemora kommun |
| Distrikt | Garpenbergs distrikt |
| Koordinater | 60°18′52″N 16°11′35″Ö / 60.31444°N 16.19306°Ö |
| Area | 120 hektar (2018)[1] |
| Folkmängd | 504 (2018)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6532[2] |
| GeoNames | 2712643 |
  Ortens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Garpenbergs gruvkapell | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
NamnetRedigera
Orten hette tidigare Dala-Finnhyttan och namnet Garpenberg syftade då på Garpenbergs socken. Namnet Garpenberg kommer från ordet "garpar" som var de tyskar som utvecklade gruvdriften. Även finnar, samer och valloner har haft en viktig roll i gruvbrytningens historia.[3]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Garpenberg 1960–2015[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 109 | |||
| 1965 | 1 059 | |||
| 1970 | 849 | |||
| 1975 | 749 | |||
| 1980 | 750 | |||
| 1990 | 783 | 153 | ||
| 1995 | 633 | 154 | ||
| 2000 | 543 | 154 | ||
| 2005 | 564 | 154 | ||
| 2010 | 518 | 153 | ||
| 2015 | 515 | 120 | ||
GruvaRedigera
Garpenberg är en ort med aktiv gruvdrift. Ortens gruva – fram till 2004 två olika som det året förenades – är den enda som fortfarande är i bruk i Bergslagen.[5] Dessutom är sedan 2013 ytterligare en gruvlave i drift.
Från början var det järnmalm som hämtades upp ur berget. Den första källan som omtalar Garpenberg är från 1402[6], men malmutvinningen har hållit på mycket längre än så. Sedermera har silver, zink, bly, koppar och guld blivit viktigare produkter. Silverförekomsten i berget anses som Europas största. Idag är det New Boliden, tidigare Boliden Mineral AB, som svarar för driften i den aktiva gruvan. Gruvan har cirka 310 anställda (december 2008).[7]
Tre gruvlavarRedigera
Det finns tre gruvlavar i Garpenberg, i folkmun benämnda "Södra", "Norra" och "Nya laven" (?). Södra och Norra var från början två separata gruvor. Sedan 2004 finns det en förbindelseort mellan gruvorna omkring 800–900-nivån, och därmed betecknas gruvorna numera som en enda gruva. Den södra laven revs i maj 2019 då den inte varit i bruk sedan 2014.[8] Den var till dess Sveriges näst högsta lave (tillsammans med den i Tuolluvaara) med en höjd av 76 meter. Laven vid Garpenberg Norra är 66 meter vilket placerar den bland de tio högsta i Sverige. Den nedlagda Smältarmossgruvans lave revs i september 2011.
Den tredje laven är nybyggd (2013?). lokaliserad nära norra laven, vid Lappberget. Laven är 85 meter hög och hissen går ända ner till 1100-nivån.[9]
GruvkapelletRedigera
I det gamla gruvkapellet i Garpenberg från tidigt 1600-tal samlades gruvfolket till bön före och efter arbetet. Nu är kapellet det enda[5] bevarade gruvkapellet i Sverige. Det har flyttats 150 meter på grund av rasrisk, men är i övrigt bevarat i ursprungligt skick. Övervåningen är idag inredd som museum med samlingar från äldre tiders gruvdrift.
SamhälletRedigera
I den äldre delen av byn ligger bland annat den jugenddekorerade kyrkan från 1780-talet, gammelgården och skolan. Där återfinns också Garpenbergs auktionslokal inrymd i den gamla järnvägsstationen.
Det finns även en gammal kalkgruva (Kalkgruvhagen) med anor från 1400-talet i området Finnhyttan på vägen till Garpenbergs norra gruvområde. Driften bedrevs i dagbrott. En kalkugn från 1860-talet finns bevarad i ett av brotten. I området finns även ett unikt örtbestånd.
Garpenbergs herrgårdRedigera
Strax utanför Garpenberg återfinns Garpenbergs herrgård. Byggnaden är uppförd 1801 av Salomon von Stockenström och är Dalarnas största. Byggnaden är uppförd ovan på ett slaggstensvalv med ursprung från Gustav Vasas kungsgård. I den praktfulla blå salongen finns handmålade kinesiska tapeter från 1700-talet. Garpenbergs herrgård har under större delen av 1900-talet härbärgerat en jägmästarutbildning i regi av dåvarande Skogshögskolan. Numera har Högskolan Dalarna diverse kurser i Skogshögskolans tidigare lokaler.
GalleriRedigera
Södra gruvlaven och fotbollsplanen Garpvallen
Kalkbrottet i Finnhyttan
Gruvmuseet
Garpenbergs kyrka
Garpenbergs herrgård
Personer från ortenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 11 januari 2014
- ^ Dalarnas Forminnes- och Hembygdsförbund 2006: Dalarna 2006-ett mångkulturellt landskap. ISBN 91-87466-78-3
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b] Garpenberg i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 juli 2016.
- ^ Gruvbyggnader i Dalarna, Kjell Sundström i årsboken Dalarna 1994
- ^ ”Dalarnas Tidning”. Arkiverad från originalet den 9 december 2008. https://web.archive.org/web/20081209062050/http://www.dt.se/nyheter/hedemora/article379814.ece. Läst 8 december 2008.
- ^ Därför sprängs gruvlaven i Garpenberg
- ^ Dalarnas Tidningar, De siktar högst i Dalarna
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Garpenberg.
