Garpenberg
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Garpenberg är en tätort i Hedemora kommun i Dalarnas län. Den är även kyrkbyn i Garpenbergs socken. Garpenbergs gruva är tillsamman med Lovisagruvan i Örebro län de enda som fortfarande är i bruk i Bergslagen. År 2010 fanns 518 invånare i tätorten.
| Garpenberg | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Hedemora kommun |
| Distrikt | Garpenbergs distrikt |
| Koordinater | 60°18′52″N 16°11′35″Ö / 60.31444°N 16.19306°Ö |
| Area | 120 hektar (2018)[2] |
| Folkmängd | 483 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,025 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6532[3] |
| Beb.områdeskod | 2083TB102 (1960–)[4] |
| Geonames | 2712643 |
  Ortens läge i Dalarnas län
| |
| SCB:s tätortsavgränsning SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
NamnetRedigera
Orten hette tidigare Dala-Finnhyttan och namnet Garpenberg syftade då på Garpenbergs socken. Namnet Garpenberg kommer från ordet "garpar" som var de tyskar som utvecklade gruvdriften. Även finnar, samer och valloner har haft en viktig roll i gruvbrytningens historia.[5]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Garpenberg 1960–2015[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 109 | |||
| 1965 | 1 059 | |||
| 1970 | 849 | |||
| 1975 | 749 | |||
| 1980 | 750 | |||
| 1990 | 783 | 153 | ||
| 1995 | 633 | 154 | ||
| 2000 | 543 | 154 | ||
| 2005 | 564 | 154 | ||
| 2010 | 518 | 153 | ||
| 2015 | 515 | 120 | ||
GruvaRedigera
Garpenberg är en ort med aktiv gruvdrift. Ortens gruva har fram till 2004 varit två olika, vilka det året förenades till en.[7] Dessutom är sedan 2013 ytterligare en gruvlave i drift.
Från början var det järnmalm som hämtades upp ur berget. Den första källan som omtalar Garpenberg är från 1402[8], men malmutvinningen har hållit på mycket längre än så. Sedermera har silver, zink, bly, koppar och guld blivit viktigare produkter. Silverförekomsten i berget anses som Europas största. Idag är det New Boliden, tidigare Boliden Mineral AB, som svarar för driften i den aktiva gruvan. Gruvan hade 310 anställda år 2008[9] och 430 i juli 2020.[10]
GruvlavarRedigera
Garpenbergs två gruvlavar är i folkmun benämnda "Norra" respektive "Nya laven". Tidigare fanns även "Södra laven". Södra och Norra var från början två separata gruvor. Sedan 2004 finns det en förbindelseort mellan gruvorna omkring 800–900-metersnivån, och därmed betecknas gruvorna numera som en enda gruva. Den södra laven revs i maj 2019 då den inte varit i bruk sedan 2014.[11][12] Den var till dess Sveriges näst högsta lave (tillsammans med den i Tuolluvaara) med en höjd av 76 meter. Laven vid Garpenberg Norra är 66 meter vilket placerar den bland de tio högsta i Sverige. Det fanns även en lave vid Smältarmossgruvan, riven i september 2011.
En ny lave från 2010-talet är lokaliserad nära norra laven, vid Lappberget. Laven är 85 meter hög och hissen går ända ner till 1 100-metersnivån.[13]
GruvkapelletRedigera
I det gamla gruvkapellet i Garpenberg från tidigt 1600-tal samlades gruvfolket till bön före och efter arbetet. Nu är kapellet det enda[7] bevarade gruvkapellet i Sverige. Det har flyttats 150 meter på grund av rasrisk, men är i övrigt bevarat i ursprungligt skick. Övervåningen är idag inredd som museum med samlingar från äldre tiders gruvdrift.
BrukRedigera
Järnbearbetning i Garpenberg har förekommit sedan medeltiden. Första kända innehavaren av egendomen var Israel Erlandsson Ängel (död 1332), biskop i Västerås. Under början av 1500-talet hörde bruket till kronan som anlade ett bruk vid mitten av seklet.[14] Bruket blev aktiebolag 1855 och gick i konkurs 1910.[15]
SamhälletRedigera
I den äldre delen av byn ligger bland annat den jugenddekorerade Garpenbergs kyrka från 1780-talet, den gamla sockenstugan och Gammelgården. Där återfinns också Dala-Finnhyttans stationshus, som byggdes för Gruvgården-Fors järnväg.
Det finns även en gammal kalkgruva (Kalkgruvhagen) med anor från 1400-talet i området Finnhyttan på vägen till Garpenbergs norra gruvområde. Driften bedrevs i dagbrott. En kalkugn från 1860-talet finns bevarad i ett av brotten. I området finns även ett unikt[förtydliga] örtbestånd.
Garpenbergs herrgårdRedigera
Strax utanför Garpenberg återfinns Garpenbergs herrgård. Byggnaden är uppförd 1801 av Garpenbergs bruks dåvarande direktör Salomon von Stockenström och är Dalarnas största. Byggnaden är uppförd ovan på ett slaggstensvalv med ursprung från Gustav Vasas kungsgård. I den praktfulla blå salongen finns handmålade kinesiska tapeter från 1700-talet. Garpenbergs herrgård har under större delen av 1900-talet härbärgerat en jägmästarutbildning i regi av dåvarande Skogshögskolan. Numera används byggnaden för hotell- och restaurangverksamhet.
GalleriRedigera
Kalkbrottet i Kaspersbo
Garpenbergs kyrka
Garpenbergs herrgård
Garpenbergs gammelgård
Gruvkapellets museum
Södra gruvlaven revs 2019
Personer från ortenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dalarnas Forminnes- och Hembygdsförbund 2006: Dalarna 2006-ett mångkulturellt landskap. ISBN 91-87466-78-3
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b] Garpenberg i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 juli 2016.
- ^ Gruvbyggnader i Dalarna, Kjell Sundström i årsboken Dalarna 1994
- ^ ”Dalarnas Tidning”. Arkiverad från originalet den 9 december 2008. https://web.archive.org/web/20081209062050/http://www.dt.se/nyheter/hedemora/article379814.ece. Läst 8 december 2008.
- ^ ”Boliden Garpenberg”. https://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/boliden-garpenberg. Läst 30 september 2020.
- ^ Därför sprängs gruvlaven i Garpenberg SVT 15 maj 2019
- ^ Här sprängs gruvlaven i Garpenberg SVT 15 maj 2019
- ^ Dalarnas Tidningar, De siktar högst i Dalarna 24 november 2008
- ^ Garpenberg i Nordisk familjebok: [Elektronisk resurs konversationslexikon och realencyklopedi innehållende upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp]. Stockholm. 1876-1899. Libris 10232361. http://runeberg.org/nf/
- ^ Riksarkivet: Garpenbergs bruk 1854–1874 [1]
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Garpenberg.
