Säter
Säter är en tätort i Dalarna samt centralort i Säters kommun i Dalarnas län.
| Säter | |
| Tätort Centralort | |
 Storgatan, med Säters kyrka i bakgrunden
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Säters kommun |
| Distrikt | Säters distrikt |
| Koordinater | 60°20′35″N 15°45′32″Ö / 60.34306°N 15.75889°Ö |
| Area | |
| - tätort | 486 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 624,52 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 4 731 (2020)[3] |
| - kommun | 11 222 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 9,7 inv./hektar |
| - kommun | 18 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0225 |
| Tätortskod | T6792[4] |
| Beb.områdeskod | 2082TC108 (1960–)[5] |
| Geonames | 2679855 |
  Ortens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Säter | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Nordöst om centrum ligger Säterdalens naturreservat som är ett ravinsystem.
Av de svenska tätorter som tidigare varit städer är Säter med sina 4 500 invånare en av de minsta. Bland kända personer från Säter kan räknas Glenn Nyberg, Magnus Dahlander och Inger Sarin.
Historia
redigera
På platsen låg tidigare en kungsgård, men staden Säter planlades 1630 och fick stadsprivilegier 1642. Stadens centrala delar är en av landets bäst bevarade trästäder. Strax väster om staden finns även Säters sjukhus som öppnades 1912 som då var ett av Sveriges största mentalsjukhus. Sjukhusets rättspsykiatriska avdelning är bland annat känd för att ha haft Thomas Quick, Lars-Inge Svartenbrandt och Sigvard Nilsson-Thurneman intagna. Säter är även känt för Säterdalen och sitt myntverk som tillverkade så kallade klippingar. Stora triathlontävlingar arrangeras årligen på orten och år 1999 och 2004 arrangerade Säter världsmästerskapen i långdistans.
Administrativa tillhörigheter
redigeraSäters stad, som 1642 utbrutits ur Säters socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Säters socken/landskommun i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Säters kommun med Säter som centralort.[6]
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1952 till Säters stadsförsamling, sedan mellan 1952 och 2010 till Säters församling och orten hör sedan 2010 till Säterbygdens församling.[7][7]
Orten ingick till 1937 i domkretsen för Säters rådhusrätt och därefter till 1971 i Hedemora tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Säter i Hedemora domsaga och orten ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[8]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Säter 1960–2020[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 432 | |||
| 1965 | 3 780 | |||
| 1970 | 3 973 | |||
| 1975 | 4 297 | |||
| 1980 | 4 710 | |||
| 1990 | 5 015 | 372 | ||
| 1995 | 4 847 | 377 | ||
| 2000 | 4 479 | 378 | ||
| 2005 | 4 438 | 378 | ||
| 2010 | 4 429 | 381 | ||
| 2015 | 4 613 | 418 | ||
| 2020 | 4 731 | 486 | ||
Anm.: Dalkarlsnäs ingår i tätorten sedan 2020
| ||||
Samhälle
redigeraBankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland öppnade ett kontor i Säter i mars 1899.[10] Detta kontor flyttade till Hedemora 1901, men samma bank etablerade sig åter i Säter år 1904.[11] Stockholm-Öfre Norrland uppgick senare i Svenska Handelsbanken. Säter hade även ett sparbankskontor tillhörde Kopparbergs läns sparbank, som senare uppgick i Swedbank.
Swedbank stängde kontoret i Säter den 28 februari 2017.[12] I december öppnade istället Södra Dalarnas sparbank ett kontor i Säter.[13] Handelsbanken stängde den 21 juni 2021.[14][15][16]
Kommunikationer
redigeraSäters station ligger vid järnvägslinjen Dalabanan.
Järnvägsstationen
redigeraUnder 2022-2023 byggs stationen om och man har skapat mötesspår, så att tåg kan mötas utan att stanna vilket gör resorna smidigare. Det har även gjorts två broar. Ena bron ersätter den tidigare spårövergångnen och förbinder stationsområdet med den nya plattformen som har byggts .Den andra bron är för gående och cyklister som skall ta sig mellan Säterdalen och centrum.[17] Plattformen mellan spåren har gjorts bredare och fått vindskydd och bättre belysning, och även tak på vissa delar. [18][19]
Bilder
redigera-
Dahlanders hörn, där Magnus Dahlander bodde -
Säters sockenstuga -
Åsgårdarna (hembygdsmuseet) -
Säters järnvägsstation
Se även
redigera- Säters socken
- Biografmuseet, Säter
- Lista över fornlämningar i Säter (för omfattning av detta område, se sockenkoden för Säters stad)
Referenser
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ 1896-1900 Kopparbergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Kopparbergs län, s. 48
- ^ 1901-1905 Kopparbergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kopparbergs län, s. 69
- ^ Swedbank stänger ännu ett lokalt bankkontor[död länk], Dalarnas Tidningar, 18 januari 2017, alternativ länk Arkiverad 30 april 2021 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Nytt bankkontor öppnar i Säter – två andra stängs, Dala-Demokraten, 12 augusti 2017
- ^ Handelsbanken stänger kontoret i Säter – "Det tycker jag inte om", P4 Dalarna, 12 maj 2021
- ^ Handelsbanken stänger kontoret i Säter – personalen flyttas till Borlänge[död länk], Dalarnas Tidningar, 10 maj 2021
- ^ Handelsbanken stänger: “Men vi lämnar inte marknaden i Säter”, Annonsbladet, 18 maj 2021
- ^ Trafikverket. ”Spårmodernisering slutförd i Säter”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-dalarnas-lan/dalabanan-kapacitetsforbattringar-i-sater/nyheter-for-dalabanan-kapacitet--och-hastighetshojande-atgarder/sparmodernisering-slutford-i-sater/. Läst 27 oktober 2022.
- ^ Trafikverket. ”Snart byggstart i Säter”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-dalarnas-lan/dalabanan-kapacitetsforbattringar-i-sater/nyheter-for-dalabanan-kapacitet--och-hastighetshojande-atgarder/snart-byggstart-i-sater/. Läst 27 oktober 2022.
- ^ Trafikverket. ”Dalabanan, Säter - kapacitetförbättringar och hastighetshöjning”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-dalarnas-lan/dalabanan-kapacitetsforbattringar-i-sater/. Läst 27 oktober 2022.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Säter.
