För andra betydelser, se Säter (olika betydelser).

Säter är en tätort i Dalarna samt centralort i Säters kommun i Dalarnas län.

Säter
Tätort
Centralort
Storgatan, med Säters kyrka i bakgrunden
Storgatan, med Säters kyrka i bakgrunden
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Säters kommun
Distrikt Säters distrikt
Koordinater 60°20′35″N 15°45′32″Ö / 60.34306°N 15.75889°Ö / 60.34306; 15.75889
Area
 - tätort 486 hektar (2020)[3]
 - kommun 624,52 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 4 731 (2020)[3]
 - kommun 11 243 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 9,7 inv./hektar
 - kommun 18 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0225
Tätortskod T6792[4]
Beb.områdeskod 2082TC108 (1960–)[5]
Geonames 2679855
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Säter
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Nordöst om centrum ligger Säterdalens naturreservat som är ett ravinsystem.

Av de svenska tätorter som tidigare varit städer är Säter med sina 4 500 invånare en av de minsta. Bland kända personer från Säter kan räknas Magnus Dahlander och Inger Sarin.

Historia redigera

 
Ruinerna av Fasta paviljongen (Läns) på Säters mentalsjukhus.
 
Karta över Säter från 1790-talet
 
Säterdalens fäbod

På platsen låg tidigare en kungsgård, men staden Säter planlades 1630 och fick stadsprivilegier 1642. Stadens centrala delar är en av landets bäst bevarade trästäder. Strax väster om staden finns även Säters sjukhus som öppnades 1912 som då var ett av Sveriges största mentalsjukhus. Sjukhusets rättspsykiatriska avdelning är bland annat känd för att ha haft Thomas Quick, Lars-Inge Svartenbrandt och Sigvard Nilsson-Thurneman intagna. Säter är även känt för Säterdalen och sitt myntverk som tillverkade så kallade klippingar. Stora triathlontävlingar arrangeras årligen på orten och år 1999 och 2004 arrangerade Säter världsmästerskapen i långdistans.

Administrativa tillhörigheter redigera

Säters stad, som 1642 utbrutits ur Säters socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Säters socken/landskommun i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Säters kommun med Säter som centralort.[6]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1952 till Säters stadsförsamling, sedan mellan 1952 och 2010 till Säters församling och orten hör sedan 2010 till Säterbygdens församling.[7][7]

Orten ingick till 1937 i domkretsen för Säters rådhusrätt och därefter till 1971 i Hedemora tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Säter i Hedemora domsaga och orten ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[8]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Säter 1960–2020[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 432
1965
  
3 780
1970
  
3 973
1975
  
4 297
1980
  
4 710
1990
  
5 015 372
1995
  
4 847 377
2000
  
4 479 378
2005
  
4 438 378
2010
  
4 429 381
2015
  
4 613 418
2020
  
4 731 486
Anm.: Dalkarlsnäs ingår i tätorten sedan 2020

Samhälle redigera

Bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland öppnade ett kontor i Säter i mars 1899.[10] Detta kontor flyttade till Hedemora 1901, men samma bank etablerade sig åter i Säter år 1904.[11] Stockholm-Öfre Norrland uppgick senare i Svenska Handelsbanken. Säter hade även ett sparbankskontor tillhörde Kopparbergs läns sparbank, som senare uppgick i Swedbank.

Swedbank stängde kontoret i Säter den 28 februari 2017.[12] I december öppnade istället Södra Dalarnas sparbank ett kontor i Säter.[13] Handelsbanken stängde den 21 juni 2021.[14][15][16]

Kommunikationer redigera

Säters station ligger vid järnvägslinjen Dalabanan.

Järnvägsstationen redigera

Under 2022-2023 byggs stationen om och man har skapat mötesspår, så att tåg kan mötas utan att stanna vilket gör resorna smidigare. Det har även gjorts två broar. Ena bron ersätter den tidigare spårövergångnen och förbinder stationsområdet med den nya plattformen som har byggts .Den andra bron är för gående och cyklister som skall ta sig mellan Säterdalen och centrum.[17] Plattformen mellan spåren har gjorts bredare och fått vindskydd och bättre belysning, och även tak på vissa delar. [18][19]

Bilder redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ 1896-1900 Kopparbergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Kopparbergs län, s. 48
  11. ^ 1901-1905 Kopparbergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kopparbergs län, s. 69
  12. ^ Swedbank stänger ännu ett lokalt bankkontor, Dalarnas Tidningar, 18 januari 2017, alternativ länk Arkiverad 30 april 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Nytt bankkontor öppnar i Säter – två andra stängs, Dala-Demokraten, 12 augusti 2017
  14. ^ Handelsbanken stänger kontoret i Säter – "Det tycker jag inte om", P4 Dalarna, 12 maj 2021
  15. ^ Handelsbanken stänger kontoret i Säter – personalen flyttas till Borlänge, Dalarnas Tidningar, 10 maj 2021
  16. ^ Handelsbanken stänger: “Men vi lämnar inte marknaden i Säter”, Annonsbladet, 18 maj 2021
  17. ^ Trafikverket. ”Spårmodernisering slutförd i Säter”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-dalarnas-lan/dalabanan-kapacitetsforbattringar-i-sater/nyheter-for-dalabanan-kapacitet--och-hastighetshojande-atgarder/sparmodernisering-slutford-i-sater/. Läst 27 oktober 2022. 
  18. ^ Trafikverket. ”Snart byggstart i Säter”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-dalarnas-lan/dalabanan-kapacitetsforbattringar-i-sater/nyheter-for-dalabanan-kapacitet--och-hastighetshojande-atgarder/snart-byggstart-i-sater/. Läst 27 oktober 2022. 
  19. ^ Trafikverket. ”Dalabanan, Säter - kapacitetförbättringar och hastighetshöjning”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-dalarnas-lan/dalabanan-kapacitetsforbattringar-i-sater/. Läst 27 oktober 2022. 

Externa länkar redigera