Lista över politiska partier i Sverige

Detta är en lista över politiska partier i Sverige. Den inkluderar både nu existerande partier samt histoiska partier sedan 1700-talet, och både partier inom rikspolitiken och sådana som endast verkar regionalt eller lokalt. Mer information om Sveriges politik står att läsa i artikeln politik i Sverige.

Rikdagspartier redigera

Efter valet 2022, finns det åtta politiska partier med mandat i Sveriges riksdag. Alla av dem har också mandat i kommuner och regioner. Partierna har mellan 10 000 (L) och 80 000 (S) partimedlemmar.

							Mandat
Partinamn		Förk.	Grundat^[1]	Partiledare^[1]	Position	Ideologi	Riksdag^[2]	Kommuner	EU-parlamentet
	Socialdemokraterna	S	1889	Magdalena Andersson	center-vänster	socialdemokrati, demokratisk socialism	107 / 349	3 752 / 12 700	5 / 21
	Sverigedemokraterna	SD	1988	Jimmie Åkesson	höger	nationalkonservatism, högerpopulism	73 / 349	1 806 / 12 700	3 / 21
	Moderaterna	M	1904	Ulf Kristersson	center-höger	liberalkonservatism, marknadsliberalism	68 / 349	2 396 / 12 700	4 / 21
	Vänsterpartiet	V	1917	Nooshi Dadgostar	vänster	socialism, EU-skepticism	24 / 349	808 / 12 700	1 / 21
	Centerpartiet	C	1913	Muharrem Demirok	center	Nordisk agrarianism, socialliberalism	24 / 349	1 603 / 12 700	2 / 21
	Kristdemokraterna	KD	1964	Ebba Busch	center-höger	kristdemokrati, socialkonservatism	19 / 349	676 / 12 700	2 / 21
	Miljöpartiet	MP	1981	Daniel Helldén Amanda Lind	center-vänster	grön ideologi, feminism	18 / 349	316 / 12 700	3 / 21
	Liberalerna	L	1934	Johan Pehrson	center-höger	liberalism, klassisk liberalism	16 / 349	689 / 12 700	1 / 21

Övriga rikspartier redigera

Förutom de åtta riksdagspartierna, finns det ytterliggare 23 partier som hos valmyndigheten har registrerade partibeteckningar för val till riksdagen. Detta kräver en insamling av signaturer från 1 500 rösträttsberättigade personer. Genom registrering är partinamnet skyddat. Det ger också partiet möjlighet att låsa sina kandidatlistor så att väljarna bara kan rösta på personer som partiet själv har utsett. Registrerad partibeteckning för riksdagsval gäller även för alla regionala och lokala val i hela landet samt val till Europaparlamentet, så för ett parti som ställer up i flera kommunval kan det vara smidigare med en registrering för riksdagsval än flera registreingar för olika kommunalval. ^[3]^[4]

Partinamn^[2]	Förk.^[2]	Grundat^[1]	Partiledare^[1]	Ideologi^[1]	Röster 2022^[2] (riksdagsvalet)
Partiet Nyans	PNy	2019	Mikail Yüksel	Identitetspolitik	28 352
Alternativ för Sverige	AFS	2018	Gustav Kasselstrand	Nationalism Högerpopulism	16 646
Medborgerlig samling	MED	2014	Daniel Sonesson	Liberalkonservatism	12 882
Piratpartiet	PP	2006	Katarina Stensson	Piratideologi	9 135
MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati	MoD	2021	Andreas Sidkvist	Närdemokrati Mänskliga rättigheter	6 077
Kristna värdepartiet	KrVP	2014	Mats Selander	Värdekonservatism Abortmotstånd	5 983
Knapptryckarna	Kn	2021	Ulf Bejerstrand	Direktdemokrati	5 493
Landsbygdspartiet oberoende	LPo	2010	Benneth Thyr	Decentralisering Nordisk agrarianism	2 215
Direktdemokraterna	DD	2013	ingen	Direktdemokrati	1 755
Klimatalliansen	KA	2021	Gudrun Schyman^[5]	Klimatpolitik	1 702
Enhet	ENH	1990	Vide Geiger Gunilla Wigertz	Holism Pacifism	1 234
Nordiska motståndsrörelsen	NMR	1997	Fredrik Vejdeland	Nynazism Nationalsocialism	847
Partiet Vändpunkt	PV	2019	Gunnar Brundin Paula Dahlberg	Ekologism	419
Klassiskt liberala partiet	KLP	2004	Magnus Jönsson	Klassisk liberalism Libertarianism	344
Skånepartiet	SKÅ	1979	Carl P. Herslow	Separatism	206
Trygghetspartiet	TRP	2016	Erling Hansen	Pensionärsparti	66
Djurens parti	DjuP	2014	Simon Knutsson	Djurrätt	..
Kommunistiska partiet	K	1970	Povel Johansson	Kommunism Marxism-Leninism	..
Sjöbopartiet	SJP	1991	Johan Söderlin	Högerpopulism Nationalkonservatism	..
Socialistiskt Alternativ	SAV	1973	kollektiv	Socialism Marxism	..
Solidaritetspartiet	SPI	2021	Göran Dandelo^[6]	Pensionärsparti^[6]	..
Vägvalet	VägV	2010	nedlagt^[7]	Enfrågeparti	..
Värdigt liv	VL	2023	kollektiv	Ekologism Feminism^[8]	..

Genom en gratis anmälan, kan ett parti ställa upp i riksdagsval och EU-val utan att registrera sin partibeteckning. I riksdagsvalet 2022 deltog exemplevis även Feministiskt Initiativ (3 157 röster), Sveriges komunistiska parti (1 181), Socialisterna - Välfärdspartiet (892), Basinkomstpartiet (374), Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (174), Förenade Demokratiska Partiet (157), Stram Kurs Sverige (156) och Kalle ankapartiet (144).^[2] Inför EU-valet 2024 anmälde sig även exempelvis Folklistan.^[9].

Historiska rikspartier redigera

Ståndsriksdagen under Vasatiden och Karolinska tiden (1527–1718) redigera

Som första riksdag vid vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, och bönder) var representerade på utmärker sig Västerås riksdag 1527. Makten under denna tid låg i allt väsentligt hos konungen, och politiska partigrupperingar saknades. Riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.

Ståndsriksdagen under Frihetstiden (1719–1772) redigera

Genom 1719 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning fick ständernas representanter utökad makt, och ett första svenskt partisystem – hattar och mössor – etablerades.

Holsteinska partiet (1719–1727)
Hattpartiet (1730-talet till 1772)
Mösspartiet (1730-talet till 1772)
Hovpartiet (1751–1772)

Den sena ståndsriksdagen (1773–1866) redigera

Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp och 1772 års regeringsform, vilken återförde makten till kungen, och bidrog till att partisystemet dog ut. I och med 1809 års regeringsform och 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer makt igen. "Partierna" under denna tid saknade formella ramar, och var löst sammansatta grupperingar av riksdagsledamöter med gemensamma intressen och mål - följaktligen är också tidsangivelserna ungefärliga.

Gustavianska partiet (1770-talet till 1810-talet)
Mannerheimska partiet (1780-talet till 1830-talet)
Junkerpartiet (1850-talet och 1860-talet)

Tvåkammarriksdagen (1867–1970) redigera

I och med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen med en tvåkammarriksdag, vilket också föranledde att partiväsendet började etableras på allvar i Sverige. Under de första decennierna fortfor dock riksdagspartierna att till stor del utgöras av, med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar av ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog det partisystem som sedan dess kommit att bli rådande form, i och med att riksdagsgrupperna började knytas till riksorganisationer.

När systemet med enmansvalkretsar ersattes av ett proportionellt valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter att bli allt mer ovanliga, och andrakammarvalet 1911 var också det första i vilket man i strikt mening röstade på partier: med start i detta val påbjöds att varje valsedel skulle förses med en partibeteckning. Också detta bidrog till att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.

Första kammaren

"Majoritetspartiet"
- Första kammarens konservativa grupp (1867–1872)
- Ehrenheimska partiet (1873–1887)
- Första kammarens protektionistiska parti (1888–1909)
- Det förenade högerpartiet (1910–1911)

"Minoritetspartiet"
- Första kammarens ministeriella grupp (1867–1872)
- Skånska partiet (1873–1884)
- Första kammarens center (1885–1887)
- Första kammarens minoritetsparti (1888–1904)
- Första kammarens moderata parti (1905–1911)

Övriga 1800-talsgrupperingar
- Lantmannapartiets filial (1873–?)
- Första kammarens vänster (?–1887)

Första kammarens nationella parti (1912–1934, fusion av Första kammarens moderata parti och Det förenade högerpartiet)

Andra kammaren

Lantmannapartiet och dess efterföljare
- Lantmannapartiet (1867–1887)
- Gamla lantmannapartiet (1888–1895)
- Nya lantmannapartiet (1888–1895)
- Lantmannapartiet (1896–1911)
- De moderata reformvännernas grupp (1903–1905)
- Nationella framstegspartiet (1906–1911)
- Lantmanna- och borgarpartiet (1912–1934)

Ministeriella partiet och dess efterföljare
- Ministeriella partiet (1867–1872)
- Centern (1873–1882)
- Center-högern (1883–1886)
- Nya centern (1883–1886)
- Andra kammarens frihandelsparti (1887–1888)
- Andra kammarens center (1889–1894)
- Borgmästarepartiet (1892–1894)
- Nya centern (1895–1896)

Liberala partier
- Nyliberala partiet (1868–1871)
- Andra kammarens vänster (1886)
- Andra kammarens liberala klubb (1894)
- Folkpartiet (1895–1899)
- Frihandelsvänliga centern (1895–1896)
- Friesenska diskussionsklubben (1897–1899)
- Bondeska diskussionsklubben (1897–1899)

Socialistiska partier
- Sverges socialdemokratiska vänsterparti (1921–1923, gick upp i Socialdemokraterna)
- Sverges kommunistiska parti (1924–1926, gick upp i Socialdemokraterna)
- Socialistiska partiet (1929–1943)

Riksdagsgrupper som existerat utan att ha ställt upp i val
- Frisinnade försvarsvänner (1914, kortlivad utbrytargrupp ur Liberala samlingspartiet. Gruppen återgick dock till moderpartiet innan de hunnit lämna riksorganisationen Frisinnade landsföreningen)
- Nationella gruppen (1935–1936, bildad av tre avhoppade högermän, som riksdagsgrupp för Sveriges nationella förbund (SNF). SNF ställde upp i valet 1936, men blev utan mandat.)

Enkammarriksdagen (1971—) redigera

Genom en ändring i riksdagsordningen fick Sverige 1971 en enkammarriksdag, en ändring som följdes av 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) är gällande, och 1974 års riksdagsordning.

Ny demokrati (1991–2000)

Riksdagsgrupp som bildats utan att ha ställt upp i val, och som inte heller senare vunnit riksdagsmandat i val

Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom att två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet kommunisterna deltog i en utbrytning från detta parti. APK och dess efterföljare ställde upp i riksdagsvalet 1979 och i senare val, men har då alltid blivit utan riksdagsmandat.)

1900-talets föregångare till riksdagspartierna redigera

De flesta av de ”föregångare” som upptagits här är samma parti som ett nuvarande riksdagsparti. Till exempel är Folkpartiet och Liberalerna är samma parti, fast med olika namn. Vissa tidiga organisationer som Frisinnade landsföreningen är dock föregångare i egentlig mening.

Föregångare till Centerpartiet redigera

Bondeförbundet (1913–1957)
Riksorganisationen Jordbrukarnas riksförbund och dess riksdagsgrupp Jordbrukarnas fria grupp (1915–1921, gick upp i Bondeförbundet)

Föregångare till Liberalerna redigera

Riksorganisationen Frisinnade landsföreningen och dess riksdagsgrupper Liberala samlingspartiet (1900–1924, fusion av riksdagsgrupperna Friesenska diskussionsklubben, Bondeska diskussionsklubben och Folkpartiet) och Frisinnade folkpartiet (1924–1934, efter partisplittringen)
Riksorganisationen Sveriges liberala parti och dess riksdagsgrupp Liberala riksdagspartiet (1924–1934)
Folkpartiet (1934–1990)
Folkpartiet liberalerna (1990–2015)

Föregångare till Kristdemokraterna redigera

Kristen demokratisk samling (1964–1987)
Kristdemokratiska samhällspartiet (1987–1996)

Föregångare till Moderata samlingspartiet redigera

Riksorganisationen Allmänna valmansförbundet och dess riksdagsrupper: Lantmanna- och Borgarepartiet ("andrakammarshögern") och Nationella partiet ("förstakammarshögern"), samt deras föregångare (1904–1938)
Högern (1938–1952)
Högerpartiet (1952–1969)

Föregångare till Vänsterpartiet redigera

Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (1917–1921)
Sveriges kommunistiska parti (1921–1967)
Vänsterpartiet kommunisterna (1967–1990)

Valsamverkan redigera

Medborgerlig samling/Samling 68 (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Folkpartiet, Högerpartiet, och Centerpartiet i bland annat Fyrstadskretsen)
Mellanpartierna (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och Folkpartiet i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets)
Centern (1985 – rikstäckande valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och KDS)
Därutöver märks fördjupade samarbeten som Arbetarepartiet (1928 – Socialdemokraterna och SKP), Allians för Sverige/Alliansen (2004–2019, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, och Kristdemokraterna), och De rödgröna (2008–2010 – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet), som dock inte sträckt sig till gemensamma valsedlar.

Övriga historiska rikspartier redigera

Genom åren har Sverige också haft ett stort antal småprtier som ställt upp i riksdagsval utan att erhålla tillräckligt många röster för riksdagsmandat.

Huvudartikel: Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval

Regionala partier redigera

Alla län utom Gotland, Kronoberg och Västerbotten har eller har haft regionala partier. Registrerad partibeteckning för landstingsval gäller även för alla kommunalval i det län partiet är registrerat.