Öppna huvudmenyn

Vasatiden är den tid i svensk historia då Vasaätten besatt Sveriges tron.[1] Perioden började 1523 med Gustav Vasa, och slutade när drottning Kristina abdikerade 1654. Den föregås av unionstiden (även kallad yngre medeltiden) (13891521). Perioden brukar delas in i äldre (1521–1611) och yngre vasatiden (1611–1654).

Sveriges historia
Sveriges stora riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidsaxel
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1389–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–1967)
Slutet av kalla kriget (1968–1991)
Nutiden (1991–)
Ämnen
Regenter  Statsministrar
Krig  Freder
Militärhistoria  Ekonomisk historia  Vetenskapshistoria
Sverige-portalen

Vasatiden kan ses som en period då Sverige konsoliderade till en suverän stat, då det inflytandet från Danmark dessförinnan – under Kalmarunionen – hade varit stort. Dessutom samlades makten hos kungen.[2] Vasatiden är ett annat ord för Gustav Vasas maktövertagande.

Bland annat kännetecknas tiden av att Gustav Vasa stängde kloster och ville riva flera kyrkor.[3]

Mycket av det som byggdes under tiden är ombyggnationer av medeltida byggnader, såsom Örebro slott, Kalmar slott, Västerås slott, Läckö slott och Nyköpings slott.[2]

Under perioden började konsten användas som ett politiskt verktyg.[4]

Äldre vasatidenRedigera

Huvudartikel: Äldre vasatiden

Äldre vasatiden är i svensk historiografi perioden 1521–1611 då Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter.

Yngre vasatidenRedigera

Huvudartikel: Yngre vasatiden

Yngre vasatiden är i Sveriges historia benämningen på perioden 1611–1654, då Gustav II Adolf och dennes dotter Kristina var Sveriges regenter.

KällorRedigera