Wikipedia

Föreningen Heimdal

svensk konservativ studentförening
Ej att förväxla med Heimdal (ungdomsförbund) eller Sällskapet Heimdall.

Föreningen Heimdal är en konservativ studentförening som bildades i Uppsala den 23 april 1891. Föreningen var ursprungligen utpräglat konservativ även om man vid bildandet fastslog som sin uppgift att utan någon politisk syftning "sammansluta särskilt studenter med intresse för allmänna frågor till gemensamt deltagande i det svenska folkbildningsarbetet". Föreningen har sedermera i sin stadga formulerat sin ideologi såsom "reformvänlig konservatism" och väljer att definiera sig som en konservativ studentförening.

Föreningen Heimdal
MottoTradere et resistere
(Tradition och opposition)
Bildad1891
TypPolitisk studentförening
SäteUppsala
PlatsS:t Larsgatan 10
OrdförandeJacob Rosén
Webbplatsheimdal.nu

Verksamhet och organisation

redigera

Föreningens officiella pressorgan är Tidskriften Heimdal men föreningen ger även ut "Hornstötar", som liknar debattartiklar, i aktuella frågor.

Centralt i föreningens verksamhet är de så kallade "torsdagsmötena" vilket är offentliga debattmöten, ofta med kända profiler i samhällslivet som talare.[1] I övrigt sysslar föreningen såväl med politisk verksamhet, i form av studiecirklar och kampanjer, och mer klassisk studentikos verksamhet. Föreningens stora högtid är en vinterbal som kallas "midvinterblotet".

Flera politiker, statsvetare, akademiker och andra kända personer varit aktiva i föreningen. Till dem hör bland andra Gunnar Myrdal, Leif Lewin, Tommy Möller, Emil Uddhammar, Hans Wallmark, Gunnar Heckscher, Claes G. Ryn, Jarl Hjalmarson, Michael Lundholm, Sven Ulric Palme och Anders Borg. Många borgerliga ledarskribenter har bakgrund i föreningen; exempelvis Per Dahl, Maria Eriksson, Per Selstam och Martin Tunström. Bland hedersledamöterna märks general Carl-Eric Almgren, Hubertus Brandenburg, Gösta Bohman, Tage Lindbom, Harald Riesenfeld, Stig Strömholm, Erik Anners, Arvid Fredborg, Svante Nordin, Peter Luthersson, Alf Svensson, Lars Tobisson, Anders Borg, Finn Bengtsson, Staffan Danielsson, Hans Birger Ekström, Karlis Neretnieks och Göran Lennmarker.

Under många år har föreningen varit Sveriges största politiska studentförening. Föreningen var 1942 den pådrivande av de fyra konstituerande medlemmarna av Sveriges Konservativa Studentförbund, numera Fria Moderata Studentförbundet, men utträdde ur detta förbund 1999.

Historia

redigera

Äldre historia

redigera

Föreningen Heimdal bildades 1891, men det var först 1893 som den fick en utåtriktad verksamhet.

Föreningen utgav tidigt "Föreningen Heimdals folkskrifter" (1893-1907; 87 nr), "Heimdals småskrifter" (1907-08, 3 nr), där båda serierna utgörs av skrifter med huvudsakligen populärvetenskapligt innehåll, samt "Svensk politik, Föreningen Heimdals politiska småskrifter" (1905-08; 18 nr, fördelade i två band), som avsåg att "belysa viktiga (politiska) frågor, där så behövs, från olika synpunkter" och huvudsakligen utgörs av föreläsningar, som från 1905 på föreningens initiativ hölls i Uppsala. Bland de tidigare skribenterna märkts Karl Hildebrand som skrev om Uppsala möte; Rudolf Kjellén som skrev om jordbävningar och vulkanisk verksamhet; Lydia Wahlström som skrev om den svenska kvinnorörelsen och Sigrid Leijonhufvud som skrev om poeten Anna Maria Lenngren och lyfte fram Agneta Horns dagbok ur arkiven.

1893 utökade föreningen sin verksamhet med föreläsningar på landsbygden, delvis med stöd från Sveriges landsting, med flera. Denna verksamhet utvecklades och blev omfattande, i synnerhet i industrisamhällen samt vid regementens mötesplatser, men lades ned så gott som fullständigt 1904, då sammanlagt 1 125 föreläsningar hade förmedlats.[källa behövs] detta skedde efter att fasta förmedlingsbyråer för föreläsningsverksamhet uppstått, exempelvis den på Folkbildningsförbundet i Stockholm och den på Heimdals initiativ upprättade Föreläsningsbyrån vid Uppsala universitet). Från 1906 anordnade föreningen föreläsningar i "hembygdskunskap".

I Uppsala anordnade föreningen före första världskriget aftonunderhållningar för arbetare, inrättade ett läsrum och så vidare. 1899 började föreningen en bokförmedlingsverksamhet, genom vilken böcker till nedsatt pris anskaffades till svenska folkbibliotek. Från 1906 upprättade föreningen 12 vandringsbibliotek. 1899 utgavs första upplagan av föreningens "Bokförteckning för svenska folkbibliotek" (ny uppl. 1905). För sin folkbiblioteksverksamhet åtnjöt föreningen från 1906 ett årligt statsanslag på 1 200 kr.[källa behövs]

Föreningen publicerade från 1897 årligen en populärvetenskaplig artikelserie till landsortstidningar, sedan 1904 en skönlitterär och sedan 1909 en utrikespolitisk.[källa behövs] Föreningen har vidare anordnat statistiska undersökningar rörande svenska folkbibliotek (1896-99), lantarbetarförhållanden och emigration (1906), tillsammans med andra folkbildningsinstitutioner utfärdat inbjudan till "folkbildningsmöten" (i Uppsala 1901 och Stockholm 1907), anordnat sommarkurser m.m.

Föreningen räknade 1909 169 aktiva medlemmar (studenter) samt 67 "understödjande" och 169 "adjungerade", (till stor del f.d. aktiva medlemmar), personer inom landet, som på olika sätt främjade föreningens verksamhet.[källa behövs]

Harald Hjärne utgjorde under de tidiga åren, trots att han själv inledningsvis var skeptisk, en stor källa för inspiration. Det var inte ovanligt att ett medlemskap i Heimdal kombinerades med ett lärjungskap hos Hjärne. Flera av dessa kom senare att få framskjutna positioner i samhällslivet; främst kan i detta sammanhang nämnas Eli Heckscher, Karl Gustaf Westman, Nils Herlitz, Erland Hjärne och Sven Tunberg.[2]

Ungkyrkorörelsens historia kan i hög grad kopplas samman med föreningens tidiga historia. Ungkyrkoledarna Harald Akselson, K.B. Westman och Gunnar Dahlquist var samtliga heimdaliter. Också ungkyrkorörelsens främsta inspiratörer J.A. Eklund, Nathan Söderblom och Einar Billing var medlemmar i Heimdal.[3]

Under perioden 1928-1932 var Heimdal anslutet till Sveriges Nationella Ungdomsförbund. Men föreningen bröt med SNU på grund av att man ogillade SNU:s allt för långtgående högerradikalitet.

Föreningens mellankrigstidshistoria är omdiskuterad, särskilt då Föreningen Heimdal hade medlemmar som utan föreningens stöd[källa behövs], medverkade i det så kallade bollhusmötet där studentkåren tog ställning mot regeringsförslaget att släppa in tio judiska läkare i Sverige. Andra medlemmar, som Karl-Gustaf Hildebrand hade motsatt uppfattning. En krets av nationalistiska studenter, under ledning av Arvid Fredborg tog 1937 kontroll över Heimdal genom en kuppliknande aktion.[4]

Heimdal fick kritik av Ola Larsmo, då forskare och journalister under många år var tvungna att ansöka hos föreningen för att få tillgång till dess arkiv, och därmed inte kunde undersöka hur föreningen exempelvis agerat kring bollhusmötet.[5][6][7] Föreningen tillsatte en egen utredning, där en av föreningens medlemmar - historikern Henrik Lindberg - fick undersöka sakförhållandena. Lindberg hävdade att föreningen aldrig aktivt tog ställning i frågan.[8] Föreningen Heimdal beslutade sedermera att från och med 1 juli 2008 ge allmänheten tillgång till sitt arkiv.

Nyare historia

redigera

Föreningen var en av de föreningar som på 1940-talet bildade det förbund som numera heter Fria Moderata Studentförbundet. År 1994 övervägde Heimdal att utträda ur förbundet. Under flera år hade Heimdal riktat kritik emot hur FMSF fungerade, kritik som delades av framförallt Lundaföreningen FMS-Lund, numer Ateneum, som valde att lämna FMSF. Efter att FMSF på sitt årsmöte gjort ett antal organisatoriska förändringar, varav namnbytet till Fria Högerstudenters Förbund var en, valde Heimdal att stanna kvar och Ateneum valde att återinträda. År 1999 utträdde emellertid föreningen ur förbundet på grund av organisatoriska och politiska meningsskiljaktigheter, något som skedde helt plötsligt efter förbundets årsstämma och den gången utan föregående direkt uttalad opposition mot förbundets riktning, och man är sedan dess fristående.

Heimdals relation till Fria Moderata Studentförbundet präglades alltid av en viss kyla. År 1964 var man var mycket negativ till att FMSF i valrörelsen 1964 officiellt engagerade sig för Medborgerlig samling (MbS) och inte för Högerpartiet. När man år 1969 skulle byta namn från Sveriges Konservativa Studentförbund, förespråkade Heimdal förslaget Fria Studentförbundet istället för Moderata Studentförbundet. Man uppnådde en kompromiss och organisationen tog namnet Fria Moderata Studentförbundet. Såväl 1975 som 1979 drev Heimdal igenom att FMSF skulle anta ett nytt namn utan ordet ”moderat”, men de tillsatta utredningarna lyckades inte få fram nya förslag. År 1975 önskade FMSF:s ledning ersätta ordet konservativ med ordet liberal i stadgarna. Heimdal delade inte denna åsikt och kompromissen blev att man valde formuleringen ”konservativa och liberala”.

Gunnar Heckschers stipendium för reformvänlig konservatism

redigera

Detta pris till minne av Gunnar Heckscher delas ut sedan 1989 ut till den som bäst verkat för detta ändamål. Bland pristagarna finns Peter J. Olsson (1989), Per Dahl (1991), Stig-Björn Ljunggren (1992), Eddie Tistelgren (1993), Emil Uddhammar (1994), Hans Wallmark (1995), Johan Sundeen (1996), Johan Hakelius (1997), Patric Rylander (1998), Fredrik Erixon (1999), Marie Söderqvist (2000), Göran Albinsson Bruhner (2001), Martin Tunström (2002), Kay Glans (2003), Fredrik Haage (2004), Per Ericson (2005), Roland Poirier Martinsson (2006), P.J. Anders Linder (2007), Maria Abrahamsson (2009), Tanja Bergkvist (2010), Johan Lundberg (2011), Stefan Olsson (2012), Johan Wennström (2013), Johan Tralau (2015) Ivar Arpi (2016), Håkan Boström (2017), Paulina Neuding (2018), Christian Sonesson (2019), Lars Anders Johansson (2020), Alice Teodorescu Måwe (2021), Anna-Karin Wyndhamn (2022), Jakob E:son Söderbaum (2023) och Michael Diamant (2024).

Framstående ordförande

redigera

Ordförandelängd

redigera
År Ordförande Nation
1891–1893 Axel Johansson Stockholms nation[9]
1893–1895 Vilhelm Lundström Stockholms nation[10]
1895–1896 Olof Molin Stockholms nation[10]
1896 Einar Billing Västmanlands-Dala nation[11]
1897 Arvid Nordlindh Stockholms nation[9]
1898–1899 Hjalmar Holmquist Värmlands nation[9]
1899 Karl Axel Fryxell Värmlands nation[9]
1900 Verner Söderberg Stockholms nation[9]
1901 Torvald Magnusson Höjer Stockholms nation[9]
1901–1903 Theodor Odhner Stockholms nation[9]
1903 Johannes Lindblom Östgöta nation[9]
1904–1905 Birger Swartling Södermanland-Nerikes nation[9]
1905–1907 Karl Arvid Edin Norrlands nation[9]
1907–1908 Johannes Kolmodin Gotlands nation[9]
1908–1909 Bertil Boëthius Västmanlands-Dala nation[9]
1909–1911 Nils Herlitz Stockholms nation[12]
1911–1912 Gustaf Jacobson Södermanland-Nerikes nation[9]
1912–1913 Karl Ivan Westman Östgöta nation[9]
1913–1914 Erland Hjärne Norrlands nation[9]
1914–1915 Nils Ahnlund Gästrike-Hälsinge nation[9]
1915–1916 Georg Achates Gripenberg Stockholms nation[13]
1916–1917 H.S. Nyberg Västmanlands-Dala nation[14]
1917–1918 Nils Quensel Stockholms nation[15]
1918 Nils Forssell Stockholms nation[9]
1919 Josef Sandström Västgöta nation[9]
1920 Sven Ydén Östgöta nation[9]
1920 Sigfrid von Engeström Östgöta nation[16]
1920 Göran Hultin Gästrike-Hälsinge nation[17]
1921 Ferdinand Nilsson Gästrike-Hälsinge nation[16]
1922 Hilding Bakke Gästrike-Hälsinge nation[9]
1923 Harry Henschen Norrlands nation[18]
1923 Ivar Öman Gästrike-Hälsinge nation[9]
1924 Carl Björkman Östgöta nation[9]
1925 John Cullberg Göteborgs nation[16]
1925 Ragnar Ekholm Uplands nation[16]
1926 Elis Håstad Uplands nation[16]
1927 Torvald T:son Höjer Stockholms nation[16]
1927–1928 Karl Thunell Stockholms nation[16]
1928 Erik Arrhén Västmanlands-Dala nation[19]
1929 Jarl Hjalmarson Uplands nation[20]
1930 Karl–Erik Gillberg Norrlands nation[21]
1930 Erik Gustaf Westman Smålands nation[22]
1930–1931 Gunnar Heckscher Stockholms nation[23]
1931 Karl Georg Arrhénius Värmlands nation[24]
1932 Karl–Gustaf Lagerfelt Stockholms nation[25]
1933 Kjell Mellander Uplands nation[26]
1933–1934 Rutger Palme Uplands nation[27]
1934–1935 Karl Sidenbladh Stockholms nation[28]
1935–1936 Sven Ulric Palme Uplands nation[26]
1937 Olof Rydbeck Stockholms nation[26]
1937–1938 Olof Kaijser Norrlands nation[29]
1938 Erik Anners Västmanlands-Dala nation[30]
1939–1941 Igor Holmstedt Värmlands nation[31]
1941–1942 Adolf Hamilton Västgöta nation[32]
1942 Nils Andrén Västmanlands-Dala nation[33]
1943 Sven Ersman Västmanlands-Dala nation[34]
1944 Erik Anners Västmanlands-Dala nation[30]
1945–1946 Olof Bruun Kalmar nation[35]
1946 Gösta Rönn Västgöta nation[33]
1947 Gunnar Arpi Västmanlands-Dala nation[33]
1948 Knut Medin Norrlands nation[33]
1949 Lennart Lilja Uplands nation[33]
1950 Frans–Erik Berglöf Gästrike-Hälsinge nation[33]
1951 Lars Gröndal Göteborgs nation[36]
1951–1952 Åke Liljefors Uplands nation[37]
1952 Carl Reinhold Tersmeden Göteborgs nation[38]
1952–1953 Hans von Friesen Gästrike-Hälsinge nation[39]
1953–1954 Leif Carlsson Göteborgs nation[40]
1954–1955 Håkan Winberg Norrlands nation[41]
1955–1956 Stig Arne Hedlund Norrlands nation[42]
1956–1957 Ola Carlsson Västgöta nation[43]
1957–1958 Bengt Fredriksson Östgöta nation[44]
1958–1959 Eva Heckscher Stockholms nation[44]
1959–1960 Allan Eriksson Norrlands nation[45]
1960–1961 Bryn Widmark Gästrike-Hälsinge nation[46]
1961–1962 Jan Backman Västmanlands-Dala nation[47]
1962–1963 Bo Eklöf Södermanland-Nerikes nation[48]
1963–1964 Lennart Arvedson Norrlands nation[49]
1964–1965 Lars Ahlmark Västmanlands-Dala nation
1965–1966 Göran Lennmarker Västmanlands-Dala nation
1966–1967 Per Jennische Västgöta nation[50]
1967–1968 Jan Wallin Uplands nation[51]
1968–1970 Leif Vindevåg Östgöta nation[51]
1970–1971 Ulric Müllern–Aspegren Västgöta nation
1971–1972 Per Ledin Norrlands nation
1972–1973 Mats Ödman Östgöta nation
1973–1974 Håkan Müntzing Södermanland-Nerikes nation
1974–1975 Sten Bergström Smålands nation
1975–1976 Hans Birger Ekström Södermanland-Nerikes nation[52]
1976–1977 Inger Karlsson Södermanland-Nerikes nation
1977–1978 Christoffer Hamilton Norrlands nation
1978–1979 Per Dahl Södermanland-Nerikes nation[53]
1979–1980 Krister Allard (då Jonsson) Gotlands nation
1980–1981 Sten Nordin Stockholms nation
1981–1982 Emil Uddhammar Östgöta nation
1982–1983 Ulla Hamilton (då Ericson) Västgöta nation[54]
1983–1984 Michael Lundholm Östgöta nation
1984–1985 Lars Niklasson Norrlands nation
1985–1986 Carl-Gustaf Lundin Uplands nation
1986–1987 Susanne Wallmark (då Lundh) Västgöta nation
1987–1988 Hans Wallmark Norrlands nation
1988–1989 Susanne Karlsson Enger (då Enger) Värmlands nation
1989–1990 Anders Borg Östgöta nation
1990–1991 Henrik Toremark Värmlands nation
1991–1992 Johan Andersson Stockholms nation
1992–1993 Erik Kristow Norrlands nation
1993–1994 Anna Borg (då Johansson) Östgöta nation
1994–1995 Fredrik Haage Stockholms nation
1995–1996 Björn Olsson Norrlands nation
1996–1997 Eva Strömer (då Danielsson) Västmanlands-Dala nation
1997–1998 Johan von Zweigbergk Södermanland-Nerikes nation
1998–1999 Per Selstam Norrlands nation
1999–2000 Daniel Engberg Västmanlands-Dala nation
2000–2001 Niclas Thorselius Stockholms nation
2001–2002 Fredrik Hardt Smålands nation
2002–2003 Emma Jakoby Icke-studerande
2003–2004 Mikael Haglund Gästrike-Hälsinge nation
2004–2005 Mathias Persson Västmanlands-Dala nation
2005–2006 Christopher Lagerqvist Norrlands nation
2006–2007 Kristin Wisell (då Forsberg) Värmlands nation
2007–2008 Li Jansson Västmanlands-Dala nation[55]
2008–2010 Anders Montelius Västmanlands-Dala nation
2010–2011 Daniel Bergström Västmanlands-Dala nation
2011–2012 Robert Vickström Stockholms nation
2012–2013 Alexandra Braf Södermanland-Nerikes nation
2013–2014 Erik Hårdén Västmanlands-Dala nation
2014–2015 Christoffer Orméus Östgöta nation
2015–2016 Balder Jonsson Västgöta nation
2016 Fredrik Sixtensson Smålands nation[56]
2016–2017 Stefan Tovesson Södermanland-Nerikes nation[57]
2017–2018 Pontus Westerholm Östgöta nation
2018–2019 Arvid Hallén Smålands nation
2019–2020 Sebastian Holmberg Västgöta nation
2020–2021 Daniel Åkerman Stockholms nation[58]
2021–2022 André Popovski Uplands nation[58]
2022–2023 Alexander Palm Uplands nation[59]
2023–2024 Pontus Norén Södermanland-Nerikes nation[60]
2024– Jacob Rosén Stockholms nation[61]

Referenser

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Heimdal, 1904–1926.

Noter

redigera
  1. ^ http://heimdal.nu/?page_id=26
  2. ^ Tergel, Alf Ungkyrkomännen: arbetarfrågan och nationalismen 1901-1911 sid. 104-105.
  3. ^ Ibid. sid. 117
  4. ^ Arvid Fredborg, Destination Berlin (1985), s. 74-75. Fredborg använder själv ordet "kupp" för att beskriva aktionen.
  5. ^ Ola Larsmo (2007) Djävulssonaten: ur det svenska hatets historia.
  6. ^ ”Expressen: "Ur det svenska hatets historia".”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012140204/http://www.expressen.se/kultur/1.805426/ola-larsmo-djavulssonaten.-ur-det-svenska-hatets-historia. Läst 26 februari 2008. 
  7. ^ Dagens Nyheter: Heimdal vid Mimers brunn.
  8. ^ ”Egen rapport: Heimdal inte med vid Bollhusmötet”. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171024205734/http://www.unt.se/nyheter/uppsala/egen-rapport-heimdal-inte-med-vid-bollhusmotet-370092.aspx. Läst 30 maj 2019. 
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Heimdal. Alfabetisk förteckning över ledamöter 1891–1930. U 3013:L. Föreningen Heimdals arkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, Sverige.
  10. ^ [a b] ”82 (Inbjudningsskrifter till de högtidligheter hvarmed trehundraårsminnet av Upsala möte kommer att firas den 5-7 september 1893 / Promovendi & Inbjudan af Anton N Sundberg (1818-1900), Thore M Fries (1832-1913))”. runeberg.org. https://runeberg.org/upsalam300/prominbjud/0090.html. Läst 21 maj 2017. 
  11. ^ ”237 (Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap / 1934)”. runeberg.org. https://runeberg.org/bioprast/1934/0237.html. Läst 21 maj 2017. 
  12. ^ Gunnar Hellström, red (1912). Stockholms nation i Upsala vårterminen 1912. Stockholm: Cederquists Grafiska aktiebolag. sid. S. 62 
  13. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1917. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1917/345?search=Georg%20Achates%20Gripenberg. Läst 17 maj 2017. 
  14. ^ ”717 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1969/0733.html. Läst 27 februari 2017. 
  15. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1920. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1920/186?search=Nils%20Quensel%201920. Läst 17 maj 2017. 
  16. ^ [a b c d e f g] Föreningen Heimdal 2. Medlemmar. Höstterminen 1926. U 3013 K:15. Föreningen Heimdals arkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, Sverige.
  17. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1922. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1923/150?search=g%C3%B6ran%20hultin. Läst 17 maj 2017. 
  18. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1922. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1923/151. Läst 17 maj 2017. 
  19. ^ "Föreningen Heimdal. 2. Medlemmar. Vårterminen 1927." U 3013 K:15. Föreningen Heimdals arkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, Sverige.
  20. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1929. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1930/221?search=Jarl%20Hjalmarsson%201929. Läst 17 maj 2017. 
  21. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1928. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1928/622?search=Karl%E2%80%93Erik%20Gillberg. Läst 17 maj 2017. 
  22. ^ "Föreningen Heimdal. 2. Medlemmar. Vårterminen 1928." U 3013 K:15. Föreningen Heimdals arkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, Sverige.
  23. ^ ”Gunnar Heckscher; Student under mellankrigstiden” (på svenska). Svensk Tidskrift. http://www.svensktidskrift.se/gunnar-heckscher-student-under-mellankrigstiden/. Läst 17 maj 2017. 
  24. ^ ”NOTISER. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1932/501. Läst 17 maj 2017. 
  25. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1932. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1933/103. Läst 17 maj 2017. 
  26. ^ [a b c] [Medlemsförteckning nationsvis] U 3013 K:20. Föreningen Heimdals arkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, Sverige.
  27. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1934. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1935/209. Läst 17 maj 2017. 
  28. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1933. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1934/207. Läst 17 maj 2017. 
  29. ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/667?search=Olof%20Kaijser%201939. Läst 17 maj 2017. 
  30. ^ [a b] ”Juridiska examina höstterminen 1941. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1942/286?search=Erik%20Anners. Läst 17 maj 2017. 
  31. ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/667?search=Igor%20Holmstedt. Läst 17 maj 2017. 
  32. ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/668. Läst 17 maj 2017. 
  33. ^ [a b c d e f] Föreningen Heimdal medlemsmatrikel V.T. 1946 U 3013 K:20. Föreningen Heimdals arkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, Sverige.
  34. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1943. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1943/653. Läst 17 maj 2017. 
  35. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1944. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1944/830. Läst 17 maj 2017. 
  36. ^ Göteborgs nation i Uppsala H.T. 1952 - H.T. 1966. Uppsala: Appelbergs boktryckeri. 1967. sid. S. 63 
  37. ^ ”Juridiska examina andra halvåret 1953. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1954/208. Läst 17 maj 2017. 
  38. ^ ”Juridiska examina första halvåret 1953.”. Svensk juristtidning. 22 november 1953. https://svjt.se/svjt/1953/606?search=tersmeden. Läst Den 30 maj 2021. 
  39. ^ ”Gästrike-Hälsinge nation”. Söderhamns tidning. 8 februari 1952. https://tidningar.kb.se/2822350/1952-02-08/edition/149565/part/1/page/2/?q=%22hans%20von%20friesen%22&sort=asc. Läst 06,04,22. 
  40. ^ ”Akademiska examina”. Svenska Dagbladet. 9 juni 1954. https://www.svd.se/arkiv/1954-06-09/13. Läst 23 december 2020. 
  41. ^ ”Riksdagens lagutskott | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1960/159. Läst 17 maj 2017. 
  42. ^ ”Akademiska examina”. Svenska Dagbladet. 9 december 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-12-09/11. Läst 2020-12.23. 
  43. ^ ”Ordförandebyte i Heimdal”. Svenska Dagbladet. 4 oktober 1957. sid. 19. https://www.svd.se/arkiv/1957-10-04/19. Läst 2 juni 2021. 
  44. ^ [a b] ”Ordförandebyte i Heimdal”. Svenska Dagbladet. 4 oktober 1957. https://www.svd.se/arkiv/1957-10-04/19. Läst 22 december 2020. 
  45. ^ Stig Arne Hedlund, Lars Ahlmark, Per-Olof Winberg (19 april 2006). ”Allan Eriksson till minne”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2006-04-19/29. Läst 22 december 2020. 
  46. ^ ”Akademiska examina”. Svenska Dagbladet. 8 maj 1965. sid. 8. https://www.svd.se/arkiv/1965-05-08/8. Läst 2 juni 2021. 
  47. ^ ”Akademiska examina”. Svenska Dagbladet. 8 februari 1962. sid. 19. https://www.svd.se/arkiv/1962-02-08/19. Läst 2 juni 2021. 
  48. ^ ”Juridiska examina första halvåret 1965 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1965/461. Läst 17 maj 2017. 
  49. ^ ”Direktionsval i Uppsala Västgöte kårordförande”. Svenska Dagbladet. 14 maj 1964. sid. 22. https://www.svd.se/arkiv/1964-05-14/22. Läst 2 juni 2021. 
  50. ^ ”Akademiska examina”. Svenska Dagbladet. 9 februari 1966. sid. 20. https://www.svd.se/arkiv/1966-02-09/20. Läst 2 juni 2021. 
  51. ^ [a b] ”Föreningen Heimdal i Uppsala”. Svenska Dagbladet. 20 maj 1967. sid. 12. https://www.svd.se/arkiv/1967-05-20/12. Läst 2 juni 2021. 
  52. ^ ”Majhälsning till landsmännen-46-1973”. Södermanland-Nerikes nation. Maj 1973. sid. 25. http://snerikes.se/wp/wp-content/uploads/SSnerikes-1973.pdf. Läst Den 31 maj 2021. 
  53. ^ ”Seniorföreningen: nya medlemmar och ändringar sedan förra majhälsningen”. Majhälsning till landsmännen 70 - 1997 (Harald Rydberg): sid. 61. 1997.03.19. http://snerikes.se/wp/wp-content/uploads/SSnerikes-1997.pdf. 
  54. ^ ”Namn och nytt”. Dagens Nyheter. 3 juni 1982. https://arkivet.dn.se/sok?q=%22ulla%20ericson%22&from=1864-12-23&to=1992-12-31&sort=oldest&page=4. Läst 12 mars 2022. 
  55. ^ Carl Mikael Carlsson, Niklas Gustavsson, red (2006). Västmanlands-Dala nations porträttkatalog. Förteckning över nationens hedersledamöter och aktiva landsmän inför inspektorsskiftet 2006. Uppsala: Universitetstryckeriet. sid. S. 92 
  56. ^ Edvin Högdal (16 Januari 2013). ”Smålands nation nådde rekord”. Upsala Nya Tidning. Arkiverad från originalet den 23 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220123230957/https://unt.se/uppland/uppsala/smalands-nation-nadde-rekord-2225775.aspx. Läst 24 januari 2022. 
  57. ^ ”Majhälsning till landsmännen 2014”. Södermanland-Nerikes nation. Maj 2014. sid. 39. http://snerikes.se/wp/wp-content/uploads/Snerikes-2014.pdf. Läst Den 31 Maj 2021. 
  58. ^ [a b] ”Styrelsen det 131:a verksamhetsåret”. Tidskriften Heimdal (Nr 1, 2022): sid. 4. Mars 2022. 
  59. ^ ”Styrelsen det 131:a verksamhetsåret”. Tidskriften Heimdal: sid. 4. 4 mars 2022. 
  60. ^ ”Styrelsen det 131:a verksamhetsåret”. Tidskriften Heimdal. Nr 1 2022. 
  61. ^ Daniel Nilsson Ahlström, red (1 juni 2024). ”Frågor till styrelsen”. Tidskriften Heimdal (Nr:1 2024): sid. 6. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Föreningen_Heimdal&oldid=56281018”