Sveriges justitieminister
Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet, eller i dagligt tal justitieministern, utses i likhet med övriga statsråd av Sveriges statsminister och ingår i Sveriges regering som bekräftas kollegialt av Sveriges riksdag. Justitieministern ingår i den grupp av statsråd som är departementschefer och är därmed överordnad den biträdande justitie- och migrationsministern som också är placerad vid Justitiedepartementet. Justitieministerns närmaste medarbetare är den politiskt tillsatte statssekreteraren.
| Statsråd och chef för Justitiedepartementet | |
 | |
| Titel | Herr statsråd |
|---|---|
| Residens | Inget officiellt residens |
| Säte | Rosenbad, Stockholm |
| Utses av | Sveriges statsminister |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Förste innehavare | Louis De Geer d.ä. |
| Inrättat | 20 mars 1876 |
| Lön | 142 000 kronor/månad[1] |
| Webbplats | regeringen.se |
Sedan 2014 är socialdemokraten Morgan Johansson justitieminister i Sverige. Justitieministern ansvarar för frågor som rör bekämpning av terrorism, brottmålsärenden, internationellt rättsligt samarbete, lagstiftning, rättsväsendet inklusive polisväsendet, rättsliga och inrikes frågor i EU och offentlighetsprincipen. Ibland har det funnits en biträdande justitieminister i regeringen, senast var Heléne Fritzon det under perioden 2017-2019 och ansvarade då för civilrättsliga frågor. Under 2000-talet har vanligtvis det andra statsrådet på Justitiedepartementet haft titeln inrikesminister eller migrationsminister.
HistorikRedigera
Justitiestatsministersämbetet skapades 9 juni 1809 och blev den ene av statsrådets två främsta ledamöter; den andre var utrikesstatsministern. Den egentlige justitieministern vid denna tid var dock snarare justitiekanslern. Vid departementalreformen 16 maj 1840 förlorade justitiekanslern sin plats i statsrådet, samtidigt som Justitiedepartementet inrättades och fick justitiestatsministern som chef.[2] År 1876 blev justitiestatsministern statsminister, och ersattes som chef för justitiedepartementet av justitieministern. Herman Zetterberg är den som innehaft detta ämbete längst tid; 12 år, 52 dagar.
Lista över Sveriges justitieministrarRedigera
Biträdande justitieministrarRedigera
Enn vanlig benämning på ett statsråd som inte samtidigt är departementschef är ”biträdande justitieminister”. När den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975 försvann officiellt de så kallade konsultativa statsråden, inklusive juristkonsulterna. Samtliga ledamöter av regeringen är sedan dess helt enkelt statsråd och de statsråd som inte är departementschefer men knutna till ett departement kallas ofta biträdande minister för departementets ansvarsområden, såvida portföljen inte har ett mer specifikt utpekat område.
Det statsråd som är biträdande justitieminister kan ha flera olika sakområden i sin portfölj och har beroende på vad dessa frågor har varit kallats energiminister, demokratiminister, förvaltningsminister, integrationsminister, storstadsminister etc. Gemensamt för de flesta av dessa informella titlar är att de inte täcker in hela ministerns verksamhetsområden utan bara en del, oftast det dominerande ansvarsfältet.
Den förste som utnämndes till biträdande statsråd i justitiedepartementet var juristen Carl-Axel Petri som 1979 blev energiminister[3] i den andra Fälldin-regeringen i syfte att lägga den för de borgerliga partierna så besvärliga energipolitiken på ett opolitiskt statsråd.
KällorRedigera
”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Regeringsformen. Läst 27 januari 2019.
ReferenserRedigera
- ^ regeringen.se, läst 24 oktober 2021.
- ^ "Justitiedepartementet". NE.se. Läst 17 november 2014.
- ^ ”Carl Axel Petri - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/carl-axel-petri. Läst 27 januari 2019.