Pär Johan Sundeen, tidigare även Andersson Sundeen, född 14 februari 1968,[1] är en svensk idéhistoriker med konservativ inriktning.[2] Han är docent vid Lunds universitet och verksam som universitetslektorHögskolan i Borås.[3]

Johan Sundeen
Johan Sundeen på Bokmässan i Göteborg 2017.
Född14 februari 1968 (56 år)
Nationalitetsvensk
Yrke/uppdragidéhistoriker

Biografi redigera

Sundeen disputerade 2008 på avhandlingen Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen.[4] Avhandlingen är tematisk och i hög grad kronologisk, och behandlar inte Eklunds idéer isolerat utan blir en väg in i den dåtida idédebatten, där Eklunds syn på kristendomens förhållande till skönlitteratur, politik, historia, filosofi, krig och fred analyseras och kontextualiseras.[5]

Sundeen var 2010–2013 en av redaktörerna för böckerna Från Högskolan i Borås till Humboldt, (3 volymer) som behandlar universitetets idé och bildningens plats i högre utbildning och forskning.[6][7][8]

År 2017 gav Sundeen ut 68-kyrkan: svensk kristen vänsters möte med marxismen 1965-1989, om 68-rörelsens inflytande på Svenska kyrkan. Han låter det historiska materialet själv vittna relativt kommenterat om till exempel hur biskopar och andra ledande figurer omfamnar Östtyskland. Boken anges som "en utmärkt beskrivning av hur en rätt liten grupp personer kan utnyttja tidsandan för att medvetet penetrera organisationer som koagulerat".[9]

Hans forskning utförs ofta i ett gränssnitt mellan samhälle, kultur och kristendom. Medan avhandlingar i idé- och lärdomshistoriska disciplinen oftast har kretsat kring vetenskapliga, politiska, pedagogiska och tekniska idéer har Sundeen intresserat sig särskilt för religiösa idéers och föreställningars plats inom ämnet. Det disciplinhistoriska intresset har bland annat tagit sig uttryck i artiklar om teologen Bengt Hägglund, professor i kristendomens idéhistoria.[10]

Han har också intresserat sig för frågor om bildning, bibliotekshistoria och kulturvetenskap och tillsammans med Roger Blomgren beforskat förekomsten av aktivism inom kultursektorn, i synnerhet vid folkbiblioteken.[11]

Sundeen har publicerat en rad texter om prästen Birger Forell och tilldelades i september 2018 ett av Svenska kyrkan i Borås instiftat pris till Forells minne "för sitt forskningsarbete som lyfter fram Birger Forells gärningar".[12] Hans personhistoriska intresse och forskning omfattar flera kulturgestalter från det svenska 1800- och 1900-talet, bland andra Viktor Rydberg. Sundeen utsågs i september 2021 till ordförande i Viktor Rydberg-sällskapet.

Sundeen medverkar (2021) som fristående kolumnist i Bulletin[13] och som kulturskribent i kulturtidskriften Axess[14]. Hans publicering har (2021) enligt Google Scholar ett h-index på 3.[15]

Bibliografi redigera

  • 2008 – Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen. Borås: Norma. Libris 10719804. ISBN 978-91-7217-087-2 
  • 2012 – Reflektioner från periferin: böcker, bildning och idédebatt. Borås: Borås tidning. Libris 13505687. ISBN 9789197659147 
  • 2012 – Humanvetenskap och bildning för morgondagen: till frågan om humaniora vid Högskolan i Halmstad. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Libris 13564006 
  • 2013 – Lennart Berntson och Svante Nordin, red, "Människosonens aktivister", i Arvet efter 1968. Stockholm: Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. ISBN 9789189672505
  • 2014 – Johnny Hagberg, red, "Ett nytt Tyskland på brittisk mark", i Skara stift 1000 år. Skara: Skara Stiftshistoriska sällskap. ISBN 9789186681227
  • 2017 – 68-kyrkan: svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989. Stockholm: Bladh by Bladh. Libris 19756951. ISBN 978-91-88429-20-9 
  • 2017 – Att tjäna är människans storhet - idéhistoriska essäer om Birger Forell. Vetenskap för profession, 1654-6520 ; 40. Borås: Högskolan i Borås. Libris 21630112. ISBN 978-91-88269-58-4. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12546 
  • 2018 – En utsträckt hand till masseländets land: Antinazisten och Tysklandsvännen Birger Forell. Vetenskap för profession, 1654-6520. Borås: Högskolan i Borås. Libris fpnxhs21ct4dpz55. ISBN 9789188838032. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15002 
  • 2019 – Sjöström Lennart, red (2019). "Kalla kriget som ideologistrid: Konservativ och marknadsliberal kritik av Svenska kyrkans internationella agerande", avsnitt i "Innan murarna föll: Svenska kyrkan under kalla kriget". [Skriftserie - Stiftelsen för Sverige och kristen tro] ; 26. Skellefteå: Artos. Libris 2btmwswx0zfljkzd. ISBN 9789177770817 
  • 2020 – Kurt Almqvist och PJ Anders Linder, red, "Jakten på paradiset", i Vänsterns idéer. Stockholm: Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. ISBN 9789188717160
  • 2020 – Anders Burman och Tore Lund, red. "Otroshjälte och religiös kulturpersonlighet: Receptionen av Viktor Rydbergs skrifter bland svenska teologer", kapitel i Efter Viktor Rydberg: Receptionshistoriska studier. Huddinge: Södertörn studies in intellectual and cultural history. ISBN 9789189109155
  • 2020 – Per Selstam och Martin Tunström, red. "Nya länkar i en obruten ideologisk kedja", kapitel i Samtida röster om konservatism. Malmö: Svensk Tidskrifts förlag. ISBN 9789198664102
  • 2020 – Ein Leben für das Land des Massenelends: Der Antinazi und Deutschlandsfreund Birger Forell 1893-1958. Skara: Skara Stiftshistoriska Sällskap. ISBN 9789186681500
  • 2021 – Maria Wolmesjö och Rolf Solli, red. "Politisk aktivism i kulturpolitikens genomförandeled", kapitel skrivit tillsammans med Roger Blomgren, i Framtidens välfärd: Hållbar Styrning, organisering och ledning. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144152189
  • 2021 - Kurt Almqvist och PJ Anders Linder, red, "En himmel på jorden", essä i En annan värld. Stockholm: Axel och Margaret A:son Johnsons stiftelse. ISBN 9789188717306
  • 2021: “Resistance in the Name of God : Some Reflections on Birger Forell, Totalitarian Ideas  and Christianity”, Kirchliche Zeitgeschichte, 2/2020.
  • 2021: En utsträckt hand till masseländets land: Antinazisten och Tysklandsvännen Birger Forell 1893-1958. Andra, utökade upplagan. Kalmar: Det svenska biet. ISBN 9789163939402
  • 2021: "Filosofins tröst i de personliga krisernas tid", i Veritas: Viktor Rydberg-Sällskapets tidskrift, 36.
  • 2022: Roger Blomgren, Katarina Michnik och Johan Sundeen, red. "Från Ansgar till Valfrid: Svenska bibliotek genom tiderna", i Biblioteksgeografin: En antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning. Studentlitteratur. ISBN 9789144159485
  • 2022: Broar till den andliga världen: Rydberg, spiritismen och det omedvetna, i Vertias: Viktor Rydberg-sällskapets tidskrift.
  • 2022: Samhörighetens tempel: Ett bidrag till forskningen om kulturpolitikens förhistoria och de svenska folkbibliotekens etableringsperiod, i tidskriften Biblis, nr 99.

Referenser redigera

  1. ^ ”RATSIT”. https://www.ratsit.se/19680214-Par_Johan_Sundeen_Bramhult/6dmjdrnIATL0hsdzKlDX2MPYnDcI3tSQKu_IBlihvUU. Läst 27 augusti 2017. 
  2. ^ Sundeen, Johan (2020). ”Nya länkar i en obruten ideologisk kedja”. i Selstam, Per & Tunström, Martin. Samtida röster om konservatism. sid. 14. ISBN 978-91-986641-0-2. OCLC 1227225094. https://www.worldcat.org/oclc/1227225094. Läst 9 december 2021. ”I en år 2012 utgiven essäsamling, Reflektioner från periferin, skriver jag om min egen tillhörighet i de lätträknade undantagens skara – de konservativa intellektuellas.” 
  3. ^ ”Johan Sundeen”. HÖGSKOLAN I BORÅS. Arkiverad från originalet den 8 april 2017. https://web.archive.org/web/20170408081636/http://www.hb.se/Forskning/Forskare/Sundeen-Johan/#presentation. Läst 7 april 2017. 
  4. ^ Sundeen, Johan (2008). Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen. Ugglan. Minervaserien, 1650-7339 ; 14Skrifter från Högskolan i Borås, 0280-381X ; 10. Lund: Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Libris 10719804. ISBN 9789197519632. http://hdl.handle.net/2320/3470 
  5. ^ Tomas Fransson (2009). ”Kortare recensioner - Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen”. Historisk Tidskrift (Svenska historiska föreningen) 129 (4). Arkiverad från originalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121023150/http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2009-4/pdf/HT_2009-4_730-804_kortrecensioner.pdf. Läst 24 mars 2021. 
  6. ^ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 1, Den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid. Högskolan i Borås. 2010. ISBN 9789185659685. OCLC 727024816. https://www.worldcat.org/oclc/727024816 
  7. ^ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 2, Bildning och kunskapskulturer. Högskolan i Borås. 2011. ISBN 9789185659715. OCLC 938935357. https://www.worldcat.org/oclc/938935357 
  8. ^ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 3, Vetenskap på tvären - akademiska värden, friheter och gränser. Högskolan i Borås. 2013. ISBN 9789187525063. OCLC 940749609. https://www.worldcat.org/oclc/940749609 
  9. ^ Stig-Björn Ljunggren (13 september 2017). ”När Jesus blev marxist och Mao var frälsaren”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2017-09-13/18. 
  10. ^ ”Svensk pastoraltidskrift”. www.pastoraltidskrift.nu. Arkiverad från originalet den 13 april 2021. https://web.archive.org/web/20210413161022/http://pastoraltidskrift.nu/. Läst 10 april 2021. 
  11. ^ Sundeen, Johan; Blomgren, Roger (2020-12-11). ”Offentliga bibliotek som arena för aktivism: En fallstudie av vänsterpolitisk biblioteksideologi på 1970- och 2010-talen”. Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 23 (02): sid. 159–179. doi:10.18261/issn.2000-8325/2020-02-06. ISSN 2000-8325. https://www.idunn.no/nkt/2020/02/offentliga_bibliotek_som_arena_fr_aktivism. 
  12. ^ Elin Kullander (22 september 2018). ”Boråsforskare fick ta emot minnespris”. Borås Tidning. http://www.bt.se/boras/borasforskare-fick-ta-emot-minnespris/. Läst 26 september 2018. 
  13. ^ ”Bulletin - skribenter - Johan Sundeen”. Bulletin. https://bulletin.nu/author/johan-sundeen. Läst 10 maj 2021. 
  14. ^ ”Axxess - skribenter - Johan Sundeen”. Axess. https://www.axess.se/skribent/johan-sundeen/. Läst 10 maj 2021. 
  15. ^ ”Profil Johan Sundeen”. Google Scholar. https://scholar.google.com/citations?user=CTW0ycsAAAAJ&hl=sv. Läst 10 maj 2021. 

Externa länkar redigera

Företrädare:
Henrik Toremark
Föreningen Heimdals ordförande
1991–1992
Efterträdare:
Erik Kristow