Wikipedia

Georg Achates Gripenberg

finländsk diplomat

Georg Achates Gripenberg, född 18 maj 1890 i Sankt Petersburg, död 31 maj 1975 i Helsingfors,[3] var en finländsk (finlandssvensk) diplomat.

Georg Achates Gripenberg
Georg Achates Gripenberg, .
Född18 maj 1890[1]
Sankt Petersburg
Död31 maj 1975[1] (85 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningDiplomat
Befattning
Ambassadör
FöräldrarAlexis Gripenberg
Utmärkelser
Frihetskorsets 3. klass (1918)[2]
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1919)[2]
Riddare av Dannebrogorden (1919)[2]
Riddare av Nordstjärneorden (1919)[2]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1920)[2]
Officer av Italienska kronorden (1920)[2]
Storofficer av Kronorden (1922)[2]
Kommendör av nummer av Isabella den katolskas orden (1926)[2]
Kommendör med nummer av Karl III:s orden (1929)[2]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1931)[2]
Ismailorden (1936)[2]
Frihetskorsets 1. klass (1940)[2]
Storkorset av Finlands Lejons orden (1943)[2]
Storkorsriddare av Silvesterorden (1943)[2]
Finlands Röda Kors’förtjänstmedalj i silver (1949)[2]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1952)[2]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1959)[2]
Vinterkrigets minnesmedalj[2]
Frihetskrigets minnesmedalj[2]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Tidigt liv redigera

Georg Gripenberg var son till Alexis Gripenberg och Agnes von Haartman samt dotterson till Victor von Haartman.[4] Efter studentexamen i Helsingfors 1907 studerade Gripenberg vid Alexanderuniversitetet i Helsingfors och blev fil. kand. 1911. Gripenberg studerade sedan vid Uppsala universitet och blev 1917 jur. kand. där; i Uppsala var han ordförande i Föreningen Heimdal. Han hade dessförinnan också vistats i England och åren 1908–1909 studerat vid University of Oxford och London School of Economics. 1918 fick han en tjänst som andre sekreterare på Finlands utrikesdepartement.[3]

Tjänst på utrikesministeriet redigera

1918 anställdes han av Finlands nyinrättade utrikesministerium och utsågs till sitt lands första diplomatiska representant i Sverige. Han avgick året därpå. 1920 rekryterades han tillbaka till ministeriets kansli som tjänsteförrättande kanslichef.[3]

Chargé d'affaires i olika länder redigera

Han tjänstgjorde till en början som chargé d'affaires, från 1921 till 1923 i Bryssel och Haag, från 1923 till 1929 i Madrid och Lissabon och från 1929 till 1933 som sändebud i Buenos Aires, Rio de Janeiro och Santiago de Chile.[3]

Sändebud i London redigera

1933 utnämndes han till sändebud i London, Finlands viktigaste diplomatiska post. Hans mandatperiod där varade tills de diplomatiska förbindelserna mellan Storbritannien och Finland bröts under fortsättningskriget, efter den brittiska krigsförklaringen i slutet av 1941.[3]

Representant vid Heliga stolen redigera

Han var i icke-aktiv status i Finland tills han utnämndes till representant vid Heliga stolen hösten 1942. Våren därpå förflyttades han till Stockholm.[5][6] Det var på den tiden den viktigaste utrikesdelegationen i Finland, särskilt för att Sovjetunionen hade beslutat att föra fredssamtal med Finland i Stockholm efter andra världskrigets slut.[3]

Ambassadör i Sverige redigera

Gripenberg innehade ambassadörs rang i Stockholm[7] från 18 januari 1955.

FN-ambassadör redigera

Efter Stockholm var han Finlands första ambassadör i Förenta nationerna 1956–1958,[5] varefter han gick i pension. Han fick många inhemska och utländska utmärkelser och skrev flera omfattande memoarer under sina pensionsår.[3]

Äktenskap redigera

Han var gift första gången 1921–1923 med Lily Uchermann, som var dotter till Vilhelm Uchermann, och andra gången från 1927 med Peggy Moseley-Williams.

Bibliografi redigera

  • Generalmajor Hans Henrik Gripenberg: En biografisk konturteckning. Söderström, 1937.
  • En beskickningschefs minnen 1: Finland i världskriget 1939–40. Natur och Kultur, 1959.
  • En beskickningschefs minnen 2: London–Vatikanen–Stockholm. Natur och kultur, 1959.
  • Diplomatisk vardag. Söderström, 1964.
  • Dagbok 1943–1946. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 2019.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, G. A. Gripenberg, 30 juli 2023.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g] Seppinen, Jukka. ”Gripenberg, Georg Achates”. https://www.blf.fi/artikel.php?ref=sok&id=1685. Läst 13 oktober 2023. 
  4. ^ Adelsvapen Gripenberg tab. 46 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gripenberg_nr_931
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin. Bd 8. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 80, Gripenberg, Georg. ISBN 91-7024-619-X 
  6. ^ Pieni tietosanakirja, del 1. Otava förlag 1952. Tredje upplagan.
  7. ^ Vuojolainen, Antti. ”Finlands FN-representations första tid (1955–1972)”. Finland utomlands. https://finlandabroad.fi/web/un/finlands-fn-representations-forsta-tid-1955-1972-. Läst 13 oktober 2023. 

Externa länkar redigera

Företrädare:
Nils Ahnlund 		Föreningen Heimdals ordförande
1915–1916 		Efterträdare:
H. S. Nyberg


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Georg_Achates_Gripenberg&oldid=54020709”