Öppna huvudmenyn
Nils Herlitz 1950

Nils Herlitz, född 7 augusti 1888 i Stockholm, död 9 februari 1978, var en svensk historiker, jurist och politiker (h). Han var son till Karl Herlitz, bror till Ivar Herlitz och farfar till Gunilla Herlitz.

Innehåll

BiografiRedigera

Herlitz disputerade för filosofie doktorsgrad vid Uppsala universitet 1916 och blev samma år docent i historia där. 1920 övergick han till Stockholms högskola och blev där 1925 docent i förvaltningsrätt.[1]

Herlitz var 1927-1955 professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms högskola. Han var som riksdagsman ledamot av Sveriges riksdags första kammare 1939-1955, invald i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. Han var även landstingsman (från 1935) i Stockholms läns landsting. Han var delaktig i bildandet av Stads- och kommunhistoriska institutet, för vilken han var föreståndare 1919-1927.

Herlitz skrev bland annat Från Thorn till Altranstädt: studier över Carl XII:s politik 1703-1706 (1916), Utredning angående vissa spörsmål rörande städernas domstolsväsen (1923), Om lagstiftning genom samfällda beslut av konung och riksdag (1926-1930), Den svenska riksdagen (1932), ett flertal Stadshistoriska institutionens skrifter intagna uppsater med mera. Han var 1922-1924 redaktör för Karolinska förbundets årsbok och från 1922 redaktör för Nordisk tidskrift för konst, vetenskap och industri.[1]

1922 invaldes Herlitz som ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1953 blev han ledamot av både Kungliga Vetenskapsakademien och Finska Vetenskapsakademien och 1954 invaldes han i Vitterhetsakademien. Han avled 1978 och är begraven på Djursholms begravningsplats.

UtmärkelserRedigera

Tryckta skrifterRedigera

En "Förteckning över Nils Herlitz' skrifter 1907-1954" upprättades av Gerd Bodman och trycktes i Festskrift tillägnad Nils Herlitz, 1955.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1134.
  2. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 170, digital avbildning.

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Bertil Boëthius
Föreningen Heimdals ordförande
1909-1911
Efterträdare:
Gustaf Jacobson
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Föreståndare för Stads- och kommunhistoriska institutet
1919-1927
Efterträdare:
Nils Ahnlund