Wikipedia

Nils Ahnlund

svensk historiker

Nils Gabriel Ahnlund, född 23 augusti 1889 i Uppsala, död 11 januari 1957 i Västerleds församling, var en svensk historiker. Han var professor vid Stockholms högskola 1928–1955 och blev ledamot av Svenska Akademien 1941.

Nils Ahnlund
Född23 augusti 1889[1][2][3]
Uppsala församling[2][3], Sverige
Död11 januari 1957[4][1][3] (67 år)
Västerleds församling[3]
Medborgare iSverige[5]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningHistoriker[5], professor[5]
Befattning
Stol nummer 11 i Svenska Akademien (1941–1957)[6]
ArbetsgivareStockholms universitet
BarnHans Olof Ahnlund (f. 1919)
Knut Ahnlund (f. 1923)
FöräldrarOlof Ahnlund[2]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Nils Ahnlund föddes i Uppsala som äldste son till dåvarande tillförordnade professorn i dogmatik och moralfilosofi Olof Ahnlund och Hilda Svensson, en tegelmästaredotter från Nättraby. 1893 utnämndes fadern till kyrkoherde i Umeå landsförsamling och tillträdde ämbetet två år senare, då kyrkan togs i bruk efter branden 1888. 1908 avlade Nils Ahnlund studentexamen vid Umeå högre allmänna läroverk och skrevs därefter in vid Uppsala universitet. Han blev snabbt en av Harald Hjärnes främsta lärjungar och disputerade där 1918 med avhandlingen Gustaf Adolf inför tyska kriget; stormaktstiden var redan i början av karriären det ämnesområde han främst forskade om.

1916–1926 arbetade han på Svenska Dagbladet som uppmärksammad politisk publicist. Även om han betraktades som ett chefredaktörsämne valde han att därefter medverka på friare basis och satsa på den akademiska banan.[7]

Han lämnade Uppsala 1923 när han utnämndes till docent vid Stockholms högskola. Fem år senare erhöll han den första professuren i historia där. Återigen under andra världskriget medverkade han kritiskt i den politiska debatten med ett fosterländskt patos.

Ahnlund publicerade populärhistoriska framställningar i olika tidningar och i radio, varigenom han blev känd och uppskattad även av en bredare publik. I den akademiska världen rönte han flera bevis för uppskattning. Han blev ledamot av Vitterhetsakademien redan 1934, ordförande i Historiska klubben i Stockholm och i Historielärarnas förening. 1936 tillträdde Nils Ahnlund som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade "Stockholms stadskollegiums Handbokskommitté" tillsammans med Gustaf Ahlbin, redaktör, Bertil Boëthius, riksarkivarie, Oscar Larsson, borgarråd, Fredrik Ström, redaktör och Sten Wahlund statistiker. År 1941 blev han invald i Svenska Akademien som efterträdare åt Torsten Fogelqvist på stol 11, år 1952 valdes han in i Vetenskapsakademien, och han var även ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, samt 1944–1956 preses för Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning,[8] med mera. Han fick även uppskattning internationellt, bland annat genom att han utsågs till ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten samt flera andra nordiska samfund, och blev vice president i Comité International des Sciences Historiques (CISH) (eng. ICHS).

Ahnlund var under studenttiden i Uppsala Föreningen Heimdals ordförande åren 1914–1915.[9]

1919 var Ahnlund en drivande kraft bakom grundandet av Stads- och kommunhistoriska institutet 1919 i samarbete med borgarrådet Yngve Larsson och historikern Nils Herlitz.[10] Han var även styrelseledamot i Samfundet Nordens Frihet 1940–1945 och medlem i Tisdagsklubben.[11]

Han var kyrkligt engagerad och bl.a. ledamot av 1935 års psalmbokskommitté, och översatte 1936 Gottfried Arnolds psalm från 1697 till svenska, Seger giv, du segerrike med nummer 568 i Den svenska psalmboken 1986. Han var också ledamot av kyrkomötet

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bronsbyst över honom utförd 1942 av Gunnar Lybeck.

Författarskap redigera

Stormaktstiden behandlas i flera verk, liksom även relationen mellan Sverige och Tyskland, men som historiker var Ahnlund mycket bred. Han har skrivit flera biografier som varit värdefulla bidrag till historieskrivningen; Gustaf Adolf den store (1932), Engelbrekt (1934), en essä om Jonas Hallenberg (1923), en bok om Nils Rabenius (1927) och Axel Oxenstierna (1940), samt en bok om Karl XII:s död. En bibliografi över Axel Oxenstierna publicerade Ahnlund 1931, och han gjorde även bibliografiska förteckningar över riksdagsakter, till exempel borgarståndets. Han har likaså på olika sätt forskat om Norrlands historia och kulturhistoria.

Familj redigera

Ahnlund var son till kontraktsprosten teol. dr Olof Ahnlund och Hilda Svensson. Han var gift med filosofie kandidat Lisa Hallberg, dotter till kyrkoherden Hans Emil Hallberg och Anna Cavallin. Han var far till läkaren Hans Olof Ahnlund, lagmannen Erik Ahnlund, litteraturvetaren Knut Ahnlund och museichefen Henrik Ahnlund, farfar till Nathan Shachar och farfars far till Elsa Järpehag. Ahnlund är begravd i Gustav Vasa kolumbarium.

Bibliografi redigera

  • ”Nils Ahnlunds tryckta skrifter 1939-1949”. Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund 23/8 1949. Stockholm: Norstedt. 1949. sid. 340-366. Libris 8204009 
  • Mo och Domsjöverken : deras ägare och utveckling intill 1873. Stockholm: Almqvist & Wicksell. 1917. Libris 1392429 
  • Gustaf II Adolf inför tyska kriget. Stockholm: Nya tryckeri-aktiebolaget. 1918. Libris 8074378  - Akademisk avhandling.
  • Storhetstidens gryning : gestalter och händelser. Stockholm: Geber. 1918. Libris 22179 
  • Sundsvalls historia. 1-2. Sundsvall. 1921. Libris 422303 
  • Anmärkningar till handlingar rörande professuren i historia vid Uppsala universitet : sakkunniges utlåtanden och humanistiska sektionens betänkande. Stockholm: Nord. bokh. 1923. Libris 1469335 
  • Det ekonomiska programmet för oppositionen vid 1815 års riksdag. Stockholm: Förf. 1923. Libris 1469336 
  • Historieskrivaren Jonas Hallenberg. Stockholm: Författaren. 1923. Libris 1469337 
  • Oljoberget och Ladugårdsgärde : svensk sägen och hävd. Stockholm: Geber. 1924. Libris 8074380 
  • Sakkunskap och slutsatser : med anledning av Handlingar rörande tillsättandet av lediga professorsämbetet i historia vid universitetet i Lund 1922-1925. Stockholm: Författaren. 1925. Libris 1469338 
  • Nils Rabenius : (1648-1717)  : studier i svensk historiografi. Stockholm: Geber. 1927. Libris 374975 
  • Kring Stockholms blodbad. Stockholm: [Författaren]. 1928. Libris 1299037 
  • Svensk sägen och hävd : kulturbilder. Stockholm: Geber. 1928. Libris 8074383 
  • Svenskt och tyskt i Stockholms äldre historia. Stockholm: Norstedt. 1929. Libris 1299040 
  • Kring Gustav Adolf. Stockholm: Geber. 1930. Libris 31158 
  • Stadshistorisk revy 1929-1930; 1931-1933. Stockholm: [Nordiska bokhandeln]. 1931-1934. Libris 1350645 
  • Gustav Adolf den store. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1932. Libris 17276871 
  • Från medeltid och vasatid : historia och kulturhistoria. Stockholm: Geber. 1933. Libris 8074381 
  • Sveriges riksdag : historisk och statsvetenskaplig framställning. Bd 3, Ståndsriksdagens utdaning 1592-1672. Stockholm. 1933. Libris 53547 
  • Engelbrekt : tal och uppsatser. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1934. Libris 28302 
  • Ladugårdslandet : till Hedvig Eleonora kyrkas 200-årsminne 1737- 1937. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1937. Libris 420436  - Tillsammans med Simon Skoglund.
  • Nya Sverige : de historiska huvuddragen. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1938. Libris 516233 
  • Finland : två tal. Stockholm: Bonnier. 1939. Libris 1363873  - Tillsammans med Eirik Hornborg.
  • De sista Vasarna : [Karl IX, Gustav Adolf, Kristina]  : tre krönikespel. Stockholm: Norstedt. 1939. Libris 1360419 
  • Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död. Stockholm: Norstedt. 1940. Libris 8390017 
  • Finlands öde - och Sveriges?. Stockholm: Bonnier. 1940. Libris 1360420  - Tillsammans med K.A. Bratt.
  • Torsten Fogelqvist : inträdestal i Svenska akademien den 20 december 1941. Stockholm. 1941. Libris 45322 
  • Nordisk horisont. Nordens serie, 0348-8721 ; 1. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1943. Libris 387150  - Tillsammans med Ivar Harrie och Gerhard Hafström.
  • Politiska fredsmål. Världspolitikens dagsfrågor, 0042-2754 ; [1943 :4]. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. 1943. Libris 804248 
  • Svenskt och nordiskt från skilda tider. Stockholm: Norstedt. 1943. Libris 8074382 
  • Jämtlands och Härjedalens historia. Del 1, Intill 1537. Stockholm: Norstedt. 1948. Libris 418316 
  • Dokument och vittnesbörd till vår tids historia. Skrifter / utgivna av Utrikespolitiska institutet, 99-0257893-4 ; 7. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförl. 1950. Libris 380667 
  • Stockholms historia före Gustav Vasa. Monografier / utgivna av Stockholms kommunalförvaltning, 0346-6035 ; 15. Stockholm. 1953. Libris 54057 
  • Historiska kungsord : en polemik med efterspel. Stockholm: Norstedt. 1954. Libris 1433608 
  • Den svenska utrikespolitikens historia. 1. 1, Tiden före 1560. Stockholm: Norstedt. 1956. Libris 54188 
  • Tradition och historia. Stockholm: Norstedt. 1956. Libris 301069 
  • Jonas Hallenberg : minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361 ; [10]. Stockholm: Norstedt. 1957. Libris 22134 

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/14 (1887-1891), bildid: 80002730_00153, sida 139, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 10 maj 2019, ”376,Aug,23,1,,Nils Gabriel”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18890823-035 Ahnlund, Nils Gabriel, läst: 25 september 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Анлунд Нильс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Libris, 13 februari 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ läst: 10 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Ivar Andersson: Svenska Dagbladets historia I, 1884-1940, s. 271.
  8. ^ ”Historia”. Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning. Arkiverad från originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118033555/http://www.kgaa.nu/historia.html. Läst 9 september 2009. 
  9. ^ Lista över ordförande i Föreningen Heimdal
  10. ^ The Institute of Urban History Arkiverad 12 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 21 februari 2008
  11. ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. sid. 355. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758 

Vidare läsning redigera

  • Björk, Ragnar (1983). Den historiska argumenteringen : konstruktion, narration och kolligation - förklaringsresonemang hos Nils Ahnlund och Erik Lönnroth. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 132. Uppsala: Univ. Libris 8359010. ISBN 915541432X 
  • Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund 23/8 1949. Stockholm: Norstedt. 1949. Libris 8204009 
  • Johnson, Eyvind (1957). Nils Ahnlund : inträdestal i Svenska akademien. Stockholm: Norstedt. Libris 1463656 

Externa länkar redigera

Wikimedia Commons har media som rör Nils Ahnlund.
Statsförvaltningstitlar
Företräddes av
Nils Herlitz 		 Föreståndare för Stads- och kommunhistoriska institutet
1927 − 1936 		Efterträddes av
Folke Lindberg
Övrigt
Företräddes av
Erland Hjärne 		 Ordförande för Föreningen Heimdal
1914 – 1915 		Efterträddes av
Georg Gripenberg
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Ahnlund&oldid=54498621”