Einar Billing
Einar Magnus Billing, född 6 oktober 1871 i Lund, död 17 december 1939 i Västerås, var en svensk teolog. Han var måg till Carl Gustaf Lundquist och svärfar till Erik Wallgren. Einar Billing är mest känd för sin folkkyrkoteologi som bland annat utvecklas i hans "Herdabrev till prästerskapet i Västerås stift" 1920.
| Biskop Einar Billing | |
 Einar Billing, 1930-talet | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Västerås stift |
| Period | 1920–1939 |
| Företrädare | Nils Lövgren |
| Efterträdare | Johan Olof Cullberg |
| Prästvigd | 1900, Lunds stift |
| Biskopsvigd | 19 september 1920 av Nathan Söderblom |
| Akademisk titel | Teologie doktor 1911 |
| Född | 6 oktober 1871 Lund |
| Död | 17 december 1939 Västerås |
Biografi redigera
Efter skolgång i Lund och Västerås (där fadern Gottfrid blev biskop 1884) blev Billing student i Uppsala, där han avlade filosofie kandidatexamen 1891, teologie kandidatexamen 1898 och prästvigdes för Lunds stift 1900. Han var ordförande i Föreningen Heimdal 1896. Åren 1901–1908 var Billing regementspastor vid Upplands artilleriregemente och 1901 utnämndes han även till docent i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet.
Mellan åren 1908 och 1918 var Einar Billing prebendekyrkoherde i Hagby och Ramsta församlingar, sydväst om Uppsala, och samtidigt extra ordinarie professor. Om hans och familjens liv i Hagby står att läsa i hustrun Gerda Billings bok "Den oförglömliga prästgården".
År 1909 blev Billing ordinarie teologie professor, teologie doktor två år senare (1911) och 1918 kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling i Uppsala. Billing utnämndes 1920 till biskop i Västerås, vilket han förblev till sin död. Svårt sjuk förrättade han under sin sista dag högmässa och prästvigning i domkyrkan och dog två timmar senare i biskopsgården. en händelse som ofta har beskrivits som att han dog på sin post.
Redan som ung akademisk lärare blev han hedersledamot av Västmanlands-Dala nation vid Uppsala universitet.
Han var från 1902 till sin död gift med Gerda Lundquist (1878–1960). Makarna Billing vilar på Hovdestalunds kyrkogård.
Bibliografi redigera
- Luthers lära om staten (1900)
- De etiska tankarna i urkristendomen (1907)
- Försoningen (1908)
- Vår kallelse (1909)
- Folkkyrkan och förkunnelsen (1912)
- I katekesundervisningens tjänst. Utdrag ur meddelande från kungliga katekesnämnden (1916)
- Herdabrev (1920)
Psalmer redigera
- Nu gläd dig, min ande, 11 verser i 1937 års psalmbok (nr 380), 6 verser i psalm nr 355 i Missionsförbundets Sånger och psalmer 1951 och nr 272 i Den svenska psalmboken 1986, 1986 års Cecilia-psalmbok, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990. Finns på Wikisource.
Se även redigera
- Lista över biskopar i Västerås stift
- Billing, E: Herdabref till Prästerskapet i Västerås Stift, 1920. Finns på Wikisource.
- Wikisource har originalverk relaterade till Einar Billing
| Företrädare: Olof Molin |
Föreningen Heimdals ordförande 1896 |
Efterträdare: Arvid Nordlindh |
Källor redigera
- Einar Billing i Vem är det 1925
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
- Einar Billing i Vem var det? (1944)
- Samtliga hedersledamöter på Västmanlands-Dalas webbplats
- Billing, Einar Magnus på SvenskaGravar.se
- Minnesruna för biskopinnan Gerda Billing i Svenska Dagbladet, 5 juni 1960, sidan 11 och dödsannons i Svenska Dagbladet, 7 juni 1960, sidan 2
- Billing, Gerda Katarina på SvenskaGravar.se
Wikisource har verk av eller om Einar Billing.
Vidare läsning redigera
- Aulén, G.: Einar Billing i Svenskt biografiskt lexikon (1924)
- Einar Billing In Memoriam. red. av Nils Bolander, Stockholm 1940.
- Gösta Wrede, Kyrkosynen i Einar Billings teologi. (Acta Universitatis Upsaliensis Studia Doctrinæ Christianæ Upsaliensis 5) Uppsala 1966.
- Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), Uppsala 2021, sidorna 267–270