Torvald M:son Höjer

svensk historiker och ämbetsman
(Omdirigerad från Torvald Magnusson Höjer)

Torvald Magnusson Höjer, född 12 december 1876 i Stockholm, död 30 oktober 1937 i Oslo, var svensk diplomat, historiker och ämbetsman. Han var far till Torvald Höjer den yngre, Matts Höjer; Carl-Henrik Höjer och Märta Brinch.

Torvald M:son Höjer
Född12 december 1876[1]
Klara församling[1], Sverige
Död30 oktober 1937[1] (60 år)
Oslo[1]
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningDiplomat[4], historiker[4]
BarnTorvald T:son Höjer (f. 1906)[5][6][1]
FöräldrarMagnus Höjer[6][1]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Torvald M:son Höjer var son till Magnus Höjer. Hans farfar var regementsläkare, farfars far rektor vid Uppsala katedralskola. Äldste kände stamfader var bruksförvaltare vid Billnäs bruk i Finland. Släkten flydde i samband med den stora ofreden 1715 över till Sverige. Torvald M:son Höjer tillhörde under sin studietid i Uppsala Harald Hjärnes lärjungekrets och räknades som en av de allra främsta i denna. Hans avhandling Studier i Vadstena klosters och Birgittinordens historia intill mitten av 1400-talet (1905) erhöll Geijers historiska pris.[7] Höjers vetenskapliga debut pekade mot en universitetskarriär.

I samklang härmed stod också hans övertagande av redaktörskapet för Historisk tidskrift efter Emil Hildebrand 1906, ett redaktörskap han innehade till 1920. Därutöver var han även docent vid Stockholms högskola 1907-17, sekreterare i Svenska historiska föreningen 1905-21. Höjer var dessutom ledamot av tull- och traktatskommittén 1919-22 och från 1924 ordförande i utrikesdepartementets antagningskommission.[8]

Höjer var andre arkivarie vid Utrikesdepartementet 1906-09, därefter förste arkivarie 1909-12, och från 1912 chef för pressavdelningen vid utrikesdepartementet samt 1919 chef för den politiska avdelningen.[8]

Hans förhållande till pressen var utmärkt. Under första världskriget var hans arbete som kontaktman mellan utrikesledningen och tidningarna ansträngande. I konservativ och nationell inriktning hade Höjer stått statsminister Hjalmar Hammarskjöld nära och hade svårt att finna sig till rätta under regeringen Nils Edén 1917, men stannade trots allt kvar. År 1923 blev han minister i Oslo, sedan han 1921 frånsagt sig en utnämning till Helsingfors. Han hyste en mycket skeptisk hållning till Nationernas förbund och dess möjligheter, och han hade ingen större tro på att nordiskt samarbete skulle ge några väsentligare resultat. Hans syn på Finland saknade inte mästrande inslag, och han varnade för överdrivna svenska utrikespolitiska ambitioner.

Erik Palmstierna karakteriserar honom: "Det var egendomligt att iakttaga hur denne högst förtjänstfulle samvetsgranne statsämbetsman underskattade sig själv. Man litade oförbehållsamt på honom, men själv ansåg han sig aldrig ha gjort nog. Han led därav."[9]

Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Utmärkelser redigera

Svenska utmärkelser redigera

Andra utmärkelser redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Torvald M:son Höjer, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Magnusson, TORWALD, Svenskagravar.se, läs online, läst: 1 april 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 1 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Torvald M:son Höjer, läst: 11 september 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Torvald A M Höjer, läst: 11 september 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Höjer, släkt, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Uppsala universitet: Geijers historiska pris, läst 22 januari 2023
  8. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 798-99 
  9. ^ Palmstierna 1950, s. 55
  10. ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1931
  11. ^ Bihang till Sveriges Statskalender 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 72 
  12. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  13. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
  14. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
  15. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1921
  16. ^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 187 
  17. ^ [a b c d e f] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 86 
  18. ^ [a b c d e f] Kungl. Utrikesdepartementet. i Sveriges statskalender 1921
  19. ^ [a b c d] Kungl. Utrikesdepartementet. i Sveriges statskalender 1915
  20. ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1925
  21. ^ [a b c d e f] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 55 
Företrädare:
Verner Söderberg
Föreningen Heimdals ordförande
1901
Efterträdare:
Theodor Odhner
Företrädare:
Fredrik Ramel
Sveriges sändebud i Norge
1923–1937
Efterträdare:
Christian Günther