Erik "Bullen" Berglund

svensk skådespelare, regissör och kokboksförfattare

Karl Erik "Bullen" Berglund, född 30 juni 1887 i Stockholm, död 27 april 1963 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör och matskribent. Han var även verksam som revyartist och kuplettsångare.[2]

Erik "Bullen" Berglund
Berglund spelar cello i filmen En melodi om våren (1933).
Berglund spelar cello i filmen En melodi om våren (1933).
FöddKarl Erik Berglund
30 juni 1887
Stockholm, Sverige
Död27 april 1963 (75 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1907–1963
MakaTora Jansson
(g. 1908–1910; skild)
Elsa Malmberg, född Wickman
(g. 1912–1963; hans död)
IMDb SFDb

Biografi redigera

Berglund föddes på Lidingö, där familjen hade sommarnöje[3], som son till handlanden Carl Victor Berglund och hans hustru Klara Erika, född Hausmetzger[4]. Modern var av fransk-polsk härkomst. Han växte upp på Östermalm och gick sina första skolår i Franska skolan. 1897 bytte han till Norra Latin, där han studerade till dess han fyllde 16.

Hösten 1903 skickades han till sina morföräldrar i Paris för att lära sig bättre franska och förhoppningsvis få plats på någon bra firma. Väl i Paris fick Berglund jobb på den svenska firman Hörlin & Hoffsten, kommissionärer för damartiklar. Han fick dessutom smak för det franska köket, något som kom att påverka honom senare i livet.

I januari 1905 lämnade han Paris för att fortsätta sina studier till affärsman vid Strahlendorffs handelsinstitut i Berlin. På hösten samma år åkte han till London för att lära sig engelska. 1906 gjorde han sin militärtjänstgöring på A1, där han var exerciskamrat med Eugen Nilsson[5]. Efter militärtjänstgöringen fick Berglund arbete hos Jönköpings juridiska byrå, som hade kontor i hörnet Hamngatan/Malmskillnadsgatan.

Skådespelare redigera

Berglund trivdes inte i kontorsmiljön utan började fundera på att söka sig till teatern. Han hade sett Lycko-Pers resaÖstermalmsteatern och lärde sig rollen utantill innan han gick upp till teaterchefen Albert Ranft och bad om att få provspela[6]. Han scendebuterade 1907 som Lycko-Per och knöts till Albert Ranfts teatrar Östermalmsteatern och Södra teatern i Stockholm.

1910–1912 turnerade han i landsorten, och var därefter 1912–1913 anställd vid Folkets hus teater i Stockholm. År 1913 engagerades han av Axel Engdahl för att verka vid Folkteatern i Göteborg, där han kom att uppträda som revy- och kuplettsångare fram till 1920. Han återvände därefter till Stockholm och var 1922–1923 och 1927–29 anställd vid Blancheteatern, 1923–1925 vid Vasateatern, 1925–27 vid Blanche- och komediteatrarna, och var från 1929 anställd vid Oscarsteatern.

Bland hans roller, förutom hans mest kända lustpelsroller, märks Lycko-Per i Lycko-Pers resa, d'Artagnan i De tre musketörerna, Lindqvist i Påsk, och förste dödgrävaren i Hamlet. Han filmdebuterade 1911, och kom med tiden att medverka i drygt hundra filmer. Från 1958 tillhörde han TV-teaterns första fasta ensemble. Han anställdes på 1930-talet av AB Svensk Filmindustri som regissör av kortfilmer. Bland de filmer han regisserade där kan nämnas Västerhavets män, som han regisserade tillsammans med Prins Wilhelm och Drottning Astrid vigd till griftero, för vilken han dekorerades med Vasaorden och belgiska Kronorden[7].

Matskribent redigera

Efter en misslyckad teaterturné sommaren 1919 tappade han intresset för teater och när han fick erbjudande om att i SARA-bolagets regi utbilda sig till kock i Frankrike tackade han ja. Utbildningen började hösten 1920 och han praktiserade på Le Chapon Fin i Bordeaux innan han kom till Claridge Hôtel i Paris. Efter perioden i Frankrike praktiserade han på Grand Hôtel, Stockholm innan utbildningen var avklarad 1922. Nu skulle Berglund placeras som källarmästare på någon av bolagets restauranger, men innan någon blev tillgänglig blev han samma höst erbjuden rollen som Marx i Mexikoguld som skulle sättas upp på Blancheteatern och återigen bytte han karriär[8].

En period var han även i England för att förkovra sig i kokkonsten. Under sin tid i England lär han även refererat till engelsk kokkonst som pure guess work. Bland andra kända Bullen-citat kan nämnas ” … delikatessaffärerna i Paris utgör enligt mitt förmenande en minst lika stor sevärdhet som någonsin de stora modehusen …”.

"Bullen" var namnet på den roll som Berglund spelade i GuldgrävareDjurgårdsteatern sommaren 1927. Vid denna period fick han erbjudande av Stockholms Dagblad att skriva matkåserier. Hans hustru Elsa var den som föreslog att han skulle använda rollfigurens namn som signatur och att kolumnen skulle heta "Prat om mat". Kåserierna blev så populära att Berglund 1927 blev erbjuden att göra en liknande serie i radio.[9] Bland övriga tidningar som Berglund medverkat i kan nämnas Svenska Dagbladet, Bonniers veckotidning, Husmodern, Vecko-Journalen, Femina och Icakuriren[10].

Han gav även ut flera böcker om mat. Hans bok "Prat om mat” utkom 1928, "Mera prat om mat" ett år senare, och därefter "Bullens kokbok" från början av 1930-talet.

Konserven Bullens pilsnerkorv är uppkallad efter honom[11].

Övrigt redigera

Berglund var aktiv katolik sedan barnsben, flitig ministrant som ung, och i vuxen ålder känd för att ofta komma med stora fång röda rosor till Mariastatyn.[12] Han är gravsatt på Katolska kyrkogården i Stockholm.[13]

Han var barndomsvän med Gösta Ekman. De bodde i samma hus på 1890-talet[14]

Familj redigera

Han var gift 1908–1910 med Eleonora Viktoria "Tora" Jansson (1887–1965) och från 1912 med skådespelaren Elsa Berglund (1885–1967), som även medverkade i flera av hans kokböcker.

Utmärkelser redigera

Film och TV redigera

Filmografi (urval) redigera

TV-produktioner (urval) redigera

  • 1959 – Romeo och Julia i Östberlin
  • 1959Det var en annan historia (TV-teater)
  • 1960 – Oväder
  • 1960 – Slå nollan till polisen
  • 1960 – I Arlanda by
  • 1961 – Vildanden
  • 1961 – Eurydike
  • 1961 – En handelsresandes död
  • 1961 – Utan fast bostad
  • 1962 – Dödens arlekin
  • 1962 – Kvartetten som sprängdes
  • 1962Värmlänningarna (TV-teater)
  • 1963Topaze (TV-teater)

Regi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1907 Lycko-Per Lycko-Pers resa
August Strindberg
Justus Hagman Östermalmsteatern[15]
Ett köpmanshus i skärgården
Emilie Flygare-Carlén
Östermalmsteatern[16]
Postrånet
Eugène Moreau, Paul Siraudin och Alfred Delacour
Justus Hagman Östermalmsteatern[17]
Samvetets mask
Ludwig Anzengruber
Östermalmsteatern[18]
1908 Matrosen Kapten Grant och hans barn
Jules Verne
Östermalmsteatern[19]
De små landstrykarna
Pierre Decourcelle
Östermalmsteatern[20]
Jean Passepartout Jorden runt på åttio dagar
Jules Verne
Östermalmsteatern[21]
Strandbyfolk
Holger Drachmann
Östermalmsteatern[22][23]
Daniel Hjort
Josef Julius Wecksell
Östermalmsteatern[20]
Brorsonen En smålänning, eller Sin egen lyckas smed
Algot Sandberg
Östermalmsteatern[24]
1909 Fröken Sherlock Holmes
Alfred Grünwald och Julius Brammer
Östermalmsteatern[25]
Lycko-Per Lycko-Pers resa
August Strindberg
Östermalmsteatern
Sabinskornas bortrövande
Paul och Franz von Schönthan
Östermalmsteatern[26]
Charleys tant
Brandon Thomas
Östermalmsteatern
Bröderna Hansen
Edgard Høyer
Peter Fjelstrup Östermalmsteatern
Cis Farrington Det kära barnet
Arthur Wing Pinero
Östermalmsteatern[27]
Ett storstadshem
Christopher Boeck
Oscarsteatern/
Turné
Kattgreven Nick Carter, eller En gårdsfest i 33:an, revy
Emil Norlander
Djurgårdsteatern[28]
1910 Bagaren Tokiga Amelie eller En bröllopsnatt vid Nordpolen
Emil Norlander
Södra Teatern[28]
Tre jobbande pojkar, revy
Emil Norlander
John Lianders sällskap[29]
Ett bröllop i Paris
Émile de Najac och Edmond About
John Lianders sällskap[29]
Fernand Mondego Greven av Monte Cristo
Alexandre Dumas den äldre
John Liander John Lianders sällskap[29]
1911 Yon Yonson
Algot Sandberg
John Liander John Lianders sällskap[29]
d'Artagnan De tre musketörerna
Alexandre Dumas den äldre
John Liander John Lianders sällskap[29]
Medverkande Buller om huller, revy
Harald Leipziger
Sveasalen[29]
Gardesofficeren
Ferenc Molnár
Albert Ranfts dramatiska sällskap[29]
Silkesstrumpan
Algot Sandberg
Albert Ranfts dramatiska sällskap[3]
Leda och svanen
Algot Sandberg
Albert Ranfts dramatiska sällskap[29]
Andras affärer
Gustaf af Geijerstam
Albert Ranfts dramatiska sällskap[29]
Halta Lena och Vindögda Per
Ernst Fastbom
Albert Ranfts dramatiska sällskap[29]
1912 Boulot Spökhotellet
Georges Feydeau och Maurice Desvallieres
Albert Ranft Albert Ranfts dramatiska sällskap[30]
En sommarnattsdröm, eller Här ska städas, revy
Axel Engdahl och Fritz Schéel
Folkteatern, Göteborg[31]
Hin och smålänningen
Frans Hedberg
Folkets hus teater[32]
En stockholmsflicka
Oscar Wennersten
Folkets hus teater[33]
1913 Den förtrollade telefonen
Axel Engdahl och Oscar Wennersten
Folkets hus teater
Medverkande Pytt i panna, revy
Axel Engdahl
Axel Engdahl
Thor Christiernsson
Folkteatern, Göteborg
Stabstrumpetaren
Frans Hedberg
Thor Christiernsson Folkteatern, Göteborg
1913 Medverkande Grönköpings tivoli, eller Fattiga Albin, eller Musikens makt, eller Lejonbruden, revy
Axel Engdahl
Axel Engdahl
Thor Christiernsson
Folkteatern, Göteborg
1917 Fåglarnas dag, revy
Axel Engdahl
Axel Engdahl
Thor Christiernsson
Folkteatern, Göteborg
Medverkande Atlanten vid Kristinehamn, revy
Axel Engdahl
Folkteatern, Göteborg/
Gästspel på Folkteatern i Stockholm[34]
1919 Medverkande Hembränt, revy
David Gustafsson
Erik Berglund Nya teatern, Göteborg[35]
Medverkande Kaos, revy
Axel Engdahl
Erik Berglund Turné
1920 Medverkande Handel och sjöfart eller Allt för alla, revy
Axel Engdahl och Fritz Schéel
Axel Engdahl Folkteatern, Göteborg[36]
1922 Bankir Marx Mexiko-guld
Rudolf Lothar och Hans Bachwitz
Uno Brander Blancheteatern[37]
Dominie Dick eller Danny
Lee Wilson Dodd
Erik Berglund Blancheteatern[38][39]
Rochus Koschman Babyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter
Nils Arehn Blancheteatern[40]
18 år
Harald Bergstedt
Ernst Eklund Blancheteatern
1923 Makepease Witter Din nästas fästmö
Adelaide Matthews och Anne Nichols
Ernst Eklund Blancheteatern[41]
Adolphe Gatouillat Fruns båda män
Félix Gandéra och André Mouézy-Éon
Karin Swanström Folkteatern[42]
Isak Dahlin, privatdetektiv Mårdboan
Einar Fröberg
Einar Fröberg Svenska teatern, Stockholm
Pierre Lazarre En herre i frack
André Picard
Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[43]
Fruar på krigsstråt
Georges Feydeau
Albert Ranft Vasateatern[44]
1924 Detektiven På hal is
Franz Arnold och Ernst Bach
Knut Nyblom Vasateatern[45]
Mästertjuven Krokodilen
Karl Strecker
Knut Nyblom Vasateatern[46]
Trettio dagar
Augustus Thomas
Ragnar Widestedt Vasateatern[47]
Spencer Wells Reggies bröllop
Edward Salisbury Field
Ernst Eklund Blancheteatern[48]
General Gueldic Det gick en ängel
Jacques Bousquet och Henri Falk
Tollie Zellman Komediteatern[49]
Julien Pauphilat Portieren på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule
Ernst Eklund Blancheteatern[50]
Lilla Busses bröllop
Richard Kessler
Knut Nyblom Vasateatern[51]
Säg att det är du
Jacques Bousquet och Henri Falk
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
Vår lilla fru
Avery Hopwood
Ragnar Widestedt Vasateatern[52]
1925 Stormfågeln
Roi Cooper Megrue
Vasateatern
Bulldoggen
Sapper (pseudonym för H. C. McNeile)
Ragnar Widestedt Vasateatern[53]
Ett felsteg
Eugen Burg och Louis Taufstein
Knut Nyblom Vasateatern[54]
Bookmakern Kvitt eller dubbelt
Theophilus Charlton
Knut Nyblom Vasateatern[55]
Nattens drottning
Franz Arnold, Ernst Bach och Walter Kollo
Valdemar Dalquist Vasateatern[56]
Jimmie Norton Dubbelexponering
Avery Hopwood
Mathias Taube Blancheteatern[57]
På begäran
Nicolas Nancey och Henry de Gorsse
Erik Berglund Blancheteatern[58]
Henry Lefèvre, advokat Mannens revben
W. Somerset Maugham
Erik Berglund Blancheteatern[59]
Julien Pauphilat Portieren på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule
Ernst Eklund Blancheteatern[60]
1926 Vaktmästare Andersson Kassabrist
Vilhelm Moberg
Erik Berglund Blancheteatern
Henri Salbrejan I skolan igen
André Birabeau
Mathias Taube Blancheteatern[61]
Lormeau Chou-Chou
Jacques Bousqeet och Alexandre Madis
Einar Fröberg Blancheteatern[62]
Medverkande Mina damer och herrar, revy
Svasse Bergqvist & C:o
Södra Teatern[63]
Medverkande De ä sånt ni ska ha, revy
Karl Gerhard
Olof Sandborg Folkteatern, Göteborg
Vaktmästare Andersson Kassabrist
Vilhelm Moberg
Erik Berglund Folkteatern, Göteborg
Julien Pauphilat Portiern på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule
Erik Berglund Folkteatern, Göteborg
Tofsen
Margaret Mayo och Aubrey Kennedy
Erik Berglund Folkteatern, Göteborg
Betjänten Hans majestät får vänta
Oscar Rydqvist
Einar Fröberg Komediteatern
1927 Le Hochet, statsadvokat i Lille Buketten
André Birabeau och Georges Dolley
Erik Berglund Komediteatern[64]
Billy Darling Skrämda katter
Margaret Mayo och Aubrey Kennedy
Erik Berglund Djurgårdsteatern[65][66]
James "Bullen" Blake Guldgrävare
Avery Hopwood
Ernst Eklund Djurgårdsteatern[67]
Brasset Charleys tant
Brandon Thomas
Elis Ellis Djurgårdsteatern[68]
Lorens Lewenstern Håkansbergsleken
Einar Holmberg
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[69]
Karl Herkules Det farliga året
Rudolf Lothar och Hans Bachwitz
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[70]
Patricio Socorros inackorderingar
Miguel Ramos Carrión och Vital Aza
Hjalmar Selander Blancheteatern[71]
1928 Victor Bobbys sista natt
James Barclay
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[72]
Mr Freeman Fanatiker
Miles Malleson
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[73]
Biskopen Domprosten Bomander
Mikael Lybeck
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[74]
Pompeo Bigeschi Hertiginnan av Elba
Rudolf Lothar och Oscar Winterstein
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[75]
Galway Mary Dugans process
Bayard Veiller
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[76]
1929 Lindkvist, fordringsägare Påsk
August Strindberg
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[77]
Mr Halevy Såna barn
Maxwell Anderson
Erik Berglund Blancheteatern[78]
Ernest Maya
Simon Gantillon
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[79]
Trotter Männen vid fronten
Robert Cedric Sherriff
Thomas Warner Oscarsteatern[80]
Ambrosius
Christian Molbech
Rune Carlsten Oscarsteatern
Filippo Fiorentino Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[81]
1930 Den stora kärleken
Paul Géraldy och Robert Spitzer
Gösta Ekman Oscarsteatern
Lord Sands Henrik VIII
William Shakespeare
Thomas Warner Oscarsteatern[82]
En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell
Gösta Ekman Oscarsteatern[83]
Ludvig Stehnfeldt Trions bröllop
Sigfrid Siwertz
John W. Brunius Oscarsteatern[84]
Mortimer Travers Bruden
Stuart Oliver och George M. Middleton
Rune Carlsten Oscarsteatern[85][86]
Kammarrådet Krans Äventyr på fotvandringen
Jens Christian Hostrup
Rune Carlsten Oscarsteatern[87]
Direktör Hans Holm Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[88]
Magister Stig Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[89]
Woodley senior 18 år
John Van Druten
Pauline Brunius Oscarsteatern[90]
Joseph Reynolds Mordet i andra våningen
Frank Vosper
John W. Brunius Oscarsteatern[91]
Bankdirektör Hovig Nyckelromanen
Ragnar Josephson
Erik Berglund Oscarsteatern[92]
1931 Monsieur Antoine Det svaga könet
Édouard Bourdet
Max Reinhardt Oscarsteatern[93]
Värden Supé
Ferenc Molnár
Bjørn Bjørnson Oscarsteatern[94]
1932 Juvelhandlaren Juvelstölden
Ladislas Fodor
Nils Johannisson Oscarsteatern[95]
César Fanny
Marcel Pagnol
Pauline Brunius Oscarsteatern/
gästspel på Lorensbergsteatern
Pawlizcka Pengar på banken
Beda och Klemens
Erik Berglund Folkteatern[96]
1933 Adolphe Gatouillat Fruns båda män
Félix Gandéra och André Mouézy-Éon
Karin Swanström Turné[97]
Medverkande Ett leende år revy Södra Teatern
1934 Trions bröllop
Sigfrid Siwertz
Turné[98]
Archibald de Grey Nästan gifta
Walter Ellis
Gösta Ekman Vasateatern[99]
1938 Malcolm George and Margaret
Gerald Savory
Edvin Adolphson Oscarsteatern[100][101]
1940 Regissören Vår lilla stad
Thornton Wilder
Per-Axel Branner Dramaten
Äventyr på fotvandringen Rune Carlsten Oscarsteatern
1941 Julien Pauphilat Portiern på Maxim
Gustave Quinson och Yves Mirande
Oscarsteatern[102]
1942 Benjamin W. Levy Kid Jackson
Marcel Achard
Olof Molander Vasateatern[103]
Åklagaren Natten till den 17 januari
Ayn Rand
Per-Axel Branner Nya teatern[104]
1943 Undersökningsdomaren I evighet amen
Anton Wildgans
Per-Axel Branner Nya teatern[105]
1943 Lektor Quartenius Herr Blink går över alla gränser
Lars-Levi Laestadius
Per Lindberg Vasateatern[106]
Bourdier Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1944 Herman Mans kvinna
Vilhelm Moberg
Per Lindberg
Gösta Folke
Vasateatern[107]
Herr Antropos Det var nära ögat
Thornton Wilder
Gunnar Skoglund Vasateatern[108]
1946 Charlie Phibbe Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld
William Mollison Oscarsteatern[109][110]
1947 Raguenau Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Sandro Malmquist Oscarsteatern[111]
1948 Regissören Vår lilla stad
Thornton Wilder
Gösta Folke Malmö stadsteater
Domare Wilkins Kära Ruth!
Norman Krasna
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Förste dödgrävaren Hamlet
William Shakespeare
Henrik Dyfverman Stockholmsteatern
1949 Lyckans värdshus
Marc-Gilbert Sauvajon
Erik Berglund Programbolaget Jönköping
Bankdirektör Hovig Nyckelromanen
Ragnar Josephson
Erik Berglund Riksteatern[112]
Sir Michael Norman Edwards barn
Marc-Gilbert Sauvajon, Frederick J. Jackson och Roland Bottomley
Stig Roland Norrköping-Linköping stadsteater
1950 Arnold Holt Edward, min son
Robert Morley och Noel Langley
Gösta Folke Riksteatern[113]
1951 César Det hände i Marseille
Marcel Pagnol
Erik Berglund Riksteatern[114]
1952 Prästen Huset i Montevideo
Curt Goetz
Göran Gentele Folkan
1953 Kriminalkommissarie Hubbard Slå nollan till polisen
Frederick Knott
Keve Hjelm Stadsteatern Norrköping-Linköping[115]
1954 Kriminalkommissarie Hubbard Slå nollan till polisen
Frederick Knott
Frank Sundström Riksteatern[116]
1955 Regissören Vår lilla stad
Thornton Wilder
Erik Berglund Helsingborgs stadsteater
1957 Alfieri Utsikt från en bro
Arthur Miller
Frank Sundström Riksteatern[117]
Regissören Vår lilla stad (Our Town)
Thornton Wilder
Sandro Malmquist Riksteatern[118]
Läkaren Domaren
Vilhelm Moberg
Per-Axel Branner Intiman[119]

Regi (ej komplett) redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1915 Tur och retur, revy Axel Engdahl Folkteatern, Göteborg
Regi tillsammans med Axel Engdahl
1917 Det frysande slottet, revy Axel Engdahl Folkteatern, Göteborg
Regi tillsammans med Axel Engdahl
1918 Trollspisen, revy David Gustafsson Göteborgs friluftsteater
1919 Hembränt, revy David Gustafsson Nya teatern, Göteborg
Kaos, revy Axel Engdahl Turné
1922 Dick eller Danny
Lee Wilson Dodd Blancheteatern
1923 Folkan, förstås, revy
Karl Gerhard Folkteatern, Stockholm
1925 På begäran
Un homme sur la paille
Nicolas Nancey och Henry de Gorsse
Översättning Erik Berglund
Blancheteatern[58]
Mannens revben
The Camel's Back
W. Somerset Maugham
Översättning Nalle Halldén och S.S. Wilson
Blancheteatern[60]
1926 Kassabrist
Vilhelm Moberg Blancheteatern
Kassabrist
Vilhelm Moberg Folkteatern, Göteborg
Portiern på Maxim
Le Chasseur de chez Maxim's
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule Folkteatern, Göteborg
Tofsen
Scared Cats
Margaret Mayo och Aubrey Kennedy Folkteatern, Göteborg
1927 Buketten
La Fleur d'oranger
André Birabeau och Georges Dolley Komediteatern[64]
Skrämda katter
Scared Cats
Margaret Mayo och Aubrey Kennedy Djurgårdsteatern[65]
1929 Såna barn
Saturday's children
Maxwell Anderson
Översättning Gustaf Collijn
Blancheteatern
1930 Nyckelromanen
Ragnar Josephson Oscarsteatern[120]
1932 Pengar på banken
Tanz der millionen
Fritz Löhner-Beda och Klemells Weitz-Clewe Folkteatern[96]
Svensson
Gustaf H. Lundberg Folkteatern[121]
1948 Bullen bjuder på middag, revy
Nils Perne Teaterbåten, Göteborg
1949 Nyckelromanen
Ragnar Josephson Riksteatern[112]
1951 Det hände i Marseille
Fanny
Marcel Pagnol Riksteatern
1955 Vår lilla stad
Our Town
Thornton Wilder
Översättning Anders Österling
Helsingborgs stadsteater

Radioteater redigera

Roller redigera

År Roll Produktion Regi
1941 Källarmästare Adolf Lundqvist John Blundqvist
Berco
Carl-Otto Sandgren[122]
1942 Dillman Herr Dillman får besök
Bigi Wennberg och Gösta Rybrant
Carl-Otto Sandgren[123]

Bibliografi redigera

  • 1928 – Prat om mat[2]
  • 1929 – Mera prat om mat
  • 1929 – Mat med Kronolja
  • 1930 – Bullens kokbok (fem upplagor 1930–2003)
  • 1931 – Fyffes finesser av Bullen
  • 1939 – Gastronomiska reseminnen utprovade på Kockums gasspis
  • 1947 – Bullens mat: ett urval av Bullens bästa recept i ICA-kuriren
  • 1960 – Ett sånt liv (memoarer)

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [a b] Ek, Sverker R.. ”Erik ”Bullen” Berglund”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erik-bullen-berglund-(2). Läst 5 januari 2016. 
  3. ^ [a b] Berglund 1960, sid. 9.
  4. ^ Sveriges befolkning 1890: Berglund, Carl Victor (252533)
  5. ^ Berglund 1960, sid. 49.
  6. ^ Berglund 1960, sid. 9f.
  7. ^ Berglund 1960, sid. 188.
  8. ^ Berglund 1960, sid. 97.
  9. ^ Berglund 1960, sid. 118ff.
  10. ^ Berglund 1960, sid. 123.
  11. ^ Eriksson, Ingrid (4 september 2003). ”Bullens klassiker på nytt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/bullens-klassiker-pa-nytt. Läst 30 juni 2019. 
  12. ^ Berndt Bodin: "Skådespelaren Bullen Berglunds första offentliga framträdande var som korgosse", s 11f, Arv och Minne, nr 12 år 2000.
  13. ^ Sök på gravar-se
  14. ^ Berglund 1960, sid. 100.
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-04-24/13291A/3. Läst 5 februari 2017. 
  16. ^ Berglund 1960, sid. 58.
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 september 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-30/13446A/3. Läst 5 februari 2017. 
  18. ^ ”Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-23/13530B/2. Läst 5 februari 2017. 
  20. ^ [a b] Berglund (1960), sid. 59
  21. ^ Bo Bergman (18 mars 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-03-18/13612A/3. Läst 5 februari 2017. 
  22. ^ Bo Bergman (2 september 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-09-02/13774A/3. Läst 5 februari 2017. 
  23. ^ –e –m (2 september 1908). ”Teater och musik: Östermalmsteatern: Strandbyfolk”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-02/8. Läst 5 februari 2017. 
  24. ^ Bo Bergman (6 december 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-12-06/13869c/3. Läst 5 februari 2017. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-11/13901B/2. Läst 5 februari 2017. 
  26. ^ Bo Bergman (27 februari 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-02-27/13948A/3. Läst 6 februari 2017. 
  27. ^ ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 8. 22 april 1909. https://www.svd.se/arkiv/1909-04-22/8. Läst 6 februari 2017. 
  28. ^ [a b] Berglund 1960, sid. 61.
  29. ^ [a b c d e f g h i j] Berglund 1960, sid. 62.
  30. ^ ”Spökhotellet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23285&pos=184. Läst 8 juli 2015. 
  31. ^ Berglund 1960, sid. 66.
  32. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 september 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-09-21/15214/7. Läst 9 februari 2017. 
  33. ^ ”'En Stockholmsflicka' på Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 20 oktober 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-10-20/15243/10. Läst 9 februari 2017. 
  34. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 maj 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-05-02/117/6. Läst 16 mars 2016. 
  35. ^ Berglund 1960, sid. 78.
  36. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 7 juni 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-06-07/150/8. Läst 16 mars 2016. 
  37. ^ ”Mexico-gold”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22157&pos=13. Läst 4 april 2016. 
  38. ^ E. Sth (22 september 1922). ”Teater och musik: Blancheteatern”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1922-09-22/10. Läst 27 februari 2017. 
  39. ^ Bo Bergman (22 september 1922). ”'Dick eller Danny?' på Blanchteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1922-09-22/255/6. Läst 27 februari 2017. 
  40. ^ ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016. 
  41. ^ ”Din nästas fästmö”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22053&pos=16. Läst 4 april 2016. 
  42. ^ Bo Bergman (3 maj 1923). ”'Fruns båda män' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-05-03/117/4. Läst 18 mars 2016. 
  43. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  44. ^ Bo Bergman (2 december 1923). ”Fruar på krigsstråt på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-02/328/11. Läst 30 augusti 2015. 
  45. ^ Bo Bergman (20 januari 1924). ”Axel Ringvall på Vasateatern: 'På hal is' – Spex, sällskapsteater, karusell och diagonaltramp”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-20/19/6. Läst 29 augusti 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (24 februari 1924). ”Musik och Teater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-24/54/9. Läst 29 augusti 2015. 
  47. ^ ”'Tretti da'r på Vasateatern'”. Dagens Nyheter: s. 10. 13 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-13/102/10. Läst 27 juli 2015. 
  48. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 12. 17 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-17/134/12. Läst 27 juli 2015. 
  49. ^ ”'Det gick en ängel' på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-27/172/7. Läst 27 juli 2015. 
  50. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 44. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  51. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter. 28 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-28/234/7. Läst 27 juli 2015. 
  52. ^ Bo Bergman (12 oktober 1924). ”Två premiärer på lördagkvällen: Amerikanskt lustspel på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-12/279/11. Läst 29 augusti 2015. 
  53. ^ Bo Bergman (18 januari 1925). ”'Bulldoggen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-01-18/16/9. Läst 28 augusti 2015. 
  54. ^ Bo Bergman (15 februari 1925). ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-02-15/44/9. Läst 28 augusti 2015. 
  55. ^ Sven Haglund (8 mars 1925). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-03-08/65/9. Läst 28 augusti 2015. 
  56. ^ Sven Haglund (9 april 1925). ”Tysk ungkarlskonst på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-04-09/96/10. Läst 28 augusti 2015. 
  57. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 50. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  58. ^ [a b] Bo Bergman (20 september 1925). ”'På begäran' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-20/255/10. Läst 1 augusti 2015. 
  59. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 12 oktober 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-10-12/277/8. Läst 6 april 2016. 
  60. ^ [a b] ”Portiern på Maxim”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22164&pos=23. Läst 5 april 2016. 
  61. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 9 april 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-04-09/94/12. Läst 2 augusti 2015. 
  62. ^ ”Chou-Chou”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22172&pos=35. Läst 6 april 2016. 
  63. ^ ”'Mina damer och herrar' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juni 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-06-05/149/11. Läst 24 januari 2016. 
  64. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 5 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-05/34/8. Läst 5 januari 2016. 
  65. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 maj 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-05/120/11. Läst 5 januari 2016. 
  66. ^ Bo Bergman (7 maj 1927). ”Djurgårdspremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-07/122/10. Läst 6 januari 2016. 
  67. ^ Bo Bergman (18 juni 1927). ”'Guldgrävare' på Djurgårdsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-06-18/162/6. Läst 6 januari 2016. 
  68. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 26 juli 1927. https://arkivet.dn.se/tidning/1927-07-26/199/7. Läst 22 juli 2019. 
  69. ^ ”Håkansbergsleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22184&pos=37. Läst 7 april 2016. 
  70. ^ ”Det farliga året”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22185&pos=38. Läst 7 april 2016. 
  71. ^ ”Socorros inackorderingar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22187&pos=40. Läst 7 april 2016. 
  72. ^ Stig (15 januari 1928). ”'Bobbys sista natt' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-01-15/13/14. Läst 7 april 2016. 
  73. ^ ”Fanatiker”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22058&pos=41. Läst 7 april 2016. 
  74. ^ ”Scen och Film: Blancheteatern kl. halv 4 i dag”. Dagens Nyheter: s. 12. 14 april 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-14/101/12. Läst 7 april 2016. 
  75. ^ ”Hertiginnan av Elba”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22188&pos=42. Läst 7 april 2016. 
  76. ^ ”Mary Dugans process”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22189&pos=43. Läst 7 april 2016. 
  77. ^ Stig (21 januari 1929). ”Scen och Film: 'Påsk' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-21/20/9. Läst 7 april 2016. 
  78. ^ ”Såna barn...”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22190&pos=44. Läst 7 april 2016. 
  79. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-19/77/9. Läst 7 april 2016. 
  80. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  81. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  82. ^ Bo Bergman (8 mars 1930). ”Henrik VIII”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-08/65/26. Läst 11 maj 2016. 
  83. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017. 
  84. ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
  85. ^ ”Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016. 
  86. ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016. 
  87. ^ ”Äventyr på fotvandringen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22325&pos=177. Läst 12 juni 2015. 
  88. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  89. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  90. ^ Erik Nyblom (19 oktober 1930). ”'18 år' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-19/284/9. Läst 4 mars 2017. 
  91. ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017. 
  92. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 146
  93. ^ Bo Bergman (11 mars 1931). ”'Det svaga könet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1931-03-11/68/1. Läst 4 mars 2017. 
  94. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 118
  95. ^ A.Ö. (13 mars 1932). ”Två premiärer: Lustspelspremiär på Oscarsteatern”. Svenska Dagbladet: s. 7. https://www.svd.se/arkiv/1932-03-13/7. Läst 5 mars 2017. 
  96. ^ [a b] Oscar Rydqvist (18 september 1932). ”Pengar på banken”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-18/254/9. Läst 16 mars 2016. 
  97. ^ Bo Bergman (18 april 1933). ”'Fruns båda män' och 'Leendets land'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1933-04-18/103/1. Läst 16 mars 2017. 
  98. ^ ”Teater Musik Film: 'Trions bröllop' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 mars 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-03-10/67/7. Läst 16 mars 2017. 
  99. ^ ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  100. ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016. 
  101. ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016. 
  102. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1941 s. 202
  103. ^ ”Kid Jackson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14216&pos=424. Läst 1 maj 2016. 
  104. ^ ”'Natten till den 17 januari' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 19 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-19/49/11. Läst 15 augusti 2015. 
  105. ^ ”Tysk rapsodi på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 14 maj 1943. http://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-14/129/32. Läst 15 mars 2017. 
  106. ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016. 
  107. ^ ”Mans kvinna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14158&pos=433. Läst 3 maj 2016. 
  108. ^ ”'Det var nära ögat' – Vasateaterns startprogram”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-15/252/14. Läst 24 augusti 2015. 
  109. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  110. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  111. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015. 
  112. ^ [a b] ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 9 juni 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-06-09/152/8. Läst 15 mars 2017. 
  113. ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-05-26/139/15. Läst 15 mars 2017. 
  114. ^ Age (30 maj 1951). ”Tre regissörer i samma pjäs”. Dagens Nyheter: s. 32. http://arkivet.dn.se/tidning/1951-05-30/142/32. Läst 15 mars 2017. 
  115. ^ ”Teaterdeckare på turné”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 april 1953. http://arkivet.dn.se/tidning/1953-04-12/98/16. Läst 15 mars 2017. 
  116. ^ ”Frank Sundström i Eskilstuna”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 januari 1954. http://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-26/24/9. Läst 15 mars 2017. 
  117. ^ Ebbe Linde (27 mars 1957). ”Utmärkt Millerföreställning”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/tidning/1957-03-27/85/14. Läst 15 mars 2017. 
  118. ^ Ingvar Holm (24 september 1957). ”'Vår lilla stad' startar i Halmstad”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-09-24/260/17. Läst 27 december 2021. 
  119. ^ Ebbe Linde (28 december 1957). ”Vilhelm Mobergs 'Domaren'”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1957-12-28/352/8. Läst 15 mars 2017. 
  120. ^ Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 151
  121. ^ ”Teater Musik Film: Folkteaterns nästa”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-04/270/12. Läst 16 mars 2017. 
  122. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-27/170/22. Läst 29 januari 2016. 
  123. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 30 januari 2016. 

Allmänna källor redigera

Externa länkar redigera