Öppna huvudmenyn
Ej att förväxla med Uuno Brander.

Uno Ottomar Brander, född 2 september 1888 i Västerås domkyrkoförsamling, död 27 januari 1927 i Engelbrekts församling, Stockholm[1], var en svensk skådespelare, regissör och författare.

Uno Brander
FöddUno Ottomar Brander
2 september 1888
Västerås domkyrkoförsamling, Sverige Sverige
Död27 januari 1927 (38 år)
Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige Sverige
MakaAnna Schönmeyr
(g. 1917-1927, hans död)
SläktingarFar: Ottomar Johan Brander

BiografiRedigera

Brander var son till kapten Ottomar Johan Brander och hans hustru Isabella d'Ailly,

Han studerade skådespeleri för August Lindberg och Lotten Dorsch och debuterade 1908 som Curt i Hermann Sudermanns ÄraStora Teatern, Göteborg. Senare var engagerad som skådespelare och regissör vid olika teatrar i Stockholm, Göteborg, Oslo, Helsingfors och Köpenhamn; 1908-1910 vid Svenska teatern, Stockholm, Lilla teatern 1910-1911, Svenska teatern och Vasateatern 1911-1913, Svenska Teatern i Helsingfors 1913-1914, vid Albert Ranfts teatrar i Stockholm och Göteborg 1914-1916, Skådebanan i Stockholm 1917-1918, eget sällskap 1918-1919, 1919-1920 vid Alhambrateatern i Stockholm 1920-1921 och Blancheteatern från 1922.

Han verkade dessutom som uppläsare och scenisk lärare samt personhistorisk författare.

Bland hans verk märks Bernadotte (1924), Karl Johan (1925) samt Hov och societet under Karl Johanstiden (1926).

Han gifte sig 20 september 1917 med Anna Schönmeyr (1880-1947). Han begravdes 2 februari 1927Östra kyrkogården i Västerås[2].

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1908 Curt Ära
Hermann Sudermann
Stora Teatern, Göteborg
1909 Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[3]
En vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[4]
1911 Prosten Bakom Kuopio
Gustaf von Numers
Mauritz Stiller Lilla teatern[5]
1912 Kommanditbolaget Wall, Berger & C:o
Einar Fröberg
Knut Nyblom Vasateatern[6]
1913 Adolf Kürschner Som man är klädd...
Gábor Drégely
Knut Nyblom Vasateatern[7]
1915 Zabaroff En fiffikus
Paul Frank
Justus Hagman Vasateatern[8]
Bennington Kärleken segrar
Charles Klein
Justus Hagman Vasateatern[9]
1917 Ett dockhem
Henrik Ibsen
Hilda Borgströms turné
1922 Archimede Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne
Nils Arehn Blancheteatern[10]
The Squirrel Dick eller Danny
Lee Wilson Dodd
Erik Berglund Blancheteatern[11]

RegiRedigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1917 Österlunds Hanna
Frans Hedberg Folkets teater
Baldevins bröllop
Baldevins bryllup
Vilhelm Krag Folkets teater

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Brander, Uno Ottomar
  2. ^ Personalnotiser”. Dagens Nyheter: s. 9. 3 februari 1927. http://arkivet.dn.se/tidning/1927-02-03/32/9. Läst 27 februari 2017. 
  3. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 25 november 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-25/14213/6. Läst 7 augusti 2015. 
  4. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  5. ^ Bo Bergman (30 mars 1911). ”Lilla teaterns premiär af 'Bakom Kuopio'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-03-30/14688/1. Läst 6 mars 2017. 
  6. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 31 augusti 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-08-29/15191/6. Läst 29 augusti 2015. 
  7. ^ ”Som man är klädd...”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14520&pos=201. Läst 8 juli 2015. 
  8. ^ ”En fiffikus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22373&pos=227. Läst 9 juli 2015. 
  9. ^ ”Kärleken segrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14538&pos=228. Läst 9 juli 2015. 
  10. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 maj 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-05-22/136/10. Läst 24 juli 2015. 
  11. ^ E. Sth (22 september 1922). ”Teater och musik: Blancheteatern”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1922-09-22/10. Läst 27 februari 2017. 

KällorRedigera