Karin Swanström

svensk skådespelare, regissör, producent

Karin Sofia Claësson, känd under flicknamnet Karin Swanström, född 13 juni 1873[1] i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län[2], död 5 juli 1942 i Sankt Görans församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Swanström var mellan 1933 och 1941 konstnärlig ledare och produktionschef vid Svensk Filmindustri (SF).

Karin Swanström
Karin Swanström, 1897
Karin Swanström, 1897
FöddKarin Sofia Svanström
13 juni 1873
Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötland
Död5 juli 1942 (69 år)
Sankt Görans församling, Stockholm
Aktiva år1921–1942
MakeStellan Claësson
(1915–1942; hennes död)
Betydande roller
Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga
Laura i Vi som går köksvägen
Marta Boman i Swedenhielms
IMDb SFDb
Karin Swanströms hem "Kvarngården" vid Bo kvarnLidingö, byggd 1921.
Karin Swanström cirka 1930-tal.

Biografi redigera

Karin Swanström var dotter till veterinärläkaren Johan Viktor Ferdinand Svanström och Emelie Johanna Katarina Pilgren.[2]

Swanström studerade vid Dramatens elevskola 1890–1892. Efter studierna spelade hon med i olika turnerande teatersällskap. Perioden 19061920 drev hon ett eget teatersällskap som uppförde både klassiska dramer och rena farser.

Hon filmdebuterade 1921 i Mauritz Stillers De landsflyktige, denna roll följdes av nästan ytterligare 50 filmroller. Vid mitten av 20-talet regisserade hon fyra stumfilmer hos Bonnierfilm, där hon även var verksam som produktionsledare. 1933 anställdes hon vid Svensk Filmindustri som konstnärlig ledare och chef för filmproduktionen i SF:s studio Filmstaden. Hon hade en framgångsrik karriär inom detta område fram till sin död 1942. Hon var därmed tongivande chef för SF:s filmproduktion under dessa år – det decennium då SF stod på höjden av sin filmproduktion – och anses därför vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna i svensk filmhistoria.

Som skådespelare på film gör Swanström några av sina främsta filmroller som Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga (1924), kokerskan Laura i Vi som går köksvägen (1932), som Marta Boman i Swedenhielms (1935) och som farmor Lilli Ekman i Familjens hemlighet (1936).

Från 1915[3] till sin död var hon gift med producenten Stellan Claësson (1886–1970).[1]

Filmografi i urval redigera

Regi redigera

Producent redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1891 Mellan barken och trädet
Ernst Lundquist
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1922 Ida Babyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter
Nils Arehn Blancheteatern[5]
1923 Fruns båda män
Félix Gandéra och André Mouézy-Éon
Karin Swanström Folkteatern[6]
1924 Fru Verdier Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel
Karin Swanström Blancheteatern[7]
1925 Miss Shoe En sensation hos Mrs Beam
Charles Kirkpatrick Munro
Ernst Eklund Blancheteatern[8]
Lady Marden Mr Pim tittar in
A.A. Milne
Mathias Taube Blancheteatern[9]
1926 Grevinnan de la Brière Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie
Pauline Brunius Oscarsteatern[10]
Lina, hushållerska Moloch
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[11][12]
1927 Malla Rambech Geografi och kärlek
Bjørnstjerne Bjørnson
John W. Brunius Oscarsteatern[13][14]
Maria Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[15]
Frejda Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[16][17]
Carrie Lennox Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray
Pauline Brunius Oscarsteatern[18][19][20]
1928 Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson
Pauline Brunius Oscarsteatern[21]
Fru Edla Hedman Rötmånad
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[22][23]
Mrs Candour Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan
Johannes Poulsen Oscarsteatern[24][25][26]
Lil Rice Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Oscarsteatern[27][28]
1929 Lilla cyklon
George M. Cohan
Pauline Brunius Oscarsteatern[29]
Fanny Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[30]
Emma Jones Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[31][32]
1930 Josephine Jolivet Den stora kärleken
Paul Géraldy och Robert Spitzer
Gösta Ekman Oscarsteatern[33]
Syster Rose-Marie En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell
Gösta Ekman Oscarsteatern[34]
Henriette Travers Bruden
Stuart Oliver och George M. Middleton
Rune Carlsten Oscarsteatern[35][36]
Gamla etatsrådinnan Holm Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[37][38]
Svärmodern Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[39][21]
Rosabel Ivy Armitage, pensionatsvärdinna Mordet i andra våningen
Frank Vosper
John W. Brunius Oscarsteatern[40]
1931 Madame Leroy-Gomez Det svaga könet
Édouard Bourdet
Max Reinhardt Oscarsteatern[41]
Gracies mor 9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart
Pauline Brunius Oscarsteatern[42]
1932 Mrs Dabney En gentleman?
H.M. Harwood
Pauline Brunius Oscarsteatern[43]
Honorine Fanny
Marcel Pagnol
Pauline Brunius Oscarsteatern[44]
1933 Tant Irène Fruns båda män
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon
Karin Swanström Turné[45]

Regi redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1924 Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel Blancheteatern[46]
1933 Fruns båda män
Les Deux Monsieur de Madame
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon Turné

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1880. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2010. Libris 11907732. ISBN 9789188366900 
  3. ^ Rotemannen. Stockholm: Stadsarkivet. 2012. Libris 12566308 
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 mars 1891. Läst 9 november 2015. 
  5. ^ ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016. 
  6. ^ Bo Bergman (3 maj 1923). ”'Fruns båda män' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-05-03/117/4. Läst 18 mars 2016. 
  7. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 
  8. ^ ”En sensation hos Mrs Beam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22168&pos=28. Läst 5 april 2016. 
  9. ^ ”Mr Pim tittar in”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22169&pos=30. Läst 5 april 2016. 
  10. ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
  13. ^ ”'Geografi och kärlek' på skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-29/85/7. Läst 5 januari 2016. 
  14. ^ ”Geografi och kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22320&pos=62. Läst 4 juni 2015. 
  15. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  16. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  18. ^ Erik Nyblom (10 april 1927). ”Skrattsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-10/97/10. Läst 5 januari 2016. 
  19. ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015. 
  20. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109
  21. ^ [a b] Oscarsteatern Arkiverad 28 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
  22. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  23. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  25. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  26. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1928) sid. 443
  27. ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
  28. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  29. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 83. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  30. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  31. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  32. ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016. 
  33. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 februari 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-02-13/42/9. Läst 19 februari 2017. 
  34. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017. 
  35. ^ ”Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016. 
  36. ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016. 
  37. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  38. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  39. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  40. ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017. 
  41. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 166
  42. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 117
  43. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
  44. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 395
  45. ^ Bo Bergman (18 april 1933). ”'Fruns båda män' och 'Leendets land'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1933-04-18/103/1. Läst 16 mars 2017. 
  46. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera