Folkteatern, Göteborg

teater i Göteborg

Folkteatern är en länsteater med placering vid Järntorget i Göteborg, vilket betyder att de får anslag och uppdrag från Västra Götalandsregionen, som alltså är teaterns regionala ekonomiska huvudman. Från och med 1 januari 2021 drivs Folkteatern i form av ett aktiebolag: Folkteatern Västra Götaland AB. Bolaget är helägt av Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening. Föreningen består av medlemmar från ca 300 olika organisationer och föreningar - t ex fackförbund, hyresgästföreningar och bildningsförbund. På Folkteatern arbetar ett femtiotal personer, med stora variationer över säsongen beroende på repertoar.

Folkteatern
Folkteaterns entré.
Bildad1957
TypEkonomisk förening
Länsteater
SäteGöteborg
Betjänad regionVästra Götalands län
VDLotta Lekvall
OrdförandeAlex Bergström
Ansluten tillSvensk Scenkonst
Länsteatrarna i Sverige
Webbplatshttp://www.folkteatern.se/
För andra betydelser, se Folkteatern.

ScenerRedigera

Teatern har tre scener. Stora Scenen har 329 platser i skjutbar gradäng, vilket gör rummet föränderligt. Lilla Scenen är en klassisk black box och har omkring 60 platser beroende på hur scenen byggs. Foajéscenen används flitigt för konserter, samtal etc.

HistorikRedigera

Den första teatern i Göteborg med namnet Folkteatern ("Folkan") öppnade 1897 i en tidigare varietélokal i Lorensbergsparken. Mellan 1903 och 1922 satte man upp de populära Göteborgsrevyerna där under ledning av Axel Engdahl. Olof Sandborg var teaterchef mellan 1923 och 1931, och därefter användes teatern för gästspel. Denna teaterbyggnad brann ner 1942.[1]

Den nuvarande teaterlokalen i Folkets hus vid Järntorget invigdes 1952. Folkets hus-teatern saknade fast ensemble, utan tog emot turnerande föreställning. Scenen blev Programbolagets premiärscen där uppsättningarna visades för första gången innan turnéerna fortsatte ute i landet.

Den första teaterchefen för Folkets hus-teatern, Carl-Axel Heiknert, tillsattes 1954.[2] Ambitionen var att producera teater för arbetarklassen, mycket därför att teater tidigare hade varit ett nöje huvudsakligen för de övre samhällsklasserna. En viktig regissör under denna period var den västtyske teatermannen Erwin Piscator.

Ekonomiska problem ledde dock till att Folkets hus inte kunde driva teatern vidare, och därför bildades Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening i juni 1958[3]. Intressenter i den ekonomiska föreningen var olika fackföreningar, hyresgästföreningar och andra sammanslutningar, främst sådana med anknytning till arbetarrörelsen.

En fast ensemble skapades 1958 och i och med detta etablerade man sig som en av Göteborgs institutionsteatrar. På repertoaren stod nyskriven svensk dramatik och klassiker av bland andra Hjalmar Bergman, men även mycket populära sånglustspel med namn som Nils Poppe och Max Hansen. Under början av 1960-talet bytte man i viss mån inriktning, med ett stort antal uppsättningar av modern utländsk dramatik. I samband med att Claes Sylwander tillträdde som teaterchef 1965 skedde en generationsväxling som också innebar ett publikmässigt uppsving för teatern. Samtidigt fick Folkteatern lönebidrag från staten på samma sätt som Göteborgs stadsteater.

I början av 1970-talet inleddes ett samarbete med Göteborgs stadsteater, som bland annat innebar startskottet för den uppsökande verksamheten Folkteatern besöker. Under teatercheferna Iwar Wiklander, Lennart Hjulström och Roland Hedlund fick teatern en tydlig politisk vänsterprofil, med pjäser av bland andra Folke Fridell och Erik Johansson på repertoaren. Många dramatiker har skrivit verk direkt för Folkteatern, till exempel Bengt Bratt och Kent Andersson (bland annat Flotten, Happyland och Kvastenrevyerna) och Staffan Göthe (bland annat Den itusågade damen och Den gråtande polisen).

 
Fragmente av Lars Norén, i regi av Sofia Jupither, premiär hösten 2012. Foto: Patrik Gunnar Helin

I slutet av 1980-talet skedde en större ombyggnad av teatern, samtidigt som teatern hade mycket stora framgångar med uppsättningar som En uppstoppad hund och Markurells (den senare med teaterchefen Wiklander i titelrollen).

Under 1990- och 2000-talet spelade man flera uppskattade föreställningar, bland annat Rika barn leka bäst av Carin Mannheimer, Juloratoriet och Simon och ekarna, de båda sistnämnda i regi av Niklas Hjulström.

2009 Teaters nya ledning Ulrika Josephsson (VD) och Lars Norén (konstnärlig ledare) tillträder året då teatern är stängd pga omfattande renovering. Röda Scenen och foajén får helt ny utformning och En Trappa Ner ersätts av Vita Scenen; en ny black box på bakgården. Utlokaliserade spelar man dansteaterföreställningen Shortcuts på Röda Sten och Sockerpiller på Aftonstjärnan. Med ledorden konstnärlig utveckling och tillgänglighet påbörjar nya ledningen sitt arbete. I februari 2009 moderniserades teaterhuset ytterligare. Folkteatern formulerar själv sin roll som följer: ”Folkteatern i Göteborg vill visa den skarpaste och mest utmanande samhällskommenterande scenkonsten idag. Med ett brett och humoristiskt tilltal vill Folkteatern störa och sätta fokus på de mest obekväma frågorna, och tillsammans med publiken bidra till ett samhälle där alla är inkluderade. Folkteatern vill också vara en mötesplats där talanger kan växa, experimentera och utmana gränser, och gör vid sidan av uppsättningarna på de två scenerna plats för ung scenkonst och amatörteater.”

2010 Som invigningsföreställning av det nya teaterhuset spelas Noréns uppsättning av Aiskylos Orestien. Familjeföreställningen Katitzi blir en stor succé (bl a uttagen till Teaterbiennalen 2011), och man spelar även Sinne, Två fattiga rumäner som talar polska samt Skalv. Ledningen kopplar tre Artists in residence till teatern; förutom Lars-Eric Brossner som verkat vid teatern länge så anlitas regissörerna Melanie Mederlind och Sofia Jupither samt en period även Eirik Stubø. Den 10 maj, på årsdagen av bokbålet i Berlin 1933, uppmärksammar man det fria ordet med en stor manifestation Jag måste tala; en tradition som återkommer några år framöver.

2011 Med Breaking the Waves, som spelas i S:t Johanneskyrkan, påbörjas det uppmärksammade samarbetet mellan Folkteatern, Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Här blandas amatörer och proffs i unika teaterprocesser med syfte att låta nya grupper komma till tals. Inne på teatern spelas Heliga Johanna från Slakthusen och den uppmärksammade föreställningen Apatiska för nybörjare av Jonas Hassen Khemiri, som också gick på turné med Riksteatern och sändes i Sveriges Televisione. Lars Norén gör debut som barnteaterregissör med Pingviner kan inte baka ostkaka och för barnen spelas även Vargtimma. Folkbildningsforumet FolkteaterAkademin sjösätts och EU-projektet Cities on Stage inleds: Ett samarbete mellan sex europeiska teatrar och en teaterfestival med syfte att sprida nya föreställningar som berör frågor kring levnadsvillkoren i våra föränderliga storstäder. Under hösten öppnar dessutom en ny restaurang, nu driven i teaterns regi.

2012 Utifrån styrelsens uppdrag att ”kärleksfullt utmana traditionerna” fortsätter Ulrika Josephsson nu som både VD och konstnärlig ledare, då Lars Norén trädde tillbaka som konstnärlig ledare. Inom ramen för samarbetet Cities on Stage regisserar Sofia Jupither Fragmente av Lars Norén. Föreställningen får lysande recensioner och turnerar året därpå i Europa. Man spelar även Vinter, Begravelsen och Räls, samt Happyland 1979 i samarbete med Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Foajén börjar användas mer frekvent för samtal, konserter och mindre föreställningar. Folkteatern är även officiell mötesplats under Göteborgs Dans & Teaterfestival. 2012 spelades över 300 föreställningar på scenerna vid Järntorget och över 50 på turné. Sammanlagt tog närmare 45 000 personer del av Folkteaterns arrangemang, såsom föreställningar, konserter, samtal och workshops.

2013 Anna Rosengren tillträder som VD i slutet av året. För att stärka teaterns ekonomi går ABF in som en betydligt större andelsägare än tidigare. Även huvudmannen Västra Götalandsregionen förstärker ekonomiskt. På scenerna spelas Den flygande handläggaren, Vad som hände efter att Nora lämnat sin man, revyn Rôva samt barnföreställningen Det röda trädet som blir uttagen till BIBU 2014. Cities on Stage gästar teatern med La Réunification des deux Corées och samarbetet med Regionteater Väst fördjupas. Teatern står även värd för seminariet Klyftan; ett projekt där forskare och kulturutövare möts kring de ökade samhällsklyftorna.

2014 rekryteras Frida Röhl som konstnärlig ledare och 2015 tillträder Lotta Lekvall som VD. Den ekonomiska situationen stabiliseras och parallellt påbörjas ett stort förändringsarbete för att tydliggöra Folkteaterns identitet och förankring. Publikutveckling, arbetsprocesser och hur man ska spegla samtiden diskuteras flitigt. På scenerna ses Blåvingar och Liljebrinks samt Kliniken, Röst och Bänken i samarbete med Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Restaurangen FOLK startar upp och blir ett populärt tillhåll med naturviner, nyskapande vegetarisk mat och arrangemang i foajén.

Folkteatern idagRedigera

Folkteatern befinner sig i samtiden, mitt i ett ständigt skeende. Vi speglar och undersöker existensen och samhället genom såväl nyskriven dramatik som klassiska dramer, eller på helt nya sätt i helt nya former. Våra föreställningar vågar utmana och ifrågasätta normer och strukturer. Experimentell musik, litteratur, poesi, improvisation, filmkonst, diskussioner, samtal, performance och danskonst får också ta plats på scenerna.

Folkteatern ska också vara en mötesplats i världen. Vi strävar efter att bli en av norra Europas mest intressanta scener. Vi vill låta höra om oss. Folkteatern vill vara en tillgänglig teater i ordets vida betydelse. Man ska känna sig välkommen, konsten vi sätter upp på våra scener ska hålla hög kvalitet och processen till färdig produktion kännetecknas av kompetens och professionalism. Konstnärlig integritet och konstens potential att experimentera och utmana står i centrum. Folkteatern eftersträvar öppna dörrar och sänkta trösklar till teaterrummet.

TeatercheferRedigera

Folkteatern i LorensbergsparkenRedigera

Folkets hus-teatern vid JärntorgetRedigera

FolkteaternRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ NE, band 6, s.486
  2. ^ Heiknert, Carl-Axel i Vem är det 1977
  3. ^ allabolag.se

KällorRedigera