Wikipedia

Gunnar Klintberg (regissör)

svensk skådespelate

Gunnar Fredrik Teodor Klintberg född den 24 maj 1870 i Stockholm, död den 2 april 1936 i Stockholm, var en svensk skådespelare, teaterregissör och manusförfattare.[1]

Gunnar Klintberg
Gunnar Klintberg, elev vid Dramatiska teatern 1894–1895
Gunnar Klintberg, elev vid Dramatiska teatern 1894–1895
FöddGunnar Fredrik Teodor Klintberg
24 maj 1870
Stockholm, Sverige
Död2 april 1936 (65 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1895–1936
MakaGöta Söderström
(1899–1936; hans död)
IMDb SFDb

Scen ur Klintbergs uppsättning av Georg Kaisers pjäs Gas på Vasateatern 1925.

Biografi

redigera

Efter humanistiska studier vid Uppsala universitet gick Klintberg på Dramatens elevskola 1893–1895 och scendebuterade 1895. Han tillhörde därefter 1895–1926 med några få års avbrott Albert Ranfts teatrar, där han från 1906 även tjänstgjorde som regissör. Från 1929 var han förste regissör vid Kungliga Teatern. Sin främsta insats gjorde han som regissör vid svensk teater, där han iscensatte såväl klassiska som moderna dramer, bland annat Hamlet, Mycket väsen för ingenting, Så tuktas en argbigga, Salome, Dödsdansen och Graven under triumfbågen.

Klintberg framträdde även som översättare och bearbetare av klassiska scenverk. Gunnar Klintberg var även medarbetare i Svensk uppslagsbok och skrev där om teater och skådespelare.[2] Han regidebuterade inom filmen 1921 med filmen Elisabet där han även var manusförfattare.

Klintberg var från 1899 gift med skådespelaren Göta Söderström. De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]

Filmografi

redigera

Regi i urval

redigera

Roller

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
 
Gunnar Klintberg
År Roll Produktion Regi Teater
1894 Carlo Trettondagsafton eller Hvad ni vill (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[4]
1897 Konstantin Kold Ungdomslek
Frederik Leth Hansen		 Vasateatern[5]
1900 Fritz Fritz
Hermann Sudermann		 Södra Teatern[6]
1901 Erik Carlsson, murare Stiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam		 Albert Ranft Södra Teatern[7]
1905 Greve Borck Amor och Hymen
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[8]
Prins Dimitri Uppståndelse
Lev Tolstoj		 Svenska teatern, Stockholm[9]
Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti		 Svenska teatern, Stockholm[10]
1906 Ett hems drama
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[11]
Sergius Saranoff Hjältar
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[12]
Bankrutt
Felix Philippi		 Vasateatern[13]
1907 Hetsporr Henrik IV
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[14]
Bonapartes adjutant Vackra Marseillesiskan
Pierre Berton		 Vasateatern[15]
Lika barn leka bäst
Roberto Bracco		 Vasateatern[16]
Husarfeber
Gustav Kadelburg		 Svenska teatern, Stockholm[17]
Johannes
Hermann Sudermann		 Svenska teatern, Stockholm[18]
1908 Polyxenes En vintersaga
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[19]
Tjuven
Max Bernstein		 Svenska teatern, Stockholm[20]
Under epåletten
Arthur Bernède		 Svenska teatern, Stockholm[21]
Herr Borneman Karen Borneman
Hjalmar Bergstrøm		 Svenska teatern, Stockholm[22]
1909 Biskop Kol Bjälbojarlen
August Strindberg		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[23]
Polismästaren Moral
Ludwig Thoma		 Svenska teatern, Stockholm[24]
Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[25]
Frans Moor Rövarbandet
Friedrich Schiller		 Svenska teatern, Stockholm[26]
1910 Hovjägmästaren Karlavagnen
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[27]
Intrigören Nils Ehrensköld
Gustaf von Horn		 Svenska teatern, Stockholm[28]
Oppositionspolitikern Örnarna
Ernst Didring		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[29]
De ungas förbund
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[30]
Carl Fredrik Pechlin Min nièce
Gustaf von Horn		 Svenska teatern, Stockholm[31]
1911 Wallenstein Wallenstein
Friedrich Schiller		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[32]
Melchior Sinclair Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Albert Ranft Svenska teatern, Stockholm[33]
Kärlekens ögon
Johan Bojer		 Svenska teatern, Stockholm[34]
Sigurd den starke Kämparna på Helgeland
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[35]
1912 Gustav Vasa Gustav Vasa
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[36]
Kammarherren Höga rättvisan
Lothar Schmidt		 Sven Söderman Svenska teatern, Stockholm[37]
Tigellinus Quo Vadis?
Henryk Sienkiewicz		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[38]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler		 Svenska teatern, Stockholm[39]
Monna Vanna
Maurice Maeterlinck		 Svenska teatern, Stockholm[40]
1914 Dunois Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller		 Svenska teatern, Stockholm[41]
1915 Grutz Guds gröna jord,
Karl Schönherr		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[42]
1917 Kring drottningen
Brita von Horn		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[43]
1919 Mercutio Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[44]
1922 Konung Gustaf I Gustav Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[45]
1923 Melchior Sinclair Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[46]
1924 Det levande liket
Leo Tolstoj		 Gunnar Klintberg Svenska teatern[47]
1925 Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus		 Gunnar Klintberg Vasateatern[48]
1926 Sigismund Ramsvik Morfars hus
Ejnar Smith		 Gunnar Klintberg Vasateatern[49][50]
1932 Överste Eyton Kvinnans list
Lionel Brown		 Alf Sjöberg Dramaten

Regi (ej komplett)

redigera
År Produktion Upphovsmän Teater
1911 Wallenstein
Friedrich Schiller Svenska teatern, Stockholm[32]
En hustru för mycket
Francis de Croisset Svenska teatern, Stockholm
Gardesofficeren
Ferenc Molnár Svenska teatern, Stockholm
Den starkaste
Clyde Fitch Svenska teatern, Stockholm[51]
1912 Quo Vadis?
Henryk Sienkiewicz Svenska teatern, Stockholm[52]
1915 Guds gröna jord,
Karl Schönherr Svenska teatern, Stockholm[42]
Lycko-Pers resa
August Strindberg Svenska teatern, Stockholm[53]
1917 Pärlhalsbandet Lothar Schmidt Svenska teatern, Stockholm[54]
1919 Romeo och Julia
The Tragedy of Romeo and Juliet		 William Shakespeare Svenska teatern, Stockholm[44]
1922 Kungens dansös
Rudolf Presber och Leo Stein Svenska teatern, Stockholm
Gustav Vasa
August Strindberg Svenska teatern, Stockholm[45]
1923 Vi och de våra
John Galsworthy Svenska teatern, Stockholm
Hedda Gabler
Henrik Ibsen Svenska teatern, Stockholm
Sam Jackson i Paris
Maurice Hennequin och Henry de Gorsse Svenska teatern, Stockholm
Lilla modellen
Rudolf Eger Svenska teatern, Stockholm
Gösta Berlings saga Selma Lagerlöf
Dramatisering Algot Sandberg		 Svenska teatern, Stockholm[46]
1924 Det levande liket
Leo Tolstoj Svenska teatern, Stockholm[47]
Den farliga leken
Alfred Sutro Svenska teatern, Stockholm
Kinangozi
Prins Wilhelm Svenska teatern, Stockholm
Marie Odile
Edward Knoblock Svenska teatern, Stockholm
Det levande liket
Leo Tolstoj Svenska teatern, Stockholm
Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt Svenska teatern, Stockholm[55]
Den rätta
Ludwig Fulda Svenska teatern, Stockholm
Säg att det är du
Jacques Bousquet och Henri Falk Svenska teatern, Stockholm
Vendetta
Sem Benelli Svenska teatern, Stockholm
Graven under Triumfbågen
Paul Raynal Svenska teatern, Stockholm
1925 Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus Vasateatern[48]
Gas
Georg Kaiser Vasateatern
Brutna vingar
Pierre Wolff Vasateatern
Katarina II av Ryssland
Melchior Lengyel och Lajos Bíró Vasateatern
Brinnande jord
François de Curel Vasateatern
1926 Svanevit
August Strindberg Vasateatern
Morfars hus
Ejnar Smith Vasateatern[49]
Minna von Barnhelm
Gotthold Ephraim Lessing Vasateatern
De nya herrarna
Robert de Flers och Francis de Croisset Vasateatern
Graven under triumfbågen
Paul Raynal Oscarsteatern
1929 Volpone
Ben Jonson Oscarsteatern
1930 Gustaf Vasa
August Strindberg Oscarsteatern
1931 Kring drottningen
Brita von Horn Oscarsteatern
1932 Gustaf II Adolf
Gunnar Klintberg Skansens friluftsteater

Översättningar

redigera
  • Molière: Misantropen (Le misanthrope): komedi på vers i fem akter (Ljus, 1905)
  • Friedrich von Schiller: Wallenstein: skådespel i 5 akter med förspel (översatt och till svenska scenens tjänst sammandraget av Gunnar Klintberg, Bonnier, 1917)
  • Romain Rolland: Spelet om kärleken och döden (Le Jeu de l'amour et de la mort): skådespel i 12 scener (Bonnier, 1926)
  • Paul Raynal: Graven under triumfbågen, (Le tombeau sous l'arc de Triomphe), otryckt översättning för Oscarsteatern (1926)
  • Ben Jonson: Volpone, otryckt översättning för Oscarsteatern (1929)
  • Paul Géraldy och Robert Spitzer: Den stora kärleken, (Son mari), otryckt översättning för Oscarsteatern (1930)
  • Arthur Schnitzler: Paracelsus: versspel i en akt (Bonnier, 1934)
  • Gotthold Ephraim Lessing: Minna von Barnhelm: lustspel i fem akter (översättning och radiobearbetning, Radiotjänst, 1936)

Källor

redigera
  1. ^ ”Gunnar Klintberg på SFDb”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58225. Läst 8 november 2012. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 553-54 
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ ”Offentliga nöjen: Kungl. Dramatiska teatern”. Stockholms dagblad: s. 2. 25 augusti 1895. https://tidningar.kb.se/n60fbdq04d6c8wn/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 5. 12 januari 1897. http://tidningar.kb.se/8224221/1897-01-12/edition/0/part/1/page/3/?q=Ungdomslek%20vasateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  6. ^ Ord och Bild 1901 s. 394
  7. ^ ”Södra Teatern: G. af Geijerstam: 'Stiliga Agusta'”. Dagens Nyheter: s. 2. 19 januari 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-01-19/11071A/2. Läst 6 april 2017. 
  8. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (9): sid. 119. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_9.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (15): sid. 191. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_15.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231125/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  11. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (6): sid. 71. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231343/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_6.pdf. Läst 19 november 2015. 
  12. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234637/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-05/13127a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  14. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 17 april 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-04-17/13284A/3. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 maj 1907. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1907-05-01&toPublicationDate=1907-05-01. Läst 26 juli 2015. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (18 januari 1908). ”Svenska teatern: 'En vintersaga'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-01-18/13552A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  20. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  21. ^ Bo Bergman (24 augusti 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-04-24/13646A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (2 december 1908). ”Tre Stockholmsteatrar i konkurrens med gästspelspremiärer samma kväll”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-02/13865a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-22/13971A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  24. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 25 november 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-25/14213/6. Läst 7 augusti 2015. 
  26. ^ Ord och Bild 1909 s. 658
  27. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (20 december 1910). ”Gustaf Horns 'Nils Ehrensköld' på Svenska teatern i går”. Dagens Nyheter. Läst 7 augusti 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (17 april 1910). ”Premiären på Didrings 'Örnarna' en betydande succès”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-04-17/14349/1. Läst 7 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1910. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1910-09-24&toPublicationDate=1910-09-24. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (29 december 1910). ”Kapten von Horns 'Min nièce' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-29/14600/6. Läst 8 augusti 2015. 
  32. ^ [a b] Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  34. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  35. ^ Bo Bergman (11 oktober 1911). ”Svenska teatern: Kämparna på Helgeland”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-11/14878/7. Läst 2 augusti 2015. 
  36. ^ ”August Strindbergs dag på Stockholms teatrar”. Dagens Nyheter: s. 5. 23 januari 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-01-23/14978/5. Läst 2 augusti 2015. 
  37. ^ Bo Bergman (9 februari 1912). ”'Höga rättvisan' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-02-09/14995/8. Läst 2 augusti 2015. 
  38. ^ ”'Quo Vadis?' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 3 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-03/15018/1. Läst 2 augusti 2015. 
  39. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 13 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-13/15206/6. Läst 2 augusti 2015. 
  41. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  42. ^ [a b] Ariel (31 januari 1915). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 80. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150629185232/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1915/pdf/1915_05.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  43. ^ Bo Bergman (10 november 1917). ”'Kring drottningen' på Svenska teatern.”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-10/305/9. Läst 22 oktober 2020. 
  44. ^ [a b] B. B-n (15 oktober 1919). ”'Romeo och Julia' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1919-10-15/270/1. Läst 23 mars 2024. 
  45. ^ [a b] B. B-n (30 december 1922). ”'Gustaf Vasa' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-12-30/11161-352/1. Läst 23 mars 2024. 
  46. ^ [a b] ”Gösta Berlings saga”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14102&pos=188. Läst 23 mars 2024. 
  47. ^ [a b] ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  48. ^ [a b] ”Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 
  49. ^ [a b] ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  50. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  51. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  52. ^ ”Neros lornjett”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-10/15025/8. Läst 8 augusti 2015. 
  53. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024. 
  54. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  55. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Klintberg_(regissör)&oldid=56444522”