Keve Hjelm
Karl Evert ”Keve” Hjelm, född 23 juni 1922 i Frustuna, död 3 februari 2004 i Tullinge, Botkyrka,[1] var en svensk skådespelare, regissör och teaterpedagog.
| Keve Hjelm | |
 | |
| Född | Karl Evert Hjelm 23 juni 1922 Frustuna |
|---|---|
| Död | 3 februari 2004 (81 år) Tullinge, Botkyrka |
| Aktiva år | 1943–2004 |
| Betydande roller | |
| Den alkoholiserade fadern i Kvarteret Korpen | |
| IMDb SFDb | |
Biografi
redigera
Efter studenten inledde Hjelm studier vid Stockholms högskola. Han verkade vid Studentteatern 1944–1945, som regissör vid Boulevardteatern 1946–1948 och som regielev vid Dramaten 1948–1950. Efter det verkade han vid Helsingborgs stadsteater 1950–1952, Norrköping-Linköping stadsteater 1952–1953, Göteborgs Stadsteater 1955–1961 och Stockholms Stadsteater 1961–1969 och från 1969 vid Dramaten, där han verkade som både skådespelare och regissör.[2]
Hjelm var även verksam som regissör för TV-teatern mellan 1961 och 1974.[3] 1979 regisserade han TV-serien Godnatt, jord, baserade på Ivar Lo-Johanssons roman med samma namn. Serien blev dubbelt så dyr som planerat och möttes av dåliga recensioner i pressen. Trots kritiken fick Hjelm motta en Guldbagge för sin "kompromisslösa förnyelse av realismen i svensk film". Godnatt, jord är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[4] 1988 regisserade han sin sista TV-produktion Fordringsägare.[3]
Som filmskådespelare debuterade Hjelm 1943 i Hampe Faustmans Natt i hamn. Bland hans mer kända roller finns den som den veke och hjärtsjuke brodern i Gösta Folkes På dessa skuldror 1948 och den alkoholiserade fadern i Bo Widerbergs Kvarteret Korpen 1963. För den senare fick han motta en Guldbagge 1964 i kategorin Bästa skådespelare. Han har även gestaltat ett flertal byråkrat- och överklasstyper, exempelvis medicinprofessorn i Jonas Cornells TV-serie Babels hus 1981, generaldirektören i Lennart Hjulströms TV-film Undanflykten 1987 och direktören i Göran Carmbacks 1939 1989.[2] Sin sista filmmedverkan gjorde han postumt 2005 i Daniel Fridells Blodsbröder.[3]
Mellan 1987 och 1988 var han rektor för Teaterhögskolan (tidigare Statens Scenskola) i Stockholm, där han också blev professor i scenisk gestaltning 1988. Han undervisade även på samma skola.[2] Hans teaterartiklar finns samlade i volymen Dionysos och Apollon – tankar om teater.
Hjelm är far till skådespelarna Åsa-Lena Hjelm och Kåre Hjelm [2] och farfar till skådespelaren Rita Hjelm. Keve Hjelm ligger begravd på Tullinge parkkyrkogård.[5]
Filmografi
redigera- Regi
- 1961 – Utan fast bostad
- 1961 – Soldaten och kvinnan
- 1962 – Dödsdansen
- 1963 – Medea
- 1963 – Isak Juntti hade många söner
- 1964 – Henrik IV
- 1965 – Sissan
- 1967 – Fadren
- 1968 – Lärda fruntimmer
- 1969 – Fröken Julie
- 1970 – Tretton dagar
- 1971 – Paria
- 1974 – Karl XII
- 1979 – Godnatt, jord (TV-serie)
- 1988 – Fordringsägare
- Roller
- 1943 – Natt i hamn
- 1943 – Det spökar - det spökar ...
- 1946 – När ängarna blommar
- 1947 – Får jag lov, magistern!
- 1947 – Krigsmans erinran
- 1947 – Tösen från Stormyrtorpet
- 1947 – Rallare
- 1948 – På dessa skuldror
- 1949 – Gatan
- 1949 – Kvinnan som försvann
- 1950 – Flicka och hyacinter
- 1951 – Sköna Helena
- 1953 – Foreign Intrigue (TV-serie)
- 1954 – Flottans glada gossar
- 1954 – Vår hälsa
- 1956 – Nattbarn
- 1957 – Aldrig i livet
- 1957 – En drömmares vandring
- 1958 – Vi på Väddö
- 1959 – Brevet
- 1961 – Soldaten och kvinnan
- 1962 – Paria
- 1963 – Kurragömma
- 1963 – Kvarteret Korpen
- 1963 – Misantropen
- 1963 – Mordvapen till salu
- 1963 – Smutsiga händer
- 1964 – Bandet
- 1964 – Dansen kring Guldbaggen
- 1964 – Zoo Story
- 1965 – Kärlek 65
- 1966 – Nattlek
- 1967 – Bränt barn
- 1967 – Livet är stenkul
- 1967 – Onkel Vanja
- 1967 – Roseanna
- 1968 – Fanny Hill
- 1968 – Fordringsägare
- 1968 – Vindingevals
- 1969 – Bära narrkåpa
- 1969 – Fröken Julie
- 1969 – Solens barn
- 1969 – Som natt och dag
- 1970 – Grisjakten
- 1970 – Nana
- 1970 – Röda rummet (TV-serie)
- 1971 – Brother Carl
- 1971 – Faire l'amour... De la pilule à l'ordinateur
- 1973 – Kommer hem och är snäll!
- 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
- 1975 – Fru Inger til Østråt
- 1975 – Nisse och Greta (TV-serie)
- 1975 – Ungkarlshotellet
- 1976 – Hallo Baby
- 1977 – Bluff Stop
- 1977 – Min älskade
- 1980 – Blomstrande tider
- 1980 – Dödsdansen
- 1981 – Babels hus (TV-serie)
- 1983 – Limpan
- 1983 – Svarta fåglar
- 1984 – Rainfox
- 1985 – Wallenberg – historien om en hjälte
- 1986 – Den frusna leoparden
- 1986 – Hud
- 1987 – I dag är min panik underbarare än Gud
- 1987 – Undanflykten
- 1988 – Fordringsägare
- 1989 – 1939
- 1991 – Den goda viljan (TV-serie)
- 1991 – Måsar
- 1994 – Betraktelse
- 1995 – Happy Days
- 1995 – Hører du ikke hva jeg sier!
- 1996 – Istider
- 1996 – Nu är pappa trött igen
- 1997 – Kung Lear
- 1997 – Svenska hjältar
- 1998 – Liv till varje pris
- 1999 – Dödsklockan
- 2000 – Dykaren
- 2002 – Den 5:e kvinnan (TV-serie)
- 2002 – Svenska slut (TV-serie)
- 2005 – Blodsbröder
- Manus
- 1974 – Karl XII
- 1979 – Godnatt, jord (TV-serie)
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraRegi (ej komplett)
redigera| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1949 | Sanningens pärla |
Zacharias Topelius | Dramaten |
| 1950 | Vävaren i Bagdad |
Hjalmar Bergman | Helsingborgs stadsteater[12] |
| 1951 | Adèle ser i syne Le Don d'Adèle |
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy Översättning Eva Tisell |
Helsingborgs stadsteater |
| 1952 | Dödsdansen |
August Strindberg | Helsingborgs stadsteater |
| Jane | S. N. Behrman Översättning Birgitta Hammar |
Norrköping-Linköping stadsteater[13] | |
| När skymningen föll The Day’s Mischief |
Lesley Storm Översättning Birgitta Hammar |
Norrköping-Linköping stadsteater | |
| 1953 | Slå nollan till polisen Dial M For Murder |
Frederick Knott | Norrköping-Linköping stadsteater |
| 1954 | Farligt uppdrag Seagulls over Sorrento |
Hugh Hastings | Riksteatern[14] |
| 1956 | Petrus Kuräll |
Olle Mattson |
Göteborgs stadsteater[15] |
| 1959 | Major Barbara |
George Bernard Shaw |
Göteborgs stadsteater[16] |
| 1968 | Medea Μήδεια Mēdeia |
Euripides | Stockholms stadsteater |
| 1969 | Tre systrar Три сeстры, Tri sestry |
Anton Tjechov | Dramaten |
Bibliografi
redigera- Hjelm, Keve; Meidal, Hannes (2004). Dionysos och Apollon: tankar om teater. Teaterhögskolans i Stockholm skriftserie, 1652-3393 ; 1. Stockholm: Carlsson i samarbete med Teaterhögsk. Libris 9377728. ISBN 91-7203-592-7
- Hjelm, Keve (2001). ”Mitt första möte med Strindberg”. Strindbergiana (Stockholm : Strindbergssällskapet, 1985-) 2001 (16),: sid. 23-[31]. ISSN 0282-8006. ISSN 0282-8006 ISSN 0282-8006. Libris 3276089
- Hjelm, Keve (1985). ”Tartuffe-projektet”. Ord & bild (Print) (Göteborg : Ord & bild, 1892-) 1985:4,: sid. 3-22 : ill.. ISSN 0030-4492. ISSN 0030-4492 ISSN 0030-4492. Libris 3310616
Priser och utmärkelser
redigera- 1964 – Guldbagge, bästa manliga skådespelare i Kvarteret Korpen
- 1969 – Teaterförbundets De Wahl-stipendium
- 1975 – Svenska Dagbladets Thaliapris
- 1979 – Guldbagge, bästa regi i Godnatt, jord
- 1983 – Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium
- 1985 – Svenska Akademiens teaterpris
- 1988 – Teaterförbundets guldmedalj
- 1999 – O'Neill-stipendiet
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ [a b c d] ”Keve Hjelm”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62377&iv=OVERVIEW. Läst 24 april 2014.
- ^ [a b c] ”Keve Hjelm”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0387071/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 24 april 2014.
- ^ Gradvall et al 2009, nr. 525
- ^ ”Karl Evert Hjelm”. Svenska gravar. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=30005051&LOPNR=1&FOR_NAMN=karl%20evert&EFTER_NAMN=hjelm&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 24 april 2014.
- ^ ”Över förmåga”. Dagens Nyheter: s. 11. 27 februari 1946. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-02-27/57/11. Läst 2 augusti 2018.
- ^ Ad. (14 september 1950). ”'Lycklig som Larry' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-14/248/9. Läst 3 juni 2018.
- ^ Sven Barthel (16 november 1950). ”Simon trollkarlen”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-11-16/311/14. Läst 3 juni 2018.
- ^ ”'Hus med dubbel ingång' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 oktober 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-10-25/289/9. Läst 3 juni 2018.
- ^ ”Teater Film Musik: 'Lyckliga tid' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 16 november 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-11-16/311/11. Läst 3 juni 2018.
- ^ ”Teaterdeckare på turné”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 april 1953. http://arkivet.dn.se/tidning/1953-04-12/98/16. Läst 15 mars 2017.
- ^ Ebbe Linde (9 december 1950). ”Vävaren i Bagdad”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-09/334/28. Läst 3 juni 2018.
- ^ ”Alice Eklund-succès i Linköping”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-04/240/9. Läst 4 juli 2018.
- ^ ”Riksteaterpremiär i Ångermanland”. 23 januari 1954. s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-23/21/7. Läst 6 januari 2022.
- ^ S. B-l (7 april 1956). ”Svensk urpremiär: 'Petrus Kuräll' av Olle Mattson”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-04-07/94/12. Läst 27 december 2021.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020.
Källor
redigeraTryckta källor
redigera- Gradvall, Jan, Nordström, Björn, Nordström, Ulf, Rabe, Annina (2009). Tusen svenska klassiker: böcker, filmer, skivor, tv-program från 1956 till i dag. Stockholm: Norstedt. Libris 11378554. ISBN 978-91-1-301717-4
Externa länkar
redigera- Keve Hjelm på Internet Movie Database (engelska)
- Keve Hjelm i Dramatens rollbok
- Keve Hjelm på Stockholms stadsteaters webbplats
- Keve Hjelms arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)