Keve Hjelm

	Keve Hjelm
	Olof Thunberg, Gun Arvidsson, Nils Poppe, Keve Hjelm och Akke Nordwall.
Född	Karl Evert Hjelm; 23 juni 1922; Frustuna
Död	3 februari 2004 (81 år); Tullinge, Botkyrka
Aktiva år	1943–2004
Betydande roller
	Den alkoholiserade fadern i Kvarteret Korpen
	Guldbaggen 1964 Kvarteret Korpen ; 1979 Godnatt, jord
	IMDb SFDb

Karl Evert ”Keve” Hjelm, född 23 juni 1922 i Frustuna, död 3 februari 2004 i Tullinge, Botkyrka,^[1] var en svensk skådespelare, regissör och teater pedagog.

Innehåll

BiografiRedigera

Keve Hjelm regisserar Medea av Euripides för TV-teatern 1963.

Efter studenten inledde Hjelm studier vid Stockholms högskola. Han verkade vid Studentteatern 1944–1945, som regissör vid Boulevardteatern 1946–1948 och som regielev vid Dramaten 1948–1950. Efter det verkade han vid Helsingborgs stadsteater 1950–1952, Norrköping-Linköping stadsteater 1952–1953, Göteborgs Stadsteater 1955–1961 och Stockholms Stadsteater 1961–1969 och från 1969 vid Dramaten, där han verkade som både skådespelare och regissör.^[2]

Hjelm var även verksam som regissör för TV-teatern mellan 1961 och 1974.^[3] 1979 regisserade han TV-serien Godnatt, jord, baserade på Ivar Lo-Johanssons roman med samma namn. Serien blev dubbelt så dyr som planerat och möttes av dåliga recensioner i pressen. Trots kritiken fick Hjelm motta en Guldbagge för sin "kompromisslösa förnyelse av realismen i svensk film". Godnatt, jord är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).^[4] 1988 regisserade han sin sista TV-produktion Fordringsägare.^[3]

Som filmskådespelare debuterade Hjelm 1943 i Hampe Faustmans Natt i hamn. Bland hans mer kända roller finns den som den veke och hjärtsjuke brodern i Gösta Folkes På dessa skuldror 1948 och den alkoholiserade fadern i Bo Widerbergs Kvarteret Korpen 1963. För den senare fick han motta en Guldbagge 1964 i kategorin Bästa skådespelare. Han har även gestaltat flertalet byråkrat- och överklasstyper, exempelvis medicinprofessorn i Jonas Cornells TV-serie Babels hus 1981, generaldirektören i Lennart Hjulströms TV-film Undanflykten 1987 och direktören i Göran Carmbacks 1939 1989.^[2] Sin sista filmmedverkan gjorde han postumt 2005 i Daniel Fridells Blodsbröder.^[3]

Mellan 1987 och 1988 var han rektor för Teaterhögskolan (tidigare Statens Scenskola) i Stockholm, där han också blev professor i scenisk gestaltning 1988. Han undervisade även på samma skola.^[2] Hans teaterartiklar finns samlade i volymen Dionysos och Apollon – tankar om teater.

Hjelm är far till skådespelarna Åsa-Lena Hjelm och Kåre Hjelm.^[2] Keve Hjelm ligger begravd på Tullinge parkkyrkogård.^[5]

FilmografiRedigera

Regi

Roller

1943 – Natt i hamn
1943 – Det spökar - det spökar ...
1946 – När ängarna blommar
1947 – Får jag lov, magistern!
1947 – Krigsmans erinran
1947 – Tösen från Stormyrtorpet
1947 – Rallare
1948 – På dessa skuldror
1949 – Gatan
1949 – Kvinnan som försvann
1950 – Flicka och hyacinter
1951 – Sköna Helena
1953 – Foreign Intrigue (TV-serie)
1954 – Flottans glada gossar
1954 – Vår hälsa
1956 – Nattbarn
1957 – Aldrig i livet
1957 – En drömmares vandring
1958 – Vi på Väddö
1959 – Brevet
1961 – Soldaten och kvinnan
1962 – Paria
1963 – Kurragömma
1963 – Kvarteret Korpen
1963 – Misantropen
1963 – Mordvapen till salu
1963 – Smutsiga händer
1964 – Bandet
1964 – Dansen kring Guldbaggen
1964 – Zoo Story
1965 – Kärlek 65
1966 – Nattlek
1967 – Bränt barn
1967 – Livet är stenkul
1967 – Onkel Vanja
1967 – Roseanna
1968 – Fanny Hill
1968 – Fordringsägare
1968 – Vindingevals
1969 – Bära narrkåpa
1969 – Fröken Julie
1969 – Solens barn
1969 – Som natt och dag
1970 – Grisjakten
1970 – Nana
1970 – Röda rummet (TV-serie)
1971 – Brother Carl
1971 – Faire l'amour... De la pilule à l'ordinateur
1973 – Kommer hem och är snäll!
1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
1975 – Fru Inger til Østråt
1975 – Nisse och Greta (TV-serie)
1975 – Ungkarlshotellet
1976 – Hallo Baby
1977 – Bluff Stop
1977 – Min älskade
1980 – Blomstrande tider
1980 – Dödsdansen
1981 – Babels hus (TV-serie)
1983 – Limpan
1983 – Svarta fåglar
1984 – Rainfox
1985 – Wallenberg – historien om en hjälte
1986 – Den frusna leoparden
1986 – Hud
1987 – I dag är min panik underbarare än Gud
1987 – Undanflykten
1988 – Fordringsägare
1989 – 1939
1991 – Den goda viljan (TV-serie)
1991 – Måsar
1994 – Betraktelse
1995 – Happy Days
1995 – Hører du ikke hva jeg sier!
1996 – Istider
1996 – Nu är pappa trött igen
1997 – Kung Lear
1997 – Svenska hjältar
1998 – Liv till varje pris
1999 – Dödsklockan
2000 – Dykaren
2002 – Den 5:e kvinnan (TV-serie)
2002 – Svenska slut (TV-serie)
2005 – Blodsbröder

Manus

1974 – Karl XII
1979 – Godnatt, jord (TV-serie)

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1946		Över förmåga Bjørnstjerne Bjørnson	Soini Wallenius	Gruppteatern^[6]
1950	Lantdomaren	Ljungby horn Frans Hedberg	Carl-Henrik Fant	Dramaten
		Lycklig som Larry Donagh MacDonagh	John Zacharias	Helsingborgs stadsteater^[7]
		Simon trollkarlen Tore Zetterholm	Ingrid Luterkort	Helsingborgs stadsteater^[8]
1951	Lisardo	Hus med dubbel ingång Pedro Calderón de la Barca	John Zacharias	Helsingborgs stadsteater^[9]
1951	Farfar	Lyckliga tid Samuel A. Taylor	Ingrid Luterkort	Helsingborgs stadsteater^[10]
1952	Josua, hovmästare	Dans under stjärnorna Jean Anouilh	Johan Falck	Norrköping-Linköping stadsteater
1953	Läkaren	Madame Walentin Chorell	Sture Ericson	Norrköping-Linköping stadsteater
	Kejsaren	Haman Walentin Chorell	Johan Falck	Norrköping-Linköping stadsteater
	En mager person	Peer Gynt Henrik Ibsen	Johan Falck	Norrköping-Linköping stadsteater
	Kapten Lesgate	Slå nollan till polisen Frederick Knott	Keve Hjelm	Norrköping-Linköping stadsteater^[11]
1968	Jason	Medea Euripides	Keve Hjelm	Stockholms stadsteater
1975	Peer Gynt	Peer Gynt, del II Henrik Ibsen	Fred Hjelm	Stockholms stadsteater
1983	Kaptenen	Dödsdansen August Strindberg	Göran Graffman	Dramaten

Regi (ej komplett)Redigera

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1949	Sanningens pärla	Zacharias Topelius	Dramaten
1950	Vävaren i Bagdad	Hjalmar Bergman	Helsingborgs stadsteater^[12]
1952	Jane	S. N. Behrman Översättning Birgitta Hammar	Norrköping-Linköping stadsteater^[13]
1952	När skymningen föll The Day’s Mischief	Lesley Storm Översättning Birgitta Hammar	Norrköping-Linköping stadsteater
1953	Slå nollan till polisen Dial M For Murder	Frederick Knott	Norrköping-Linköping stadsteater
1968	Medea	Euripides	Stockholms stadsteater
1969	Tre systrar	Anton Tjechov	Dramaten

BibliografiRedigera

Hjelm, Keve; Meidal, Hannes (2004). Dionysos och Apollon: tankar om teater. Teaterhögskolans i Stockholm skriftserie, 1652-3393 ; 1. Stockholm: Carlsson i samarbete med Teaterhögsk. Libris 9377728. ISBN 91-7203-592-7
Hjelm, Keve (2001). ”Mitt första möte med Strindberg”. Strindbergiana (Stockholm : Strindbergssällskapet, 1985-) 2001 (16),: sid. 23-[31]. ISSN 0282-8006. ISSN 0282-8006 ISSN 0282-8006. Libris 3276089
Hjelm, Keve (1985). ”Tartuffe-projektet”. Ord & bild (Print) (Göteborg : Ord & bild, 1892-) 1985:4,: sid. 3-22 : ill.. ISSN 0030-4492. ISSN 0030-4492 ISSN 0030-4492. Libris 3310616

Priser och utmärkelserRedigera

1964 – Guldbagge, bästa manliga skådespelare i Kvarteret Korpen
1969 – Teaterförbundets De Wahl-stipendium
1975 – Svenska Dagbladets Thaliapris
1979 – Guldbagge, bästa regi i Godnatt, jord
1983 – Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium
1985 – Svenska Akademiens teaterpris
1988 – Teaterförbundets guldmedalj
1999 – O'Neill-stipendiet

ReferenserRedigera

NoterRedigera

^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
^ [a b c d] ”Keve Hjelm”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62377&iv=OVERVIEW. Läst 24 april 2014.
^ [a b c] ”Keve Hjelm”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0387071/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 24 april 2014.
^ Gradvall et al 2009, nr. 525
^ ”Karl Evert Hjelm”. Svenska gravar. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=30005051&LOPNR=1&FOR_NAMN=karl%20evert&EFTER_NAMN=hjelm&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 24 april 2014.
^ ”Över förmåga”. Dagens Nyheter: s. 11. 27 februari 1946. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-02-27/57/11. Läst 2 augusti 2018.
^ Ad. (14 september 1950). ”'Lycklig som Larry' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-14/248/9. Läst 3 juni 2018.
^ Sven Barthel (16 november 1950). ”Simon trollkarlen”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-11-16/311/14. Läst 3 juni 2018.
^ ”'Hus med dubbel ingång' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 oktober 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-10-25/289/9. Läst 3 juni 2018.
^ ”Teater Film Musik: 'Lyckliga tid' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 16 november 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-11-16/311/11. Läst 3 juni 2018.
^ ”Teaterdeckare på turné”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 april 1953. http://arkivet.dn.se/tidning/1953-04-12/98/16. Läst 15 mars 2017.
^ Ebbe Linde (9 december 1950). ”Vävaren i Bagdad”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-09/334/28. Läst 3 juni 2018.
^ ”Alice Eklund-succès i Linköping”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-04/240/9. Läst 4 juli 2018.

KällorRedigera

Östgötateaterns arkiv

Tryckta källorRedigera

Gradvall, Jan, Nordström, Björn, Nordström, Ulf, Rabe, Annina (2009). Tusen svenska klassiker: böcker, filmer, skivor, tv-program från 1956 till i dag. Stockholm: Norstedt. Libris 11378554. ISBN 978-91-1-301717-4

Externa länkarRedigera

Keve Hjelm på Internet Movie Database (engelska)
Keve Hjelm i Dramatens rollbok
Keve Hjelm på Stockholms stadsteaters webbplats

[1] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231

[sfi-2] [a b c d] ”Keve Hjelm”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62377&iv=OVERVIEW. Läst 24 april 2014.

[imdb-3] [a b c] ”Keve Hjelm”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0387071/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 24 april 2014.

[tusen-4] Gradvall et al 2009, nr. 525

[5] ”Karl Evert Hjelm”. Svenska gravar. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=30005051&LOPNR=1&FOR_NAMN=karl%20evert&EFTER_NAMN=hjelm&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 24 april 2014.

[6] ”Över förmåga”. Dagens Nyheter: s. 11. 27 februari 1946. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-02-27/57/11. Läst 2 augusti 2018.

[7] Ad. (14 september 1950). ”'Lycklig som Larry' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-14/248/9. Läst 3 juni 2018.

[8] Sven Barthel (16 november 1950). ”Simon trollkarlen”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-11-16/311/14. Läst 3 juni 2018.

[9] ”'Hus med dubbel ingång' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 oktober 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-10-25/289/9. Läst 3 juni 2018.

[10] ”Teater Film Musik: 'Lyckliga tid' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 16 november 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-11-16/311/11. Läst 3 juni 2018.

[11] ”Teaterdeckare på turné”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 april 1953. http://arkivet.dn.se/tidning/1953-04-12/98/16. Läst 15 mars 2017.

[12] Ebbe Linde (9 december 1950). ”Vävaren i Bagdad”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-09/334/28. Läst 3 juni 2018.

[13] ”Alice Eklund-succès i Linköping”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-04/240/9. Läst 4 juli 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]