Justus Hagman

svensk skådespelare

Carl Justus Hagman, född 14 februari 1859 i Solna socken, död 28 februari 1936 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[3]

Justus Hagman
Justus Hagman, skådespelare vid Vasateatern 1892
Justus Hagman, skådespelare vid Vasateatern 1892
FöddCarl Justus Hagman
14 februari 1859
Solna
Död28 februari 1936 (77 år)
Stockholm
BegravdNorra begravningsplatsen[1][2]
kartor
MakaMia Hagman
BarnPaul Hagman
IMDb

Hagman var yngst av fyra barn till slottssnickaren vid Ulriksdals slott, Erik Hagman och hans hustru Christina Catharina Widman.[4] Han scendebuterade 1876 och filmdebuterade 1913 i Victor Sjöströms Miraklet. Han kom att medverka i drygt 30 filmer fram till och med 1935.[3] Sonen Paul Hagman blev också skådespelare.

Hagman var 1882–1885 anställd vid Svenska Teatern i Helsingfors, 1885–1890 vid Stora Teatern, Göteborg, 1891–1893 vid Vasateatern, 1893–1897 vid Albert Ranfts teatrar i Stockholm och Göteborg, 1897–1899 vid Södra teatern, 1899–1901 vid Dramatiska teatern, 1901–1912 och periodiskt från 1913 vid Ranfts teatrar i Stockholm och landsorten, och verkade då även som regissör, samt var 1912–1913 direktör för Lilla teatern i Stockholm.[5]

Bland hans roller märks narren i Trettondagsafton, Don Cesar de Bazano, Fagin i Oliver Twist, gamle Kampe i Det nya systemet, Didrik i Ljungby horn och Lutz i Gamla Heidelberg.[6]

Justus Hagman

Justus Hagman ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Han gravsattes den 23 maj 1936.[7]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1877 Thorolf Kämparne på Helgeland
Henrik Ibsen
August Lindberg Elfforska sällskapet[8]
1887 Nepomuk Storhertiginnan av Gerolstein
Jacques Offenbach
Vasateatern[9]
Don Carlos Don Cesar
Rudolf Dellinger
Emil Linden Vasateatern[10]
1888 Paris Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Vasateatern[11]
1889 Åke Hjelm Ett köpmanshus i skärgården
Frans Hedberg
Albert Ranft Stora Teatern, Göteborg[12]
1892 Doktor Fransen Ett silverbröllop
Emma Gad
Djurgårdsteatern[13]
1893 Hector
Gustav von Moser
Vasateatern[14]
En soirée i Kåkbrinken
Jacques Offenbach och M. de St Rémy
Vasateatern[14][15]
Leksakshandlaren Dockféen
Josef Bayer
Vasateatern[15]
Pessonois Picardan är hemma
Alexandre Bisson
Djurgårdsteatern[16][17]
Fin-de-Siècle Spökerierna på slottet, revy
Eric Sandberg
Djurgårdsteatern[17]
Didrik Ljungby horn
Frans Hedberg
Stora Teatern, Göteborg[18]
1894 En bussig På Helgeandsholmen, revy
Eric Sandberg
Djurgårdsteatern[19]
Didrik Ljungby horn
Frans Hedberg
Djurgårdsteatern[20]
1896 General Irrigua Fernands giftermål
Georges Feydeau
Vasateatern[21]
Vaneuse Den kritiska åldern
Jules Lemaître
Vasateatern[22]
En treflig betjent
Clairville och Octave Gastineau
Vasateatern[23]
Bergmarck Det stora förslaget
Pehr Staaf
Vasateatern[24]
Engelbrecht på Kettilbo Med Sveriges allmoge
Hugo Fröding
Arenateatern[25]
1897 Haug, fabrikör Ungdomslek
Frederik Leth Hansen
Vasateatern[26]
1898 Katana Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Vasateatern[27]
1899 Chiendent, kringresande kvacksalvare Rocamboles arvingar
Charles Varin
Södra Teatern[28]
Per noblen
En äkta arab
Den stora sträjken, revy
Södra Teatern[28]
1900 Montague Romeo och Julia
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[29]
Tillys överste Vid Breitenfeld
Karl Alfred Melin
Dramatiska Teatern[30]
Narren Trettondagsafton
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[31]
Olivier-le-Daim Gringoire
Théodore de Banville
Dramatiska Teatern[32]
Malardet Zaza
Pierre Berton och Charles Simon
Dramatiska Teatern[33]
1901 Virot Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron
Kungliga Dramatiska Teatern[34]
1902 Professor Moriarty, förbrytarnes konung Sherlock Holmes
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[35]
1905 Väpnaren Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[36]
En sportidiot
Kurt Kraatz
Djurgårdsteatern[37]
Den stora hemligheten
Pierre Wolff
Södra Teatern[38]
1906 Tartinois Fruarna Montanbrèche
Clairville och Victor Bernard
Svenska teatern, Stockholm[39]
Gunnar Rask Hin och smålänningen
Frans Hedberg
Östermalmsteatern[40]
Bill Sykes Oliver Twist
Charles Dickens
Östermalmsteatern[41]
1907 Den gamle i tornet Lycko-Pers resa
August Strindberg
Justus Hagman Östermalmsteatern
På havets botten
Ferdinand Dugué
Justus Hagman Östermalmsteatern[42]
Kapellpredikanten Ett köpmanshus i skärgården
Emilie Flygare-Carlén
Östermalmsteatern[43]
Joseph Lesurques
Dubosc
Postrånet
Eugène Moreau, Paul Siraudin och Alfred Delacour
Justus Hagman Östermalmsteatern[44]
Samvetets mask
Ludwig Anzengruber
Östermalmsteatern[45][46]
1908 Har ni något att förtulla?
Maurice Hennequin
Vasateatern[47]
Ole Rass Strandbyfolk
Holger Drachmann
Östermalmsteatern[48][49]
Olof Claesson Daniel Hjort
Josef Julius Wecksell
Östermalmsteatern[50]
Byggmästaren En smålänning, eller Sin egen lyckas smed
Algot Sandberg
Östermalmsteatern[51]
1909 Fröken Sherlock Holmes
Alfred Grünwald och Julius Brammer
Östermalmsteatern[52]
Bröderna Hansen
Edgard Høyer
Peter Fjelstrup Östermalmsteatern[53]
Det kära barnet
Arthur Wing Pinero
Östermalmsteatern[54]
1911 Översten Krigarliv, revy
Emil Norlander
Justus Hagman Kristallsalongen[55]
1912 Mathieu Spökhotellet
Georges Feydeau och Maurice Desvallieres
Albert Ranft Vasateatern[56]
1915 Leon Blondeau En fiffikus
Paul Frank
Justus Hagman Vasateatern[57]
Jones Kärleken segrar
Charles Klein
Justus Hagman Vasateatern[58]
1923 Ebberöds bank
Axel Breidahl och Axel Frische
Sigurd Wallén Södra Teatern[59]
1924 På hal is
Franz Arnold och Ernst Bach
Knut Nyblom Vasateatern[60]
1926 Direktör Dubois Dagens hjälte
Carlo Keil-Möller
Rune Carlsten Södra Teatern[61][62]
Kopparbröllop
Svend Rindom
Oskar Textorius Södra Teatern[63]
1927 Michael Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[64]
Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Oscarsteatern[65]
1928 De Geer
Bokhandlaren Holmberg
Gustaf III
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[66]
Österlunds Hanna
Frans Hedberg
Hjalmar Peters Tantolundens friluftsteater[67]
1929 Dr John Wilson Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[68]

Regi (ej komplett)Redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1907 Fänrik Ståls sägner
Johan Ludvig Runeberg Östermalmsteatern
Lycko-Pers resa
August Strindberg Östermalmsteatern[69]
På havets botten
Un drame au fond de la mer
Ferdinand Dugué
Översättning Bertha Straube
Östermalmsteatern[42]
Larssons dotter
Selfrid Kinmansson Östermalmsteatern
Postrånet
Le Courrier de Lyon, ou l'Attaque de la malle-poste
Eugène Moreau, Paul Siraudin och Alfred Delacour Östermalmsteatern[44]
1911 Krigarliv, revy
Emil Norlander Kristallsalongen[55]
1914 Den glada papegojan
Heinz Lewin Djurgårdsteatern
1915 Kvinnorövaren
Le satyr
Georges Berr Djurgårdsteatern
En fiffikus
Paul Frank Vasateatern[57]
Kärleken segrar
Charles Klein Vasateatern[58]
1916 Stormfågeln
Under cover
Roi Cooper Megrue Oscarsteatern
Den gamle musikern
Willy Norrie Oscarsteatern
Fröken Renées kärleksäventyr
Catulle Burrez Djurgårdsteatern

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Hagman, CARL JUSTUS, SvenskaGravar.se, läst: 9 april 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Sten nr 446 – Justus Hagman, Norra begravningsplatsen.se, läst: 6 maj 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] ”Justus Hagman”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57596&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3djustus+hagman%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 4 april 2014. 
  4. ^ Solna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, huvudserie, SE/SSA/1564/A I a/17b (1862-1866), bildid: 00044690_00082
  5. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 285.
  6. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 286.
  7. ^ ”Justus Hagman”. Hitta graven. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/2/19C/47/1. Läst 6 april 2014. 
  8. ^ Hagman 1922, s. 27.
  9. ^ ”Storhertiginnan av Gerolstein”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15070&pos=13. Läst 6 juli 2015. 
  10. ^ ”Don Cesar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15072&pos=15. Läst 6 juli 2015. 
  11. ^ Frithiof Hellberg, red (1888). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidskrift för kvinnan och hemmet (Stockholm) 1 (17): sid. 118. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1888/pdf/1888_17.pdf. Läst 2 juli 2015. 
  12. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  13. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 juni 1892. http://tidningar.kb.se/8224221/1892-06-04/edition/0/part/1/page/2/?q=silfverbr%C3%B6llop%20djurg%C3%A5rdsteatern&sort=asc&freeonly=1&page=2. Läst 15 september 2015. 
  14. ^ [a b] Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-13/8554/3. Läst 5 mars 2016. 
  15. ^ [a b] Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-15/8556a/3. Läst 5 mars 2016. 
  16. ^ Frithiof Hellberg, red (1893). ”Teater och musik”. Idun: Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 6 (24): sid. 191. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1893/pdf/1893_24.pdf. Läst 8 november 2015. 
  17. ^ [a b] P.S. (13 juni 1893). ”Teater och Musik: Djurgårdsteatern sommarrevy”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1893-06-13/8652/2. Läst 20 juni 2017. 
  18. ^ Albert Ranfts första år som direktör för Stora Teatern i Projekt Runeberg
  19. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-11/8953/2. Läst 23 augusti 2015. 
  20. ^ Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 28 augusti 1894. http://tidningar.kb.se/4112678/1894-08-28/edition/0/part/1/page/3/?q=hamlet%20%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1. Läst 15 november 2015. 
  21. ^ Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 4 februari 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-02-04/9457A/3. Läst 24 februari 2019. 
  22. ^ Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 2. 7 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-07/9485A/2. Läst 24 februari 2019. 
  23. ^ Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 16 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-16/9492A/3. Läst 24 februari 2019. 
  24. ^ Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 26 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-26/9500A/3. Läst 24 februari 2019. 
  25. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 11 maj 1896. http://tidningar.kb.se/8224221/1896-05-11/edition/0/part/1/page/3/?q=%22Med%20Sveriges%20allmoge%22%20arenateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  26. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 5. 12 januari 1897. http://tidningar.kb.se/8224221/1897-01-12/edition/0/part/1/page/3/?q=Ungdomslek%20vasateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  27. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  28. ^ [a b] Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-31/10345a/3. Läst 6 augusti 2016. 
  29. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S15%3a039&pos=41. Läst 23 oktober 2015. 
  30. ^ ”Vid Breitenfeld”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA11S29%3a063&pos=49. Läst 23 oktober 2015. 
  31. ^ ”Trettondagsafton”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA11S16%3a037&pos=47. Läst 23 oktober 2015. 
  32. ^ ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S19%3a047. Läst 24 oktober 2015. 
  33. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 september 1900. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1900-09-20/10954A/3. Läst 7 augusti 2016. 
  34. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a009&pos=46. Läst 23 oktober 2015. 
  35. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  36. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (1): sid. 11. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_1.pdf. Läst 17 november 2015. 
  37. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 maj 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-05-18/12603A/3. Läst 28 december 2015. 
  38. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  39. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 mars 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-03-28/12910A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  40. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  41. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-11/13102a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  42. ^ [a b] Bo Bergman (4 april 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-04-07/13274A/2. Läst 5 februari 2017. 
  43. ^ Bo Bergman (12 september 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-12/13428A/3. Läst 5 februari 2017. 
  44. ^ [a b] Bo Bergman (3 oktober 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-10-03/13449A/3. Läst 5 februari 2017. 
  45. ^ Bo Bergman (9 november 1907). ”Östermalmsteatern: Premiären på den omstridda 'Samvetets mask'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-09/13486A/3. Läst 5 februari 2017. 
  46. ^ Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017. 
  47. ^ Bo Bergman (2 maj 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-05-02/13654A/3. Läst 5 februari 2017. 
  48. ^ Bo Bergman (2 september 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-09-02/13774A/3. Läst 5 februari 2017. 
  49. ^ –e –m (2 september 1908). ”Teater och musik: Östermalmsteatern: Strandbyfolk”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-02/8. Läst 5 februari 2017. 
  50. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 oktober 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-10-02/13805a/3. Läst 5 februari 2017. 
  51. ^ Bo Bergman (6 december 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-12-06/13869c/3. Läst 5 februari 2017. 
  52. ^ Bo Bergman (18 januari 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-01-18/13908A/3. Läst 5 februari 2017. 
  53. ^ Bo Bergman (5 april 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-05/13984a/3. Läst 6 februari 2017. 
  54. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 april 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  55. ^ [a b] Jean q.P. (2 juni 1911). ”Namn och nytt”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-06-02/14749/7. Läst 19 juli 2015. 
  56. ^ ”Spökhotellet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23285&pos=184. Läst 8 juli 2015. 
  57. ^ [a b] ”En fiffikus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22373&pos=227. Läst 9 juli 2015. 
  58. ^ [a b] ”Kärleken segrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14538&pos=228. Läst 9 juli 2015. 
  59. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  60. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 22 februari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-22/52/7. Läst 29 augusti 2015. 
  61. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-30/28/14. Läst 24 januari 2016. 
  62. ^ Oscar Rydqvist (31 januari 1926). ”'Dagens hjälte' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-31/29/12. Läst 24 januari 2016. 
  63. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 april 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-04-24/109/8. Läst 24 januari 2016. 
  64. ^ ”Dibbuk - Mellan tvenne världar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=80. Läst 9 maj 2016. 
  65. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  66. ^ ”Gustav III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=82. Läst 9 maj 2016. 
  67. ^ Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 juni 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-06-01/147/12. Läst 1 januari 2016. 
  68. ^ Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  69. ^ Bo Bergman (10 mars 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-03-10/13249a/3. Läst 5 februari 2017. 

KällorRedigera

Hagman, Justus (1922). På scenen och bakom: minnen och händelser från en fyrtiofemårig teaterbana. Stockholm: Seelig. Libris länk 

Externa länkarRedigera