Öppna huvudmenyn

Nils Oscar Gerhard Arehn, född 30 december 1877 i Sundsvall, död 1 april 1928 i S:t Matteus församling, Stockholm[1], var en svensk skådespelare.[2] Han var dotterson till Lars Hjortsberg, far till Ingrid Arehn[3] och är morfar till Mats Arehn.

Nils Arehn
Som professor Thygesen i Bjørnstjerne Bjørnsons pjäs Geografi och kärlek på Svenska Teatern 1909.
Som professor Thygesen i Bjørnstjerne Bjørnsons pjäs Geografi och kärlekSvenska Teatern 1909.
FöddNils Oscar Gerhard Arehn
30 december 1877
Sundsvall, Sverige
Död1 april 1928 (50 år)
S:t Matteus församling, Stockholm
MakaMaja Ljunggren
(g. 190?–191?)
Karin Bergqvist
(g. 1919–1928)
IMDb SFDb

Innehåll

Liv och verksamhetRedigera

Arehn var son till trafikinspektören Anders Oskar Leonard Arehn och Gurli Katarina Gustava Hjortsberg.[4] Han studerade vid Sundvalls högre allmänna läroverk och Jakobs lägre allmänna läroverk 1887–1892. Han studerade skådespeleri för Hedvig Raa-Winterhjelm 1898–1900.

Arehn var därefter anställd vid Dramatiska teatern 1900–1906, vid Svenska teatern 1906–1914, vid Albert Ranftts landsortsturné 1916–1917 och vid Lorensbergsteatern i Göteborg 1917–1920.[5]

Han filmdebuterade 1913 och kom att medverka i omkring 25 filmer.[2]

Arehn avled 1928 i lunginflammation.[6] Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[7]

FamiljRedigera

 
Nils Arehn och Maja Ljunggren i Madame Sans-Gêne.

Nils Arehn var gift med skådespelaren Jenny Anna Maria "Maja" Ljunggren (1878–1921), dotter till fanjunkaren, gaskontrollören Gustav Adolf Ljunggren och Emma Götilda Hellberg samt omgift med Einar Axelsson.[4] I detta äktenskap hade Nils Arehn två barn:[8] Ingeborg Anna Birgitta (1902–1924) och Nils Oskar Gustav (1905–1906).[4]

Efter skilsmässa gifte han 1919 om sig med Karin Amalia Bergqvist (1890–1975)[1], omgift med konstnären Bertil Bull Hedlund samt dotter till tobakshandlaren Fridburg Vilhelm Bergqvist och Anna Charlotta Andersson.[9]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1901 Gaiac Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron
Dramatiska Teatern[10]
Pagen Bianca Capello
Per Hallström
Dramatiska Teatern[11]
1902 Emanuel Swedenborg Karl XII
August Strindberg
Dramatiska Teatern[12]
1903 Kolbe Guld och gröna skogar
Tor Hedberg
Dramatiska Teatern[13]
Tommy Som blad för stormen
Giuseppe Giacosa
Dramatiska Teatern[14]
1904 Nero Nero
Dramatiska Teatern[15]
1905 Germain Sabrier Antoinette Sabrier
Romain Coolus
Dramatiska Teatern[16]
Georg Heyman Lynggaard & C:o
Hjalmar Bergstrøm
Dramatiska Teatern[17]
Cyrano de Bergerac Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Dramatiska Teatern[18]
1906 Far och son
Gustav Esmann
Dramatiska Teatern[19]
Uppgörelse
Ignatij Nikolajevitj Potapenko
Dramatiska Teatern[20]
Svärmor
Léon Gandillot
Vasateatern[21]
Rosenlogen
Rudolph Lothar
Vasateatern[22]
Bankrutt
Felix Philippi
Vasateatern[23]
1907 Fernands giftermål
Georges Feydeau
Vasateatern[24]
Kammartjänare Lutz Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[25]
Kronbruden
August Strindberg, regi Victor Castegren
Svenska teatern, Stockholm[26]
Henrik IV
William Shakespeare
Svenska Teatern[27]
Napoleon Bonaparte Vackra Marseillesiskan
Pierre Berton
Vasateatern[28]
Lika barn leka bäst
Roberto Bracco
Vasateatern[29]
Telefonhemligheter
Herman Hanslleiter och Max Reiman
Djurgårdsteatern[30]
Johannes
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[31][32]
Biskop Brask Mäster Olof
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[33]
1908 En vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[34]
Pappan Tjuven
Max Bernstein
Svenska teatern, Stockholm[35]
Elis Schröderheim Två konungar
Ernst Didring
Svenska teatern, Stockholm[36]
Under epåletten
Arthur Bernède
Svenska teatern, Stockholm[37]
Sir George Crofts Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[38][39]
1909 Polisbetjänten Den röda hanen
Palle Rosenkrantz
Svenska teatern, Stockholm[40][41]
Birger Jarl Bjälbojarlen
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[42]
Biskopen av Lancashire Tjänaren i huset
Charles Rann Kennedy
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[43][44]
Läroverksadjunkten Moral
Ludwig Thoma
Svenska teatern, Stockholm[45]
Trohetseden
Oscar Blumenthal
Vasateatern[46]
Pastorn Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[47]
Bourdier Kungen
Gaston Arman de Caillavet, Robert de Flers och Emmanuel Arène
Svenska teatern, Stockholm[48]
1910 Ryttmästaren Karlavagnen
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[49]
Den ädle narren Nils Ehrensköld
Gustaf von Horn
Svenska teatern, Stockholm[50]
Lektorn Örnarna
Ernst Didring
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[51]
Chokladdockan
Paul Gavault
Svenska teatern, Stockholm[52]
Högre politik
Richard Skowronnek
Svenska teatern, Stockholm[53]
De ungas förbund
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[54]
1911 Kammartjänare Lutz Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[55]
Octavio Piccolomini Wallenstein
Friedrich Schiller
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[56]
Sintram Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Albert Ranft Svenska teatern, Stockholm[57]
Advokaten En hustru för mycket
Francis de Croisset
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[58][59]
Kritikern Gardesofficeren
Ferenc Molnár
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[60]
Tompson, advokat Den starkaste
Clyde Fitch
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[61]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander)
Svenska teatern, Stockholm[62]
1912 Nero Quo Vadis?
Henryk Sienkiewicz
Svenska teatern, Stockholm[63]
Furst Klausthal-Agorda De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[64]
1914 Thibaut d'Arc Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[65]
1915 Sir John Falstaff Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare
Emil Grandinson Intima teatern[66]
1917 Angele
Otto Erich Hartleben
Gustaf Linden Lorensbergsteatern[67]
Jöran Persson Erik XIV
August Strindberg
Lorensbergsteatern[68]
1919 Sanningen
Clyde Fitch
Per Lindberg Lorensbergsteatern[69]
Hertigen Segergudinnan
Ernst Didring
Intima teatern[70]
1920 Claude Leblanc Aigretten
Dario Niccodemi
Einar Fröberg Intima teatern[71]
Pascal Dellanoy För mycket kärlek
Georges de Porto-Riche
Emil Grandinson Intima teatern[72]
Hornblower Öga för öga
John Galsworthy
Einar Fröberg Intima teatern[73]
Adolphe Bellanger Min far hade rätt
Sacha Guitry
Einar Fröberg Intima teatern[74]
1922 Gerald Fitzgerald Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne
Nils Arehn Blancheteatern[75]
Max Enke Babyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter
Nils Arehn Blancheteatern[76]
1925 Brutna vingar
Pierre Wolff
Gunnar Klintberg Vasateatern[77]
Kyrkoherden Det stora barndopet
Oskar Braaten
Pauline Brunius Vasateatern[78]
1926 De nya herrarna
Robert de Flers och Francis de Croisset
Gunnar Klintberg Vasateatern[79]
Oberon Kjellman Morfars hus
Ejnar Smith
Gunnar Klintberg Vasateatern[80][81]
Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge
Per Lindberg Komediteatern[82]
1927 Rabbi Dibbuk
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[83][84]
Spelet om kärleken och döden
Romain Rolland
Rune Carlsten Oscarsteatern[83]
1928 Dag Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson
Pauline Brunius Oscarsteatern[85]
Revisor Anderberg Rötmånad
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[86][87]

Regi (ej komplett)Redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1922 Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne Blancheteatern[75]
Babyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter Blancheteatern[76]

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] ”Nils Arehn”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57628&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dNils+Ar%C3%A9hn%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ ”Ingrid Arehn”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58716&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dIngrid+Arehn%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b c] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  5. ^ O. Rabenius: Nils O G Arehn i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
  6. ^ Arehn, Mats (2011). Vita lögner: Motståndsman steker fläsk : fler vita lögner. Visby: Nomen. sid. 1:40. Libris 12301003. ISBN 978-91-7465-267-3 
  7. ^ Hitta graven
  8. ^ Arehn, Mats (2011). Vita lögner: Motståndsman steker fläsk : fler vita lögner. Visby: Nomen. sid. 20. Libris 12301003. ISBN 978-91-7465-267-3 
  9. ^ Sveriges befolkning 1890, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund/SVAR (2003).
  10. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  11. ^ ”Bianca Capello”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S2%3a003. Läst 24 oktober 2015. 
  12. ^ ”Karl XII”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S15%3a030. Läst 23 oktober 2015. 
  13. ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H15_012&pos=4. Läst 24 oktober 2015. 
  14. ^ ”Som blad för stormen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_046&pos=2. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Nero”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S8%3a015&pos=39. Läst 23 oktober 2015. 
  16. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (51): sid. 658. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_51.pdf. Läst 19 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  20. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  21. ^ Frithiof Hellberg, red (1906). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (37): sid. 452. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_37.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-05/13127a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-01/13212a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  25. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 30 augusti 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-08-30/13415A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (15 september 1907). ”Svenska teaterns premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-15/13431A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  27. ^ 'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  28. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015. 
  29. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 17 april 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-04-17/13284A/3. Läst 26 juli 2015. 
  30. ^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017. 
  31. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  32. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 127
  33. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  34. ^ Bo Bergman (18 januari 1908). ”Svenska teatern: 'En vintersaga'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-01-18/13552A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  35. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  37. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 augusti 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-04-18/13641A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  38. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  39. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  40. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-29/13890a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  41. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-17/13907C/2. Läst 6 augusti 1909. 
  42. ^ Bo Bergman (27 mars 1909). ”'Bjälbojarlen' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-27/13975A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  43. ^ Ariel (1909). Johan Nordling. red. ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Johan Nordling) 22 (18): sid. 220. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1909/pdf/1909_18.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  44. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  45. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (14 september 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-14/14141/4. Läst 7 augusti 2015. 
  47. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  48. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 656
  49. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  50. ^ Bo Bergman (18 maj 1910). ”Gustaf Horns 'Nils Ehrensköld' på Svenska teatern i går”. Dagens Nyheter. 
  51. ^ Bo Bergman (17 april 1910). ”Premiären på Didrings 'Örnarna' en betydande succès”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-04-17/14349/1. Läst 7 augusti 2015. 
  52. ^ Bo Bergman (8 maj 1910). ”Svenska teaterns nyaste program”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-08/14369/7. Läst 8 augusti 2015. 
  53. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015. 
  54. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-09-24/14506/7. Läst 8 augusti 2015. 
  55. ^ Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  56. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  57. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  58. ^ Bo Bergman (2 maj 1911). ”Fru Betty Nansens gästspel: 'En fru för mycket' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-05-02/14719/6. Läst 2 augusti 2015. 
  59. ^ Bo Bergman (2 september 1911). ”Premiären af 'Gardesofficeren' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-02/14839/7. Läst 2 augusti 2015. 
  60. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  61. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  62. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  63. ^ 'Quo Vadis?' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 3 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-03/15018/1. Läst 2 augusti 2015. 
  64. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  65. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
  66. ^ ”Muntra fruarna i Windsor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29379&pos=64. Läst 14 maj 2016. 
  67. ^ Lorensbergsteaterns öde”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-10-03/267/7. Läst 20 juli 2015. 
  68. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 11 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-11/336/8. Läst 20 juli 2015. 
  69. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 12 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-12/99/6. Läst 21 juli 2015. 
  70. ^ ”Segergudinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29438&pos=116. Läst 19 maj 2016. 
  71. ^ ”Aigretten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29442&pos=120. Läst 23 maj 2016. 
  72. ^ Bo Bergman (9 maj 1920). ”'För mycken kärlek' på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-05-09/124/9. Läst 23 maj 2016. 
  73. ^ ”Öga för öga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29446&pos=122. Läst 23 maj 2016. 
  74. ^ ”Min far hade rätt!”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29447&pos=123. Läst 23 maj 2016. 
  75. ^ [a b] Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 maj 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-05-22/136/10. Läst 24 juli 2015. 
  76. ^ [a b] ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016. 
  77. ^ Bo Bergman (11 oktober 1925). ”'Brutna vingar' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-10-11/276/11. Läst 29 augusti 2015. 
  78. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 
  79. ^ Bo Bergman (7 februari 1926). ”'De nya herrarna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-07/36/11. Läst 2 augusti 2015. 
  80. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  81. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  82. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  83. ^ [a b] Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 109
  84. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  85. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 143
  86. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  87. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 

Externa länkarRedigera