För en månkrater, se Jules Verne (månkrater). För en svensk tidskrift, se Jules Verne-Magasinet.

Jules Gabriel Verne (IPA/vεrn/), född 8 februari 1828[3] i Nantes i Pays de la Loire, död 24 mars 1905 i Amiens i Picardie, var en fransk författare av populärlitteratur och ungdomsböcker med en produktion av två handskrivna romaner om året. Han nådde stora internationella försäljningsframgångar och var genomgående omtyckt av litteraturkritiker. Hans författarskap omfattade huvudsakligen äventyrsromaner och science fiction, men han skrev även teaterpjäser, libretton med mera.[4]

Jules Verne
Jules Verne c:a 1878. Foto av Félix Nadar.
Jules Verne c:a 1878. Foto av Félix Nadar.
FöddJules Gabriel Verne
8 februari 1828
Nantes, Pays de la Loire, Frankrike
Död24 mars 1905 (77 år)
Amiens, Picardie, Frankrike
Yrkeförfattare
Nationalitetfransman
Språkfranska[1] och esperanto[2]
Verksam1850–1905
Genrerscience fiction, äventyrsromaner
Noterbara verkTill jordens medelpunkt (1864), Från jorden till månen (1865), En världsomsegling under havet (1870), Jorden runt på 80 dagar (1873)
PriserHederslegionen
HemortNantes[2], Paris[2], Amiens[2] och maison de Jules Verne[2]
Make/makaHonorine Verne (tidigare Morel, född Deviane)
BarnMichel Verne
Namnteckning
Sida på WikisourceFörfattare:Jules Verne

Under Jules Vernes liv som författare höll vetenskapen på att kartlägga de sista vita fläckarna i jordens geografi, och Verne anknöt till detta och skrev spännande, exotiska reseskildringar och böcker om upptäcktsfärder. För att möjliggöra det omöjliga bedömde han den framtida utvecklingen av samtidens vetenskapliga upptäckter och teknologiska kunnande, och kunde därigenom skicka människor till månen (Från jorden till månen, 1865), låta dem resa jorden runt på 80 dagar (Jorden runt på 80 dagar, 1873) eller jorden runt under havsytan med en ubåt (En världsomsegling under havet, 1870). Extrapoleringen av vetenskap och teknologi i romanmiljö, och skildringarna av den ensamme vetenskapsmannens perspektiv parallellt med ny teknologis effekter på mänskligheten har medfört att han tillsammans med H.G. Wells betraktas som en av science fiction-genrens skapare.

Flertalet av Jules Vernes böcker har filmatiserats flera gånger.[5][6]

Biografi redigera

Tidiga år redigera

Jules Gabriel Verne föddes i Nantes, Pays de la Loire, som son till Pierre Verne, en jurist,[7] och hans fru Sophie Allote de la Fuÿe.[8] Jules var äldst i en syskonskara av fem, där Paul, Anna, Mathilde (född 1839[7]) och Marie var hans bror och systrar.[3] Jules skolgång inkluderade studier vid Collège Royal de Nantes inledda 1844. Den unge Jules Verne började också författa texter, däribland dikter och den oavslutade romanen Un Prêtre som sjuåring år 1835.[7]

Jules Verne följde i faderns bana 1848. Han flyttade det året till Paris för att avsluta juridikstudier som inletts i hemstaden året innan,[7] och i Frankrikes huvudstad blev han god vän med Jacques Offenbach och både far och son Alexandre Dumas[7]. Han var inte speciellt intresserad av juridik utan ägnade sig istället åt sina mer framträdande litterära intressen. Då Jules avbröt sina juridiska studier blev fadern ursinnig, och upphörde genast med sitt ekonomiska bidrag, vilket tvingade den unge Jules Verne att börja försörja sig. Detta ledde till att Jules blev sekreterare vid en teater (Théatre Lyrique i Paris), men vid sidan av detta läste han mycket geografi, naturhistoria och om vetenskapliga och tekniska nyheter, vilket skulle lägga grunden till hans romandebut, och hans titel som science fiction-romanens fader, som han delar med britten H.G. Wells.

Debuten 1850 och år av teaterpjäser och noveller redigera

 
Många av Vernes romaner utgavs i serien Voyages extraordinaires (i svensk version Underbara resor), här originalutgåvan av Kapten Hatteras resa till Nordpolen (1866).

Verne kom under den första delen av sin författarkarriär att skriva teaterpjäser och noveller. Han debuterade 1850 med den komiska[7] novellen[3] "Les Pailles rompues" ("De brutna stråna"), som lästes och godkändes av Alexandre Dumas d.ä. (en stor idol för Verne) innan den sattes upp som teaterpjäs 12 juni på Théatre Historique i Paris. Texten var skriven på vers.[7] Den skönlitterära debuten i skriven form kom 1851, med novellerna Un drame au Mexique och Un drame dans les airs. Samma år syntes Verne med texter i tidskriften Musée des Familles, och han blev bekant med Jacques Arago och olika utforskare och vetenskapsmän. Pjäsförfattandet hade inletts redan 1847.[7]

1852 tog Verne tjänst som sekreterare vid Théâtre Lyrique, och samma år publicerades den historiska novellen "Martin Paz".[7]

20 maj 1856 blev Jules Verne i samband med ett bröllop i Amiens bekant med den unga änkan Honorine Morel (född Deviane), som han inledde en relation med. De två gifte sig 10 januari 1857.[7]

Under 1859 gjorde Verne i sällskap med Aristide Hignard en resa till Skottland, där han bland annat såg närmare på det berömda kryssningsfartyget Great Eastern. Året efter blev han bekant med mångkonstnären Félix Tournachon, känd som Nadar. 1861 följde en ny resa i utlandet, denna gång till Norge och Skandinavien och återigen i sällskap med Hignard. 3 augusti samma år föddes Jules och Honorines första barn, Michel Verne.[7]

Romandebuten 1863 – Cinq semaines en ballon redigera

En lycklig händelse för alla Jules Vernes läsare skedde 1862, efter att Verne i ren frustration, efter ett antal refuseringar, kastat sitt manuskript till sin första roman i elden. Hans hustru hann rädda det i tid, och 1863 låg det på förläggaren Pierre-Jules Hetzels skrivbord. Hetzel – som han stiftade bekantskap med året före[7] – blev mer än nöjd, och teamet Verne/Hetzel hade fötts.

Jules Verne debuterade således slutligen som romanförfattare 1863. Hans debutroman var Cinq semaines en ballon, Fem veckor i en ballong, en reseskildring från Afrika beskriven från ovan. Den blev en stor succé och lade grunden för det följande författarskapet och Vernes popularitet.[7]

Vernes böcker hos Hetzel redigera

Verne skrev kontrakt med Hetzel, och band sig till att ge ut två romaner varje år (vilket han nästan lyckades med). I 23 år, fram till förläggarens död 1886, skulle de komma att ge ut en rad mer eller mindre framgångsrika romaner och noveller, och båda tjänade stora mängder pengar.

Redan 1864 kom en av Vernes mer kända romaner, den fantastiska resan under jordytan i Till jordens medelpunkt som handlar om en professor som får se ett gammalt dokument i ett gammalt exemplar av Snorre Sturlassons bok Heimskringla som i sin tur leder till en resa till Island och sedan en nedstigning i en vulkan. Verne, som sedan 1856 delvis försörjt sig som börsmäklare, kunde nu lämna den sysslan för att ägna sig åt författandet på heltid. Året därpå följde ytterligare en Verne-klassiker, Från jorden till månen.[7]

1866 köpte Jules Verne sin första båt, Saint-Michel, och familjen flyttade till Le Crotoy i departementet Somme.[7] Båt- och reseintresset kom året efter till uttryck genom hans resa till USA ombord på Great Eastern.[7]

Under fransk-tyska kriget 1870 tjänstgjorde Verne inom kustbevakningen nära Crotoy, varefter han fick motta Hederslegionen. Samma år publicerades En världsomsegling under havet. Året efter flyttade han till Amiens, och i november samma år avled hans far.[7]

1873 publicerades Jorden runt på 80 dagar. Verne prövade själv i september på att flyga ballong, under en 24 minuter lång uppstigning i hemstaden Amiens. Året efter köpte han sina andra båt, St-Michel II, och 1876 inköpts ångbåten Saint-Michel III. Det året kom Tsarens kurir ut.[7] Under de kommande åren skulle Verne ägna stor tid åt båtresor – 1878 i Medelhavet, två år senare till Norge, Irland och Skottland, 1881 i Nordsjön och Östersjön och 1884 återigen på Medelhavet.

1878 tvang han sin son Michel att gå till sjöss, som skeppsgosse på en färd mot Sydasien. Sonen hade redan 1874 fått börja på ungdomsvårdsanstalt.[7]

Arbete, familj och sorg redigera

Romanerna var naturvetenskapliga och i science fiction-genren. Ibland lyckades han även förutse vad 1900-talet skulle åstadkomma. På äldre dar flyttade han till Amiens, där han för övrigt var kommunalråd.

Den 9 mars 1886 var en tragisk dag för Jules Verne. Under en promenad mötte han sin psykiskt sjuke brorson Gaston, som sköt honom i benet och gjorde honom invalid för resten av livet. Dådet gjorde Verne deprimerad, och han tappade delvis sin tidigare goda tro på tekniken och människan, och blev allt mer en enstöring och filosof. I ett brev till brodern Paul kort därefter skrev han: "Jag lever nu endast för att arbeta". Och det gjorde han för övrigt, via 34 romaner på bara 19 år och mycket annat. 1886 var också året då förläggaren Hetzel dog, endast åtta dagar efter Gastons dåd[7]), och 1887 avled även Jules Vernes mor Sophie. Dessa händelser tog hårt på Verne.[7]

1888 inledde Verne ett litterärt samarbete med sonen Michel. Samma år valdes Jules Verne till kommunalråd i hemstaden Amiens, på en radikal-socialistisk partilista. 1889 invigdes Cirque d'Amiens, vilken Verne låtit konstruera.[7]

Den tekniskt intresserade Verne använde 1894 för första gången telefon.[7]

Sista tid och postuma publiceringar redigera

 
Jules Verne skrev en del av sina romaner, bland andra En världsomsegling under havet (1870), ombord på en båt ovanför ytan, men så här gick det nog aldrig till… Karikatyr från 1884.
 
Fyren vid världens ände anses vara en av de bästa romanerna på Vernes litterära scen.

1902 drabbades Verne av grå starr,[7] och han fick i slutet av sitt liv (han skrev även på dödsbädden) diktera sina romaner. Han avled den 24 mars 1905 (av diabetes[7]) och begravdes på Madeleinekyrkogården i Amiens.[7]

Därefter såg sonen Michel (1861–1925) till att de romaner som ännu inte utgivits i Frankrike så gjordes, fram till 1914. Undantag var det "borttappade" manuskriptet till Paris i tjugonde seklet.

1978 upptäcktes att en del romaner skrivits om dessförinnan av sonen. Under 1980-talets första hälft utgavs därför Vernes bevarade original i hemlandet.

Betydelse och eftermäle redigera

"Jultomten är död!" Så kommenterades Vernes död i fransk press. Även om Verne ofta ses som en ungdomens litteraturhjälte, som mycket väl kunde och kan jämföras med jultomten, så har människor i alla åldrar slukat hans böcker.

Jules Vernes popularitet var internationell, och han blev den näst mest översatte av alla författare.[9] I sitt författarskap knöt han an till den populära reselitteraturen, och genom sina fantastiska tekniska inslag bidrog hans böcker till popularisera science-fiction som litteraturgenre.[10]

I Jules Vernes födelseattest från 1828 har myndigheterna skrivit fel och angett 1928 som Vernes födelseår, enligt Uno Asplunds bok Jules Vernes underbara resor som också innehåller en kopia av attesten. Asplund tolkar det som att Verne var hundra år före sin tid redan vid födseln.

Nedslagskratern Jules Vernemånen är uppkallad efter honom.[11]

Asteroiden 5231 Verne är uppkallad efter honom.[12]

ESA:s första Automated transfer vehicle ATV-001 Jules Verne var uppkallad efter honom.

Bibliografi (urval) redigera

Noveller och romaner uppräknas efter första franska publiceringsår. Dessutom listas förekommande översättningar till svenska.

Noveller redigera

  • 1850 – Les Pailles rompues (uppsatt som teaterpjäs av Alexandre Dumas d.ä. detta år[13])
  • 1851 – Une Drame au Mexique
  • 1851 – Une Drame dans les airs
    • Ett experiment af doktor Ox ; Mäster Zacharias ; En dram i luftens rymder (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1874)
    • Doktor Ox ; Mäster Zacharius ; Ett drama i luften (översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1975)
    • Ett drama i luften (översättning A. H., Andersson & C:o, 1911)
  • 1852 Martin Paz
    • Martin Paz: ett drama i Mexiko (anonym översättning?, Lamm, 1878)
    • Martin Paz (översättning Natalia Nisbeth, Johnson, 1905)
  • 1854 Maître Zacharius
    • Ett experiment af doktor Ox ; Mäster Zacharias ; En dram i luftens rymder (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1874)
    • Doktor Ox ; Mäster Zacharius ; Ett drama i luften (översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1975)
  • 1855 Un Hivernage dans les glaces
    • En öfvervintring i polarisen ; En bestigning af Mont-Blanc: två berättelser (anonym översättning?, Adolf Bonnier, 1874) Fulltext
  • 1864 Le Comte de Chanteleine
  • 1865 Les Forceurs de blocus
    • Blokadbrytarne ; En flytande stad: 2:ne berättelser (anonym översättning?, Ewerlöf, 1872)
    • Blockadbrytaren (översättning Natalia Nisbeth, Johnson, 1903)
    • Blockadbrytarna (översättning S. E., Svithiod, 1909)
    • Blockadbrytaren (bearbetning Roland Adlerberth, Sörlin, 1960)
  • 1872 Une Fantasie du Docteur Ox (1874)
    • Ett experiment af doktor Ox ; Mäster Zacharias ; En dram i luftens rymder (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1874)
    • Professor Ox' experiment (översättning Sonja Berg Pleijel, Natur och kultur, 1964)
    • Doktor Ox ; Mäster Zacharius ; Ett drama i luften (översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1975)
  • 1875 Une Ville idéale
  • 1879 Myteristerna på Bounty (originaltitel Les Révoltés de la Bounty)
  • 1881 Dix heures en chasse
  • 1885 Frritt-Flacc
  • 1887 Gil Braltar
  • 1891 La Journée d'un journaliste américain en 2890
  • 1891 Aventures de la famille Raton
  • 1893 Monsiur Ré-Dièze et Mademoiselle Mi-Bémol
  • 1910 L'Éternel Adam
    • Den evige Adam (??)
  • 1985 Moeurs américaines. Le humbug
  • 1988 Pierre-Jean
  • 1991 Le siège de Rome
  • 1991 Le Mariage de Mr Anselme des Tilleuls
  • 1991 San Carlos
  • 1991 Edom
  • Huset Playfair & comp. eller en bomullslast och ett hjerta (översättning Robert Bachmann, H. Pettersson, 1873)

Romaner redigera

 
Illustration ur En världsomsegling under havet (1870). Kapten Nemo, befälhavare ombord på ubåten Nautilus, visar en av sina passagerare de tekniska förutsättningarna för att hans ubåt ska fungera som den gör. Det är inblandningen av sådana tekniska detaljer i sina berättelser som ger Jules Verne titeln som science fiction-romanens fader.
 
Jules Verne.

Observera att flera romaner inte utgavs förrän efter Vernes död, samt att många ännu inte översatts till svenska.

  • 1863 Cinq semaines en ballon
    • En luftballongsresa genom Afrika (anonym översättning, Bonnier, 1863)
    • Fem veckor i en ballong (anonym översättning?, H. Pettersson, 1873)
    • Fem veckor i ballong eller en upptäcktsresa i Afrika af tre engelsmän (anonym översättning?, Lamm, 1880)
  • 1864 Voyage au centre de la terre
    • Till jordens medelpunkt (anonym översättning?, Lamm, 1873)
    • Till jordens medelpunkt (översättning Hugo Hultenberg, Nordiska förlaget, 1911)
    • En resa till jordens medelpunkt (oavkortad översättning av M. Ohlson, Världslitteraturen, 1927)
    • Till jordens medelpunkt (översättning Claës Gripenberg, Bonnier, 1956)
    • Till jordens medelpunkt (översättning Karin Nyman, illustr. av Hans Arnold, Rabén & Sjögren, 1965)
    • Till jordens medelpunkt (översättning Gudrun Hedman, Niloé, 1968)
    • Till jordens medelpunkt (reviderad översättning Eva Larsson, Lindblad, 1971)
    • Till jordens medelpunkt (översättning Jakob Gunnarsson, Niloe, 1976)
  • 1865 De la terre à la lune
    • Från jorden till månen (anonym översättning, Lamm, 1871) Fulltext
    • Från jorden till månen (anonym översättning?, Fröléen, 1902)
    • Från jorden till månen ([förkortad?] översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1922)
    • Från jorden till månen (oavkortad översättning av Ragnar Malmberg, Världslitteraturen, 1928)
    • Från jorden till månen (översättning Sonja Berg Pleijel, Litterära verk, 1969)
    • Från jorden till månen (översättning Lars Hermanson, Lindqvist, 1971)
    • Från jorden till månen (översättning Jan Ristarp, Norden, 1972)
    • Från jorden till månen (översättning Jakob Gunnarsson, Rabén & Sjögren, 2003)
  • 1866 Voyages et aventures du Capitaine Hatteras
  • 1867-1868 Les Enfants du capitaine Grant
    • Kapten Grants uppsökande: resa kring jorden längs trettiosjunde södra parallelen (anonym översättning?, Lamm, 1873-1874)
    • Kapten Grants barn (översättning av Oscar Wellgren, Baltiska förlaget, 1929)
    • Kapten Grants barn (översättning Eyvind Johnson, illustrationer av Bertil Bull Hedlund, Bonnier, 1937)
    • Kapten Grants barn ([förkortad?] översättning Eva Håkanson, Natur och kultur, 1965)
  • 1870 Vingt mille lieues sous les mers
    • En verldsomsegling under hafvet (anonym översättning?, Pettersson, 1870-1871)
    • En världsomsegling under havet (översättning Eyvind Johnson, Bonnier, 1940)
    • En världsomsegling under havet (översättning Angela Rappe, Norden, 1969)
    • En världsomsegling under havet (översättning Olle Moberg, Litterära verk, 1969)
    • En världsomsegling under havet (översättning Lars Hermanson, Lindqvist, 1972)
    • En världsomsegling under havet (översättning Jakob Gunnarsson, Niloe, 1979)
    • En världsomsegling under havet (översättning Roland Adlerberth, AWE/Geber, 1981)
    • En världsomsegling under havet ([förkortad?] översättning Helge Åkerhielm, Wiken/Bokorama, 1983)
    • En världsomsegling under havet (komplett nyöversättning av Erik Carlquist, h:ström - Text & kultur, 2005)
  • 1870 Autour de la lune
    • Månen runt (1871)
    • Omkring månen (anonym översättning?, Harrier, 1955)
  • 1871 Une Ville flottante
  • 1872-73 Le Tour du monde en quatre-vingts jours
  • 1873 Le Pays des fourrures
    • Vid sjuttionde breddgraden (anonym översättning, Lamm, 1874)
    • I pälsverkens land: vid sjuttionde breddgraden (anonym översättning?), Beijer, 1906)
  • 1874-75 L'Île mystérieuse (1-3)
    • Den hemlighetsfulla ön (översättning C.A. Swahn, 1874-1875)
    • Den hemlighetsfulla ön (översättning G. Nordenskiöld, Ljus, 1907-1908)
    • Den hemlighetsfulla ön (översättning Sven Stolpe, Bonnier, 1948)
    • Den hemlighetsfulla ön ([förkortad?] översättning Roland Adlerberth, Svensk läraretidning, 1962)
    • Den hemlighetsfulla ön ([förkortad?] översättning Helge Åkerhielm, Lindblad, 1967)
    • Den hemlighetsfulla ön (översättning Monica Stolpe, Litterära verk, 1969)
  • 1876 Michel Strogoff
    • Tsarens kurir från Moskva till Irkutsk (översättning C.A. Swahn, Lamm, 1876), Även utg. med titeln Tsarens kurir eller Michel Strogoff
    • Tsarens kurir ([förkortad?] översättning Natalia Nisbeth, B. Wahlström, 1912)
    • Tsarens kurir (oavkortad översättning av Einar Nylén, Världslitteraturen, 1927)
    • Tsarens kurir ([förkortad?] översättning Ernst C:son Bredberg, Lindqvist, 1953)
    • Tsarens kurir (översättning Åke Runnquist, Bonnier, 1954)
    • Tsarens kurir (anonym översättning?, Niloé, 1959)
    • Tsarens kurir (översättning Åsa Styrman, Tiden, 1965)
    • Tsarens kurir (översättning Anna Pyk, Litterära verk, 1969)
    • Tsarens kurir (reviderad översättning av Erik Lindström, Niloé, 1971)
  • 1877 Les Indes noires
    • I kolgrufvan (anonym översättning?, D. F. Bonnier, 1877)
    • I kolgrufvan (översättning Natalia Nisbeth, Johnson, 1904)
  • 1878 Un Capitaine de quinze ans
    • En kapten om femton år (översättning C.A. Swahn, Lamm, 1878)
    • Bland slavjägare ([förkortad?] översättning A. Berg, Holmquist, 1921)
    • Kapten vid femton år (översättning och bearbetning Bertil Lagerström, Ehlin, 1956)
  • 1879 Les Tribulations d'un chinois en Chine
    • Kin-Fo: en kines' sällsamma öden (översättning E. F. Lönnrot, Geber, 1879)
    • En kines ute på äventyr (översättning C.A. Swahn, Lamm, 1879)
    • En kines på äfventyr (översättning Natalia Nisbeth, Adolf Johnson, 1906)
    • Kin-Fo i knipa (översättning och bearbetning Roland Adlerberth, Sörlin, 1961)
    • Ett kinesiskt äventyr (översättning Roland Adlerberth, Delta, 1975)
  • 1879 Les 500 millions de la Bégum
  • 1881 La Jangada - huit cents lieues sur l'Amazone
  • 1885 Mathias Sandorf
    • Mathias Sandorf (anonym översättning, Lamm, 1888)
    • Mathias Sandorf (förkortad översättning Annika Solberger, Niloe, 1980)
  • 1886 Robur le Conquérant
    • Ingeniör Robur's luftfärd (anonym översättning, Lamm, 1887)
    • Ingenjör Roburs luftfärd (översättning Tom Wilson, Nordiska förlaget, 1911)
    • Luftens herre (översättning & bearbetning Erland Magnusson, Askild & Kärnekull, 1972)
  • 1886 Un Billet de loterie
  • 1887 Le Chemin de France
  • 1887 Nord contre Sud (2 delar)
  • 1888 Deux ans de vacances (2 delar)
    • Två års ferier (efter Jules Verne fritt berättad för Sveriges barn, Svensk läraretidning, 1908)
    • Två års ferier (översättning Carola Lakocinski, Bergh, 1966)
  • 1889 Famille sans nom
  • 1891 Mistress Branican (2 delar)
    • Mistress Branican (översättning O. H. D. (dvs. Oscar Heinrich Dumrath), Adolf Bonnier, 1892)
  • 1892 Le Château des Carpathes
  • 1892 Claudius Bombarnac
  • 1893 P'tit bonhomme (2 delar)
  • 1894 Les mirifiques aventures de maître Antifier (2 delar)
  • 1895 L'Île à hélice (2 delar)
  • 1896 Face au drapeau
  • 1896 Clovis Dardentor
  • 1897 Le Sphinx des glaces
  • 1898 Le Superbe Orénoque (2 delar)
  • 1899 Le Testament d'un excentrique
  • 1900 Seconde patrie (2 delar)
  • 1901 Le Village aérien
    • Staden i luften (anonym översättning?, 1902)
    • En stad i luften (oavkortad översättning från det franska originalet av Ragnar Malmberg, Världslitteraturen, 1928)
    • En stad i luften (anonym översättning?, Harrier, 1955)
  • 1901 Les Histoires de Jean-Marie Cabidoulin
  • 1902 Les Frères Kip (2 delar)
  • 1903 Bourses de voyage (2 delar)
  • 1904 Maître du monde
    • Världens herre (översättning & bearbetning av Jonas Norén, Askild & Kärnekull, 1972)
  • 1905 L'Invasion de la mer
  • 1905 Le Phare du bout du monde
    • Fyrbåken vid världens ände (1907)
    • Fyrtornet vid världens ände ([förkortad?] översättning Einar Ekstrand, B. Wahlström, 1929)
    • Fyrtornet vid världens ände och tre noveller (översättning Natalia Nisbeth, Harry Lundin, Niloe, 1978)
  • 1906 Le Volcan d'or
  • 1907 L'Agence Thompson and Co. (2 delar)
  • 1908 Le Pilote du Danube
  • 1909 Les naufragés du "Jonathan" (2 delar)
  • 1910 Hier et demain (egentligen novellsamling, av Societé Jules Verne ansedd som roman)
  • 1919 L'étonnante aventure de la mission Barcac (2 delar)

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] "Musée Jules Verne". Arkiverad 16 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. julesverne.nantesmetropole.fr / Le monde de Jules Verne (bibliothèque municipale de Nantes, 2001). Läst 11 juli 2016. (franska)
  4. ^ Butcher, William (2006) Jules Verne: The Definitive Biography. New York: Thunder's Mouth Press, ss 14-20, 55-70
  5. ^ Clute, John, Langford, David, Nicholls, Peter & Sleight; Graham (3d edition 2011 – ), The Encyclopedia of Science Fiction.
  6. ^ P. Costello (1978) Jules Verne: Inventor of Science Fiction. Scribner.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z] "Jules Verne : les dates essentielles". cite-sciences.fr. Läst 11 juli 2016. (franska)
  8. ^ « N. Allot, Écossais, venu en France avec la Garde Écossaise de Louis XI, rendit service au roi qui l'anoblit, et lui donna « le droit de Fuye », c'est-à-dire celui d'avoir un colombier, ce qui était un privilège royal. L'archer écossais se fixa près de Loudun, construisit un château et devint Allotte, seigneur de la Fuÿe ». Cf. Jean-Jules Verne, Jules Verne, Hachette, 1973, s. 21.
  9. ^ "Jules Verne Biography". biography.com. Läst 11 juli 2016. (engelska)
  10. ^ Jules Verne i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 juli 2016.
  11. ^ ”Jules Verne on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2856. Läst 1 april 2023. 
  12. ^ ”Minor Planet Center 5231 Verne” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5231. Läst 25 juli 2019. 
  13. ^ "Biographie de Jules Verne". futura-science.com. Läst 11 juli 2016. (franska)

Externa länkar redigera