Grums kommun
Grums kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Grums. Kommunen ligger vid Vänerns nordvästra strand ungefär 25 kilometer väster om Karlstad. Kommunen gränsar till Karlstads kommun, Kils kommun, Arvika kommun, och Säffle kommun.
| Grums kommun Kommun | |
 Grums järnvägsstation | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Centralort | Grums |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Anställda | 1 030 ()[1] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 478,81 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 386,38 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 92,43 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 9 047 ()[3] |
| Bef.täthet | 23,41 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°21′N 13°06′E / 59.35°N 13.1°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Värmlands domkrets (–) Karlstads domsaga (–) |
| Koder | |
| Kommunkod | 1764 |
| Org.nummer | 212000-1827[4] |
| GeoNames | 2710341 |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Borgvik, Ed, Grums och Värmskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I Grums landskommun inrättades 26 maj 1939 Grums municipalsamhälle som upplöstes vid årsskiftet 1947/1948 då Grums köping bildades genom en ombildning av landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna" Ed (av de tidigare kommunerna Borgvik och Ed) och Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) medan Grums köping förblev opåverkad.
1969 inkorporerades Eds landskommun i Grums köping. Grums kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Grums köping samt en del ur Stavnäs landskommun (Värmskogs församling).[5]
Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor.
Grums kommunvapen fastställdes för Grums köping 1952 och registrerades oförändrat för kommunen 1974. Kyrkan är en äldre kyrka i Grums och sågklingorna är symbol för träförädlingsindustrin.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Grums kommun 1810–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 5 147 | |||
| 1820 | 5 702 | |||
| 1830 | 6 163 | |||
| 1840 | 6 905 | |||
| 1850 | 7 635 | |||
| 1860 | 7 971 | |||
| 1870 | 8 216 | |||
| 1880 | 8 587 | |||
| 1890 | 8 286 | |||
| 1900 | 8 489 | |||
| 1910 | 8 300 | |||
| 1920 | 7 391 | |||
| 1930 | 7 765 | |||
| 1940 | 8 183 | |||
| 1950 | 8 800 | |||
| 1960 | 10 062 | |||
| 1970 | 10 355 | |||
| 1975 | 10 872 | |||
| 1980 | 10 805 | |||
| 1985 | 10 224 | |||
| 1990 | 10 274 | |||
| 1995 | 10 304 | |||
| 2000 | 9 551 | |||
| 2005 | 9 408 | |||
| 2010 | 9 091 | |||
| 2015 | 8 945 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
| ||||
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:
TätorterRedigera
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Grums kommun
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Grums | 5 040 |
| 2 | Slottsbron | 1 010 |
| 3 | Segmon | 416 |
Centralorten är i fet stil.
PolitikRedigera
KommunstyrelseordförandeRedigera
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Leif Haraldsson | Socialdemokraterna | |||
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Ulrika Nilsson |
| Förste vice ordförande | M | Siri Johansson |
| Andre vice ordförande | S | Elvy Hansson |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Jävsnämnden | C | Arne Sturesson | S | Sture Sköld |
| Valnämnden | S | Sven-Erik Johansson | M | Judith Kisch |
Mandatfördelning i Grums kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | GM | KIS | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 25 | 9 | 3 | 2 |
| 41 | 88,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 26 | 12 | 2 | 2 |
| 45 | 91,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 25 | 12 | 3 | 3 |
| 45 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 25 | 10 | 3 | 4 |
| 45 | 90,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 27 | 8 | 2 | 5 |
| 45 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 27 | 7 | 4 | 5 |
| 45 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 26 | 1 | 8 | 3 | 4 |
| 45 | 83,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 19 | 1 | 6 | 5 | 2 | 4 |
| 39 | 84,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 22 | 2 | 1 | 3 | 5 | 1 | 3 |
| 39 | 84,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 13 | 1 | 3 | 3 | 4 | 1 | 3 |
| 31 | 76,67 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 17 | 2 | 1 | 4 | 2 | 3 |
| 31 | 75,96 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 16 | 2 | 4 | 1 | 1 | 5 |
| 31 | 76,58 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 17 | 1 | 1 | 4 | 1 | 6 |
| 31 | 79,18 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 16 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 31 | 82,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 17 | 1 | 5 | 3 | 4 |
| 31 | 83,32 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2019 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2019, Statistiska centralbyrån, 20 februari 2020
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Grums kommun.- Grums kommun
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.