Rödlistning

Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) klassificering av arter utifrån en bedömning av deras risk för att dö ut

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Rödlistning

Bisonoxe (nära hotad)

Utdöd (EX)
Utdöd i vilt tillstånd (EW)
Nationellt utdöd (RE)
Akut hotad (CR)
Starkt hotad (EN)
Sårbar (VU)
Nära hotad (NT)
Livskraftig (LC)
Kunskapsbrist (DD)
Ej bedömd (NE)

Se även:
IUCN

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).[1] IUCN listar i januari 2013[2] 10 935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14 106 djur som nära hotade till akut hotade, varav 4 476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5 526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad. Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med hög befolkningstäthet. I en del länder tas också nationella rödlistor fram av för detta utsedda institutioner. IUCN:s rödlistning innefattar ej arter som dött ut före år 1500.[1] Kategorin "Utdöd i vilt tillstånd" gäller på global nivå medan kategorin "Nationellt utdöd" endast gäller för enskilda länder.[3]

I Sverige tas nationella rödlistor fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.[3] Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år.[4] Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer och biotoper.

Kategorisering redigera

 
Den utrotade svartvita korpen.
 
Papegojfågeln kakapo betraktas som akut hotad.
 
Om Hogna ericeticola, som tillhör vargspindlarna, finns för lite kunskap för att göra en säker bedömning om artens tillstånd.
 
Isbjörnen räknas som ett sårbart djur.
 
Honungsbiet är en livskraftig art.

En bokstavskod används för att beskriva på vilka kriterier som arten har rödlistats.

Hotsituation redigera

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

Hotförklaring redigera

Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas för hotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod,

  • A – populationsminskning
    • A1 – har minskat (men orsaker till minskningen nu undanröjda)
    • A2 – har minskat
    • A3 – förväntas minska
    • A4 – minskar i en period både bakåt och framåt i tiden
  • B – Geografiskt begränsad:
    • B1 – i sitt utbredningsområde
    • B2 – i sin förekomstarea och (a) kraftigt fragmenterad (b) minskande eller (c) extremt fluktuerande
  • C – populationen är liten och minskar
    • C1 – avsevärd fortgående minskning
    • C2 – fortgående minskning samt få individer eller extremt fluktuerande
  • D – mycket liten population
    • D1 – för arter klassade "VU"
    • D2 – för arter klassade "VU" som dessutom har mycket liten förekomstarea
  • E – Kvantitativ riskanalys

En sammanfattande översikt över rödlistningskategorier och kriterier finns att läsa här (IUCN) och här (Artdatabanken).

Hänsyn till faktorer redigera

Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter. Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd på grund av att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger bland annat viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.

Översikt över rödlistade arter i Sverige redigera

Antal rödlistade arter i Sverige 2010[5]
Artgrupp Kunskapsbrist
DD
Nationellt utdöd
RE
Akut hotad
CE
Starkt hotad
EN
Sårbar
VU
Nära hotad
NT
Antal hotade
CE–VU
Totalt rödlistade
Kärlväxter 0 24 44 123 99 112 266 402
Alger 31 3 1 6 8 11 15 60
Mossor 44 17 7 40 60 67 107 233
Storsvampar 109 5 20 118 249 245 387 746
Lavar 14 21 46 52 85 63 183 281
Däggdjur 0 2 3 5 4 3 12 17
Fåglar 0 9 5 9 24 44 38 91
Kräl- och groddjur 0 0 1 0 5 1 6 7
Fiskar 5 2 6 9 4 8 19 34
Manteldjur 17 0 0 2 4 0 6 23
Tagghudingar 11 2 0 3 8 8 11 32
Leddjur 206 136 72 262 519 850 853 2045
Blötdjur 68 2 1 9 22 21 32 116
Armfotingar 1 0 1 0 0 0 1 2
Ringmaskar och planarier 16 0 0 1 0 1 1 18
Koralldjur 6 1 5 4 5 1 14 22
Totalt 521 224 212 634 1096 1440 1942 4127

En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori, trots att hotbilden lokalt kan motivera en allvarligare hotkategori.

Naturtypskoder redigera

I den svenska rödlistan anges landskapstyper (biom) för arter utifrån tre kategorier:

  • Saknar betydelse
  • Har betydelse
  • Stor betydelse

Beteckningar som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) använder för olika landskapstyper:

Namn Definition
B – Brackvattenmiljöer Östersjön från Bottenviken till en linje från Falsterbonäsets sydvästspets till Stevns klintSjälland
Detta betyder i praktiken en salinitet 0,5 % – 8 %[källa behövs]
F – Fjäll Områden ovanför trädgränsen Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassas S
Sådana arter som finns endast i fjällen klassas F, utom om de lever i vatten, då de klassas V
Lever de i våtmarker blir klassningen L
H – Havsstränder Strand längs Västerhavet och Östersjön, inklusive klippbranter och sanddyner nära havet, samt kobbar och skär i havet
J – Jordbrukslandskap Odlingsmarker Trädbärande hagmark Alléer i odlingslandskap
Bruksbygder Slottsparker speciellt där arterna påverkas av omgivande mark
Gårdsmiljöer Alvar
Ljunghedar Märgelgravar
Dammar Smärre betade kärr i jordbrukslandskapet
L – Limniska miljöer Allt från stora sjöar till små tjärnar Rinnande vatten Arter som ej finns i vattnet, men på stränder under medelvattennivån klassas V
Arter i sötvatten, som når ut till havet i Bottenviken,
men ej längre söderut än till Norra Kvarken klassas L
M – Marina miljöer Havsområdet från Falsterbonäset och norrut. Det innebär vatten med salinitet >8 %[källa behövs]
S – Skogslandskap Enligt skogsvårdslagens bestämmelser, d.v.s. inkl hyggen, nyplanteringar, skogsbärande myr, fjällbjörkskog,
inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogsimpediment samt slottsparker (speciellt arter som är direkt knutna till träden]
U – Urbana miljöer Städer, samhällen (inkl trädgårdar tätortnära parker, urbana ruderatmarker, inomhusmiljöer, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor
V – Våtmark Myr, kärr, mosse, sötvattenstränder inkl åbräddar och dylikt. Arter som befinner sig nedanför lågvattenmärket i en damm klassas V, annars L.


Rödlistade arter i Finland redigera

I Finland hanteras rödlistningsfrågor av Finlands Artdatacenter, som förvaltas av LUOMUS – Naturhistoriska centralmuseet,[6] en forskningsinstitution vid Helsingfors universitet[7]. År 2019 fanns 6 592 arter rödlistade, varav 311 som nationellt utdöda och 1 766 som kunskapsbrist.[8]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] http://www.iucnredlist.org/about
  2. ^ Sökningar i IUCNs databas genomförda 2013-01-27
  3. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101043957/http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/R%C3%B6dlistan/015_052_Bedomning.pdf. Läst 30 oktober 2013. 
  4. ^ "Motorcyklister räddar rödlistad blomma ", Epstein & Nordegren i P1, Sveriges radio, 24 september 2014. Läst den 25 september 2014.
  5. ^ Rödlistade arter i Sverige 2010 Arkiverad 27 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., sid. 54–55. Hämtad 2013-01-27.
  6. ^ ”Finlands Artdatacenter”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv. Läst 11 augusti 2019. 
  7. ^ ”LUOMUS NATURHISTORISKA CENTRALMUSEET”. Finlands Artdatacenter. https://www.luomus.fi/sv. Läst 11 augusti 2019. 
  8. ^ ”Artsökning”. LUOMUS. 2019. https://laji.fi/sv/taxon/list?onlyFinnish=true. Läst 11 augusti 2019. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera