Årjängs kommun
Årjängs kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Årjäng.
Årjängs kommun Kommun | |
Slogan | Vackrast och vildast i västra Värmland[1] |
---|---|
Årjängs kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Värmland Dalsland |
Län | Värmlands län |
Centralort | Årjäng |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 9 913 ()[2] |
Areal | 1 653,05 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 1 409,47 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 243,58 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 7,03 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 59°23′00″N 12°08′00″Ö / 59.383333333333°N 12.133333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Värmlands domkrets (–) Arvika domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1835[4] |
Anställda | 825 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1765 |
GeoNames | 2725378 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Området är kuperat och har omkring 1000 sjöar samt 23 naturreservat. Traditionellt har handels- och industrisektorerna varit de huvudsakliga sysselsättningsområdena även om jord- och skogsbruk fortfarande är viktiga.
Med undantag för åren 1990 och 2020 har kommunens befolkning minskat sedan 1870-talet, då befolkningen var ungefär dubbelt så stor som på början av 2020-talet. Makten har nästan alltid legat hos de borgerliga partierna, men sedan 2014 och åtminstone fram till 2022 styrs kommunen av en regnbågsallians.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna Blomskog, Holmedal, Karlanda, Silbodal, Sillerud, Trankil, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Årjängs municipalsamhälle inrättades i Silbodals landskommun 17 oktober 1924 och upplöstes 1941 när Årjängs köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Holmedal (av de tidigare kommunerna Blomskog, Holmedal, Karlanda och Trankil) och Töcksmark (av Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog). Samtidigt uppgick den återstående delen av Silbodals landskommun i Årjängs köping medan Silleruds landskommun förblev oförändrad.
Årjängs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Årjängs köping och Silleruds och Holmedals landskommuner. 1974 införlivades Töcksmarks kommun.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[7]
Geografi
redigeraKommunen är belägen vid gränsen till Norge och Västra Götalands län, med närhet till större städer som Oslo, Karlstad och Göteborg. Största delen av kommunen ligger i landskapet Värmland, men en liten del i sydost ligger på Dalboredden i nordligaste Dalsland.
Topografi och hydrografi
redigeraOmrådet är kuperat, i synnerhet den nordöstra delen. Större dalgångar finns kring exempelvis Töcksfors, Holmedal och Karlanda.[8]
Det finns gott om sjöar i kommunen. Totalt omkring [9] Bland de större finns Foxen, Lelång och Järnsjön samt Västra och Östra Silen som framhäver sprickdalarna som löper från norr till söder. Sjöarna är ofta belägna 100–150 meter lägre än krönen på omgivande bergsryggarna.[8]
1 000 stycken.Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Årjängs kommun | Hela riket |
---|---|
|
Naturskydd
redigeraDet finns 23 naturreservat i kommunen.[11] Glaskogen är Värmlands största naturreservat och är beläget i ett kuperat område. Reservatet inkluderar "komplexa sjösystemen med sjöar, tjärnar, älvar, småbäckar samt anslutande myrar och mossar".[12] I Låssbyn finns aspskog,[11] och ängsmarkerna i Tegen gestaltar småskaligt och variationsrikt jordbruk från gamla tider.[13]
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Blomskogs, Holmedal-Karlanda, Silbodals, Silleruds, Trankils, Töcksmarks, Västra Fågelviks och Östervallskogs.
Från 2016 indelas kommunen i nio distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14] –Blomskog, Holmedal, Karlanda, Silbodal, Sillerud, Trankil, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog.
Tätorter
redigeraVid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Årjängs kommun.
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Årjäng | 3 302 |
2 | Töcksfors | 1 284 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraI Årjäng har de borgerliga partierna nästan alltid styrt kommunen, med Centerpartiet som ordförande i kommunstyrelsen. Men efter valet 2014 valde Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna att lämna Centerpartiet och istället styra med Socialdemokraterna eftersom de inte var eniga om att stänga ner byskolorna. Efter valet 2018 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Förhandlingar skedde mellan allianspartierna, för att kunna laga sprickan mellan dem och bilda ett majoritetsstyre, men när det kom till knäckfrågorna så räckte det inte.
Efter valet 2022 tog Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna över makten i Årjäng genom ett valtekniskt samarbete med Sverigedemokraterna. Kristdemokraternas Jonas Ås blev därmed kommunstyrelsens ordförande.
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigeraPresidium 2022–2026[15] | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Robin Olsson |
Förste vice ordförande | KD | Bengt-Olof Lorentzon |
Andre vice ordförande | C | Katarina Johannesson |
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraValår | V | S | MP | SD | NYD | N | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 13 | 15 | 6 | 2 | 5 |
| 41 | 77,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 12 | 15 | 6 | 2 | 6 |
| 41 | 84,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 12 | 15 | 6 | 2 | 6 |
| 41 | 85,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 12 | 14 | 7 | 1 | 7 |
| 41 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 13 | 12 | 6 | 2 | 8 |
| 41 | 82,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 12 | 11 | 9 | 2 | 7 |
| 41 | 82,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 11 | 2 | 15 | 7 | 1 | 5 |
| 41 | 75,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 9 | 2 | 2 | 14 | 6 | 2 | 6 |
| 41 | 77,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 12 | 1 | 1 | 15 | 6 | 1 | 5 |
| 41 | 74,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 3 | 10 | 1 | 15 | 4 | 3 | 5 |
| 41 | 68,01 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 3 | 9 | 17 | 6 | 2 | 4 |
| 41 | 69,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 11 | 16 | 5 | 2 | 5 |
| 41 | 66,94 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 1 | 15 | 1 | 2 | 10 | 5 | 2 | 5 |
| 41 | 70,10 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 10 | 1 | 3 | 9 | 4 | 5 | 3 |
| 35 | 75,34 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 12 | 1 | 4 | 6 | 2 | 7 | 3 |
| 35 | 76,52 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 10 | 1 | 4 | 5 | 1 | 10 | 4 |
| 35 | 73,76 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraKommunstyrelsen består av 11 ledamöter. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Årjängs kommuns kommunstyrelse även "arbetslöshetsnämnd och ansvarig för kommunens uppgifter i civilförsvarsfrågor". Vidare har kommunstyrelsen även ansvar för "översiktsplanering, avfallsplanering, renhållning, underhåll av kommunens fastighetsbestånd och vägar med mera. Kommunstyrelsen har också ansvar för den ekonomiska förvaltningen och personalpolitiken". För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen ett utskott, kommunstyrelsens arbetsutskott.[16]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera- Kjell Ericsson, Centerpartiet, 1986–1988[17]
- Ann-Britt Andersson, Centerpartiet, 1989–1991[18][19]
- Åke Larsson, Centerpartiet, 1992–1998[20][21][22]
- Kjell Ericsson, Centerpartiet, 1999–2014[23][24]
- Katarina Johannesson, Centerpartiet, 2008–2014[25][26]
- Daniel Schützer, Socialdemokraterna, februari 2014–2022[27][28]
- Jonas Ås, Kristdemokraterna, 1 januari 2023–[29]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
redigeraDen här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet behöver uppdateras efter valet 2022 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Avser mandatperioden 2018–2022.
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Barn- och utbildningsnämnden | MP | Tony Nilsson | C | Allan Spets |
Stöd- och omsorgsnämnden | C | Rolf Emanuelsson | S | Liv Pettersson |
Kultur- och fritidsnämnden | S | Kristina Kristiansson | C | Bernt Christoffersson |
Bygg- och miljönämnden | S | Henrik Wiig Pettersson | C | Bertil Andersson |
Valnämnden | MP | Peter Lustig | C | Erik Ulriksson |
Vänorter
redigeraÅrjängs kommuns vänorter är[30]:
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraTraditionellt har handels- och industrisektorerna varit de huvudsakliga sysselsättningsområdena. Men jord- och skogsbruk är fortfarande viktiga, detta trots att andelen sysselsatta inom dessa områden minskat från 17 procent 1985 till 9 procent i början på 2020-talet. Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren.[8] Förenade Care AB var den största privata arbetsgivaren med 175 anställda 2020.[31] Ett av de större industriföretagen är Hansa Wermech Töcksfors AB som tillverkar tunnplåtsprodukter.[8]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraEuropaväg 18 utgör en av de huvudsakliga förbindelserna genom kommunen. Utöver detta passerar länsvägarna 172 och 177 genom kommunen.[32]
Utbildning
redigeraDet fanns åtta grundskolor i kommunen varav en fristående, enligt uppgifter från 2022.[33] Årjängs gymnasieskola är den enda gymnasieskolan i området.[34] Tre kilometer utanför centralorten, vid Västra silen, ligger Kyrkeruds folkhögskola med konstnärlig inriktning.[35]
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 9 913 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 219:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Årjängs kommun 1810–2020[36][37] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 9 785 | |||
1820 | 10 941 | |||
1830 | 13 502 | |||
1840 | 15 337 | |||
1850 | 17 427 | |||
1860 | 19 650 | |||
1870 | 19 830 | |||
1880 | 19 608 | |||
1890 | 18 754 | |||
1900 | 18 159 | |||
1910 | 16 055 | |||
1920 | 14 848 | |||
1930 | 14 820 | |||
1940 | 14 021 | |||
1950 | 13 049 | |||
1960 | 11 451 | |||
1970 | 9 995 | |||
1975 | 9 825 | |||
1980 | 9 805 | |||
1985 | 9 829 | |||
1990 | 10 235 | |||
1995 | 9 897 | |||
2000 | 9 790 | |||
2005 | 9 800 | |||
2010 | 9 855 | |||
2015 | 9 869 | |||
2020 | 9 996 | |||
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen. |
Utländsk bakgrund
redigeraDen 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 125, eller 21,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 804 den 31 december 2014).[38]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraFöljande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Årjäng kommun.[39]
Födelseland 31 december 2021[39] | ||||
---|---|---|---|---|
Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
1 | Sverige | 7 730 | 77,75 % | 80,00 % |
2 | Norge | 943 | 9,49 % | 0,39 % |
3 | Syrien | 198 | 1,99 % | 1,88 % |
4 | Polen | 171 | 1,72 % | 0,91 % |
5 | Tyskland | 85 | 0,85 % | 0,51 % |
6 | Thailand | 71 | 0,71 % | 0,43 % |
7 | Pakistan | 42 | 0,42 % | 0,23 % |
8 | Afghanistan | 39 | 0,39 % | 0,60 % |
9 | Kongo-Kinshasa | 36 | 0,36 % | 0,06 % |
10 | Litauen | 35 | 0,35 % | 0,16 % |
Kultur
redigeraKonstarter
redigeraBildkonst
redigeraEn träskulptur i offentlig miljö är Årjängstrollet. Sedan 2008 då Årjängs centrum byggdes om har trollet varit placerat på torget. Troller har bland annat uppmärksammats av Thore Skogman som skrev låten Årjängstroll.[40]
Kulturarv
redigeraHällmålningar från stenåldern har uppmärksammats på ett flertal öar i den norra delen av sjön Stora Le. Målningarna är gjorda med rödockrafärg och avbildar främst djur men också människor. Ett annat kulturarv är Långelanda tingshus som byggdes 1802 och var i bruk fram till 1936. Byggnaden kompletterades med fristående häkte och arkivhus på 1920-talet. Byggnaden, som är rödmålad, består av en våning och inkluderar tingssal, kök samt övernattningsrum för bland annat häradshövdingen.[40]
Kommunvapen
redigeraÅrjängs kommunvapen är nyskapat efter kommunbildningen och registrerades hos PRV 1974. Av de tidigare enheterna hade såväl köpingen som Töcksmarks landskommun vapen tidigare. Båda utgick från motivet i Nordmarks härads sigill, som visade en björn. Det nya kommunvapnet skapades som en kombination av de två tidigare vapnen.
-
Årjängs köping
(–1971)
Sport
redigeraVid 17 tillfällen varje år arrangeras travtävlingar på Årjängstravet. Stortravet arrangeras årligen andra helgen i juli med trav på fredagen och elittrav på lördagen. Arrangemanget besöks årligen av omkring 10 000 personer. Dessutom arrangeras ponnytrav, lokala bygdetrav och klubbtävlingar.[41]
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c d] ”Årjäng - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5rj%C3%A4ng. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Välkommen till Årjängs kommun”. Årjäng – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arjang/aktiviteter/valkommen-till-arjangs-kommun. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Glaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/glaskogen.html. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Tegen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/tegen.html. Läst 5 juni 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Ledamöter och ersättare 2023-2026”. Årjängs kommun. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.3923.html. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. www.arjang.se. 2 februari 2024. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen.3546.html. Läst 15 juni 2024.
- ^ läs online, www.riksdagen.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1991, 1991.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1989, 1989, ISBN 91-38-12173-5.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1994, 1994, ISBN 91-38-12948-5.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1995, 1995, ISBN 91-38-30428-7.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1998, 1998, ISBN 91-38-31311-1.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1999, 1999, ISBN 91-38-31445-2.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kennysvensson.wordpress.com , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svt.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svt.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Årjängs kommun "Våra vänorter" Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.Läst 12 november 2014.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Årjäng - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5rj%C3%A4ng. Läst 12 maj 2024.
- ^ ”Grundskola”. www.arjang.se. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/utbildningochbarnomsorg/grundskola.4.406273fc179fa852a0f130d.html. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Utbildning och barnomsorg”. www.arjang.se. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/utbildningochbarnomsorg.4.17dda5f1791cdbd2872ad90.html. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Om skolan - Region Värmland”. regionvarmland.se. https://regionvarmland.se/folkhogskolor/kyrkeruds-folkhogskola/om-skolan. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 15 januari 2015)
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.
- ^ [a b] ”Kulturhistoria och kulturarv”. www.arjang.se. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/upplevaochgora/bibliotekochkultur/kulturhistoriaochkulturarv.4.7b586a9117c115a631e2fb5b.html. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Årjängstravet - Sveriges vackraste travbana”. Årjäng – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arjang/aktiviteter/arjangstravet-sveriges-vackraste-travbana. Läst 5 juni 2022.
Externa länkar
redigera- Årjängs kommun
- Årjängsportalen
- Wikimedia Commons har media som rör Årjängs kommun.