Jössefors

tätort i Arvika kommun, Sverige

Jössefors är en tätort i Arvika kommun, Värmland (Värmlands län), belägen cirka 7 kilometer nordväst om Arvika vid länsväg 172.

Jössefors
Tätort
Jössefors före branden 1920
Jössefors före branden 1920
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Arvika kommun
Distrikt Arvika landsdistrikt
Koordinater 59°40′23″N 12°30′12″Ö / 59.67306°N 12.50333°Ö / 59.67306; 12.50333
Area 127 hektar (2020)[1]
Folkmängd 715 (2020)[1]
Befolkningstäthet 5,6 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Arvika
Postnummer 671 60
Tätortskod T5700[2]
Beb.områdeskod 1784TB105 (1960–)[3]
Geonames 2702876
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Jössefors
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia

redigera

Jössefors är en tidigare bruksort. Jössefors AB bildades 1880, och då det år 1917 förvärvades av Billeruds AB bestod verksamheten av ett träsliperi och ett sågverk. Träsliperiet ersattes av ett pappersbruk 1921, efter en förödande brand året innan. Vid Jössefors bruk kom flera nya innovationer inom massatillverkningen att experimenteras fram. Exempelvis blekning med syrgas, något som fortfarande tillämpas vid sulfatmassafabriker i hela världen. På 1940-talet arbetade 350 personer vid bruket.

I mars 1969 lades verksamheten ned vid bruket, som då hade 200 anställda. Två år senare revs fabriken. En minnestavla uppsattes på platsen 2005.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Jössefors 1950–2020[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 016
1960
  
679
1965
  
740
1970
  
759
1975
  
806
1980
  
854
1990
  
771 149
1995
  
744 149
2000
  
747 149
2005
  
748 149
2010
  
732 148
2015
  
711 132
2020
  
715 127

Näringsliv

redigera

I orten finns företag för tillverkning av plastemballage samt underleverantörsverksamhet till fordonsindustrin. Pendling förekommer, främst till Arvika.

Arvika kommun har tillsammans med Region Värmland diskuterat möjligheterna att på sikt rusta upp de gamla bruksbyggnaderna i området för att utveckla området till ett besöksmål.[6]

Se även

redigera
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 december 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  6. ^ Kerstin Herö (15 oktober 2012). ”Många idéer kring Jössefors herrgård”. Arvika Nyheter. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026144049/http://www.nwt.se/arvika/article1185036.ece. Läst 13 mars 2013.