Säffle kommun

kommun i Värmlands län, Sverige

Säffle kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är tätorten Säffle.

Säffle kommun
Kommun
Säffle kommunhus
SloganSveriges yngsta stad[1]
Kommunens vapen.
Säffle kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortSäffle
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd15 011 ()[2]
Areal2 497,51 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 221,34 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1 276,17 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet12,29 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°08′00″N 12°56′00″Ö / 59.133333333333°N 12.933333333333°Ö / 59.133333333333; 12.933333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Arvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1900[4]
Anställda1 625 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1785
GeoNames2680762
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I sydöstra delen av kommunen finns Värmlandsnäs och i östra delen ligger kusten med tvärbranter och djupt vatten nära stranden. Halvöns flacka yta övergår i sydväst i en grund skärgård. Byälven är Säffles enda större vattendrag och väster därom vidtar ett kraftigare brutet skogs- och berglandskap. I Säffle har massa- och pappersindustrin en lång tradition. En annan viktig sektor i det lokala näringslivet är verkstadsindustrin. I början av 2020-talet var dock kommunen själv den största arbetsgivaren.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Efter valet på 2010- och 2020-talen gar kommunen styrts av Alliansen i koalition med Sjukvårdspartiet i Värmland (SIV) eller i koalition med Miljöpartiet.

Administrativ historik redigera

 
Socknar inom kommunen.

Kommunens område motsvarar socknarna: Botilsäter, Bro, By, Eskilsäter, Gillberga, Huggenäs, Kila, Långserud, Millesvik, Svanskog, Södra Ny, Tveta och Ölserud. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1882 utbröts ur By landskommun Säffle köping som 1943 införlivade By landskommun. 1951 bildade köpingen tillsammans med Tveta landskommun Säffle stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Gillberga (av de tidigare kommunerna Gillberga och Kila), Svanskog (av Långserud och Svanskog) samt Värmlandsnäs (av Botilsäter, Bro, Eskilsäter, Huggenäs, Millesvik, Södra Ny och Ölserud) medan Säffle stad förblev opåverkad.

Säffle kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Säffle stad samt landskommunerna Värmlandsnäs, Gillberga och Svanskog.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[7]

Geografi redigera

Kommunen ligger vid Vänern och gränsar i sydväst till Åmåls kommun, i väster till Årjängs kommun, i norr till Arvika kommun och i nordöst till Grums kommun.

Topografi och hydrografi redigera

I sydöstra delen av kommunen finns Värmlandsnäs. Där utgörs berggrunden av gnejs. Terrängen där är plan med glest bevuxna, låga hällmarker mellan uppodlade ler- och sandfyllda dalar. I östra delen av kommunen ligger kusten med tvärbranter och djupt vatten nära stranden. Halvöns flacka yta övergår i sydväst i en grund skärgård som består av ett fåtal större barrskogsklädda öar samt en mängd små, kala, fågelrika klippöar och skär. Som exempel kan nämnas områdena i reservaten Lurö skärgård och Millesviks skärgård.

Byälven är Säffles enda större vattendrag och väster därom vidtar ett kraftigare brutet skogs- och bberglandskap.Där utgörs berggrunden av granit, kvartsit och porfyr. Sjöarna Eldan, Aspen och Harefjorden finns i kommunens nord–sydliga sprickdalar.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Säffle kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,4 %)
  Skog (74,5 %)
  Öppen myrmark (2,4 %)
  Jordbruksmark (16,4 %)
  Övrig mark (3,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 21 naturreservat i Säffle kommun.[10] Som exempel kan nämnas Gillbergasjön som bildades 1986. Reservatet, som även är klassat som Natura 2000-område, består av betade strandängar, vassar och sumpskogar. Området är mest känt för stora samlingar av sångsvanar men där trivs också arter som tofsvipa och storspov.[11] Ett annat exempel är Kanan som bildades 2012. Länsstyrelsen i Värmlands län beskriver att reservatet utgörs av "fuktiga dalgångar med rörligt markvatten i ett grönstenspåverkat och kuperat terrängavsnitt". I reservatet trivs en speciell flora av marksvampar som lever i symbios med gran, så som blåtryffel.[12]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Bro, Gillberga, Kila, Långseruds, Ny-Huggenäs, Svanskogs, Säffle, Södra Värmlandsnäs och Tveta församling.

 
Distrikt inom Säfle kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 12 distrikt:[13]

Tätorter redigera

År 2020 bodde 64,8 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Säffle kommun:[15]

Tätort Befolkning
Säffle 9 241
Svanskog 472
Värmlandsbro 285

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Alliansen och Miljöpartiet. Dessa samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fortsatte Alliansen styra, men koalitionspartiet Miljöpartiet byttes ut mot Sjukvårdspartiet i Värmland (SIV).

Koalitionen Alliansen och SIV fortsatte styra i en majoritetskoalition även efter valet 2018.[16] Även efter valet 2022 fortsatte Alliansen att styra. SIV byttes dock ut som koalitionspartner mot Miljöpartiet,[17] vilket de även styrde med under mandatperioden 2010–2014.

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[18]
Ordförande C Jenny Evestam
Förste vice ordförande S Olga Ljung
Andre vice ordförande M Claes-Göran Kihlström

Mandatfördelning i Säffle kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDSJVVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197021918514
2191854
4987,2
44
197321918415
2191845
4990,4
427
197611918416
191846
4990,5
3712
197922015417
2201547
4989,0
3217
198212214219
221429
4989,5
3613
198512113419
211349
4988,1
3415
1988221213416
22121346
4982,7
3415
19912171311339
217311339
4984,1
3217
1994221213317
22121337
4983,4
2821
1998418213237
418213237
4978,50
2821
200219221224
9221224
4179,73
2615
200611111515124
1151524
4178,15
2120
20101212612116
1226126
4179,44
2120
201411016610115
1066105
4182,41
2219
2018197413115
974135
4182,89
2219
20221918211126
9821126
4180,90
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ingrid Einevik 1983 1991 Centerpartiet
  Halvar Pettersson 1991 2005 Centerpartiet
  Daniel Bäckström 2005 2014 Centerpartiet
  Dag Rogne 2014 2023 Centerpartiet
  Markus Bäckström 2023 Centerpartiet

Övriga nämnder redigera

Mandatperioden 2022–2026 finns fem nämnder förutom kommunstyrelsen.[19] Teknik- och fritidsnämnden är gemensam med Åmåls kommun.[20] Nedan presenteras ordförande och vice ordförande för de egna nämnderna mandatperioden 2022–2026:

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden[21] C Anita Karlsson M Jonas Larsson
Kulturnämnden[22] C Veronika Bäckström M Crispin Hultenkrantz
Miljö- och byggnadsnämnden[23] C Kenneth Andersson M Sanna Bertilsson
Valnämnden[24] C Henrik Olsson M Jonas Larsson

Vänorter redigera

Säffle har fyra vänorter:[25]

  Mäntyharju, Finland
  Antsla, Estland
  Hol, Norge
  Hagenow, Tyskland

Tidigare fanns även ett vänortsavtal med Tørring-Uldums kommun i Danmark, men i och med den danska kommunreformen 2007 har samarbetet de facto avslutats. Kommunen har sedan år 2008 också ett partnerskapssamarbete med Telavi kommun i Georgien.[25]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I Säffle har massa- och pappersindustrin en lång tradition. Som exempel kan nämnas att pappersbruket Billeruds bruk (Nordic Paper Seffle AB) har dominerat näringslivet under många år. En annan viktig sektor i det lokala näringslivet är verkstadsindustrin med företag som AB Somas som sysslar med ventilproduktion och BTG Instruments AB som sysslar med bestrykningsmaskiner, mätgivare och specialventiler. I början av 2020-talet var dock kommunen själv den största arbetsgivaren.[8]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen genomkorsas av Europaväg 18 samt riksväg 45. Genom kommunen går även länsväg 175.[8]

I kommunen finns Svanskogsbanan som.är den kvarvarande delen av den gamla Åmål-Årjängs Järnväg. Den används som museijärnväg och för dressintrafik.

Fem kilometer söder om Säffle tätort ligger Säffle flygplats, som ägs av Säffle kommun.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 15 011 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 159:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Säffle kommun 1810–2020[26][27]
ÅrFolkmängd
1810
  
14 500
1820
  
15 772
1830
  
17 831
1840
  
20 046
1850
  
22 424
1860
  
24 107
1870
  
24 652
1880
  
23 962
1890
  
21 017
1900
  
19 319
1910
  
18 695
1920
  
18 519
1930
  
19 520
1940
  
19 444
1950
  
19 012
1960
  
19 750
1970
  
20 234
1980
  
18 985
1990
  
17 979
2000
  
16 639
2010
  
15 547
2020
  
15 420
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I kommunen finns ett stort antal kända fornlämningar, samt grunden av den medeltida Ämmeskogs kyrka. Den sistnämnda ligger på Dalboredden i Dalsland.

Kommunvapen redigera

Huvudartikel: Säffle kommunvapen

Blasonering: Av guld och blått medelst en vågskura delad sköld, i vars övre fält en uppstigande blå örn med röd näbb och tunga.

Säffle kommunvapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1949 för Säffle köping[källa behövs] och fördes från 1951 av Säffle stad. Det blå undre fältet syftar på Säffle kanal och örnen är ur Värmlands vapen. Efter kommunbildningen registrades vapnet oförändrat 1974 för Säffle kommun. Svanskogs vapen från 1948 och Värmlandsnäs från 1957 blev ogiltiga.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Vad är vitsen med Säffle en kopp kaffe?, Nya Wermlands-Tidningen, 27 november 2012, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Säffle - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%A4ffle. Läst 21 januari 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 21 januari 2023. 
  11. ^ ”Gillbergasjön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/gillbergasjon.html. Läst 21 januari 2023. 
  12. ^ ”Kanan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/kanan.html. Läst 21 januari 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1785&id2=null. Läst 21 januari 2023. 
  15. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 januari 2023. 
  16. ^ Hermansson, Magnus (7 november 2018). ”Ökad makt för Centerpartiet i kommunerna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7083960. Läst 21 januari 2023. 
  17. ^ ”Här är det nya styret i Säffle kommun”. Sveriges Radio. 6 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/har-ar-det-nya-styret-i-saffle-kommun. Läst 21 januari 2023. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige”. saffle.se. https://saffle.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 21 januari 2023. 
  19. ^ ”Politiska nämnder”. saffle.se. https://saffle.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/politiska-namnder.html. Läst 21 januari 2023. 
  20. ^ ”Teknik- och fritidsnämnden Säffle-Åmål”. saffle.se. https://saffle.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/politiska-namnder/teknik--och-fritidsnamnden-saffle-amal.html. Läst 21 januari 2023. 
  21. ^ ”Socialnämnden”. www.saffle.se. https://www.saffle.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/politiska-namnder/socialnamnden.html. Läst 21 januari 2023. 
  22. ^ ”Kulturnämnden”. www.saffle.se. https://www.saffle.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/politiska-namnder/kulturnamnden.html. Läst 21 januari 2023. 
  23. ^ ”Miljö- och byggnadsnämnden”. www.saffle.se. https://www.saffle.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/politiska-namnder/miljo--och-byggnadsnamnden.html. Läst 21 januari 2023. 
  24. ^ ”Valnämnden”. www.saffle.se. https://www.saffle.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/politiska-namnder/valnamnden.html. Läst 21 januari 2023. 
  25. ^ [a b] ”Vänorter och partnerskapskommuner”. 27 maj 2010. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609131117/http://www.saffle.se/sv/politik-forvaltning/vanorter/. Läst 31 juli 2011. 
  26. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  27. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 

Externa länkar redigera