Sunne kommun

kommun i Värmlands län, Sverige

Sunne kommun är en kommun i Värmlands län i landskapet Värmland samt förr i tiden i Fryksdals härad. Centralort är Sunne.

Sunne kommun
Kommun
Sunne vapen.svg
Vapensköld för Sunne kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Sagolika Sunne.
Land Sverige Sverige
Län Värmlands län
Landskap Värmland
Domsaga Värmlands domsaga
Läge 59°50′0″N 13°8′0″Ö / 59.83333°N 13.13333°Ö / 59.83333; 13.13333
Centralort Sunne
Areal 1 448,25 km² (2015-01-01)[1]
75:e största (av 290)
 - land 1 288,02 km²
 - vatten 160,23 km²
Folkmängd 13 297 (2018-03-31)[2]
173:e största (av 290)
 - centralort 4 903 ()224:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 10,32 invånare/km²[2][1]
234:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Gunilla Ingemyr (C)
GeoNames 2670703
Kommunkod 1766
Tätortsgrad (%) 49 (2015)[4]
Antal anställda 1 625 ()[3]
Sunne Municipality in Värmland County.png
Webbplats: www.sunne.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning
Kommuner som ingår i samarbetet ARKO

Kommunen gränsar till kommunerna Arvika, Forshaga, Hagfors, Kil, Munkfors och Torsby. Kommunen är med i den gränsöverskridande svensk-norska samarbetsregionen ARKO och tillhör samma lokala arbetsmarknadsregion som Torsby kommun.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Gräsmark, Lysvik, Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Sunne municipalsamhälle inrättades i Sunne landskommun 16 december 1904 och upplöstes vid utgången av 1919 när Sunne köping bildades som en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen införlivade 1936 områdena Skäggeberg och Åmberg och 1940 områdena Leran och Sundsberg, alla från landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Stora Sunne (av de tidigare landskommunerna Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik) medan Gräsmarks landskommun och Lysviks landskommun samt Sunne köping förblev oförändrade. 1963 uppgick dock Stora Sunne landskommun i Sunne köping.

Sunne kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sunne köping och Gräsmarks och Lysviks landskommuner. [5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljda ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver.

Gamla Sunne landskommun fick detta vapen fastställt av Kungl Maj:t 1944. Från 1952 fördes det vidare av Stora Sunne landskommun tills denna kommun lades samman med Sunne köping 1963, då det övertogs av denna. 1974 registrerades det i PRV för nuvarande Sunne kommun.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Sunne kommun 1810–2018
År Invånare
1810
  
13 626
1820
  
15 446
1830
  
17 617
1840
  
20 070
1850
  
22 716
1860
  
25 322
1870
  
26 550
1880
  
26 824
1890
  
23 946
1900
  
22 481
1910
  
21 088
1920
  
21 659
1930
  
20 630
1940
  
19 423
1950
  
18 201
1960
  
16 598
1970
  
14 044
1980
  
13 344
1990
  
13 564
2000
  
13 619
2010
  
13 255
2018
  
13 297
Källor: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
* All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

IndelningarRedigera

Distrikt/socknarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Sunne kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

PostorterRedigera

I kommunen finns sex postorter, som motsvarar orterna med omnejd. De mindre samhällena tilldelas alltså till någon av nedanstående orter. Postnumren är 686 XX. Postnumren 686 01 till 93 tillhör Sunne, 686 94 Rottneros, 686 95 Västra Ämtervik, 686 96 Östra Ämtervik, 686 97 Lysvik och 686 98 Gräsmark.[8]

GeografiRedigera

TätorterRedigera

NrTät- och småorterFolkmängd
1 Sunne 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal5 026
2 Rottneros &&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
3 Västra Ämtervik &&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
4 Lysvik &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326
5 Uddheden &&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266

PolitikRedigera

 
Sunne kommunhus

Sunne kommun har från kommunreformen 1971 fram till 2014 styrts av Centerpartiet. Från 2014 till 2016 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Hela Sunne, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Konstellationen delades dock under 2016 och den 1 september tog en borgerlig koalition över bestående av Centerpartiet, Moderata Samlingspartiet och Liberalerna med Gunilla Ingemyr som nytt kommunalråd.

Kommunstyrelseordförande och kommunalrådRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Arne Hult 1985 Centerpartiet
  Karl-Johan Adolfsson 1995 2006-12-31 Centerpartiet
  Ola Persson 2007-01-01 2014-12-31 Centerpartiet
  Tobias Eriksson 2015-01-01 2016 september Socialdemokraterna
  Gunilla Ingemyr 2016 september Centerpartiet

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande
HS
Anders Broman
Förste vice ordförande
M
Fredrik Andersson
Andre vice ordförande
S
Gustav Nilsson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och bygglovsnämnden
L
Marianne Åhman
HS
Karl-Erik Kulander
Valnämnden
V
Tellervo Zetterberg
Vakant

Mandatfördelning i Sunne kommun, valen 1970–2014Redigera

ValårVSMPHSSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970161555
161555
4188,3
38
1973151745
151745
4191,9
329
1976141746
141746
4191,6
3011
1979141647
141647
4191,1
2714
19821151537
151537
4190,9
2912
198511511347
151347
4188,2
3011
19881521446
1521446
4183,9
2714
19911321112210
132112210
4184,3
2516
1994115311218
1531128
4183,7
2318
1998314210237
314210237
4179,10
2021
20022122113425
212213425
4178,40
2318
20061121215217
1221527
4179,95
2318
2010212221427
212221427
4181,43
2021
2014112254926
12254926
4184,50
2021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se respektive landskommun; Sunne köping, Lysviks landskommun eller Gräsmarks landskommun.

Partiers starkaste valdistrikt inom kommunen vid riksdagsvalet 2014Redigera

V (7,77 %), MP (10,36 %) och FI (5,70 %) är starkast i Uppsamlingsdistriktet.

Här redovisas starkaste fysiska distrikt.

PartiValdistriktRike
StarkasteAndelAndel
S Rottneros 45,01 % 34,94  %
M Åmberg 25,91 % 21,45  %
C Östra Ämtervik 26,27 % 13,75  %
SD Rottneros 19,24 % 12,63  %
FP Åmberg 5,93 % 4,03  %
V Gräsmark 4,48 % 3,65  %
MP Västra Ämtervik 4,46 % 3,59  %
KD Västra Ämtervik 5,05 % 3,46  %
FI Leran 2,75 % 1,84  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Partiers starkaste valdistrikt i kommunvalet 2014Redigera

 
Sunne kommuns valdistrikt.

V (6,90 %) och MP (6,90 %) är starkast i Uppsamlingsdistriktet.

Här redovisas starkaste fysiska distrikt.

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Rottneros 38,32 % 29,10  %
C Västra Ämtervik 34,70 % 20,42  %
M Leran 21,08 % 14,93  %
HS Stöpafors 26,16 % 12,84  %
SD Rottneros 13,90 % 8,74  %
MP Västra Ämtervik 6,88 % 5,03  %
FP Leran 8,04 % 4,66  %
V Södra Borgeby 3,79 % 2,65  %
KD Västra Ämtervik 2,34 % 1,30  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

SkattesatsRedigera

År Församling Kommun Landsting Svenska kyrkan Begravning Skatt inkl. kyrkoavgift Skatt exkl. kyrkoavgift
2013 Lysvik 22,15 % 10,75 % 1,37 % 0,58 % 34,85 % 33,48 %
Sunne, Gräsmark,
Ö. & V. Ämtervik
1,26 % 0,59 % 34,75 % 33,49 %

Källa: Skatteverket

NäringslivRedigera

Stora arbetsgivare i kommunen är Selma Spa+, Tetra Pak och Miller Graphics Scandinavia.

SevärdheterRedigera

I Sunne finns ett flertal bevarade hembygdsgårdar samt ungefär 15 bygdegårdar.[9]

Sunne hembygdsgårdRedigera

Sunne hembygdsgård ligger i utkanten av ortens centrum, i stadsdelen Åmberg. Här finns museer och andra byggnader som en lanthandel, en smedja och ett skolhus. På platsen finns även Sunne gamla tingsgård och en skrädderiverkstad. Här finns även ett vandrarhem med plats för ungefär 65 personer.

Askersbygården är den största av byggnaderna. Den uppfördes från början i Askersby men hotades av förfall. Tack vare stora donationer flyttades den och byggdes upp 1956 och invigdes 1957, den finns tillgänglig för uthyrning.[10]

Gräsmarks hembygdsgårdRedigera

 
Skogfinsk rökstuga från Rintetorp, Timbonäs hemman som år 1921 flyttades till Gräsmarks hembygdsgård.

Gräsmarks hembygdsgård ligger nära sjön Rottnen och har ett tiotal hitflyttade byggnader. Här finns mycket kultur från de finska invandrarna som bott på platsen.[11] Här finns även en dansbana och sommartid hålls det arrangemang på platsen, speciellt under juli då det är aktiviteter varje helg.[12]

Lysviks hembygdsgård och Berga gårdRedigera

Denna hembygdsgård ligger på en höjd på östra sidan av sjön Fryken. Här finns Lysviks socken första skolhus som i början av 1980-talet flyttades till Berga gård. Här finns nu ett bygdemuseum, en lanthandel. På Berga gård finns vandrarhem med 51 platser som även går att hyra för arrangemang och konferenser.[13]

Ås Brunn, Östra Emterviks hembygdsgårdRedigera

Fram till 1950-talet drevs här i brunn som Selma Lagerlöfs far Erik Gustaf Lagerlöf var med och startade 1855 ca 3 kilometer söder om Mårbacka. Huvuddelen av hembygdsgården består av en parstuga från 1700-talet. Här finns även en friluftsscen och en smedja samt Brunnsrestaurangen som sommartid används till festaktiviteter. Brunnsrestaurangen drev bland annat verksamhet med gyttjebad, massage och bastubad fram till 1940 då den blev militärförläggning.

På platsen ligger även ett bankmuseum från Östra Emterviks Sparbank grundad 1889 och verksam fram till 1996. Efter nedläggningen fick hembygdsföreningen ta över alla inventarier från banken som till mångt och mycket sett likadan ut sedan den öppnade.

I augusti varje år spelas det teater ur Selma Lagerlövs böcker i samband med Lagerlöfsfesten som firas på platsen.[14]

Västra Ämterviks hembygdsgårdRedigera

I Västra Ämtervik ligger en hembygdsgård med 7 byggnader. Den största är Mangårdsbyggnaden från sent 1700-tal som flyttades till platsen i början av 1950-talet från en gård i Kisterud. Här finns även ett soldattorp från Ransbysätern som idag inhyser försäljning av lokala hantverk under sommartid. Bland byggnaderna finns även en bod från Brunskog, byggd på stolpar.[15]

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Posten: Postnummersök
  9. ^ ”Hembygdsgårdar och bygdegårdar”. Sunne kommun. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723041544/http://www.sunne.se/sv/turism-och-upplevelser/Besoksmal-och-upplevelser/Konst-och-kulturbesok/Hembygdsgardar/. Läst 7 december 2012. 
  10. ^ Sunne hembygdsförening - ""Byggnaderna på Sunne hembygdsgård" Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Hembygdsgårdens byggnader" Arkiverad 21 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Välkommen till Gräsmarks Hembygdsgård"
  13. ^ Berga Gård - Lysvik Arkiverad 13 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Östra Emterviks hembygdsförening
  15. ^ Västra Ämterviks hembygdsgård - Byggnader Arkiverad 14 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera