Öppna huvudmenyn

Mangskogs socken i Värmland ingick i Jösse härad, ingår sedan 1971 i Arvika kommun och motsvarar från 2016 Mangskogs distrikt.

Mangskogs socken
Socken
Mangskogs kyrka old1.jpg
LandSverige
LandskapVärmland
HäradJösse härad
KommunArvika kommun
Bildad4 juli 1705
Area135 kvadratkilometer
Karta
Mangskogs sockens läge i Värmlands län.
Red pog.svg
Mangskogs sockens läge
i Värmlands län.
Koordinater59°45′04″N 12°49′27″E / 59.75111111°N 12.82416667°Ö / 59.75111111; 12.82416667
Koder, länkar
Sockenkod2163
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127204 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 135,10 kvadratkilometer varav 126,48 land.[1] År 2000 fanns här 644 invånare.[2] Småorten Mangskog samt sockenkyrkan Mangskogs kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Socknen bildades 4 juli 1705 genom en utbrytning ur Brunskogs socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Mangskogs församling och för de borgerliga frågorna bildades Mangskogs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Brunskogs landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Arvika kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Mangskog, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jösse härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Livkompaniet.[3]

GeografiRedigera

Mangskogs socken ligger nordost om Arvika kring sjöarna Stora Salungen och Mangen. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en småkuperad skogsbygd.[4][1][5][6]

Vid sjön Mangens sydända ligger det tidigare bruket Reinholdsfors.

Gylterudsgrottan ligger i södra delen av socknen.

FornlämningarRedigera

Från stenåldern har ett tiotal boplatser påträffats samt fångstgropar. Från bronsåldern finns spridda gravrösen.[4][7][8][5]

NamnetRedigera

Namnet betyder 'skogstrakten kring sjön Mangen'. Sjönamnet skrevs 1641 Mangen och innehåller manger, 'många' här i betydelsen 'stor'.[9]

Personer från bygdenRedigera

Från Bjurbäcken i Mangskogs socken härstammade Nils Keyland, som forskade i finnkulturen och var intendent vid Nordiska museet.

Gustaf Fröding vistades i prästgården under åren 1880–1881. I Mangskog skrev han flera av sina kända dikter, exempelvis Det var dans bort i vägen . Det finns en minnessten i Mangskog, kallad Frödingstenen.

Historiska bilderRedigera

(foto Nils Keyland)

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Mangskog socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Mangskog socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Mangskogs socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mangskogs socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 3 Hermes 1963 libris
  • Om socknen Mangskog finns det mer att läsa i de årsböcker som Kulturföreningen FineMangen gett ut mellan 1992 och 2004. Bokserien har ISSN-nummer 1401-3800.

Externa länkarRedigera