Öppna huvudmenyn

Kils kommun

kommun i Värmlands län, Sverige

Kils kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Kil vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kils kommun
Kommun
Kil - KMB - 16001000233404.jpg
Storgatan i Kil 1943
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortKil
Inrättad1 januari 1971
Anställda1 180 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal406,88 kvadratkilometer ()[2]
- därav land359,74 kvadratkilometer[2]
- därav vatten47,14 kvadratkilometer[2]
Folkmängd11 999 ()[3]
Bef.täthet33,35 inv./km² (land)
Läge
Kil Municipality in Värmland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°30′00″N 13°18′59″E / 59.5°N 13.316388888889°Ö / 59.5; 13.316388888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Karlstads domsaga (–)
Koder
Kommunkod1715
Org.nummer212000-1751[4]
GeoNames2700878
Redigera Wikidata

Kommunen gränsar till Karlstads kommun i söder, Forshaga kommun i öst, Arvika kommun i väst, Grums kommun i sydväst och Sunne kommun i norr.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Boda, Frykerud och Stora Kil. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kils municipalsamhälle inrättades 22 februari 1901 och upplöstes vid årsskiftet 1962/1963.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Boda landskommun i Brunskogs landskommun medan Frykeruds landskommun och Stora Kils landskommun förblev oförändrade.

Kils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Frykeruds och Stora Kils landskommuner samt en del ur Brunskogs landskommun (Boda församling). [5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver en blå kil.

Detta är ett så kallat "talande vapen". Det fastställdes för dåvarande Stora Kils landskommun år 1963 och övertogs av den nya kommunen 1971. Nyregistrering enligt den nya lagen om skydd för kommunala vapen skedde år 1974.

Även Brunskog hade ett vapen, fastställt av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, med följande blasonering: I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en. Se artikeln om Arvika kommunvapen för mer information om detta vapen.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kils Kommun 1810–2019
År Invånare
1810
  
5 123
1820
  
5 821
1830
  
6 659
1840
  
7 454
1850
  
8 296
1860
  
8 979
1870
  
9 310
1880
  
9 963
1890
  
8 931
1900
  
8 580
1910
  
8 094
1920
  
8 269
1930
  
7 941
1940
  
7 456
1950
  
7 575
1960
  
7 651
1970
  
8 292
1980
  
11 171
1990
  
12 221
2000
  
11 912
2010
  
11 706
2019
  
11 999
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
och DDB UMU.
  • All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Kils kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kils kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Kil &&&&&&&&&&&07627.&&&&&07 627
2 Stenåsen &&&&&&&&&&&&0493.&&&&&0493
3 Fagerås &&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
3 Högboda &&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334

Centralorten är i fet stil.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Rita Gunnarsson
Förste vice ordförande M Torbjörn Tuback
Andre vice ordförande S Maj-Britt Tibo

Källa:[8]

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Mikael Johansson
Förste vice ordförande C Georg Forsberg
Andre vice ordförande M Annika Bjelvert

Källa:[9]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Peter Pettersson M Laila Norstedt Persson
Tekniska nämnden C Berndt Björkman M Jan Fallström
Miljö- och byggnadsnämnden C Björn Tolen M Kent Wallin
Barn- och utbildningsnämnden S Jessica Hildén M Albert Langenbach
Valnämnden C Leif Askeröd M Thorbjörn Holmqvist

Mandatfördelning i Kils kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701191294
191294
4590,2
378
19731171395
171395
4592,8
387
19761711125
1711125
4593,1
3510
1979218997
218997
4591,8
3114
1982217758
217758
3992,4
2613
1985216759
216759
3990,7
2514
19882162757
2162757
3985,6
2514
1991214226328
214226328
3986,3
2712
199421735318
2173538
3986,2
2217
199831336239
31336239
3980,18
2415
200221215339
2125339
3579,17
2015
200615216227
1526227
3580,87
2114
2010114215228
1425228
3583,18
2015
2014214236116
2142366
3585,76
1817
201821427826
21427826
4187,30
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

VänorterRedigera

Kils kommun har följande vänorter:

I Norden:

Utanför Norden:

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Kils kommun. https://varmland.ondemand.formpipe.com/RepresentativePublishing/Kil/BoardRepresentatives.aspx?boardid=275. Läst 2 februari 2018. [död länk]
  9. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Kils kommun. https://varmland.ondemand.formpipe.com/RepresentativePublishing/Kil/BoardRepresentatives.aspx?boardid=274. Läst 2 februari 2018. [död länk]

LitteraturRedigera


Externa länkarRedigera