Alingsås kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Alingsås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Alingsås.

Alingsås kommun
Kommun
SloganPotatisstaden
Kommunens vapen.
Alingsås kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortAlingsås
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd42 382 ()[1]
Areal551,17 kvadratkilometer ()[2]
- därav land472,03 kvadratkilometer[2]
- därav vatten79,14 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet89,79 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°56′00″N 12°32′00″Ö / 57.933333333333°N 12.533333333333°Ö / 57.933333333333; 12.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorgöteborg
Domkretstillhörighet
DomkretsAlingsås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1553[3]
Anställda4 025 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1489 (–)
1582 (–)
GeoNames2726755
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Alingsås, Bälinge, Erska, Hemsjö, Långared, Magra, Rödene, Stora Mellby (huvuddelen) och Ödenäs samt en mindre del av Östads socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock en gemensam för Alingsås och Rödene kallad Alingsås landsförsamlings och Rödene landskommun. Alingsås stad bildad 1619, stadskommun från 1863, låg även den inom kommunens nuvarande område.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av kommunerna och storkommunerna Bjärke landskommun och Hemsjö landskommun bildades. 1955 överfördes området Bälinge från Vårgårda landskommun till Alingsås stad.

Alingsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av stadskommunen Alingsås stad. 1974 införlivades Hemsjö kommun och huvuddelen av Bjärke kommun.[5] 1975 överfördes från Lerums kommun den nordligaste delen av Östads socken (Brobacka och Österäng med omnejd), jämte norra delen av Östads by (Östads säteri med omnejd, tidigare kallat Överbyn).

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[6]

Kommunsammanslagningarna till Alingsås kommun
före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971
–1862 1863–1951 1952–1954 1955–1970 1971–1973 1974–
härad socken landskommun storkommun enhetskommun
Alingsås stad Alingsås stad Alingsås stad Alingsås kn Alingsås kommun
ingående i
Kullings härad
Alingsås sn Alingsås landsförsamlings
och Rödene kn
Rödene sn
Bälinge sn Bälinge kn till Vårgårda kn
Hemsjö sn Hemsjö kn Hemsjö kn Hemsjö kn
Ödenäs sn Ödenäs kn
Långareds sn Långareds kn Bjärke kn Bjärke kn
Bjärke härad Erska sn Erska kn
St. Mellby sn St. Mellby kn
Magra sn Magra kn
Lagmansereds sn Lagmansereds kn Lagmansered till Trollhättans kn

Alingsås kommun räknas sedan den 1 januari 2005 som en del av Storgöteborg.

Geografi redigera

Alingsås kommun är belägen i de västra delarna av landskapet Västergötland. Kommunen gränsar i väster till Lerums kommun, Ale kommun, Trollhättans kommun, samt två mindre enklaver av Lilla Edets kommun[7] i före detta Älvsborgs län, i norr till Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län, i norr och öster till Essunga kommun i före detta Skaraborgs län och i öster även Vårgårda kommun i före detta Älvsborgs län samt i söder till Bollebygds kommun också i före detta Älvsborgs län. Genom kommunen rinner Säveån.

Topografi redigera

Alingsås kommun utgörs till största delen av det skogs- och sjölandskap som präglar södra Västergötland. Det bryts dock av något av jordbrukslandskap längs Säveån nordost om centralorten, upp mot Varaslätten.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Alingsås kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (8,1 %)
  Skog (64,3 %)
  Öppen myrmark (1,2 %)
  Jordbruksmark (16,4 %)
  Övrig mark (10,0 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Hydrografi redigera

I Alingsås kommun finns över 150 namngivna sjöar och tjärnar. Några av de större listas i tabellen nedan.

Sjö Area*
Mjörn** 55 km²
Anten 18 km²
Ömmern*** 10 km²
Stora Färgen 6,4 km²
Sävelången**** 5,2 km²
Store-Nären 3,1 km²
Ören***** 1,4 km²
Hälsingen 1,04 km²
Lilla Färgen 0,41 km²
Gerdsken 0,547 km²

*Enligt SMHI:s lista över svenska sjöar[9] (ett genomsnitt av listans värden anges)
**Cirka halva Mjörn ligger i Lerums kommun
***Små delar av Ömmern ligger i Bollebygds och Lerums kommuner
****Största delen av Sävelången ligger i Lerums kommun
*****En liten del av Ören ligger i Bollebygds kommun

Administrativ indelning redigera

 
Distrikt inom Alingsås kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Alingsås församling, Bjärke församling (ligger även i Trollhättans kommun), Hemsjö församling samt Ödenäs församling.

Från 2016 indelas kommunen i distrikten Alingsås, Erska, Hemsjö, Långared, Magra, Stora Mellby och Ödenäs.[10]

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Alingsås kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Alingsås &&&&&&&&&&026329.&&&&&026 329
2 Ingared (del av) &&&&&&&&&&&01553.&&&&&01 553
3 Sollebrunn &&&&&&&&&&&01482.&&&&&01 482
4 Västra Bodarna &&&&&&&&&&&01123.&&&&&01 123
5 Gräfsnäs &&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393
6 Hemsjö &&&&&&&&&&&&0370.&&&&&0370
7 Stora Mellby &&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349
8 Hjälmared &&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266
9 Långared &&&&&&&&&&&&0264.&&&&&0264
10 Svanvik &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
11 Ryd &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212
12 Magra &&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Norseund var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun .

Styre och politik redigera

Styre redigera

År Partier
1994-1998[11] S V MP
1998-2002[11] S V C
2002-2006[11] FP M KD MP
2006-2014[11] M FP KD C
2015-2016[11] S MP V
2017-2022[12] M L KD C
2022- M L KD

Kommunfullmäktige redigera

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 39 i valet 1970 och 49 från valet 1973 till och med valet 1985. Från valet 1988 ökade antalet mandat till 51.

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande L Linda Espeving
Förste vice ordförande S Sebastian Aronsson
Andre vice ordförande M Dennis Alvdén

Lista över kommunfullmäktiges presidium redigera

Period Ordförande 1:e v. ordförande 2:e v. ordförande
1971–1973 FP Gunnar Lindahl S Axel Johansson C Gunde Raneskog
1974–1976 S Algot Granström M Brita Carlsson
1977–1979-10-31 FP Hilding Hellemar
1979-11-01–1985-10-31 S Henry Blomberg
1985-11-01–1988-10-31 S Henry Westerholm C Karl Berglund
1988-11-01–1994-10-31 M Jöran Berger
1994-11-02–1998-10-31 S Arne Bengtsson M Jöran Berger S Mariella Loberg
1998-11-04–2002-10-31 C Uno Wengholm
2002-??-??–2006-10-31 M Jöran Berger uppgift saknas uppgift saknas
2006-??-??–2010-10-31 FP Elver Jonsson S Lennart Allbro KD Gunilla Gomér
2010-??-??–2014-10-31 FP Kristina Grapenholm C Bo Lundbladh
2014-10-15–2016-12-31 S Lennart Allbro M Magnus Linde S Birgitta Carlsson
2017-01-01–2018-10-14 L Kristina Grapenholm
Jan Kesker (2020-11-04--2021-01-31)
S Lennart Allbro
2018-10-15–2022-10-14 S Birgitta Carlsson M Per-Gordon Tranberg
2022-10-15–2026-10-14 M Linda Espeving S Sebastian Aronsson M Dennis Alvdén

Källor: [13][14][15][16][17]

Mandatfördelning i Alingsås kommunvalen 1970–2022 redigera

Största partiet i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Näst största parti var Folkpartiet (sedan 2015 Liberalerna) i valen 1970 och 2002, Centerpartiet i valen 1973-1979 samt Moderaterna i valen 1982-1998 och 2006-2022.[18]

Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Alingsås kommunfullmäktige. Utöver dem satt Ny demokrati i fullmäktige efter valen 1991 och 1994.

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701861014
186104
3988,6
336
197311812927
1812927
4990,8
409
197611713927
1713927
4991,3
3811
197931710928
31710928
4990,5
3811
1982318196210
31896210
4991,5
3514
1985318169210
31869210
4990,5
3415
198831937829
3193789
5186,8
3417
19913172357410
317357410
5187,6
3615
19944203155310
420355310
5187,5
3318
1998716334810
716334810
5182,31
3021
200251723978
5173978
5181,40
2823
2006417339510
417339510
5182,56
2823
20104145237412
414537412
5184,26
3021
20144156435410
4156435410
5186,13
2526
2018414366648
414366648
5187,96
2724
20225142754410
514754410
5185,30
2625
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2019–2022
Ordförande M Daniel Filipsson
Vice ordförande S Simon Waern

Källa:[19]

Tidslinje över kommunstyrelsen ordförande sedan 1971 redigera

Daniel FilipssonJoakim JärrebringDaniel FilipssonElver JonssonBjörn Leivik

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Hilding Hellemar (FP) 1971 1973
  Uno Wengholm (C)[20] 1974 1982
  Jöran Berger (M)[20] 1983 1988
  Lage Ahlström (Fp)[20] 1989 1991
  Björn Leivik (M)[20] 1992 1994
  Anne Svensson (S)[21] 1 januari 1995 31 december 1997
  Tore Hult (S)[22] 1 januari 1998 31 december 2002
  Elver Jonsson (FP) 1 januari 2003 31 december 2006
  Ingegerd Löfqvist (M) 1 januari 2007 25 mars 2009[23]
  Daniel Filipsson (M) 25 mars 2009[23] 31 december 2014[24]
  Joakim Järrebring (S) 1 januari 2015[24] 31 december 2016[12]
  Daniel Filipsson (M) 1 januari 2017[12]
Kommunstyrelsens vice ordförande redigera
Namn Tillträdde Avgick
  Henry Blomberg (S)[20] 1974 1979
  Arne Bengtsson (S)[20] 1979 1991
  Anne Svensson (S)[20] 1992 1994
  Björn Leivik (M)[21] 1 januari 1995 31 december 1998
  Sonny Apoy (M)[22] 1 januari 1999 31 december 2002
  Tore Hult (S) 1 januari 2003 31 augusti 2012[25]
  Joakim Järrebring (S) 1 september 2012[25] 31 december 2014[24]
  Daniel Filipsson (M) 1 januari 2015[24] 31 december 2016[12]
  Joakim Järrebring (S) 1 januari 2017[12] 23 september 2018[26]
  Simon Waern (S) 24 september 2018[26]

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Björn Leivik (M)[20] 1989 1991
  Uno Wengholm (C)[20] 1992 1994

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnden M Thomas Thim S Anton César
Bygg- och miljönämnden KD Lady France Mulumba S Camilla Stensson
Kultur- och utbildningsnämnden L Anne Gunnevik S Rebecka Gustin
Socialnämnden KD Kent Percival S Leif Hansson
Tekniska nämnden L Ingela Andreen S Lars-Ivan Gustafsson
Vård- och äldreomsorgsnämnden M Eva-Lotta Pamp S Birgit Börjesson
Överförmyndarnämnden M Per-Gordon Tranberg S Pamela Nilsson Ludvigsson
Valnämnden M Britt Berggren S Birgitta Carlsson

Källa:[27]

Valresultat i kommunvalet 2018 redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 7388 26,95 -215 -2,24 14 -1
  Moderaterna 4330 15,80 -1289 -5,78 8 -2
  Centerpartiet 3440 12,55 +1832 +6,37 6 +3
  Sverigedemokraterna 3400 12,40 +1453 +4,93 6 +2
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 3038 11,08 +356 +0,78 6 +1
  Vänsterpartiet 1915 6,99 +131 +0,14 4 0
  Kristdemokraterna 1875 6,84 +198 +0,40 4 0
  Miljöpartiet de gröna 1672 6,10 -1142 -4,71 3 -3
  Kommunistiska partiet 223 0,81 +68 +0,22 0 0
  Feministiskt initiativ 105 0,38 +27 +0,08 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 27 0,10 -49 -0,19 0 0
Giltiga röster totalt 27 413 100,00 +1370 51 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 29 0,10 +29 +0,10
Ogiltiga röster - blanka 364 1,31 +45 +0,10
Ogiltiga röster - övriga 21 0,08 +14 +0,05
Valdeltagande 27 827 87,96 +1458 +1,83
Röstberättigade 31 637 +1021

Källa:[28]

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Noltorp V 40,28  % 26,95  %
M Stadsskogen/Lövekulle 25,70  % 15,80  %
C Stora Mellby/Magra 24,62  % 12,55  %
SD Stora Mellby/Magra 21,31  % 12,40  %
L Kvarnbacken 18,61  % 11,08  %
V Östlyckan/Brogården 11,30  % 6,99  %
KD Långared 12,85  % 6,84  %
MP Hemsjö/V Bodarne 11,10  % 6,10  %
KP Sörhaga 1,93  % 0,81  %
FI Noltorp Ö 0,79  % 0,38  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer redigera

Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för samarbetet med kommunens vänorter.[29] Alingsås har sex vänorter. I det nordiska samarbetet finns vänorterna Tårnby i Danmark och Skedsmo i Norge. Vänortssamarbete bedrivs även med Leisi i Estland, Mont-de-Marsan i Frankrike, Kartong i Gambia och Ocotal, Nicaragua.[30] Exempel på samarbete med orterna är Västra bodarna skola som har samarbete och fadderbarn i Kartong.[31]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Norra delen av kommunen genomkorsas av riksväg 42 i öst-västlig riktning medan kommunens västra del genomkorsas av länsväg 190 i nord-sydlig riktning. Mellan Anten och Mjörn avtar länsväg 180 åt sydöst genom Alingsås.

Västgötabanan invigdes år 1900. En del av den smalspåriga järnvägssträckan, Anten-Gräfsnäs, används sedan 1965 som museijärnväg.[32] Genom kommunen går också Västra stambanan som började byggas den 30 april 1856 i Skaveryd strax utanför Alingsås. Hela sträckan Göteborg–Stockholm stod färdig hösten 1862. Under 1910-talet byggdes banan ut, på vissa delar, med dubbelspår och 1916 kunde järnvägen tas i bruk fram till Norsesund. Banan elektrifierades 1923. Därefter har inga större förändringar av järnvägen gjorts i kommun.[33] Stambanan trafikeras av fjärrtåg (MTR Express och SJ) som stannar vid Alingsås station, vilket även regiontågen Västtågen gör på väg mot Vårgårda och Skövde samt Göteborgs pendeltåg med stopp vid Norsesunds station, Västra Bodarna och Alingsås.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 42 382 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 63:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Alingsås kommun 1970–2020[34]
ÅrFolkmängd
1970
  
26 529
1975
  
27 796
1980
  
29 637
1985
  
31 394
1990
  
33 626
1995
  
34 758
2000
  
35 153
2005
  
36 010
2010
  
37 796
2015
  
39 602
2020
  
41 602
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Mellbydalen kallas även Kvarnarnas dal, ett område där det troligen stod ett 100-tal väderkvarnar på 1800-talet. När Sverige fick utbyggd elektricitet under 1900-talet övergavs de flesta kvarnarna, men några har räddats och restaurerats.[35] Ett annat kulturarv är Gräfsnäs slott, idag en ruin. Slottet uppfördes på 1550-talet men brann tre gånger, senast 1834. Slottet lämnades därefter att förfalla och kvar är ruinen.[32]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver en på grön mark framför en uppväxande grön ek gående röd hjort med horn, tunga och klövar av guld.

Vapnet fastställdes för Alingsås stad 1953, men går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Det registrerades för kommunen av PRV 1974.

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Webbkarta | karta.ale.se”. karta.ale.se. http://karta.ale.se/. Läst 16 juli 2019. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ SMHI:s lista över svenska sjöar
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ [a b c d e] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 14 september 2018. 
  12. ^ [a b c d e] Gabriel Holqmvist (2 december 2016). ”Rödgröna lämnar över makten till alliansen”. SVT Nyheter Väst. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/rodgrona-lamnar-over-makten-till-alliansen. Läst 6 mars 2017. 
  13. ^ Jansson, Tord; Svensson Gerd (1996). Alingsås stads/kommunfullmäktige: 1946-1995. [Alingsås]: [W. Michelsen]. Libris 7765302. ISBN 91-87532-17-4 
  14. ^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2014-10-15”. Alingsås kommun. http://platina-webdb.alingsas.se/meetingportal/DownloadFile.aspx?10559159. Läst 4 juni 2019. 
  15. ^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2016-12-14”. Alingsås kommun. http://platina-webdb.alingsas.se/meetingportal/DownloadFile.aspx?10709925. Läst 4 juni 2019. 
  16. ^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2018-10-17”. Alingsås kommun. https://sammantradesportal.alingsas.se/committees/kommunfullmaktige/mote-2018-10-17/protocol/protokoll-for-kf-17-oktober-2018pdf-1?downloadMode=open. Läst 4 juni 2019. 
  17. ^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2020-11-04”. Alingsås kommun. https://sammantradesportal.alingsas.se/committees/kommunfullmaktige/mote-2020-11-04/protocol/protokoll-for-kommunfullmaktige-den-4-november-2020pdf. Läst 25 februari 2021. 
  18. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  19. ^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2018-11-21”. Alingsås kommun. https://sammantradesportal.alingsas.se/committees/kommunfullmaktige/mote-2018-11-21/protocol/protokoll-for-kf-den-21-november-2018pdf-1?downloadMode=open. Läst 4 januari 2018. 
  20. ^ [a b c d e f g h i] Jansson Tord, red (1998). Alingsås kommun 375 år: åren 1970-1994. Alingsås: Alingsås kommun. Libris 2434325 
  21. ^ [a b] Alingsås kommunfullmäktige, protokoll 30 november 1994
  22. ^ [a b] Alingsås kommunfullmäktige, protokoll 15 november 1998
  23. ^ [a b] ”Protokoll Kommunfullmäktige 2009-03-25 §§ 60-80” (  PDF). Alingsås kommunfullmäktige. 25 mars 2009. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307123417/https://www.alingsas.se/sites/default/files/2009-03-25.pdf. Läst 6 mars 2017. 
  24. ^ [a b c d] ”De blir nya ordföranden i nämnderna”. Alingsås kommun. 20 november 2014. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307050441/https://www.alingsas.se/pressmeddelande-protokoll/de-blir-nya-ordforanden-i-namnderna. Läst 6 mars 2017. 
  25. ^ [a b] ”Protokoll Kommunfullmäktige 2012-06-20 §§ 107–137”. Alingsås kommunfullmäktige. http://platina-webdb.alingsas.se/meetingportal/. Läst 15 juni 2020. 
  26. ^ [a b] ”Protokoll Kommunfullmäktige 2018-09-05 §§ 128–156”. Alingsås kommunfullmäktige. https://sammantradesportal.alingsas.se/. Läst 15 juni 2020. 
  27. ^ ”Förtroendemannaregister”. https://www.fortroendemannaregistret.alingsas.se/. Läst 12 april 2023. 
  28. ^ ”Alingsås - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/14/89/index.html. Läst 21 augusti 2022. 
  29. ^ Reglemente för kultur- och utbildningsnämnden Alingsås kommun. Alingsås kommun. 19 juni 2019. https://www.alingsas.se/reglemente-for-kultur-och-utbildningsnamnden/. 
  30. ^ ”Vänorter”. alingsas.se. 22 november 2012. Arkiverad från originalet den 22 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130122185256/http://www.alingsas.se/kommun-politik/vanorter. Läst 11 mars 2013. 
  31. ^ ”Västra bodarna skola”. Alingsås kommun. https://www.alingsas.se/utbildning-och-barnomsorg/skola/vastra-bodarna-skola/. Läst 10 maj 2022. 
  32. ^ [a b] ”Gräfsnäs slottsruin och park”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/alingsas/produkter/grafsnasslottsruinpark/. Läst 31 augusti 2022. 
  33. ^ ”Infrastruktur - E20 och Västra stambanan”. Alingsås kommun. https://www.alingsas.se/trafik-och-gator/infrastruktur-e20-och-vastra-stambanan/. Läst 31 augusti 2022. 
  34. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  35. ^ ”Mellbydalens väderkvarnar, Alingsås kommun”. Förvaltningen för kulturutveckling. 16 maj 2019. https://www.vgregion.se/f/kulturutveckling/natur-och-kulturarv/platser--landskap/underverk-i-vastra-gotaland/mellbydalens-vaderkvarnar-alingsas-kommun/. Läst 31 augusti 2022. 

Externa länkar redigera