Grästorps kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Grästorps kommun är en kommun i Västra Götalands län, före detta Skaraborgs län. Centralort är Grästorp som är kommunens enda tätort.

Grästorps kommun
Kommun
Grästorps station/resecentrum
Kommunens vapen.
Grästorps kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortGrästorp
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd5 567 ()[1]
Areal280,66 kvadratkilometer ()[2]
- därav land264,63 kvadratkilometer[2]
- därav vatten16,03 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet21,04 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°20′00″N 12°40′00″Ö / 58.333333333333°N 12.666666666667°Ö / 58.333333333333; 12.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Lidköpings domsaga ()
Vara domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1595[3]
Anställda675 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1444 (–)
1602 (–)
GeoNames2710884
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I kommunen finns Sveriges västligaste platåberg, Hunneberg och Halleberg. Grästorps kommun är en jordbrukskommun, i början av 2020-talet var ungefär 10 procent sysselsatta inom sektorn.

Fram till mitten av 1990-talet var  befolkningstrenden positiv men har därefter, med undantag för ett fåtal år, varit negativ. Från 2014 och fram till 2022 har kommunen haft borgerligt styre.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjärby, Flakeberg, Flo, Hyringa, Håle, Längnum, Sal, Särestad, Tengene, Trökörna, Täng och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Grästorps köping bildades 1900 genom en utbrytning ur Tengene landskommun.

Vid kommunreformen 1952 sammanslogs områdets landskommuner och köpingen till Grästorps landskommun.

Grästorps kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Grästorps landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Vara domsaga, från 1974 till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår från 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Geografi

redigera

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Västergötland vid Vänerns södra strand. Grästorps kommun gränsar i nordöst till Lidköpings kommun, i öster till Vara kommun och i söder till Essunga kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I väster gränsar kommunen till Trollhättans kommun och i nordväst till Vänersborgs kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi

redigera

Hunneberg är beläget i kommunens nordvästra hörn och tillsammans med Halleberg, beläget norr om centralorten, är de Sveriges västligaste platåberg. Rik ädellövskog hittas vid foten av platåbergens branta kanter. Högre upp, på platåerna, täcks marken i huvudsak av barrskog, men också myrmark. Den uppodlade marken finns på en slätt söder om Dättern, en grund vik som hör till Vänern. Nossans dalgång skär genom slättområdet med riktning mot norr. Det sydvästra hörnet av kommunen är beklädd med skog.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Grästorps kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,4 %)
  Skog (32,2 %)
  Öppen myrmark (1,4 %)
  Jordbruksmark (57,9 %)
  Övrig mark (3,1 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

Det fanns fem naturreservat i kommunen år 2022– Dättern I Frugårdsund, Dättern II Dätterstorp, Halle- och Hunnebergs platåer, Halle- och Hunnebergs rasbranter samt Öjemossarna.[9]

Dättern i Frugårdsund består i huvudsak av våtmark och vass och "ingår i den förteckning av internationellt värdefulla våtmarker som är knuten till Ramsarkonventionen".[10] Det närliggande Dättern II Dätterstorp är förutom naturreservat även klassat som Natura 2000-område. Där finns exempelvis rördrom, brun kärrhök, trastsångare och skäggmes.[11] Halle- och Hunnebergs platåer är väl kända för älgarna i området[12] medan Halle- och Hunnebergs rasbranter är mer kända för floran och faunan med ett stort antal sällsynta arter. Bland flora återfinns exempelvis krissla, hedjohannesört och trollsmultron men också sällsynta oceaniska lavar som jättelav, örtlav, mussellav och blylav.[13] Öjemossarna utgörs av öppna mosseytor, fastmarksholmar och hällmarker.[14]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Flo, Fridhems församling (innefattade även ett område i Essunga kommun), Särestad, Tengene och Trökörna.

 
Distrikt (socknar) inom Grästorps kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 12 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[15]Bjärby, Flakeberg, Flo, Hyringa, Håle, Längnum, Sal, Särestad, Tengene, Trökörna, Täng samt Ås.

Tätorter

redigera

År 2020 bodde 54,2 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det en tätort i Grästorps kommun: Grästorp med &&&&&&&&&&&03084.&&&&&03 084 invånare.[17]

Styre och politik

redigera

Efter valet 2014 styrde en koalition bestående av de borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Kristdemokraterna gick med i den styrande koalitionen efter valet 2018 och således bildades ett Alliansstyre.[18]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande M Kent Hansson
Förste vice ordförande C Maria Toll
Andre vice ordförande S Göran Enström

Mandatfördelning 1970–2022

redigera

Grästorps kommun är den enda kommun där Svenskarnas parti varit representerat, då 102 personer (2,8 procent av rösterna) röstade på detta parti vid valet 2010. Grästorp blev därmed den första svenska kommun sedan 1940-talet, där ett uttalat nazistiskt parti fått representation i en folkvald församling.[19] Partiets ledamot Daniel Höglund förlorade dock sin plats, sedan Skatteverket beslutat att folkbokföra honom i Vänersborgs kommun, där han ansågs vara bosatt. Partiets stol stod därefter tom, eftersom inga ersättare fanns.[20]

ValårSMPSDNYDSVPFFKCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970851457
851457
3988,8
36
1973761547
761547
3991,5
35
1976841548
841548
3991,5
34
1979951537
951537
3990,7
318
19829712218
971228
3990,3
327
19851041159
1041159
3988,9
309
198811141148
1141148
3985,4
2811
19917123828
723828
3185,9
229
199410212718
102278
3185,5
1516
1998913639
93639
3180,44
1615
200292947
92947
3178,11
1714
20069173110
97310
3180,78
1912
20109116311
96311
3183,42
1813
2014812628
82628
2785,03
1611
201851451110
54510
2787,12
1611
202261561111
65611
3186,56
1615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande M Kent Larsson
Förste vice ordförande C Tobias Leverin
Andre vice ordförande S Petter Johansson

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och byggnämnden M Stina Månsson C Christer Önnermalm
Valnämnden FP Katarina Larsson Anette Quass

Ekonomi och infrastruktur

redigera
 
Centrala Grästorp

Näringsliv

redigera

Var tionde invånare som förvärvsarbetande i kommunen i början av 2020-talet var sysselsatta inom jordbruket. Men i kommunen fanns också industri- och hantverksföretag däribland elgrossistföretaget Ahlsell och Linjemontage i Grästorp AB som har kraftförsörjningsanläggningar.[7] Samtidigt var förvärvsfrekvensen högre än genomsnittet för Sverige och låg på 83,5 procent mot genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 78,3 procent. Andelen nyföretagare var också hög 18 procent vilket var fjärde högsta i Sverige, mot genomsnittet för riket på 11,7 procent.[21]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera
 
Grästorps Resecentrum

Från väster mot nordöst genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån riksväg 47 tar av åt sydväst genom Grästorp där länsväg 186 tar av åt söder. Under 1990-talet byggdes en av de största vägbaserna i Sverige i Grästorps kommun då fyra "kortbanor" anlades på riksväg 44 mellan Lidköping och Grästorp. Vägbaserna var bundna till de längre banorna på Rådafältet. Vägsträckorna anpassade till flygplanet Viggen och 800 meter av vägen breddades till 17 meter. Vägbaserna var särskilt viktiga under kalla kriget, men används idag endast som väg.[22]

Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av järnvägen Älvsborgsbanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Vänersborg och Herrljunga.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 5 567 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 266:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Grästorps kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
5 288
1975
  
5 259
1980
  
5 719
1985
  
5 892
1990
  
6 117
1995
  
6 144
2000
  
5 924
2005
  
5 762
2010
  
5 776
2015
  
5 644
2020
  
5 685

Kulturarv

redigera

År 2022 fanns 453 registrerade fornlämningar i kommunen hos Riksantikvarieämbetet. Däribland flera hällristningar och gravfält.[24]

Bland byggnadsminnen återfinns exempelvis Hedåkers säteri, ett av Västergötlands äldre säterier, nämnt redan 1386.

Kommunvapen

redigera

Blasonering: På mitten delad av en gyll.ene ström, nedtill i rött fält till dexter en gyllene handske med tummen åt sinister och nedtill försedd med bård av röda kvadrater, till sinister två i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart fält en knuten gyllene hand med till edgång uppsträckta fingrar, åtföjd till dexter av en mot dexter vänd, stränglös gyllene båge, samt sinister av en gyllene pil.

Kommunen består av huvuddelarna av Viste härad och Åse härad, från vilka också flera av symbolerna hämtats. Strömmen syftar på Nossan, som flyter genom kommunen. Trots invändningar mot det stora antalet symboler lät kommunen registrera vapnet i PRV 1981.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Grästorp - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gr%C3%A4storp. Läst 15 juni 2022. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 15 juni 2022. 
  10. ^ ”Dättern I Frugårdssund”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/dattern-i-frugardssund.html. Läst 15 juni 2022. 
  11. ^ ”Dättern II Dätterstorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/dattern-ii-datterstorp.html. Läst 15 juni 2022. 
  12. ^ ”Halle- Hunnebergs platåer”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/halle--hunnebergs-plataer.html. Läst 15 juni 2022. 
  13. ^ ”Halle-Hunnebergs rasbranter”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/halle-hunnebergs-rasbranter.html. Läst 15 juni 2022. 
  14. ^ ”Öjemossarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/ojemossarna.html. Läst 15 juni 2022. 
  15. ^
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1444&id2=null. Läst 16 maj 2024. 
  17. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 16 maj 2024. 
  18. ^ Åsberg, Viktor; Thyrén, Per (5 november 2018). ”C valvinnare – styr i flest kommuner”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7083067. Läst 15 juni 2022. 
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 december 2010. https://web.archive.org/web/20101216005228/http://expo.se/2010/48_3371.html. Läst 7 juli 2011. 
  20. ^ ”Tom stol för svenskparti i Grästorp”. ttela. 10 februari 2011. https://www.ttela.se/tom-stol-f%C3%B6r-svenskparti-i-gr%C3%A4storp-1.2841709?. Läst 12 mars 2011. 
  21. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 15 juni 2022. 
  22. ^ Försvarsmakten. ”De hemliga vägbaserna”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/de-hemliga-vagbaserna/. Läst 17 juni 2022. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  24. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 16 juni 2022. 

Externa länkar

redigera