Vårgårda kommun
Vårgårda kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Vårgårda som ligger cirka 65 km nordost om Göteborg.
| Vårgårda kommun Kommun | |
 Vårgårda kommunhus | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län (–) Älvsborgs län (–) |
| Centralort | Vårgårda |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Anställda | 980 ()[1] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 441,24 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 426,6 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 14,64 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 11 810 ()[3] |
| Bef.täthet | 27,68 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 58°02′00″N 12°48′00″E / 58.033333333333°N 12.8°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Alingsås domkrets |
| Koder | |
| Kommunkod | 1442 (–) 1527 (–) |
| Org.nummer | 212000-1454[4] |
| GeoNames | 2664938 |
| Redigera Wikidata | |
Vårgårda kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Västergötland och gränsar i söder till Borås kommun och Bollebygds kommun i väster till Alingsås kommun och i öster till Herrljunga kommun alla i före detta Älvsborgs län, samt i norr till Essunga kommun i före detta Skaraborgs län. Säveån rinner ut från sjön Säven.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Algutstorp, Asklanda, Bergstena, Fullestad, Hol, Horla, Kullings-Skövde, Kvinnestad, Landa, Lena, Ljur, Nårunga, Ornunga, Siene, Skogsbygden, Södra Härene och Tumberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock för Landa socken en gemensam med Bråttensby socken, Bråttensby och Landa landskommun.
Vårgårda municipalsamhälle inrättades 24 november 1928 och upplöstes vid utgången av 1963.
Vid kommunreformen 1952 sammanslogs alla landskommunerna, dock enbart delen Landa ur Bråttensby och Landa landskommun, i den då bildade Vårgårda landskommun, som från 1952 till 1955 även omfattade området Bälinge.
Vårgårda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vårgårda landskommun.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[6]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I fält av guld ett inböjt blått mantelsnitt med en sädeskärve av guld och åtföljt på vardera sidan av ett avslitet gåshuvud med röd näbb.
Vapnet skapades med utgångspunkt från Gäsene och Kullings häradssigill och uttrycker på detta sätt också de båda näringarna jordbruk och boskapsskötsel. Det fastställdes för Vårgårda landskommun av Kungl. Maj:t 1953 och registrerades hos PRV 1974.
NaturRedigera
Kommunen är tydligt präglad av Säveåns dalgång, vilken ringlar sig fram genom stora delar av kommunen. Grovt sett kan man dela in kommunen i tre områden, skogslandskapet, slättlandskapet och mossarna.
Den södra delen av kommunen består av ett kuperat skogslandskap, vilket utgör den norra kanten på det sydsvenska höglandet. I området finns det en stor mängd sjöar, både stora och små. De tre största sjöarna är Säven, Ornungasjön och Kvinnestadsjön. Säveån tar sin början i den nordligaste delen av sjön Säven, vilket också är den del av sjön som ligger i Vårgårda kommun, resten av sjön ligger i Borås kommun.
Utmed Säveåns dalgång, vilken ringlar sig fram från skogsområdena i söder upp i en krök i utkanten av samhället Vårgårda och sedan i sydvästlig riktning mot Alingsås, återfinns ett bördigt, i stort sett helt uppodlat, slättlandskap. I den allra nordostligaste delen av kommunen, vid Södra Härene rinner Nossan igenom kommunen en liten bit och den delen av kommunen utgör en del av Varaslätten.
Norr om Vårgårda finns ett område präglat av mossmark. De tre största mossarna heter Lärkemossen, Store Mosse och Holamossen.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutveckling i Vårgårda kommun 1810–2019 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 5 848 | |||
| 1820 | 6 555 | |||
| 1830 | 7 523 | |||
| 1840 | 8 353 | |||
| 1850 | 9 166 | |||
| 1860 | 10 281 | |||
| 1870 | 10 743 | |||
| 1880 | 11 230 | |||
| 1890 | 9 913 | |||
| 1900 | 9 111 | |||
| 1910 | 8 582 | |||
| 1920 | 8 521 | |||
| 1930 | 8 234 | |||
| 1940 | 8 002 | |||
| 1950 | 8 182 | |||
| 1960 | 7 936 | |||
| 1970 | 7 806 | |||
| 1980 | 9 256 | |||
| 1990 | 10 147 | |||
| 2000 | 10 714 | |||
| 2010 | 10 943 | |||
| 2019 | 11 810 | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU. | ||||
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
TätorterRedigera
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Vårgårda kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Vårgårda | 5 384 |
| 2 | Östadkulle | 401 |
| 3 | Horla | 209 |
Centralorten är i fet stil.
KommunikationerRedigera
Kommunen genomkorsas från väster mot nordöst av E20 medan riksväg 42 sträcker sig från nordväst mot sydöst. Därifrån avtar länsväg 181 och länsväg 182 åt öster.
Västra stambanan har parallell sträckning med europaväg 20 och trafikeras av regiontågen Västtågen med stopp i Vårgårda på väg mellan Göteborg och Skövde. Närmsta station i väster är Alingsås och i öster Herrljunga där även fjärrtågen stannar.
PolitikRedigera
Mandatfördelning i Vårgårda kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 9 | 14 | 9 | 1 | 8 |
| 41 | 90,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 9 | 16 | 7 | 1 | 8 |
| 41 | 93,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 10 | 14 | 7 | 1 | 9 |
| 41 | 92,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 10 | 14 | 6 | 2 | 9 |
| 41 | 91,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 11 | 1 | 12 | 5 | 2 | 10 |
| 41 | 92,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 10 | 2 | 11 | 7 | 2 | 8 |
| 41 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 10 | 3 | 12 | 6 | 2 | 7 |
| 41 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 9 | 2 | 3 | 9 | 5 | 4 | 9 |
| 41 | 88,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 12 | 3 | 1 | 9 | 5 | 3 | 7 |
| 41 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 10 | 2 | 9 | 6 | 5 | 6 |
| 41 | 80,49 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 11 | 1 | 11 | 5 | 6 | 5 |
| 41 | 80,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 11 | 2 | 1 | 11 | 4 | 5 | 6 |
| 41 | 81,77 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 12 | 3 | 2 | 7 | 4 | 4 | 8 |
| 41 | 84,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 12 | 2 | 4 | 7 | 3 | 4 | 7 |
| 41 | 86,71 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 10 | 2 | 5 | 9 | 2 | 5 | 6 |
| 41 | 87,65 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NäringslivRedigera
Vårgårda har en tradition av entreprenörer med kända namn som Aron Heyman (Vårgårda kvarn med Vårgårdaris och Doggy hundfoder), Lennart Lindblad (Autoliv) och Johan Petter Johansson (uppfinnare av skiftnyckeln och rörtången).
Framstående företag i VårgårdaRedigera
UtbildningRedigera
I Vårgårda kommun finns åtta stycken grundskolor. Av dessa är sju låg- och mellanstadieskolor (årskurs 1–6) och en högstadieskola (årskurs 7–9). Av de sju låg- och mellanstadieskolor ligger tre stycken (Vårbergsskolan, Kesbergsskolan och Fridhemsskolan) i centralorten Vårgårda medan övriga fyra ligger i Lena (Lena skola), Hol (Hols skola), Nårunga (Nårunga skola) och Ornunga (Asklanda skola). Högstadieskolan, Gullhögsskolan, ligger även den inne i Vårgårda.
Kommunen har sedan 1997 även en gymnasieskola, Sundlergymnasiet. Innan gymnasieskolan startades gick eleverna på Alströmergymnasiet i grannkommunen Alingsås. Sundlergymnasiet har ett nära samarbete med gymnasieskolan Kunskapskällan i grannkommunen Herrljunga.
SevärdheterRedigera
Brunnlid, anrik skogsgård från mitten av 1500-talet för militärer och ämbetsmän.
Inom kommunen finns flera fornlämningar, såsom Jättakullen och Lundskullen, båda med hällkistor.
I Ljurhalla, c:a 1 mil norr om Vårgårda tätort finns Sveriges enda Missionshistoriska museum med föremål från väckelseperioden på 1800-talet och framåt.
Hällkista vid Jättakullen
Hällkista vid Lundskullen
Se ävenRedigera
NoterRedigera
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2019 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2019, Statistiska centralbyrån, 20 februari 2020
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
Externa länkarRedigera
- Vårgårda kommun
Wikimedia Commons har media som rör Vårgårda kommun.
