Wilhelm Franz Canaris, född 1 januari 1887 i Aplerbeck i Dortmund, död 9 april 1945 i koncentrationslägret Flossenbürg, var en tysk amiral i tjänst för Tyskland och senare för Nazityskland. Han var från 1935 till 1944 chef för Abwehr, den tyska krigsmaktens underrättelsetjänst. Canaris hade även förgreningar i motståndsrörelsen där han aktivt motverkade Hitler i hemlighet.

Wilhelm Canaris
Amiral Wilhelm Canaris år 1940.
Information
Född1 januari 1887
Aplerbeck, Dortmund, Westfalen, Tyskland
Död9 april 1945 (58 år)
Flossenbürg, Bayern, Tyskland
BegravningsplatsKZ-Grab- und Gedenkstätte, Flossenbürg
I tjänst för Kejsardömet Tyskland
Weimarrepubliken
Nazityskland
Försvarsgren Kaiserliche Marine
Reichsmarine
Abwehr
Tjänstetid1905–1944
Grad Amiral
BefälChef för Abwehr (1935–1944)
Slag/krigFörsta världskriget Andra världskriget
Utmärkelser Järnkorset av första klassen
Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd
Tyska korset i silver
RelationerHustru:
Erika Waag (giftermål 1919)
Barn:
Eva, Brigitte
Wilhelm Canaris som korvettkapten.

Under första världskriget var Canaris bland annat u-båtsbefälhavare. Efter kriget var han aktiv i Freikorps i kampen mot bland andra kommunister. Canaris hade nära kontakt med de officerare som den 20 juli 1944 förövade ett attentat mot Adolf Hitler, men Canaris var inte direkt involverad i det. Gestapo grep honom och i april 1945 avrättades han för högförräderi.

Biografi redigera

Canaris växte upp i Duisburg och inledde sin militära bana i dåtidens kejserliga marin 1905. Under första världskriget tjänstgjorde Canaris 1914 på den tyska kryssaren SMS Dresden som efter ha undkommit vid sjöslaget mot den brittiska marinen utanför Falklandsöarna senare upptäcktes under ankar och sänktes vid Isla Robinson Crusoe. Besättningen hamnade i Chile där den internerades. Canaris lyckades dock fly i samband med en lång marsch över Anderna och återvände till Tyskland. Här fortsatte han under resten av kriget sin tjänst vid flottan, men var även spion i Spanien och USA.[1]

Första världskriget redigera

Efter första kriget var Canaris med om att organisera frikårer. Under 1920-talet engagerades Canaris inom den tyska underrättelsetjänsten och upplevde på nära håll Weimarrepublikens sönderfall och Hitlers maktövertagande 1933. Hitler skickade Canaris till Spanien för att där föra samtal med general Franco under spanska inbördeskriget. Detta ledde inte bara till den tyska inblandningen i kriget på Francos sida utan även till en vänskap mellan Canaris och Franco.[2]

Chef för Abwehr redigera

I januari 1935 tillträdde Canaris som chef för den militära underrättelsetjänsten Abwehr. Han kom snart att se naziregimens brott och blev tillsammans med andra inom ledningen för Abwehr motståndare till regimen. Hans dubbelliv som motståndsman och ledare för den tyska underrättelsetjänsten gjorde snart situationen ohållbar och han kom därvid i konflikt med Gestapo som infiltrerade Abwehr med medlemmar av SS och SD. Han var under ytan en aktiv och betydelsefull motståndare till Hitler och använde sig flitigt av flera avdelningar inom Abwehr för att vidarebefordra direktiv och för att värva nya militära medlemmar till motståndsrörelsen. Canaris avskedades den 11 februari 1944 då hela ansvaret för underrättelsetjänsten överfördes på SS-chefen Heinrich Himmler. Han överfördes till ledningen för överkommandots byrå för ekonomisk krigföring.

Slutet redigera

Tre dagar efter attentatet mot Adolf Hitler den 20 juli 1944 arresterades Canaris av Walter Schellenberg[3] och kom att tillbringa sin sista tid i koncentrationslägret Flossenbürg i Bayern, där han tillsammans med Dietrich Bonhoeffer, Hans Oster, Carl Sack och Ludwig Gehre avrättades genom hängning den 9 april 1945.

Tillsammans med sin medarbetare Hans von Dohnanyi räddade Canaris hundratals judar från en säker död.[4]

Efterföljande rättegång redigera

Den 15 oktober 1955 dömdes SS-anklagaren Walther Huppenkothen och SS-domaren dr Otto Thorbeck till 7 resp. 4 års tukthus för delaktighet i mordet av Canaris av rätten i Augsberg. "I domens premisser uttalas det att rätten anser det bevisat att ståndrättsprocessen mot Canarisgruppen var olaglig och tjänade endast till att utföra likvidation på order".[5]

Citat redigera

Jag dör för mitt fosterland med rent samvete. Jag gjorde endast min plikt mot mitt fosterland då jag sökte opponera mig mot Hitlers brottsliga dårskap.
– Wilhelm Canaris, april 1945.[6]

Befordringshistorik redigera

Wilhelm Canaris befordringshistorik[7]

  • Sjökadett – 1 april 1905
  • Fänrik – 7 april 1906
  • Löjtnant – 28 september 1909
  • Överlöjtnant – 29 augusti 1910
  • Kaptenslöjtnant – 16 november 1915
  • Korvettkapten – 1 januari 1924
  • Fregattkapten – 1 juni 1929
  • Kapten – 1 oktober 1931
  • Konteramiral – 1 maj 1935
  • Viceamiral – 1 april 1938
  • Amiral – 1 januari 1940

Utmärkelser redigera

Wilhelm Canaris utmärkelser[7]

Första världskriget
Andra världskriget

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Knopp 2003, s. 290f.
  2. ^ Knopp 2003, s. 300.
  3. ^ Mueller 2007, s. 243ff.
  4. ^ Knopp 2003, s. 288.
  5. ^ SvD 16 okt, 1955
  6. ^ Johnson 2001, s. 219.
  7. ^ [a b] Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”Admiral Wilhelm Canaris” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20091029025827/http://geocities.com/~orion47/WEHRMACHT/KRIEGSMARINE/Admirals/CANARIS_WILHELM.html. Läst 15 oktober 2014. 

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

Externa länkar redigera