13 april är den 103:e dagen på året i den gregorianska kalendern (104:e under skottår). Det återstår 262 dagar av året.

◄◄     13 april     ►►
Veckodag 2024: Lördag
Mar · April · Maj
Årets 103:e dag
(104:e under skottår)
262 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
2024
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 13 april

Se även Mall:13 april

Återkommande bemärkelsedagar redigera

Helgdagar redigera

  • Påskdagen firas i västerländsk kristendom för att högtidlighålla Jesu återuppståndelse efter korsfästelsen, åren 1800, 1873, 1879, 1884, 1941, 1952, 2031, 2036.

Namnsdagar redigera

I den svenska almanackan redigera

  • Nuvarande – Artur och Douglas
  • Föregående i bokstavsordning
    • Aldor – Namnet infördes på dagens datum 1986 men utgick 1993.
    • Artur – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
    • Atle – Namnet infördes på dagens datum 1986 men utgick 1993.
    • Douglas – Namnet infördes 1986 på 27 september. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Justinus – Namnet fanns, till minne av en filosof i Palestina, som halshöggs i Rom på 160-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Justinus
    • 1901–1985 – Artur
    • 1986–1992 – Artur, Aldor och Atle
    • 1993–2000 – Artur och Douglas
    • Från 2001 – Artur och Douglas
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan redigera

  • Nuvarande[1] (revidering 2020) – Etel
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Etel
    • 1950 – Etel
    • 1964 – Etel
    • 1973 – Etel
    • 1989 – Etel
    • 1995 – Etel
    • 2000 – Etel
    • 2005 – Etel
    • 2010 – Etel
    • 2015 – Etel
    • 2020 – Etel

Händelser redigera

  • 1055 – Sedan påvestolen har stått tom i ett år väljs Gebhard av Dollnstein-Hirschberg till påve och tar namnet Viktor II, men avlider två år senare.
  • 1523 – Sedan den dansk-norske kungen Kristian II har blivit avsatt den 20 januari samma år tvingas han denna dag lämna Danmark och går i exil till Nederländerna. Tio år senare gör han ett försök att återta de nordiska tronerna (inklusive den svenska) under det danska inbördeskriget Grevefejden, men blir då tillfångatagen och får tillbringa resten av sitt liv (till 1559) i fängelse.
  • 1598 – Den franske kungen Henrik IV utfärdar ediktet i Nantes, som stadgar att katolicismen ska vara Frankrikes statsreligion och förhindrar protestantismens vidare utbredning i landet. De franska protestanterna, som kallas hugenotter, blir dock garanterade trosfrihet, medborgerliga rättigheter och fri religionsutövning. Ediktet gör därmed slut på de franska religionskrigen, som från och till har varat sedan 1562. 1685 upphäver dock den dåvarande kungen Ludvig XIV ediktet, vilket leder till en stor utvandringsvåg av franska protestanter.
  • 1714 – Den svenska staden Västerås drabbas av en stor stadsbrand. När staden återuppbyggs får den tyske trädgårdsmästaren Bernhard Johan Bohnsack i uppdrag att anlägga en ny stadsträdgård, vilket han gör på Munkholmen. Där börjar han odla de gurkor, som sedermera blir karaktäristiska för staden och ger den smeknamnet Gurkstaden.
  • 1742 – Den tysk-brittiske tonsättaren Georg Friedrich Händels oratorium Messias uruppförs vid en välgörenhetskonsert i den irländska huvudstaden Dublin. Det blir omedelbart en stor framgång och Händel uppför det varje år vid påsk fram till sin död 1759.
  • 1812En urtima riksdag öppnas i Örebro i Sverige och pågår fram till 18 augusti. De viktigaste händelserna under denna riksdag, som blir den sista som hålls utanför Stockholm, är att man inrättar Sveriges första värnplikt, den så kallade beväringen, och att man under sommaren sluter fred i det krig mot Storbritannien, som har varat sedan 1810.
  • 1919 – Brittiska trupper dödar hundratals fredliga demonstranter i den indiska staden Amritsar, då general Reginald Dyer beordrar soldaterna att beskjuta folkmassan, som demonstrerar mot det brittiska styret i Indien. Enligt officiella uppgifter uppgår antalet döda till 379 och sårade till 1 100, men dessa uppgifter har ifrågasatts och antalet döda kan uppgå till så många som 1 526. General Dyer får, på grund av händelsen, sedermera öknamnet Slaktaren i Amritsar.
  • 1975 – En grupp ur Kaetabmilisen dödar 27 palestinier genom ett överfall på deras buss i den libanesiska staden Ain El Remmeneh. Detta blir den tändande gnistan till det libanesiska inbördeskrig, som kommer att vara till 1990.
  • 1985 – När det nynazistiska Nordiska rikspartiet håller en demonstration på torget i Växjö i Sverige utbryter ett omfattande slagsmål, när de blir ivägkörda av uppretade Växjöbor och tio av nynazisterna tar sin tillflykt till stadens järnvägsstation, där de låser in sig på toaletterna.[3]
  • 1990 – Efter 50 år erkänner Sovjetunionen officiellt den så kallade Katynmassakern, där medlemmar ur den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD på våren 1940 avrättade totalt 21 857 polska medborgare i skogarna vid Katyn utanför Smolensk i västra Ryssland.
  • 2008 – 42-årige Per Anders Eklund, som är misstänkt för bortförandet och mordet på flickan Engla Juncosa Höglund vid Stjärnsund i Dalarna i Sverige en vecka tidigare, erkänner sig skyldig till dådet och visar polisen var han har gömt Englas kropp. Till sommaren åtalas Eklund för mordet och för ett annat mord i Falun 2000 samt ett våldtäktsförsök 2006 och till hösten döms han till livstids fängelse.
  • 2017USA flygbombar med den hittills största icke-nukleära bomben kallat Massive Ordnance Air Blast (MOAB). Bomben släpptes på Achindistriktet i Nangarharprovinsen i östra Afghanistan, där målet var att förstöra ett tunnelkomplex som terrormilisen Islamiska staten (förkortat IS, ISIS eller ISIL) använde sig av. Bomben dödade 94 IS-soldater, varav fyra kommendörkaptener[4].

Födda redigera

Avlidna redigera

Källor redigera

  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ Himmelstedt, Bernt (red.): När Var Hur 1986, sid. 35–36, Bokförlaget Forum AB, Stockholm, 1985. ISBN 91-37-08860-2
  4. ^ ”'Mother of all bombs' killed 94 ISIS fighters, Afghan official says” (på engelska). CNN.com. 15 april 2017. http://edition.cnn.com/2017/04/15/asia/afghanistan-isis-moab-strike/index.html. Läst 20 april 2017. 

Externa länkar redigera