Ej att förväxla med Wolfgang Paul.

Wolfgang Ernst Pauli, född 25 april 1900 i Wien, död 15 december 1958 i Zürich i Schweiz, var en österrikisk fysiker. Pauli erhöll Nobelpriset i fysik 1945.

Wolfgang Pauli Nobelpristagare i fysik 1945
FöddWolfgang Ernst Pauli
25 april 1900[1][2][3]
Wien[4]
Död15 december 1958[4][1][2] (58 år)
Zürich[4]
BegravdZollikon kirkegård[5]
kartor
Medborgare iUSA, Schweiz och Österrike
Utbildad vidMünchens universitet, doktorsexamen, [6]
Döblinger Gymnasium, licentiatexamen, [6]
SysselsättningTeoretisk fysiker
ArbetsgivareGöttingens universitet (1921–1922)[6]
Niels Bohr-institutet (1922–1923)[6]
Hamburgs universitet (1923–1928)
ETH Zürich (1928–1940)[6]
Princeton University (1940–1946)[6]
University of Michigan (1941–1941)[6]
Purdue University (1942–1942)[6]
ETH Zürich (1946–1958)[6]
Noterbara verkPaulis uteslutningsprincip och Paulis matriser
Gift medKäthe Margarethe Deppner
Franziska Bertram
FöräldrarWolfgang Joseph Pauli[7]
Bertha Pauli
Utmärkelser
Lorentzmedaljen (1931)
Nobelpriset i fysik (1945)[8][9]
Franklinmedaljen (1952)
Utländsk ledamot av Royal Society (1953)[10]
Matteuccimedaljen (1956)
Max Planck-medaljen (1958)
Hedersdoktor vid Wiens universitet[11]
Redigera Wikidata
Wolfgang Pauli.

Biografi redigera

Pauli skrev sin första vetenskapliga artikel redan två månader efter att han tagit examen från Döblingers gymnasium i Wien. Artikeln handlade om Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Han fortsatte att studera vid Münchens Ludwig-Maximilian-universitet där han doktorerade i juli 1921 med en avhandling om joniserat molekylärt väte ur ett kvantmekaniskt perspektiv.

Därefter arbetade han vid, i tur och ordning: Göttingens universitet, Niels Bohr-institutet och Hamburgs universitet fram till 1928.

År 1925 formulerade han Paulis uteslutningsprincip, som 1945 renderade honom Nobelpriset i fysik. År 1927 blev han professor vid tekniska högskolan i Zürich [12] och år 1931 förutsade han neutrinons existens.[13]

Bland hans verk märks Relativitätstheorie (1921), Quantentheorie (1926), samt Die allgemeinen Prinzipien der Wellenmechanik (2:a upplagan 1933).[12]

Pauli tilldelades Lorentzmedaljen 1931. Han invaldes 1955 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Asteroiden 13093 Wolfgangpauli är uppkallade efter honom.[14]

Se även redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Wolfgang Pauli, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Babelio, Wolfgang Pauli, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Паули Вольфганг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.treccani.it .[källa från Wikidata]
  8. ^ The Nobel Prize in Physics 1945, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 274, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, geschichte.univie.ac.at .[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
  13. ^ Bra Böckers lexikon, 1978. 
  14. ^ ”Minor Planet Center 13093 Wolfgangpauli” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13093. Läst 28 maj 2023. 

Källor redigera

Externa länkar redigera