Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2022-10

Ansökan om administrativ behörighet

God eftermiddag.

Just nu pågår ett nyval på AAB, Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet/Adjoka. Bara en blänkare. EstrellaSuecia (diskussion) 17 september 2022 kl. 15.22 (CEST)

Bokomslag för finlandssvenska verk på svenskspråkiga Wikipedia

Hej, vi skulle villa lägga upp bokomslag av finlandssvenska böcker på svenska Wikipedia. Projekt Fredrika har lagt upp hela skriftserien utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland på Wikidata för att bland annat underlätta att använde verken som referens i relevanta artiklar på Wikipedia. Skriftserien innehåller även länk till öppet tillgängliga digitaliseringar i Finlands nationalbibliotek (digitaliseringsprocessen är på hälft och allt är inte ännu tillgängligt).

Vad jag förstått har begränsningarna i bokomslag på svenska Wikipedia att göra med Sveriges upphovsrättslagar att skaffa. Men det svenska Wikipedia gäller ju också Finland, och Finlands upphovsrättslagar är betydligt mer Wikipedia-vänliga.

Det känns nämligen lite synd att t.ex. boken Farlig midsommar, som ursprungligen är publicerad enligt Finlands upphovsrättslag, inte har bild av bokomslaget på verkets originalspråk svenska, men nog på finska och engelska Wikipedia.

På finska Wikipedia är bokomslaget Vaarallinen_juhannus.jpg uppladdat på finska Wikipedia enligt upphovsrättslagens 25 paragraf (länk) - så juridiskt kunde väl samma gälla på svenska Wikipedia? På engelska Wikipedia används Farlig-midsommar.jpg från Wikimedia Commons och får användas enligt USAs upphovsrättslag.

Skulle det finnas någon lösning så att finlandssvenska böckers bokomslag kunde visas på svenska Wikipedia - då det en gång vore möjligt enligt Finlands lag?

Mvh, Projekt Fredrika: Kaj och Robert (diskussion) 13 september 2022 kl. 19.22 (CEST)

Även om bilder enligt finländsk (och svensk[1]) upphovrätt kan visas i vissa speciella sammanhang är de inte licensierade enligt fria licenser som kan användas på Wikimedia Commons. Svenskspråkiga Wikipedia har beslutat att bara använda bilder från Wikimedia Commons, eftersom Wikipedia ska kunna återanvändas även i andra sammanhang än de som upphovsrättslagarna medger. Därför kan inte bilderna användas i artiklar här. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 september 2022 kl. 19.55 (CEST)

Det är sant att finländsk upphovsrätt inte ändrar på licensen till fria licenser. Men upphovsrätten medger användning på Wikipedia, vilket finskspråkiga Wikipedia utnyttjar. Finns det någon speciell logik som gör att den svenskspråkiga inte borde göra det? Robert (diskussion) 14 september 2022 kl. 07.29 (CEST)

Ja, vi har förstås inte bestämt att svensk upphovsrättslagstiftning skall gälla över finländsk. Engelskspråkiga Wikipedia tillåter lokal uppladdning under så kallad fair use, men då kan de inte ligga på Wikimedia Commons, utan får laddas upp lokalt på wikin. /Julle (disk.) 14 september 2022 kl. 00.48 (CEST)

Det låter logiskt! Hur laddar man upp bilderna lokalt på svenska Wikin? Robert (diskussion) 14 september 2022 kl. 07.29 (CEST)

Vi har inte öppnat den möjligheten, vilket ju fiwp har. Yger (diskussion) 14 september 2022 kl. 07.39 (CEST)

@Yger:, vore det arbetsdrygt att öppna den möjligheten? Robert (diskussion) 14 september 2022 kl. 08.54 (CEST)

Jag tror att det är mer korrekt att säga att vi har stängt den, det var möjligt fram tills runt 2007-2008 (kommer inte ihåg exakt datum när det slogs av). Diskussionen finns på Wikipediadiskussion:Exemption Doctrine Policy/Arkiv 2007. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 september 2022 kl. 08.55 (CEST)

Och min åsikt i frågan är fortfarande detsamma. Allt borde centreras på Wikimedia Commons. Är det inte tillåtet där så borde det inte finnas på Wikipedia. I min mening är det som t.ex. engelskspråkiga Wikipedia gör med "fair use" skadligt för en av projektets grundprinciper. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 september 2022 kl. 08.58 (CEST)

@Ainali: Tack att du upplyser oss! Detta ger frågan nya dimensioner. Hittills såg vi bara att svenska Wikipedia missgynnar hälften av alla länder där svenska är nationalspråk. Men nu förklarar du ju att svenska Wikipedia "gör rätt" och finska vattnar ur Wikipedias grundprinciper. Det förändrar ekvationen! Vi måste tänka ett varv till, om vi framhärdar i att vara kränkta över den östra rikshalvans missgynnade behandling! :) Kaj a.k.a. Cogitato 14 september 2022 kl. 09.33 (CEST)

Det är inte nödvändigtvis en fråga om att ena har gjort rätt och andra har gjort fel. Man har valt att göra var sin tolkning av hur det är rimligast att förhålla sig till upphovsrätt och de krav som följer på detta, sett i ljuset av hur Wikipedia fungerar och tanken på vidareanvändning. Det ena behöver inte vara sämre än det andra.

(Själv stödjer jag dock den nuvarande tolkningen, och föredrar att vi bara använder oss av filer från Commons. Även om det gör att vi ibland inte kan illustrera vissa saker.) /Julle (disk.) 14 september 2022 kl. 16.28 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia har (tillsammans med bland andra de spanska, danska och norska wikipediorna) valt att inte tillåta några bilder som inte är tillräckligt fria enligt reglerna på Wikimedia Commons. Engelskspråkiga Wikipedia har gjort undantag för Fair Use, och finskspråkiga Wikipedia har också valt att ha undantag för vissa typer av bilder. Så det har ingenting att göra med respektive lands lagstiftning. Boivie (diskussion) 14 september 2022 kl. 08.24 (CEST)

@Boivie:, det verkar inte stämma. Att finskspråkiga Wikipedia har valt att ha undantag har vad jag förstår enbart med Finlands lagstiftning att göra. Alla bilder som laddas upp lokalt på finska Wikipedia åberopar uttryckligen 25 § i Finlands lag om upphovsrätt. Och den borde ju i samma grad gälla svenska Wikipedia, för svenskspråkigt material från Finland. Robert (diskussion) 14 september 2022 kl. 08.54 (CEST)

Okej, de undantag finskspråkiga Wikipedia har valt att göra är måhända baserade på Finlands lagstiftning, men anledningen till att svenskspråkiga Wikipedia inte har valt att göra några undantag från fria bilder är inte kopplat till något lands lagstiftning. Boivie (diskussion) 14 september 2022 kl. 10.08 (CEST)

@Boivie Tack för preciseringen! Vår ursprungliga tanke var ”borde inte svenska Wikipedia liksom finska Wikipedia beakta Finlands lag?”. Men efter inlagan av Ainali grubblar vi ett varv till, som sagt. Robert (diskussion) 14 september 2022 kl. 11.36 (CEST)

Även om vi hade tillåtit bilder enligt motsvarande "fair use", så är det fortfarande inte säkert att "ta hänsyn till Finlands lagstiftning" inneburit att vi hade varit mer tillåtande. Det hade troligen varit ett tvång att en bild skulle kunna visats vara fri enligt både svensk och finsk lag. Huruvida Sverigefinländarna är så många att Fiwp formellt tar hänsyn till svensk lag vet jag inte, men enligt ovan tycks ju de väsentliga paragraferna vara mer eller mindre ekvivalenta.

andejons (diskussion) 14 september 2022 kl. 12.20 (CEST)

@Robertsilen: För mig känns det självklart att det fria uppslagsverket ska använda sig av fria bilder. Upphovsrätten är svår nog som den är för folk att förstå och sätta sig in i, så om vi säger att allt på Wikipedia är släppt under fri licens och får återanvändas blir det i mina ögon mycket märkligt att göra undantag (som en.wp gör, det underlättar inte kunskapsspridningen kring fria licenser). //Vätte (diskussion) 14 september 2022 kl. 12.27 (CEST)

@Robertsilen: Jag har länge, före det Projekt Fredrika startade, varit noga med att inom mitt eget kompetensområde (gaddsteklar, särskilt bin) inte ensidigt betona det rikssvenska (framför allt då faktorer som utbredning, hot och liknande. Här hade det för övrigt varit bra med litet hjälp från Projekt Fredrika, men det verkar som om ni inte riktigt har tillgång till den kompetensen. Se närmare här. Om den situationen skulle ha ändrats, så tar jag fortfarande gärna emot hjälp.) Jag har alltså förståelse för dina, och era, synpunkter. Men jag måste nog ändå hålla med övriga användare. Det är alltså inte för att jag skulle anse att "det rikssvenska" på svenskspråkiga Wikipedia skulle ha något slags tolkningsföreträde eller för att svensk lag på samma sätt skulle stå över finsk lag, inget av det anser jag, utan för att jag anser att principen om fri licens skall gälla generellt. Några undantag strider mot Wikipedias anda, och gör det ännu svårare att förklara för förhoppningsfulla nya användare, som inte kan förstå varför fotot de "äger" (=har i sitt fotoalbum) men utan att kunna redogöra för tillkomsten, inte får användas på Wikipedia. / ^Ternarius_Disk 14 september 2022 kl. 15.06 (CEST)

Det brukar föreslås här ibland att sådant som omfattas av "Uruguay Round Agreements Act" ska tillåtas här på svwp.

Hur lagen fungerar och resonemanget runt ett sådant undantag kan jag inte redogöra för. 98.128.181.224 17 september 2022 kl. 17.41 (CEST)

Om jag fattar rätt så har staten USA sedan början av 1990-talet copyright på vissa utländska verk som tidigare var public domain i USA tack vare den överenskommelsen. Dessa verk skulle alltså kunnat ha legat på Commons om USA inte fått copyright då.

Möjligen har någon föreslagit att eftersom de var public domain så borde de få fortsätta vara det. Eftersom commons följer amerikansk lag så kan de inte strunta i copyrighten, men svenska Wikipedianer i Sverige måste inte följa amerikansk lag, och därför kan svenskspråkiga Wikipedia ge USA fingret genom att ladda upp dom.

Jag håller inte med om att det brukar föreslås på svenskspråkiga Wikipedia. Jag har i varje fall aldrig sett det föreslås här. Jag är inte heller säker på att dessa skulle varit fria i Sverige. Gäller tex filmen Den tredje mannen. LittleGun (diskussion) 17 september 2022 kl. 18.21 (CEST)

Det brukar vara någon/ett par användare jag inte minns namnet på som brukar ta upp just URAA som ett lämpligt undantag. Jag vet inte om jag håller med. Det skulle leda till mer administration för en vikande mängd administratörer som jag inte tror har intresset av att bevaka uppladdningsloggen också... 98.128.181.224 17 september 2022 kl. 19.14 (CEST)

Hm. Brukar låter fortfarande orimligt ofta, jag borde inte ha missat det fullständigt i så fall. Jag tycker inte heller det är något bra motiv för att ha lokal uppladdning. Vi får se om de hör av sig nu när du väckt björnen. LittleGun (diskussion) 17 september 2022 kl. 19.26 (CEST)

Jag sa inte att användaren startar diskussionerna, bara att det blir en replik om URAA (nästan) varje gång uppladdning diskuteras. {{smiley}}

Det här är nog första gången jag inte sett URAA tas upp i en sådan här diskussion, så vederbörande har kanske blivit inaktiv eller lagt ner försöken... 98.128.181.224 17 september 2022 kl. 19.49 (CEST)

Jag sa inte heller något om diskussionsstart. Jag har aldrig sett replik, argument eller förslag om detta på svenskspråkiga Wikipedia. LittleGun (diskussion) 17 september 2022 kl. 19.56 (CEST)

Det borde du sett eftersom du gjort inlägg i diskussioner om just det, Special:Diff/30229490. 90.227.175.244 17 september 2022 kl. 21.35 (CEST)

Tack! En gång. Då säger vi "brukar" då. Och den här gången blev inget undantag.--LittleGun (diskussion) 18 september 2022 kl. 14.04 (CEST)

Kraven för att få ha en regel om lokal uppladdning är att filerna i fråga skall vara "in accordance with United States law and the law of countries where the project content is predominantly accessed"[2]. Vi kan alltså inte bortse från amerikansk lag.

andejons (diskussion) 17 september 2022 kl. 23.44 (CEST)

Veckans tävling: Svenskfinland vecka 38?

Om nästa veckas tävling: Wikipediadiskussion:Veckans_tävling#Svenskfinland_v_38. Per W (diskussion) 18 september 2022 kl. 09.06 (CEST)

Välkomna! Nu är tävlingssidan på plats Per W (diskussion) 18 september 2022 kl. 13.30 (CEST)

Och tävlingen är i gång. Per W (diskussion) 19 september 2022 kl. 01.02 (CEST)

Odesa istället för Odessa

Hej, i samband med Veckans tävling/Ukrika gick jag igenom en hel del artiklar om städer i Ukraina och lade till uttal på ukrainska. Jag lade märkte till att många artikelnamn sedan nyligen ändrats så de går enligt det ukrainska namnet. Däremot hade inte Odessa ännu ändrats till Odesa. Jag lite förhastat ändrade på artikelnamnet nu till Odesa - men insåg att det kräver ju en del arbete i själva texten av artikeln också. Är det alltså okej med att ändra Odessa till Odessa? Jag är inte medveten om tidigare diskussioner i detta ämne. Tack för tankar! Robert (diskussion) 18 september 2022 kl. 13.05 (CEST)

Vi hade en diskussion i våras Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2022-03#Odessa_eller_Odesa där konsensus var att inte ändra på namn och artikelnamn där det finns en etablerad svensk stavning, som till exempel Kiev eller Odessa. Däremot att uttal och stavning på de lokala språken ska finnas med är det ingen som motsätter sig. Sedan kan det ändras, så att stavningen med ett s blir den dominerande i svenskan, och då är det dags att ändra. Sjö (diskussion) 18 september 2022 kl. 13.21 (CEST)

Tolkar jag konsensusen rätt: Det finns exakt fem orter i Ukraina som anses ha etablerade svenska namn: Kiev, Odessa, Gammalsvenskby, Krim och Tjernobyl? Och att alla andra orter bör stavas enligt dagens ukrainska transkription?

Det vore väl en rimligt konsekvent konsensus!

Och så verkar det väl dessutom vara, eftersom Charkiv är Charkiv och Dnipro är Dnipro. Cogitato 18 september 2022 kl. 13.49 (CEST)

Nja. Det finns konsensus för att använda etablerade svenska namn och att dessa inte ändras så snabbt. Vad som är det svenska namnet får avgöras från fall till fall. Edaen (diskussion) 18 september 2022 kl. 14.01 (CEST)

Med risk för hårklyveri: Det är väl inte "vad som är det svenska namnet" som får avgöras från fall till fall (är det etablerat så är det väl klart som korvspad vad namnet är på svenska), utan "huruvida ett namn ska anses vara etablerat eller ej".

Utan hårklyveri: Ense, och jag var inte ute efter någon svartvit lista. Då jag lade till Krim (som nån kan få för sig att stava med y) och Gammalsvenskby (som är ren svenska) var det mer som exempel på att det *kan* finnas annat än Kiev, Odessa och Tjernobyl (som omnämndes i mars). Cogitato 18 september 2022 kl. 14.31 (CEST)

Jag vill nog hävda att av de ovan nämnda är det bara Gammalsvenskby som är ett rtablerat svenskt namn. Däremot har det historiskt under ganska lång tid varit etablerat att använda de tyska namnen på både polska och ukrainska städer. Redan Karl XII skrev att dragoner intagit Lemberg (Lviv). /ℇsquilo 18 september 2022 kl. 20.02 (CEST)

Jag kan däremot ställa mig bakom alla fem namnen. Egentligen anser jag att det finns fler, men att driva det under pågående krig känns inte bra. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2022 kl. 21.18 (CEST)

Även Krim måste väl anses vara ett etablerat svenskt namn, annars bleve det Krym utgående från både ukrainska och ryska, enligt Transkribering av östslaviska språk.

Och väl Kiev också? Vore det transkriberat från ryska, vore det Kijev och inte Kiev, eller hur?

Därmed vore bara Odes(s)a och Tj(e|o)rnobyl kvar bland "tyckandet". Och förstås Lemberg, men där saknar tyckandet en rysk dimension. Cogitato 19 september 2022 kl. 13.38 (CEST)

Språkrådet och TT-språket följer svensk translitterering från ukrainska för nästan alla ortnamn. Såhär står det i Språkrådets råd:

Den allmänna rekommendationen i Sverige är att följa det system vi har för translitterering av just ukrainska, för att avspegla ukrainskt uttal av person- och ortnamn.

Sedan följer följande undantag:

Till denna princip om att följa vårt ukrainska translittereringssystem har det funnits ett fåtal undantag med äldre rysk translitterering eller annan stavning som vi i Sverige hållit fast vid av tradition (den ukrainska translittereringsformen ges här inom parentes), inte minst Kiev (Kyjiv), Odessa (Odesa), Tjernobyl (Tjornobyl) och Krim (Krym), men även landsnamnet Ukraina (Ukrajina).

Det finns alltså några undantag till det rådet. Sist i rådet står följande mening:

Vår inställning är ändå att man av hänsyn till nämnda translittereringsstandard på sikt bör övergå konsekvent till de ukrainska formerna, särskilt som vi redan gör det för alla övriga ukrainska namn.

Möjligen slopar man dessa undantag med tiden, men än så länge verkar det inte vara standard. Se även Kiev#Svensk stavning. —Lundgren8 (d · b) 19 september 2022 kl. 09.35 (CEST)

Translitterering är inget vi utgår från. För oss är bara ett sätt att skapa ett namn när det inte finns något etablerat svenskt. Edaen (diskussion) 19 september 2022 kl. 09.53 (CEST)

Däremot kan det på sikt etableras nya svenska former som baseras på translitteringen. Men Wikipedia ska aldrig etablera nya former, det gör media, språkvårdade organ med flera. Vi bör därför sitta lugnt i båten och inte ändra något, samtidigt som vi bör följa utvecklingen. Vad som är "rätt" i dag är inte säkert "rätt" i morgon. Kitayama (diskussion) 19 september 2022 kl. 10.06 (CEST)

Sedan menar de väl transkription. Translitteration är lite annorlunda. Tjernobyl kan translittereras Čornobyl'. Edaen (diskussion) 19 september 2022 kl. 10.13 (CEST)

Enligt min erfarenhet brukar transkription används t.ex. vid fonetisk transkription, eller när tal nedtecknas i text m.m., medan överföringen mellan två olika skriftsystem (alfabet) brukar kallas translitterering, men även det ibland transkription. Men detta är en annan fråga. —Lundgren8 (d · b) 19 september 2022 kl. 13.56 (CEST)

Drottning Elizabeth II:s bortgång

Inlägg flyttade till Diskussion:Elizabeth II Ricjac 21 september 2022 kl. 08.24 (CEST)

Dubbning - en egen kategori?

Detta är bara ett förslag (och inget krav), men när det gäller filmer som försetts med svensk dubbning, skulle det vara en god idé att skapa en kategori på Wikipedia som heter typ Filmer dubbade till svenska så att det blir enklare att kolla upp på Wikipedia vilka filmer (både kortfilmer och långfilmer förstås) som dubbats till svenska? Det skulle i och för sig bli rätt intensivt att lägga in kategorin i (nästan) alla artiklarna eftersom det är rätt många artiklar om film där filmerna har dubbats till svenska, men skulle det ändå vara någonting? Om nu förslaget skulle gå igenom behöver man väl inte lägga in kategorin enbart i artiklar med mycket information om dubbningen, utan även i artiklar där det bara nämns att filmen dubbats till svenska, exempelvis i mina senaste artiklar som Plutos födelsedagsskiva eller Kalle Ankas binäring. Låter detta som ett bra förslag? Om inte är det ingen större fara, jag har full förståelse för det i så fall! Colapojken (diskussion) 19 september 2022 kl. 19.43 (CEST)

Tycker att det låter som ett rimligt förslag. Uppdelningen borde i så fall vara:

• Kategori:Kortfilmer med svenskspråkig dubbning
• Kategori:Långfilmer med svenskspråkig dubbning
  • Kategori:Spelfilmer med svenskspråkig dubbning

Den sistnämnda bör vara en underkategori då det är mer ovanligt.Ricjac 20 september 2022 kl. 14.21 (CEST)

Ungefär som jag tänkte, fast dina namnförslag känns bättre än det jag hade. Colapojken (diskussion) 20 september 2022 kl. 14.57 (CEST)

Så bra, jag skapade nyligen Kategori:Dubbning just eftersom det verkar jobbas en del med dubbningsrelaterade artiklar och ämnen nuförtiden. Se även Kategori:Filmer efter dubbningsspråk (Q114060616). Om du använder den som samlingskategori till Ricjacs förslag så får denna nya gren av kategoriträdet en interwikilänk. Förbätterlig (diskussion) 20 september 2022 kl. 15.28 (CEST)

Får jag fråga vad skillnaden är mellan långfilm och spelfilm? Sabelöga (diskussion) 20 september 2022 kl. 15.36 (CEST)

@Förbätterlig:, din insats är mycket bra! Men vad jag tolkar det som så är de förslag som Ricjac lade fram godkända och därmed kategorier som skulle kunna skapas? Har jag tolkat rätt?

Och @Sabelöga:, det var faktiskt en väldigt bra fråga, vad skillnaden på långfilm och spelfilm är. Jag skulle väl säga att det finns båda likheter och skillnader mellan de två, likheten är väl att båda kategorierna kan avse filmer som är över en timme lång, skillnaden är väl (gissar jag på) att en långfilm har en begränsad tid på hur långt/kort det ska vara medan spelfilm kan vara hur långt/kort som helst. Colapojken (diskussion) 20 september 2022 kl. 16.16 (CEST)

Så varför ens ha kategorin spelfilm då? Det där känns mest som det kommer leda till en massa okonstruktivt tyckande. Sabelöga (diskussion) 20 september 2022 kl. 16.19 (CEST)

"Spelfilm" syftar väl i första hand på innehåll, genre och teknik, inte nödvändigtvis längd? "Spelfilm står i motsats till dokumentärfilm och animerad film", står det i artikeln. Förbätterlig (diskussion) 20 september 2022 kl. 16.24 (CEST)

Det låter som en rimligare definition, och i då tycker jag det vore lämpliga att antingen bara ha kategori:spelfilm eller kategori:kortfilm kategori:långfilm, alternativt ha dom två sistnämnda som underkategorier till den första. Sabelöga (diskussion) 20 september 2022 kl. 16.36 (CEST)

• spelfilmer... kan inte vara en underkategori till långfilmer... som det föreslogs tidigare i tråden om det finns spelfilmer som inte är långfilmer.
• långfilmer... kan inte vara en underkategori till spelfilmer... om det finns långfilmer som inte är spelfilmer.

Larske (diskussion) 20 september 2022 kl. 16.38 (CEST)

För att reda ut detta i kort sammanfattning: Är det ett bra förslag att skapa Kategori:Kortfilmer med svenskspråkig dubbning respektive Kategori:Långfilmer med svenskspråkig dubbning? Colapojken (diskussion) 20 september 2022 kl. 16.46 (CEST)

Behövs den preciseringen över huvudtaget? Räcker det inte med kategrorin "film dubbad till svenska"?

Men, vill vi ha kategorier för varje språk en film blivit dubbad till? Varenda film skulle då ha kategorierna "film dubbad till franska"och "film dubbad till tyska". Finns det någon vinst? LittleGun (diskussion) 20 september 2022 kl. 17.07 (CEST)

Även jag funderar över om vi verkligen behöver kategorier för det här? Jag tänker att det mer är något för Wikidata, och att alla språk en film finns dubbad till borde anges (på WD). Precis som med böcker och översättningar (och inte har vi särskilda kategorier för böcker översatta till svenska?). //Vätte (diskussion) 20 september 2022 kl. 17.13 (CEST)

OM vi ska ha dessa kategorier ska de inte vara på detaljnivån "Långfilmer med svenskspråkig dubbning" för då hamnar ju filmer med svensk dubbning i "Långfilmer med svenskspråkig dubbning" och filmer utan svensk dubbning i "Långfilmer"... vänta nu. Det finns ju ingen kategori för långfilmer, inte för spelfilmer heller? Vad skulle moderkategorin till de föreslagna kategorierna vara? Kategori:Filmer efter språk‎ > Kategori:Filmer dubbade till svenska eller något annat? Kitayama (diskussion) 20 september 2022 kl. 18.07 (CEST)

@Colapojken Nja... I Wikipedia-världen finns inget som heter "godkänna". Det är upp till var och en att skapa de kategorier som är lämpliga. För det behövs inget "godkännande". Däremot är det i många fall bra att diskutera och få råd och synpunkter från andra Wikipedianer - precis som du gör nu. Men du kommer inte kunna få ett "godkännande", bara synpunkter, både positiva och negativa, sedan är det upp till dig att tolka svaren du fått och eventuellt gå vidare med din idé. Alltså samma process som för att skapa/förändra artiklar och mallar. Kitayama (diskussion) 20 september 2022 kl. 18.15 (CEST)

@LittleGun:, Kategorier för filmer som dubbats till tyska eller franska behöver vi mycket riktigt inte skriva på svenska Wikipedia (då både Tyskland och Frankrike dubbar allt i princip). Sedan tolkar jag efter denna diskussion att kategorin skulle kunna skapas. @Kitayama:, bra att jag inte behöver be om ett "godkännande" om en sådan här idé om kategoriskapanden. Colapojken (diskussion) 20 september 2022 kl. 19.32 (CEST)

@Colapojken Inte godkännande, men du bör ändå ha gemenskapen med dig när du gör detta. Jag är skeptisk till att kategorin/kategorierna behövs och förstår fortfarande inte hur kategorin/kategorierna ska in i kategoriträdet. Kitayama (diskussion) 20 september 2022 kl. 19.56 (CEST)

Okej, men det gör ändå inget! Colapojken (diskussion) 20 september 2022 kl. 20.11 (CEST)

Efter att ha läst diskussionen måste jag säja att jag också ställer mej skeptisk till nyttan med kategorin och hur den skulle kunna göras underhållas. Sabelöga (diskussion) 20 september 2022 kl. 23.40 (CEST)

Du har rätt! Det var trots allt bara ett förslag, men efter att andra användare lagt fram sina åsikter är det faktiskt ingen större mening med en sådan kategori. Colapojken (diskussion) 21 september 2022 kl. 00.52 (CEST)

Jag vill minnas att i Wikidatas barndom fanns idén att betrakta en film dubbad till tyska som en annan film än originalet. Det finns en poäng i denna idé, iom att den tyska versionen (oftast) har andra (röst)skådespelare än originalet. Men jag vet inte om den här idén någonsin kom att implementeras.

Det gjordes försök att verkställa det här för översatta böcker, men det blev väl aldrig någon hit, eftersom de som slår ihop objekt har bättre verktyg än de som delar upp. 98.128.181.224 21 september 2022 kl. 15.27 (CEST)

Jag vet att bland annat katalanska ibland delar upp objekt efter dubbningsspråk, men har sällan sett dom innehålla något av substans som inte lika gärna skulle kunna finnas i huvudobjektet. Detta är ju något vi för all del också lika gärna skulle kunna göra med tanke på att uppgifter om dubbningar ofta finns tillgängliga på SFDb eller Dubbningshemsidan, men sen är ju frågan om någon vill göra det och vad nyttan i det skulle vara, hur den informationen skulle kunna användas/presenteras. Sabelöga (diskussion) 21 september 2022 kl. 15.37 (CEST)

Wikidatas ambition är lite mer än bara att vara användbar för Wikipedia. 98.128.181.224 21 september 2022 kl. 18.49 (CEST)

Meddelande av de preliminära resultaten av omröstningen för valet till styrelsen för 2022

Announcing the preliminary results of the 2022 Board of Trustees election Community Voting period

Hi everyone,

Thank you to everyone who participated in the 2022 Board of Trustees election process. Your participation helps seat the trustees the community seeks on the Wikimedia Foundation Board of Trustees.

These are the preliminary results of the 2022 Board of Trustees election:

• Shani Evenstein Sigalov
• Mike Peel

You may see more information about the Results and Statistics of this Board election.

The Board will complete their review of the most voted candidates, including conducting background checks. The Board plans to appoint new trustees at their meeting in December.

This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee

Best, DBarthel (WMF) (diskussion) 22 september 2022 kl. 09.59 (CEST)

Blänkare om nya riksdagsledamöter - finns i Wikidata nu

Valmyndigheten publicerade igår Beslutat resultat av riksdagsvalet 2022 (Q114028763) och med det som grund har nu alla riksdagsledamöter fått objekt i Wikidata. Så när nya artiklar skapas på här på Wikipedia behöver de bara kopplas till de befintliga objekten. Skapa alltså inte nya objekt, då blir det dubbletter. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 september 2022 kl. 17.00 (CEST)

Vi har flera som redan har WD objekt, jag antar de då behöver mergas Yger (diskussion) 18 september 2022 kl. 17.03 (CEST)

Jag gjorde en detaljerad sökning precis innan jag skapade nya så det borde inte ha blivit några dubbletter. Det vara bara 50 nya som behövde skapas. Men det är klart, jag kan ju ha missat någon (en del namn från Valmyndigheten är inte samma som de vi har som artikelnamn på Wikipedia till exempel) och de kan ju slås ihop utan ytterligare diskussion i så fall. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 september 2022 kl. 17.20 (CEST)

Jag har nu gått igenom de 50 objekt @Ainali skapade och identifierat sju dubbletter där stavningen (förutom för Fredrik Olovsson där det var ett extra förnamn) i Valmyndighetens beslut inte stämde överens (V->W, K->Q, extra "h" eller dylikt) med det namn de stod som kandidat för och är kända som. (Det gäller Q114031221, Q114031253, Q114031227, Q114031251, Q114031242, Q114031272, Q114031245 som nu har sammanfogats med respektive tidigare objekt.) Moonhouse (diskussion) 18 september 2022 kl. 22.03 (CEST)

Tack för fint samarbete! ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 september 2022 kl. 22.34 (CEST)

Kan ju också vara värt att notera för alla som redigerar i dessa artiklar att trots att personerna har blivit valda, så har de inte tillträtt som riksdagsledamöter än. Det sker i samband med öppnandet av Riksmötet 2022/2023 vilket är planerat till 26 september. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 september 2022 kl. 00.09 (CEST)

Det borde dock räcka att vara invald i riksdagen för att anses vara relevant. Tostarpadius (diskussion) 19 september 2022 kl. 17.48 (CEST)

Absolut! Jag tänkte mest på tempus i texten, dvs. de är inte riksdagsledamöter än. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 september 2022 kl. 23.09 (CEST)

Jag sitter och uppdaterar de nya riksdagsledamöternas artiklar nu, främst infoboxar och där det står daterad information om valrörelsen. Men då väntar jag med att kategorisera dem som riksdagsledamöter till på måndag? / Myohmy671 (diskussion) 20 september 2022 kl. 18.21 (CEST)

@Myohmy671: Exakt! ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 september 2022 kl. 19.57 (CEST)

@Ainali Toppen! / Myohmy671 (diskussion) 20 september 2022 kl. 19.58 (CEST)

Jag har förberett en körning i OpenRefine för att lägga på befattningen på alla riksdagsledamöter i Wikidata som jag tänkte köra efter uppropet imorgon då det är bekräftat att det inte blev några sistaminutenavhopp eller dödsfall. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 september 2022 kl. 16.06 (CEST)

Välkomnande av IP-nummer leder till fler aktiva användare?

Hej Bybrunnen. Sedan ett par veckor tillbaka har jag börjat välkomna alla seriösa IP-redigerare (även om de bara rättat ett stavfel) med rubrik och {{intro}}-mall. Intro-mallen anser jag vara klart överlägsen {{logga in}}, fler hjälpsamma länkar, särskilt om källor och ingen negativitet i form av risk att beblandas med vandaler eller press att behöva ett konto för att redigera. Mallen {{nb}} gillar jag inte heller, den är för blaffig och skrämmande och tar upp för mycket som är ganska ointressant i ett tidigt skede av ett Wikipediaintresse.

Det kanske är lite tidigt att utvärdera än, men det skulle vara intressant att se dels om antalet redigeringar går uppåt just nu, och ifall fler faktiskt registrerar sig och börjar redigera aktivt. Det är väl lite av ett egoprojekt, men jag tror verkligen på den här strategin vad det gäller att locka nya användare. Skulle vara kul att höra lite feedback, och kanske om någon månad om min nya approach faktiskt gett någon effekt?

Vänligen, EstrellaSuecia (diskussion) 22 september 2022 kl. 01.52 (CEST)

Det kan kanske vara lämpligt att åtminstone exkludera bidrag från mobiltelefoner (syns om du öppnar IP-information i bidragslistan). Det är ju rätt meningslöst, kanske också förvirrande – kan vara någon helt annan nästa gång de loggar på. / ^Ternarius_Disk 22 september 2022 kl. 02.06 (CEST)

Finns det något felsäkert sätt att identifiera en mobiladress snabbt (helst under 10 sek för att det skall vara värt mödan), utan att ha koll på alla operatörer i huvudet? Whois är lite för många klick, och dessutom ofta laddar det långsamt.

Å andra sidan ser jag inte att Mall:Intro skulle göra någon skada för dynamiska IP-nummer. Det står ju inget riktigt personligt i mallen, bara allmänna tips, vilket är varför jag gillar den. EstrellaSuecia (diskussion) 22 september 2022 kl. 05.27 (CEST)

@EstrellaSuecia Det finns en betafunktion för IP-info man kan kryssa för i inställningarna. Då kan man snabbt se på ip-numrets bidragssida om uppkopplingen gjorts via mobil. /JohanahoJ (diskussion) 22 september 2022 kl. 09.19 (CEST)

Jag har inga lösningar att erbjuda, men... jag vill ändå säga att jag tycker strategin verkar bra. Det är som sagt ett trevligt välkomnande.NnieAndersson (diskussion) 22 september 2022 kl. 09.36 (CEST)

@EstrellaSuecia: Tack för att du tog upp saken i övrigt, då jag länge undrat var just detta innehåll (mall:Intro) som tidigare gick under malltiteln Välkommen hit (då riktad till inloggade) tagit vägen! /Mvh Vostok (disk.) 25 september 2022 kl. 23.02 (CEST)

Wiki Loves Monuments och Veckans tävling

Kungsstenarna på Öland, vinnare 2021.

September går in på slutspurten, och därmed även årets Wiki Loves Monuments. Passa på att ladda upp alla dina bilder på fornminnen, skyddade byggnader, arbetslivsmuseer och k-märkta fartyg och fritidsbåtar senast fredag för att vara med.

Den här veckan handlar även veckans tävling om WLM, och alla insatser för att uppdatera listor med kulturarv, få bilder in i artiklar, uppdatera wikidataobjekt eller bilder inom området ingår och kan i slutändan leda fram till den fina gröna rosetten.

Varmt välkomna att vara med, både i Wiki Loves Monuments och i Kulturarv II! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 26 september 2022 kl. 09.51 (CEST)

Wikipedia som hämtad Wikidatakälla

Eftersom det är av allmänintresse lägger jag en blänkare här. Diskussion angående huruvida Wikipedia ska importeras som referens från Wikidata: Wikipedia:Wikidatafrågor#Wikipedia som hämtad Wikidatakälla. Förbätterlig (diskussion) 26 september 2022 kl. 17.11 (CEST)

Namnlistor med omkomna i olyckor

Jag har just noterat att den oregistrerade användaren 37.123.169.125 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois), som varit aktiv sedan 2016, nu lägger in listor med namn på omkomna i olyckor, se till exempel Flygolyckan i Kälvesta 1977. Uppgifterna är dokumenterade, och jag tar för givet att de är korrekta.

Enligt min mening saknar sådana namnlistor encyklopedisk relevans. De var viktiga i nyhetsflödet den gången men kommer nu i samma kategori som annat katalogvetande, till exempel databaser för släktforskning och listor över begravda på svenska kyrkogårdar.Om kompletta namnlistor med omkomna i olyckor är relevanta, varför har vi inte fått dem tidigare i Wikipedia, till exempel för Titanic- eller Estoniakatastrofen? Roufu (diskussion) 10 september 2022 kl. 07.38 (CEST)

@Roufu: De som endast bör nämnas är dödsoffer som är offentliga och har artiklar likt de dödsoffer som nämns i bland annat RMS Titanic#Passagerare och Flygolyckan i Jaroslavl 2011. De som inte är det, bör tas bort från artiklarna eftersom de är inte relevanta att ens nämnas. DIEXEL (diskussion) 10 september 2022 kl. 08.43 (CEST)

Instämmer i detta men ville ha det bekräftat. Att Hasse Alsér omkom i Kälvestadolyckan är relevant information, men det stod i artikeln, innan namnlistan lades in. Roufu (diskussion) 10 september 2022 kl. 09.11 (CEST)

Håller också med om detta. Dels med tanke på privatlivets helgd, men framför allt för att det är inte encyklopediskt relevant och är mer kalenderbiteri än nytta för uppslagsverket. Sjö (diskussion) 10 september 2022 kl. 09.32 (CEST)

Givetvis är de inte relevanta för egna artiklar, men dokumentationen ser jag som värdefull. Platsar det inte i själva artikeln borde det läggas in på Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2022 kl. 07.01 (CEST)

Personligen anser jag att detta tillför uppslagsverket långt mer än irrelevanta föräldrar, livskamrater och barn. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2022 kl. 07.04 (CEST)

Jag håller med om att sådana listor inte hör hemma i uppslagsverket, med samma argument som @Sjö. --Chandra Varena (diskussion) 16 september 2022 kl. 08.07 (CEST)

Eftersom vi inte har utrymmesbrist anser jag att vi kan bjuda kalenderbitare på mer än äldre uppslagsverk. Detta är ett gränsfall enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2022 kl. 08.18 (CEST)

Argument som Sjö för fram om privatlivets helg brukar ofta avvisas av de som jag i brist på bättre ord menar använder "wiki-ideologiska" argument, Wikipedia skall beskriva allting, hänsynstagande till levande personer (i det här fallet bl.a. anförvanter) är ovidkommande. Jag håller inte med. Vi bör väga faktorerna mot varandra. Är inkluderande i listor som inte beskriver personers levnad, vad de gjort och är kända för, utan bara på vilket sätt de har dött, så viktigare än att vänner och anförvanter skall slippa se dem i den här typen av listor? Och tjänar de något encyklopediskt syfte? "Kalenderbitare" har nämnts. / ^Ternarius_Disk 16 september 2022 kl. 09.11 (CEST)

Jag anser att syftet är uppenbart och att allmänintresset överväger privatlivets helgd på ett annat sätt nu än när det var aktuellt. I en akut situation är jag tveksam till att listor som dessa publiceras i nyhetsrapporteringen. Men jag driver inte frågan. Går det att ha med det på Wikidata utan att det syns i artiklarna ser jag det som en lämplig lösning. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2022 kl. 13.21 (CEST)

Jag delar majoritetens uppfattning. Listor av detta slag är inte relevant innehåll. När det handlar om nyligen timade händelser kan det dessutom finnas integritetsskäl att vara varsam. Men i detta fall räcker det att konstatera att informationen saknar encyklopediskt värde i ett allmänt uppslagsverk. Janders (diskussion) 16 september 2022 kl. 14.19 (CEST)

Hur kan det vara ett konstaterande? Det är ett ställningstagande. Jag respekterar att man kan ha den uppfattningen men jag delar den inte. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2022 kl. 15.36 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det genereras urvalslistor i form av kategorier. Se till exempel Kategori:Omkomna i respektive överlevande från Estoniakatastrofen samt Kategori:Personer som omkom vid respektive överlevde Titanics förlisning. Det verkar vara ett bra sätt att skapa den här typen av listor utan att tumma på relevansen. Man kan tänka sig att det bara är just den sortens förteckningar ett uppslagsverk bör tillhandahålla. Samtidigt delar jag uppfattningen att vi kan vara frikostigare med innehåll än traditionella uppslagsverk, så jag läser gärna fler synpunkter. Förbätterlig (diskussion) 16 september 2022 kl. 15.33 (CEST)

Jag delar DIEXEL:s, med fleras uppfattning ovan. Endast personer med egna artiklar bör komma ifråga. Riggwelter (diskussion) 16 september 2022 kl. 15.35 (CEST)

Jag instämmer med att långa listor (och dom kan ibland bli riktigt långa) över irrelevanta människor som haft oturen att avlida i en olycka inte förtjänar att omnämnas i ett uppslagsverk som Wikipedia. Dom tillför inget till artikeln. Det räcker med en siffra och vilka som är kända eller har artiklar. Sabelöga (diskussion) 16 september 2022 kl. 16.27 (CEST)

Ser inget som helst problem med den typen av listor när det gäller uppmärksammade händelser som ägde rum över 100 år sedan, likt förlisningen av RMS Titanic. Privatlivets helgd är inte evig utan tidsbegränsad med hänsyn till de kvarstående som är närmast direkt anhöriga och personligt bekanta. Däremot för händelser mindre än 100 år sedan finns det mängder av goda skäl till att vara försiktig och återhållsam. Ricjac 27 september 2022 kl. 12.14 (CEST)

Youtube som källa på WP

Ser i arkivet att denna fråga diskuterats tidigare men den torde vara värd att diskutera igen. När Lana Pudar skrevs användes YT som källa. I samband med en genomgång så togs källan bort, vilket säkert var rimligt. Nu har jag gått igenom en hel del artiklar om youtubare och Youtube-kanaler och inte helt oväntat används YT som källa ganska frekvent. Jag har själv ingen egentlig åsikt än, men ska YT konsekvent tas bort som källa eller är det ok att de står kvar i vissa artiklar?NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 13.30 (CEST)

Jag tycker att det beror på sammanhanget och vad källan används för att visa. Om man till exempel hänvisar till vad en Youtubare har sagt eller till det faktum att hen är aktiv på Youtube så bekräftas detta just genom en länk till YT. Chandra Varena (diskussion) 25 september 2022 kl. 13.36 (CEST)

Men om det används för att hänvisa till någon som egentligen inte är Youtubare, som i detta exempel Lana Pudar. Det är ju fortfarande hon som finns i videon även om det är på någon annans kanal. Sen hamnar vi i ett annat område som jag inte kan så mycket om, nämligen beständighet. Hur fungerar Webarchive när det kommer till Youtube?NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 13.40 (CEST)

Men jag förstår inte varför det ska vara så mycket vikt på tekniken? För mig är det viktigare vem som säger något och hur trovärdig avsändaren är. Nyhetsorganisationer som t.ex. SVT eller Washington Post har kanaler och deras innehåll torde vara lika pålitligt som om videon hade lagts upp direkt på organisationens hemsida. Sjö (diskussion) 25 september 2022 kl. 13.58 (CEST)

Jag instämmer med Sjö. Det beror på sammanhanget hur det skall bedömas. Allt som bara finns på youtube bör för övrigt anses irrelevant. Tostarpadius (diskussion) 25 september 2022 kl. 14.53 (CEST)

Sjö Jag lägger ingen vikt alls, för mig är det en stilla fråga eftersom jag har sett att det har tagits bort, men verkar finnas kvar i andra sammanhang. Nu vill jag veta vad som är rimligt. Det finns både för- och nackdelar.NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 15.20 (CEST)

Youtube är en sida för självpublicering, men där det vanligen finns angiven avsändare. Den är därför bättre än t.ex. en Wikipediaartikel men generellt inte lika trovärdig som t.ex. en morgontidning. Det som därför måste bedömas är den enskilde avsändaren och den enskilda videon, samt hur beständigt material på Youtube generellt är.

andejons (diskussion) 25 september 2022 kl. 16.28 (CEST)

Det beror på vem som producerar videon, är det ett stort företag eller privatperson.--AleWi (diskussion) 25 september 2022 kl. 19.18 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ okej, alla som hittills svarat har varit ganska konsekventa med att det inte är ett rakt nej i alla fall. Jag har använt Youtube som källa för att ta fram siffror på antal visningar, men det är med andra ord som vanligt en fråga för varje enskilt fall.NnieAndersson (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) 25 september 2022 kl. 19.28 (CEST)

Jag tycker det är personen/organisation som gör uttalandet som ska ha betydelse inte vilken plattform påståendet råkar publiceras på. --Sabelöga (diskussion) 25 september 2022 kl. 22.24 (CEST)

Medhåll - en källa ska inte värderas efter vilken teknik som används för dess publicering. Mvh --Bairuilong (diskussion) 26 september 2022 kl. 05.14 (CEST)

Antal visningar är självklart något helt annat än innehållet i videor. Jag har svårt att tänka mig hur någon annan källa skulle kunna ha större trovärdighet, låt vara att siffran kanske egentligen inte är helt rättvisande.

andejons (diskussion) 25 september 2022 kl. 23.27 (CEST)

Jo, det är som du säger något annat. Jag blev mest fundersam utifrån hur raderingen gjordes i Lana Pudar kontra hur det resoneras i gemenskapen. Med det vill jag inte säga att raderingen var felaktig, det var bara motiveringen som fångade min uppmärksamhet.NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 23.47 (CEST)

Det finns trovärdiga publikationer med fungerande redaktionell hantering på Youtube, som använder plattformen som ett sätt att publicera vad som för några decennier sedan hade kunnat utmynna i en tidskrift, en dokumentärfilm eller annat. Men det mesta är självpublicerat, att likna vid ett blogginlägg eller dylikt. Det blir alltså svårt att bedöma "Youtube" i sig. /Julle (disk.) 26 september 2022 kl. 15.59 (CEST)

Egentligen är det ingenting som skiljer YouTube från andra källor, annat än att påståenden som presenteras där pga "produktionsformen" kan vara extra svåra att bedöma. För det är i första hand påståendet och dess trovärdighet som ska bedömas på gängse sätt enligt vanliga källkritisk rutiner – rimlighet, hur påståendet förekommer och hanteras i andra källor, sagesmannens/upphovsmannens "track record" osv. Kanalen Youtube åtnjuter ingen speciell grad av god eller svag tillförlitlighet och är alltså sekundär i bedömningen. Först måste man avgöra om det påstående som refereras är trovärdigt eller inte. Janders (diskussion) 26 september 2022 kl. 16.35 (CEST)

@Janders:, jag har faktiskt aldrig fattat innebörden av att granska själva påståendet istället för källan. Man ska alltså använda källkritiska rutiner för att bedöma enstaka uppgifter i självpublicerade källor som inte i sin tur innehåller källhänvisningar? Menas du då den vetenskapliga källkritikens fyra kriterier, inklusive identifikation av källan och beroendekriteriet? Jag tycker det är väldigt stor skillnad på om samma sagesperson förmedlar en uppgift i självpublicerad media som i en artikel eller bok utgiven på icke-eget förlag, t.ex. ett akademisk förlag. Då har ju någon annan gjort granskningen åt oss. Forskare som uttalar sig i youtubeklipp eller bloggar, eller i en intervju i media, gissar och spekulerar ofta och ångrar sig ibland efteråt. När samme forskare säger samma sak i en vetenskaplig artikel har ett par oberoende personer granskat att slutsatsen bygger på forskarens undersökningar och är välunderbyggd, och därför är det bättre att Wikipedia använder den källan.Tomastvivlaren (diskussion) 26 september 2022 kl. 23.08 (CEST)

Tomastvivlaren, jag säger inte att man ska granska påståendet istället för källan, utan att man ska bedöma det innan man godtar eller förkastar källan. Vi ska naruligtvis söka efter empiriskt tillförlitliga publiceringar och vara vaksamma mot självpublicerade källor. Men det finns inget som säger att allt Youtube-material måste räknas in i den kategorin. Det beror helt på både innehåll och sammanhang. Vårt krav på verifierbaret gäller naturligtvis i alla lägen. Men det är sakuppgiften/påståendet — kunskapsinnehållet — som ska kunna verifieras. Det räcker inte att peka på var påståendet är publicerat och därefter godta det som kommunicerbar kunskap. Janders (diskussion) 26 september 2022 kl. 23.28 (CEST)

Jag har stor nytta av publiceringar på Youtube som källa. Det gäller bland annat intervjuer med personer, för deras Wikipedia-artiklar, genomförda av etablerade organisationer eller utgivare. Rent biografiska uppgifter som uttalas av en person om sig själv borde ofta kunna vara mer trovärdiga än andrahandsuppgifter i tryckta medier där journalisten ofta inte är tillräckligt inläst på ämnet. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 28 september 2022 kl. 11.30 (CEST)

Kan va. Folk har en viss benägenhet att ljuga också. Om ålder tex, men även om uppväxtort och förhållanden (man kan vilja verka finare eller mer "street" tex). Men det gäller såklart oavsett om intervjun pubicerats av Fina Tidnignen i Fina Tidningen, eller om den försvunnit från Fina Tidningen men sparats i Fina Tidningens Youtubekanal, t ex. LittleGun (diskussion) 28 september 2022 kl. 11.37 (CEST)

@Tomastvivlaren: Jag förstår din utgångspunkt. Jag brukar inte använda Youtube som källa till forskning, eftersom det där i regel finns skriftliga och granskade källor att tillgå. Men om forskaren ifråga i en Youtube-intervju säger att hen vuxit upp i X-stad och träffade sin livskamrat under studier på Y-skolan, tycker jag det låter som rätt otvetydig information. Paracel63 (diskussion) 28 september 2022 kl. 11.40 (CEST)

En annan sorts exempel: många seriösa organisationer lägger ut presskonferenser och liknande på Youtube. Jag har åtminstone en gång använt Youtube för att källbelägga en rättning. Där var det ett uppenbart oriktigt påstående i WP-artikeln som fick mig att gå till Youtube för att ta reda på vad som verkligen hade sagts. Videon ligger fortfarande kvar fem år senare, även om 14 minuter väntetid klippts bort i början. Plumbum208 (diskussion) 28 september 2022 kl. 14.53 (CEST)

Fina fotbollsbilder

Heja!

Uselt resultat, men till det positiva får skrivas att SVFF öppnat upp igen efter alla pandemirestriktioner så att @Rolandhino1 fick ackreditering till herrlandskampen mellan Sverige och Slovenien i måndags. På commons finns det nu 82 bilder redo att användas i artiklar om fotbollsspelare, och bilderna behöver dessutom lite kärlek i form av SDC, beskrivningar och kategorier.

Om någon är intresserad av att fotografera där det behövs ackreditering framöver hjälper jag gärna till att söka, och det går bra att skriva upp sig på önskelistan eller höra av sig på annat sätt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 29 september 2022 kl. 11.03 (CEST)

Rekommenderas! Per W (diskussion) 29 september 2022 kl. 11.27 (CEST)

På denna sida finns matchinformation med laguppställningar och annat. //LevandeMänniska (diskussion), 29 september 2022 kl. 12.57 (CEST)

Allowing Wikitext editors to preview changes in realtime

Hjälp till att översätta till ditt språk

Hej!

Community Tech har introducerat en ny betafunktion. Den gör så att användare kan förhandsgranska sina ändringar sida vid sida när man skriver i wikitext. Målsättningen är att göra det lättare att granska ändringar medan man redigerar. Detta var önskning nummer fyra i Gemenskapens önskelista 2021.

Vad ändrar den här funktionen?

I verktygsraden i 2010 års wikitextredigerare finns det en ny knapp vid namn "Förhandsgranska". Knappen aktiverar sida vid sida-förhandsgranskningar som visar hur det publicerade innehållet skulle se ut. I bilden till höger finns ett demonstrativt exempel.

Vi vill veta om redigeringsupplevelsen förbättras. Om den gör det, kommer vi göra detta förinställt för alla.

Vad behöver jad göra?

Om du vill testa vår nya funktion, se till att betafunktionen Nytt wikitextläge är INAKTIVERAD. Berätta gärna hur den nya funktionen påverkar hur du upplever det att redigera.

Se även: den ursprungliga önskan • projektsidan.

Tack! ––– STei (WMF) (diskussion) 29 september 2022 kl. 19.14 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2021-01-01 0 0 3 3 1 636 0,18 % 2021-02-01 0 0 0 0 1 635 0,00 % 2021-03-01 0 0 0 0 1 637 0,00 % 2021-04-01 0 1 0 1 1 637 0,06 % 2021-05-01 0 1 0 1 1 639 0,06 % 2021-06-01 0 0 1 1 1 641 0,06 % 2021-07-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2021-08-01 0 1 1 2 1 663 0,12 % 2021-09-01 0 0 1 1 1 663 0,06 % 2021-10-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % 2021-11-01 0 0 0 0 1 666 0,00 % 2021-12-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % 2022-01-01 0 0 0 0 1 662 0,00 % 2022-02-01 0 0 1 1 1 665 0,06 % 2022-03-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2022-04-01 0 0 1 1 1 669 0,06 % 2022-05-01 0 0 1 1 1 672 0,06 % 2022-06-01 1 0 0 1 1 674 0,06 % 2022-07-01 0 0 0 0 1 674 0,00 % 2022-08-01 0 0 0 0 1 675 0,00 % 2022-09-01 0 0 0 0 1 676 0,00 % 2022-10-01 0 0 0 0 1 677 0,00 % Nu A + B C + D E + F 1 783

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns det inga avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata. Larske (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 00.02 (CEST)

Adelsätter

En nu långtidsblockerad användare har bidragit med flera artiklar innehållande hela biografier över medlemmarna hämtade från Elgenstierna. Andejons har gjort en stor insats med att rensa bland detta. Tyvärr har vi nu fått en ny användare som verkar vilja importera mer material på samma sätt, trots att vi är några som försökt förklara att det inte bör se ut så. Se exempelvis Sergel! Detta är endast avsett som en blänkare. Jag vet att man inte skall söka understöd här och finns det fler som anser att förfaringssättet är rimligt är givetvis även inlägg med den innebörden välkomna på diskussionssidan där. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2022 kl. 21.45 (CEST)

Kanske läge att skriva en Wikipedia:Att skriva om släkter, motsvarande de andra artiklarna på Wikipedia:Ämnesguider? (ifall det inte redan finns en artikel åt det hållet) Gunnar Larsson (diskussion) 29 september 2022 kl. 22.28 (CEST)

Ja, kanske. Enligt min mening räcker det egentligen med vår allmänna hållning att man inte bör upprepa allt som står i andra artiklar som man länkar till, utan endast vid behov ge en kort sammanfattning för sammanhangets skull. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2022 kl. 23.03 (CEST)

Jag såg problemen med artikeln Sergel (ätt) oberoende av ovanstående diskussion och har nu skrivit om den. Liknande problem hade tidigare diskuterats med vederbörande på sidan Fröberg (adelsätt). Roufu (diskussion) 30 september 2022 kl. 18.35 (CEST)

Jag har sett en del, som jag tänkt ta tag i i framtiden. Det är inte ovanligt att en särskild gren beskrivs exremt detaljerat, men andra saknas helt. Ibland är personerna väl relevanta för egna artiklar, ibland har de redan sådana. Min tanke har väl varit att försöka se över vilka som skulle ha egna artiklar innan jag satte igång, men det kommer väl ständigt att uppstå nya, och i så fall blir arbetet aldrig klart, så det är väl bra om någon tar tag i det.FBQ (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 08.25 (CEST)

Hur vi klarade riksdagsvalet

Det var för mig det fjärde riksdagsvalet jag följt som Wikipediapatrullerare och jag själv tycker det denna gång gick strålande. Bortsett från lite småsurr kring artikeln Alternativ för Sverige så har jag inte uppfattat några allvarliga försök vinkla/"rätta" några artiklar som är i ropet kring riksdagsval. Även klotter var det inte mycket av, bara när valet var klart där det (som vanligt) är många som vill föregripa avgångar och tillsättningar men som lätt bromsades med lämplig nivå av skrivskydd. Jag är heller inte medveten av någon ilskeattack mot Wikipedia varken från seriös eller alternativmedia, mycket positivt, där annars skäll på media är det vanliga. Har vi fått mer accept från de som brukar vara arga eller ignoreras vi bara av dem? Och roligt vår artikel med sammanställningar av opinionsmätningar fick så höga siffror och nära 50% fler än 2018. Yger (diskussion) 21 september 2022 kl. 13.33 (CEST)

Roligt! Förklaringen till höga siffror kan vara att det gjordes dagliga opinonsmätningar i år och artikeln sammanställde dem snabbt, men även att länk till artikeln fanns på huvudsidan i år, men inte vid valet 2018, och att medelvärdena nu visas lättillgängligt överst på sidan.

Vad är nästa steg? Behövs ny artikel om Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2026 börja utvecklas snart, och kanske Regeringsbildningen i Sverige efter valet 2022? Kommun- och regionröster räknas fortfarande. Ledande lokalpolitiker kan därefter behöva artiklar. Vissa vill att artiklar om småpartier som aldrig haft mandat ska raderas eller infogas i upphovspersonens artikel - men flera sådana partier har fått stor uppmärksamhet i media. Se diskussion. Bl.a. 2018 gjorde flera tidningar grundliga genomgångar av hur många vallöften som uppfyllts helt eller delvis av partierna i regeringsunderlaget som vi kunde referera, bl.a. baserat på Elin Naurints forskning, men hittills har jag inte sett något sånt för senaste mandatperioden.Tomastvivlaren (diskussion) 21 september 2022 kl. 14.12 (CEST)

Jag upplever att det gick riktigt bra. Visst, det blev en del fler blockeringar och halvlåsningar vilket var väntat men betydligt mindre POV och grovt klotter än vad jag hade trott. Tror att det hänger ihop med att Sverigedemokraterna mer och mer börjar accepteras av svenska folket samt att efter Covid, Ukraina, ekonomikrisen och allt så är det inte kul att gå in och hata längre. Folk har fullt upp med sina egna liv. EstrellaSuecia (diskussion) 22 september 2022 kl. 05.30 (CEST)

Tack för denna rapport @Yger, jag uppskattar verkligen dels den positiva tonen och dels att vi "avrapporterar" efter sådana här händelser. OJH (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 09.25 (CEST)

Veckans tävling 3 - 9 oktober handlar om Nobelpriset...

Artiklarna om Grazia Deledda, Denis Mukwege och mycket mer går att förbättra under veckan.

Tävlingen startar på måndag, men ni kan redan nu fundara på vad ni vill skriva om. Kanske Nobelpriset i fysik? Eller någon organisation inom temat? Det finns även artiklar som behöver källor / fler källor, om ni vill göra såna förbättringar.

Välkomna att lämna bidrag eller tips! Eller både och.

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 13.38 (CEST)

Nu är tävlingen igång. Vem blir först att lägga in tävlingsbidrag? // Zquid (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 14.58 (CEST)

Månadens artiklar

"Europeiska medeltidslitteraturen" och "Aapo Similä".

Det blev "européer och finländare", när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juli månad. Europeiska medeltidslitteraturen (skapad av Tanzania) utsågs till bästa nya artikel, medan Aapo Similä (av Lantgård) belönades som bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (94 stycken) respektive utökningar (43 stycken) under september. Här stod Slånbär och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 294 nya och 99 utökade artiklar i projektet. I listningen för augusti inkluderas även fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det oktober, och vi kan rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 45 nya och 19 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 23.06 (CEST)

Översyn av undantag och inskränkningar i svensk upphovsrätt

Hej alla! I somras tillkännagav regeringen att undantagen och inskränkningarna i svensk upphovsrättslag ska ses över, och tillsatte en statlig utredning utifrån det. Jag kommer att delta som en av experterna i den utredningen, och en av frågeställningarna som måste avhandlas är modernisering av panoramafriheten.

I den mån som det är möjligt skulle jag vilja involvera Wikipediagemenskapen i det här arbetet, inte minst eftersom panoramafriheten ju är en väldigt viktig fråga. Min fråga är således vilka som skulle vara intresserade av att vara involverade, jag tänker mig i form av ett bollplank eller remissgrupp inför utredningsmötena.

Allt gott! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 29 september 2022 kl. 17.49 (CEST)

Jag är gärna inblandad på något sätt. Jag har tidigare engagerat mig i panoramafrihet, wp:Panoramafrihet och Atomium. Paracel63 (diskussion) 29 september 2022 kl. 22.07 (CEST)

Jag är gärna inblandad. Har studerat juridik, nu privatstudier av Europakonventionen Mänskliga rättigheter, och har samtalat personligen om wiki copyright med Lawrence Lessig. Plus läst om copyright. Till Eric, och er andra, vill jag påpeka/säga att det viktiga med lag är att fundera över vad man vill att den/det ska betyda för den vanliga medborgaren. Inte vilka bestämmelser man vill åtsadkomma. Till Eric, meddela gärna SOU namn nummer, webbsida, så vi andra kan bevaka vad som sker. Mvj Janwikifoto Janwikifoto (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 18.43 (CEST)

Vilket bra initiativ, @Eric Luth (WMSE). Jag ska inte delta, men jag vill uppmuntra ditt goda arbete! OJH (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 09.30 (CEST)

Jag vet inte hur mycket jag hinner bidra, men om jag inte är till besvär följer jag gärna med och kan eventuellt komma med en del synpunkter. –LPfi (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 14.19 (CEST)

Hej alla! Kul att ni är intresserade. Jag ska fundera över bästa arbetssätt. Förslag tas gärna emot, om maillista eller annat arbetssätt är att föredra. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 15.39 (CEST)

@Paracel63, Janwikifoto, LPfi: Som första steg skapar jag en mailinglista. Skicka gärna era mailadresser till eric.luthwikimedia.se om ni vill vara med, för diskussion där. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 09.56 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

mest minskning men ökning av relevanskontrollmärkta artiklar. Yger (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 05.20 (CEST)

@Yger: Kraftig minskning av fluff. Kul, men vart kom den ifrån? EstrellaSuecia (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 15.53 (CEST)

En bidragande orsak till minskningen i Fluff mellan 1 september och 1 oktober är nog den här ändringen som innebär att förekomsten av mallen {{Specificera}} i en artikel inte längre medför någon inläggning av artikeln i Kategori:Fluff. De artiklarna läggs i stället in i kategorin Kategori:Artiklar som behöver förtydligas-samtliga och räknas därmed inte längre med i den här kvalitetsmätningen.

En diskussion om att artiklar med mallen {{Specificera}} inte borde kategorisera som "Fluff" fanns här på Bybrunnen efter kvalitetsmätningen september. Larske (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 16.33 (CEST)

Okej, den diskussionen hade jag missat! Tack för förklaringen. Förhoppningsvis inte enbart detta som bidrog till minskningen dock :) EstrellaSuecia (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 16.37 (CEST)

Blänkare om att inte ge vikt åt konspriationsteorier om Estonias förlistning

Jag vill gärna ha synpunkter på att inte ge otillbörlig prominens åt innehåll som syftar på konspirationsteorier. Det är en fråga av allmän betydelse, så jag tillåter mig denna lilla blänkare. Jan Arvid Götesson (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 15.50 (CEST)

Jag har redan gett ett kort svar på diskussionssidan, du får gärna återkomma vad du tycker om den kompromissen. EstrellaSuecia (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 15.52 (CEST)

Fler källor

Hej, vad är kutymen för artiklar som fått mallen Mall:Fler källor - när tas mallen bort, och av vem? Jag gjorde flera förbättringar till artikeln Raseborgs slott en tid sedan och lade till källor, och bad även om kommentarer av en expert. Får jag själv ta bort mallen när jag är nöjd med artikeln, eller ska jag flagga artikeln på nåt sätt? Tack för tips! Robert (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 11.10 (CEST)

Tänker att man tar bort den när majoriteten av texten är belagd med "bra källor", så man eventuellt kan lägga in den lilla anmärkningen "källa behövs". Eventuellt kan man lägga in "källor avsnitt" om ett särskilt avsnitt är källöst. Jag tar bort mallen själv om jag kompletterat.NnieAndersson (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 11.34 (CEST)

Något strikt system finns inte men vill du gardera dig så ingen tycker att du agerar fult när du tar bort mallen, skriv på diskussionssidan om vad du gör och varför. --Hjordmån (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 11.48 (CEST)

Lägger du till källor, eller ser en artikel där det verkar vara många källor kan du skruva på diskussionssidan "tog bort källormallen. Anser någon det var fel kan denne lägga in kb på de påståenden den anser saknar källa, eller lägga in källa själv". Kolla gärna skillnaden från när mallen lades in tills nu så ser du om många källor lagts till och mallen kan tas bort. Mvh Adville (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 15.50 (CEST)

Precis, det sista som Adville skriver är tämligen viktigt, anser jag, om man inte själv kompletterar. Alltså stöter på någon artikel där mallen verkar överflödig.NnieAndersson (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 16.57 (CEST)

Instämmer med ovanstående. Jag lägger in mall:Källor när artikeln helt saknar källor (och jag själv just då inte hinner fixa saken). Jag lägger in mall:Fler källor när artikeln definitivt skulle behöva fler källor (antal källor jämfört med storleken på artikeln). Jag byter mall när minst en källa lagts in och brukar ta bort mallarna helt när jag inte ser situationen som ett akut problem. Men det är en subjektiv bedömning, och jag respekterar om andra kan se det hela annorlunda. Paracel63 (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 10.22 (CEST)

Även jag instämmer med Adville och Paracel63 i det mesta som skrivits ovan. Även om jag sällan brukar lägga in källmallar utan brukar istället fixa eller putsa sådana artiklar så anser jag att det ändå är en viss gradskillnad mellan artiklar utan källor som är översättningar eller baserade på en annan språkversion (oftast engelska) jämfört med de som helt saknar källor. En annan varningsflagg i sammanhanget är artiklar utan wikidatakoppling. Ricjac 4 oktober 2022 kl. 14.23 (CEST)

Ja, {{enwp}}-märkning (och liknande) är en liten gradskillnad. Detta är en referens men ingen källa, så artikeln är fortfarande utan källor enligt vårt sätt att se det. Paracel63 (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 15.53 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det som är märkta med {{enwp}} brukar jag gå in och kolla i den engelska artikeln innan jag eventuellt lägger in en mall om inga källor. Har den hänvisade artikeln bra källor så lägger jag exempelvis inte in mallen. Är den hänvisade enwp artikeln helt källös så brukar jag skriva det i motiveringen till mallen exempelvis: "Den hänvisade artikeln på EnWp saknar helt källor" eller liknande.NnieAndersson (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 20.15 (CEST)

Mallen {{fler källor}} tycker jag personligen är onödig. {{Källor}} för artiklar som saknar källor, {{fotnoter}} för artiklar som bara anger källor men inte vilk delar av texten de styrker, samt {{kb}} på de platser där det finns påståenden som kräver källor. /ℇsquilo 4 oktober 2022 kl. 21.11 (CEST)

Ja. Om det inte är tydligt när man kan ta bort en mall, så är troligen problemet mallen och den som försöker kommunicera via den, inte den som försöker tolka. En artikel kan helt sakna källor och behöva dem, likaså stycken eller meningar, men om det finns källor angivna så får man antingen förklara varför de inte duger eller vad mer som behöver beläggas.

andejons (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 08.11 (CEST)

Jag använder {{fler källor}} primärt när det finns källor för karriären men saknas för grundläggande data om person (född, död namn, ev utbildning). Om vi skapade en egen mall för det fallet, så kunde jag göra som Esquilo skriver Yger (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 08.24 (CEST)

Jag anser att mallen är mycket användbar i motsats till {{Fotnoter}}. Vi har inga krav på att korta biografier skall innehålla dylika. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 00.39 (CEST)

Jag tycker {{fler källor}} fyller sitt syfte, dvs. att flagga för att en artikel är uppenbart dåligt källbelagd. Jag lägger ofta in den första källhänvisningen i artiklar, och ibland kan det räcka. Men om artikeln är stor och endast har en källhänvisning (i form av en not), tycker jag det kan behöva markeras på något sätt. Paracel63 (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 15.18 (CEST)

WRating är en webbplats som bedömer ditt bidrag till Wikipedia-trafiken.

Hej. Mitt namn är Andriy, jag är utvecklaren av WRating, som har utvärderat redaktörernas bidrag till den ukrainska Wikipedian i nästan 10 år, och som nu även utvärderar din Wikipedia.

På denna webbplats kan Wikipedia-författare utvärdera sitt bidrag till populariseringen av projektet, dvs. ta reda på hur många sidor som visades på Wikipedia under en månad tack vare deras bidrag.

Till exempel, de tio största bidragsgivarna enligt WRating (antal visningar inom parentes):

1. Tegel (5 832 663)
2. Yger (3 960 623)
3. Tournesol (2 480 065)
4. Nicke L (2 087 203)
5. Riggwelter (1 979 990)
6. Larske (1 764 439)
7. Disembodied Soul (1 753 225)
8. Fluff (1 751 957)
9. Lars Törnqvist (1 686 461)
10. Thuresson (1 579 790)

Betyget uppdateras varje månad, vanligtvis den 5:e varje månad.

Det kommer att glädja mig att se dig bland användarna av betyget.

Webbplatsadress: https://wrating.ukrface.org/?le=sv&l=en UkrFace (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 13.31 (CEST)

Intressant, men varför hamnade inte detta under Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden? EstrellaSuecia (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 15.52 (CEST)

Massmeddelanden är ett tekniskt verktyg där vi har sett till att m:Distribution list/Global message delivery leder till Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden, men det kommer ju inte att ha någon effekt på när någon postar manuellt. Det kan nog vara så att det finns olika uppfattningar om vad ett massmeddelande är – jag själv tolkar det som meddelanden som har postats med MassMessage-tillägget genom MediaWiki message delivery och väldigt lite annat. Så jag hade inte heller uppfattat vår uppmaning som relevant för mig om jag personligen gick runt och postade till ett halvdussin eller tio wikier eller vad det är UkrFace har verkat göra, utan läst "[a]utomatically posted messages and mass messages" som någonting som talar om andra typer av meddelanden, ärligt talat. /Julle (disk.) 6 oktober 2022 kl. 22.32 (CEST)

Special:Länkar_hit

Ville kolla på vilka artiklar som länkar till Svante Pääbo. Tyvärr är resultatet, 354 sidor, överväldigande kontaminerat genom länkar i s.k. navigationsmallar. [3] Jag trodde att jag skulle bli av med dem genom att kryssa i rutan "Dölj inkluderingar". Men icke.

Finns något sätt att få se alla sidor som länkar till en artikel, utom de där länken ligger i en mall? --Hjordmån (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 14.25 (CEST)

Med Sök kan du leta efter artiklar som har länkar i wikitexten.

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 31) artiklar med wikitexten [[Svante Pääbo]].

-- Larske (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 14.57 (CEST)

Tack! Inte särskilt smidigt, måste jag säga. Hur ska man komma ihåg den där syntaxen. --Hjordmån (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 15.37 (CEST)

Är det inte meningen att rutan "Dölj inkluderingar" ska utföra just detta? Om inte: vad är den till för? --Hjordmån (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 17.02 (CEST)

Min spontana tanke var att den var för att leta upp länkar till mallar istället för transkluderingar, men om man tar "länkar hit" för en mall och klickar i rutan, så döljs bara texten "inkluderad som mall".

andejons (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 17.24 (CEST)

"Dölj inkluderingar" tar bort de sidor där texten är inkluderad eller transkluderad på en annan sida t.ex. som mall. På Wikipedia är den således mest användbar i Mallnamnrymden. Vanliga artiklar är sällan transkluderade.

@Andejons: Många mallar, till exempel alla navigeringsmallar, länkar till sig själva. Då försvinner inte sidan i alla fall. Thurs (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 18.27 (CEST)

Det finns inga regissörer!

Det är ett fenomen här på svwp som jag över huvud taget inte förstår mig på. Flera användare är engagerade i att kategorisera "svenska regissörer" efter ort samt århundrade då de varit verksamma, men som fullständigt struntar i det som är väsentligt: om de varit teater- eller filmregissörer, två väsensskilda verksamheter, trots att detta i nio fall av tio framgår antingen 1av artikeln eller källorna. De flesta regissörer (nio av tio) har inte varit verksamma som både teaterregissör och filmregissör. Det är två olika yrken med olika utbildning och olika villkor. Om en regissör regisserat teater eller film är det väsentliga att veta om en regissör. Men om denne föddes i Göteborg eller Stockholm är fullständigt oväsentligt och om hen varit verksam under 1900-talet eller 2000-talet är också tämligen ointressant när man inte känner till det väsentliga: vilken slags regissör det rör sig om. Det jag undrar är varför det ska vara så svårt att läsa artikeln eller källorna och ange vad för slags regissör det är fråga om när man ändå håller på och kategoriserar. Om man inte gör det så flyttar man bara problemet istället för att lösa det. Problemet är att kategorin svenska regissörer är för omfattande och att alla som sorterats in där inte ens regisserat någonting som helst, men det har varit väldigt populärt att skriva "och regissör" i uppräkningen av yrken. Skillnaden mellan teater- och filmregissörer är lika stor som mellan chaufförer, piloter och sjökaptener. Man framför fordon men av helt olika slag. Sen finns det också andra, mindre vanliga varianter av regissörer, men också dessa varianter framgår antingen av artikeln eller av källorna i de allra flesta fall. Man står sällan svarslös. /Ascilto (diskussion) 5 september 2022 kl. 22.14 (CEST)

Problemet är inte de kategorier som skapats, problemet är de som alltjämt saknas. Tostarpadius (diskussion) 5 september 2022 kl. 22.40 (CEST)

Ascilto har en viktig poäng. Jag tror att detta är viktigt för att kategoriseringen ska fungera på ett bra sätt. Jag har själv bidragit till detta problem och vill gärna vara med och lösa det.

Nu finns Kategori:Regissörer efter typ och jag undrar om det går att generera en lista med alla artiklar i Kategori:Regissörer som inte ingår i underkategorin Kategori:Regissörer efter typ. I så fall blir det en enkel sak att tillsammans kategorisera efter typ, så att åtminstone grunden är lagd. Vem kan tänkas veta hur man går tillväga?

Ascilto, är det alltså ett utbrett problem att personer som inte regisserat något ändå kallas regissörer? Då kan ju inte den uppgiften framgå av någon källa. Det måste i så fall vara okontroversiellt att ta bort påståendet och kategorin helt under arbetet med typkategoriseringen.

Tostarpadius, de kategorier som alltjämt saknas, syftar det på mer precisa kombinerade kategorier, som "Svenska teaterregissörer under 1900-talet"? Förbätterlig (diskussion) 6 september 2022 kl. 11.29 (CEST)

Som jag förstår det borde artikelkategorierna alltid utgå från regissörstyp, medan kategorirubriker som bara utgår från "regissör" enbart ska användas för att sortera typkategorier, aldrig enskilda artiklar. Som i Category:Directors. Förbätterlig (diskussion) 6 september 2022 kl. 11.58 (CEST)

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 331) artiklar i kategoriträdet Kategori:Regissörer som inte också ligger i kategoriträdet Kategori:Regissörer efter typ. En begränsning till artiklar som ligger i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön ingår också i urvalet för att endast få med personer och inte de 64 artiklar om till exempel filmer som ligger i kategorier som "Filmer i regi av N.N".

-- Larske (diskussion) 6 september 2022 kl. 12.00 (CEST)

Tack Larske! Förbätterlig (diskussion) 6 september 2022 kl. 13.58 (CEST)

Förbätterlig Tack för ett tillmötesgående inlägg! Jag skulle tro att ungefär var tionde - femtonde person som kallas regissör inte regisserat någonting alls. Vanligast är att dokumentärfilmare kallas regissörer och det beror nog på att Svensk Filmdatabas av någon outgrundlig anledning gör det. En regissör talar om för aktörer hur de ska agera, så arbetar inte en dokumentärfilmare som gör ett journalistiskt arbete och absolut inte får manipulera de medverkande. Hen skall framställa dem som de är av sig själva. Förutom dokumentärfilmare handlar det kanske om var tjugonde eller trettionde som inte går att källbelägga som regissörer. Det finns några amatörteaterledare, några egenproducerade fåfängeartiklar och några missförstånd av källor. En svårighet är att Svensk scendatabas bara sträcker sig tillbaka till 2001. Vet man vilken teater någon arbetat på kan man kolla i Teaterårsboken som sträcker sig från 2000 till 1982. Innan dess får man helt förlita sig på källor som nekrologer och biografiska handböcker som Vem är vem, som tyvärr kan vara vaga, såvida regissören ifråga inte varit verksam vid någon större teater med sitt arkiv på nätet. Två undantag är Teater i Göteborg och Teater i Stockholm där alla uppsättningar 1910-1970 är listade med uppgift om regissör. Jag har förstås full förståelse för att inte så många har tillgång till tryckt teaterdokumentation. Filmregissörer är lättare att identifiera. /Ascilto (diskussion) 6 september 2022 kl. 16.13 (CEST)

Att använda "regissörer" som ett samlingsbegrepp ser jag inget problem med, men jag instämmer i att det är angeläget att man också kategoriseras efter vilket medium man arbetat med. Kategorierna efter århundrade och ort bör aldrig vara huvudkategorier för en biografi. Tostarpadius (diskussion) 6 september 2022 kl. 16.32 (CEST)

För att förtydliga ytterligare: Det räcker med "Svenska filmregissörer" kompletterat med "Svenska regissörer under 1900-talet" och "Regissörer från Stockholm". Enbart de två sistnämnda är aldrig tillräckligt. Tostarpadius (diskussion) 6 september 2022 kl. 16.35 (CEST)

Ascilto, Tostarpadius, OK! På det stora hela verkar många fall vara enkla att åtgärda. Förbätterlig (diskussion) 6 september 2022 kl. 20.35 (CEST)

Ja, men de är just många. Tostarpadius (diskussion) 6 september 2022 kl. 20.41 (CEST)

Som jag påpekade på min diskussion, där filmkameran uppfinns och man börjar filma saknades från början helt regi. När man senare börjar använda sig av regi i filmer, som i fallet med Resan till månen lånar man helt och hållet sin metodik från teatern - Georges Méliès regisserade för övrigt först teater innan han började regissera film. Först efterhand utvecklar filmen en form av regi som skiljer sig från teaterns. Jag har inga som helst problem med att se film- och teaterregi som grenar av samma träd. Angående dokumentärfilmare, så menar jag nog att det är fel att säga att de inte ägnar sig åt regi. Jag läser i vår artikeln om regi: Regi är samordningen och kontrollen över tillverkningen av en film eller uppsättandet av en teaterpjäs eller annan scenisk konst. Det innefattar ju även klippning, ljussättning, kameravinklar med mera, sådant som knappast lämnas åt slumpen i en dokumentärfilm. Att en dokumentärfilmare absolut inte får manipulera de agerande ser jag nog som en sanning med modifikation. FBQ (diskussion) 7 september 2022 kl. 10.22 (CEST)

De är grenar av samma träd, så samlingsbegreppet har en funktion. Det har dock ett allmänintresse att snabbt kunna se vilket medium en person arbetat med. Har man varit verksam inom båda kan man givetvis ha bägge kategorierna. Tostarpadius (diskussion) 7 september 2022 kl. 12.28 (CEST)

Ja, och jag tror inte att kategoriseringen påverkas av hur man ser på den saken: alla regissörer som varianter av samma yrke eller som utövare av olika yrken. Typkategoriseringen blir inte mindre informativ eller relevant för det.

Dock är det förstås så att regissör ofta syftar på någontings ”skapare” i en mer allmän bemärkelse, så att man med regi alltså menar ledningen av arbetet med vilken typ av film eller föreställning som helst. Det ser jag inte som fel, särskilt med tanke på att t.ex. dokumentärfilmare och koreografer mycket väl kan ha en uttalad regissörsroll också i en striktare bemärkelse. (Fallet koreograf sammanfattas på ett bra sätt under Regissör#Dans.)

Men jag är tveksam till att kategorisera dessa som regissörer enbart för att deras yrken har en flytande gräns till regissörsrollen eller kan beskrivas i termer av regi. Kategori:Regissörer bör begränsas till yrken som kallas just regissörer i själva yrkesbeteckningen. Men, finns det vederhäftiga källor som nyanserar förhållandet mellan olika yrken/medier/format så kan detta utvecklas i exempelvis artikeln Regissör, något som ju redan påbörjats. Förbätterlig (diskussion) 7 september 2022 kl. 13.32 (CEST)

I fall det var oklart - jag har absolut inte motsatt mig någon uppdelning även om jag ser det som grenar av samma träd. Ännu vid mitten av 1900-talet var regissör normalt synonymt med teaterregissör. Om det handlade om film specificerades det särskilt eller så användes "filmare" eller "filmskapare". Idag har filmregissör helt slagit igenom, och har nog snarare blivit det man menar utan att specificera. FBQ (diskussion) 8 september 2022 kl. 07.35 (CEST)

Då förstår jag. Jag antog lite för mycket! Det låter som ett ämne som med fördel kan utvecklas i regissörsartikeln, även om det säkert kan vara svårt att hitta lämpliga källor. Förbätterlig (diskussion) 8 september 2022 kl. 10.20 (CEST)

Precis som FBQ påpekar finns det förstås dokumentärfilmsregissörer. Det är inte bara Svensk Filmdatabas som menar utan är ett självklart begrepp inom branschen. /Ariam (diskussion) 8 september 2022 kl. 21.19 (CEST)

Ascilto, eftersom du startat ett redigeringskrig i artikeln om Karin Ekberg skulle jag gärna höra dina tankar om att just dokumentärfilmsregissörer inte existerar. Det finns exempelvis utbildningar för dokumentärfilmsregi och många dokumentärfilmare kallar sig just regissörer. Regi handlar inte bara om att ge direktiv till skådespelare. /Ariam (diskussion) 16 september 2022 kl. 09.52 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘I SAOB specificeras det ytterligare med inre och yttre regi, d v s konstnärlig respektive teknisk regi. 90.235.72.240 16 september 2022 kl. 11.02 (CEST)

@Ariam: Varför räcker det inte med den mer specifika Kategori:Dokumentärfilmare? Den bör tillföras egna nationalitets- och sekelkategorier. Förbätterlig (diskussion) 16 september 2022 kl. 11.54 (CEST)

Förbätterlig, eftersom sekelkategorier i nuläget saknas för specifikt dokumentärfilmare försökte jag återinföra Kategori:Svenska regissörer under 2000-talet i Ekbergs artikel, men det tas ideligen bort av Ascilto med hänvisning till att hon inte är regissör, vilket hon ju förstås är. Jag misstänker att det är fler dokumentärfilmsregissörer som blivit berövade sekelkategorier och dylikt. /Ariam (diskussion) 16 september 2022 kl. 13.11 (CEST)

Ariam, nu är kategorin på plats. Jag såg på engelskspråkiga Wikipedia att Category:Documentary filmmakers har underkategorin Category:Documentary film directors. Det verkar vara en bättre metod, att nyansera dokumentärfilmarna i deras egen kategori. Hamnar de i regissörskategorier tycker jag att de försvinner lite. Förbätterlig (diskussion) 16 september 2022 kl. 13.55 (CEST)

Det är väl ändå den som börjar ogöra andras redigeringar som startar ett redigeringskrig. Dokumentärfilmare gör ett journalistiskt arbete. Många av dem jobbar med både film och radio men det är ingen som kallar dokumentärmakare inom radiomediet för regissörer. En dokumentärfilm är ett slags reportage eller ett personporträtt för filmmediet. Dokumentärfilmaren har alltså mycket gemensamt med skrivande journalister som jobbar med reportage eller personporträtt. Att göra ett reportage eller ett personporträtt för film, radio eller tryck är samma slags arbete men med olika verktyg. Det handlar om att komma människor eller verkligheter nära, det finns inget fiktivt i det. Regissörer sysslar med fiktion, dokumentärfilmare med verkligheten. Ju mer man försöker baka in i regibegreppet desto mer tunnas begreppet ut. Vår uppgift som uppslagsverksmakare är istället att definiera och särskilja olika begrepp, inte att blanda samman dem. Det är på inget sätt sämre att vara dokumentärfilmare än att vara regissör, det är bara olika yrkesroller. Om det är indelningen i sekel som är problemet så har Förbätterlig skapat en smidig lösning på det. /Ascilto (diskussion) 16 september 2022 kl. 15.57 (CEST)

Jag tror ändå att det finns anledning att nyansera dokumentärfilmarbegreppet en aning. Samtidigt håller jag helt med om att dokumentärfilmare inte ska sorteras in i regissörskategorierna. Det ligger inte i någons intresse, oavsett synsätt.

För ändamålet har jag skapat Kategori:Dokumentärfilmsregissörer och lagt in exemplet Sarah Polley, vars dokumentär Stories We Tell är synnerligen regisserad. Du har helt klart en poäng, Ascilto, men din begreppspurism går för långt och dina demonstrativa redigeringar kommer inte att leda någonvart. Förbätterlig (diskussion) 16 september 2022 kl. 16.49 (CEST)

@Ascilto: Du ska diskutera med oss andra och inte agera på eget bevåg. Ditt synsätt har inte ett så pass utbrett stöd att du kan omsätta det i praktiken utan vidare. Du vet bättre än såhär. Förbätterlig (diskussion) 16 september 2022 kl. 16.53 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Om du väljer att kalla min hållning för begreppspurism så ska du lägga fram argument till stöd för det påståendet, inte bara slänga ur dig invektiv. Om ett begrepp skall "nyanseras", så behöver även ett sådant påstående underbyggas med sakliga argument. Att kalla just mina redigeringar för demonstrativa är ett övertramp. De är inte mer demonstrativa än dina och Ariams. Låt oss hålla den här diskussionen saklig och anständig och inte fara ut i anklagelser. /Ascilto (diskussion) 16 september 2022 kl. 16.58 (CEST)

Jag har försökt vara tillmötesgående ända sedan du tog upp problemet med överfulla regissörskategorier på min diskussionssida i våras. Det är fortfarande det problemet jag vill lösa, men det kommer inte att lösas på exakt det sätt du vill. Det är en lönlös kamp att kategoriskt hålla isär begreppen och det saknar även stöd hos andra användare, för det talas visst om regi i bransch-/dokumentärsammanhang, vad du än tycker om den saken. När folk är av en annan uppfattning än du, har du inget annat val än att lyssna på dem. Att bara upprepa sig och tära på folks tålamod hjälper lika lite som att "lämna" Wikipedia och skylla på mobben. Förbätterlig (diskussion) 16 september 2022 kl. 17.28 (CEST)

För mig är saken mycket enkel. Vi bör - med ett påstått citat av Gunnar Sträng - kunna ta stöd av "inhemsk adekvat vokabulär", så som den används i relevanta sammanhang. I detta fall finns det ingen anledning att underkänna att Filminstitutets Svensk filmdatabas (som nämns ovan) använder begreppet regissör även när det gäller dokumentärfilmer. Där står t ex Stefan Jarl angiven som regissör för den uppmärksammade trilogin om Kenta och Stoffe (De kallar oss mods, mfl). SFI bör veta. För mig räcker det därför som en bekräftelse, att regissör kan vara en relevant beteckning för den som gör dokumentärfilmer. Janders (diskussion) 16 september 2022 kl. 17.47 (CEST)

@Förbätterlig: Istället för att underbygga dina påståenden med saklig argumentation väljer du att mästra mig. Du berör inte sakfrågan överhuvudtaget. När argumenten tryter så går du till personangrepp. Osmakligt. Det var inte vad jag väntade mig när jag vädjade om att hålla diskussionen på en saklig och anständig nivå. Personangrepp är blockeringsgrundande, men jag har aldrig diskuterat via BOÅ. Om du hade läst mina inlägg innantill hade du lätt kunnat konstatera att jag inte upprepar mig utan att jag utvecklar min argumentation: Först skrev jag att regissörer instruerar aktörer medan dokumentärfilmare skildrar människor som de är, sedan skrev jag att regissörer sysslar med fiktion medan dokumentärfilmare sysslar med verkligheten. Det är viktiga distinktioner, men ingen diskussionsdeltagare har bemött denna centrala argumentation. Därutöver har jag försökt föra en principiell diskussion om vikten av att hålla isär olika begrepp, vilket tyvärr bara bemötts med invektivet "purism". Man kan också se det så här: Om en person söker upplysningar om en dokumentärfilmare, hittar den personen vad hen söker fortast genom att leta bland regissörer eller bland dokumentärfilmare? Det finns alltså ingen nytta med att sortera in dokumentärfilmare bland regissörer, det rör bara till det. Jag efterlyser även ur denna aspekt sakligt bemötande. Den här diskussionen står mellan generalister som främst ägnar sig åt att sortera kategorier och användare med dokumenterat ägnat sig åt kultur och media. Jag har jobbat nära olika slags regissörer och dokumentärmakare inom film och radio, varav flertalet har artiklar på svwp. Ingen dokumentärmakare jag känner skulle kalla sig regissör, eftersom det skulle skada trovärdigheten. Men jag är tyvärr alltför medveten om att sakkunskap och erfarenhet alldeles för ofta väger lätt på svwp. /Ascilto (diskussion) 17 september 2022 kl. 11.38 (CEST)

Oavsett vad vi tycker i frågan så kan vi inte hävda att begreppen dokumentärsfilmsregissör och dokumentärfilmsregi inte existerar eller är marginellt - och vi ska faktiskt hålla oss till vad våra källor anger och inte hitta på egna klassificeringar. Institutet för framtidsstudier presenterar Staffan Julén som dokumentärfilmsregissör, Föreningen Sveriges Filmfotografer skriver att Jannik Splidsboel är verksam som dokumentärfilmsregissör, så även filmbransch.se, Oberoende Filmares Förbund presenterar både en av sina styrelseledamöter samt en suppleant som bland annat dokumentärfilmsregissörer, Aftonbladet omnämner två personer både som dokumentärfilmare och enbart regissörer och skriver bland annat följande i en artikel "Bland de flera hundra nya invalda i den amerikanska filmakademin finns en kvartett svenska långfilmsregissörer, däribland regissörerna Kasper Collin och Göran Hugo OIsson som väljs in i dokumentärfilmssektionen", GAPF presenterar Nahid Persson som dokumentärfilmsregissör, dokumentärfilmen Förvaret presenteras som "regisserad av", Konstepidemin presenterar Carl Javér som dokumentärfilmsregissör, Skurups Folkhögskola har lärare i dokumentärfilmsregi och Aalto-universitetet inleder beskrivningen av en av sina utbildningar med meningen "Kandidatstudierna i dokumentärfilm syftar till att utbilda visionära dokumentärfilmsregissörer". Det här är enbart de allra första träffarna jag får upp vid en snabb sökning på begreppet. //Vätte (diskussion) 17 september 2022 kl. 13.26 (CEST)

När man googlar får man belägg för att ett ord används, men man får inte veta något om i vilken bemärkelse ordet används. Google säger inget om att ord kan ha olika betydelser. Enligt SAOB & SAOL kan regi både avse konstnärlig ledning liksom ledning i största allmänhet. Man talar ofta om att den och den restaurangen drivs i NN:s regi och numera talar man t.o.m. om matteater. Med den logik som förts fram i den här diskussionen skall vi även kategorisera köksmästare och restaurangidkare som regissörer. Jag säger härmed inte att dokumentärfilmer inte kan vara konstnärliga. Det är de ofta. Men även i tidningsreportage och -personporträtt finns ofta ett stort mått av konstnärlighet. Det finns olika slags dokumentärfilmare, det finns de som leder stora team med fotografer och ljudtekniker etc och det finns de som arbetar ensamma med handkamera. Dessa leder över huvud taget inga medarbetare. Utifrån de källor vi har att tillgå, Svensk Filmdatabas och Imdb, är det väldigt svårt att avgöra till vilken kategori en viss dokumentärfilmare tillhör. Radiodokumentärmakare gör samma jobb som dokumentärfilmare, men utan kamera. Hittills är det ingen som framfört att också de ska kategoriseras som regissörer. Jag vill återvända till frågan om att kategoriseringen skall göra nyttan att underlätta för den som söker på Wikipedia. Men ingen har talat om vilken nytta det skulle göra att kategorisera dokumentärfilmare som regissörer. Söker man en dokumentärfilmare så är det mest logiskt att söka bland just dokumentärfilmare. Det är heller ingen som sagt varför det är så viktigt att kategorisera dokumentärfilmare. Vad är det för fel med att vara just dokumentärfilmare? Duger inte det? /Ascilto (diskussion) 18 september 2022 kl. 13.03 (CEST)

Det kan nog gå bra att kategorisera som Dokumentärfilmare. Diskssionen handlar dock mer om i vilken mån som vi ska utgå från att "det inte finns några regissörer" och att det i så fall även gäller att det inte finns några "dokumentärfilmsregissörer". Verkligheten – så som den kommer till uttryck i vanligt (verifierat) språkbruk – ger dig inte rätt i den uppfattningen. Janders (diskussion) 18 september 2022 kl. 17.44 (CEST)

Varför ger mig "verkligheten" inte rätt? Vilken "verklighet"? Jag önskar mindre av simpla påståenden i diskussionen och fler motiveringar och sakligt underbyggd argumentation. /Ascilto (diskussion) 18 september 2022 kl. 18.34 (CEST)

Verkligheten kan studeras genom att ta reda på om och hur ordet används i olika sammanhang. Det är just en av de saker som definierar ett språk: Hur används orden? Ibland finns det flera svar, som alla i någon mening kan vara "rätt". Jag och flera andra har gett exempel på aktivt språkbruk som stöder vår uppfattning. Det är ingen "simpel argumentation". Du kan få underkänna detta språkbruk om du vill, men det och din envishet innebär inte att din tolkning är den rätta. Janders (diskussion) 18 september 2022 kl. 19.38 (CEST)

Ascilto, du har redan fått många exempel på att regissörer även kan syssla med dokumentärfilm. Du skriver att "Vår uppgift som uppslagsverksmakare är att definiera och särskilja olika begrepp, inte att blanda samman dem". Men det är inte upp till oss att särskilja begrepp om verkligheten inte ser ut på det viset. /Ariam (diskussion) 18 september 2022 kl. 21.20 (CEST)

Är det ingen som läser innantill? Jag har inte beklagat mig över "simpel argumentation" utan över simpla påståenden som inte är underbyggda med just argumentation och belägg. Ett påstående är inte värt någonting om det inte är underbyggt med belägg. Den ende som kommit med belägg är Vätte som googlade om att regi kan kombineras med dokumentärfilm. Men det faller som sagt på att regi har två betydelser och kan betyda ledning i största allmänhet samt på att det finns olika slags dokumentärfilmare och att de källor vi har tillgång till inte på något entydigt sätt talar om vilken slags artikeln handlar om. Det är så verkligheten ser ut. Återigen. När argumenten tryter så slår diskussionen över från sak till person. /Ascilto (diskussion) 22 september 2022 kl. 10.36 (CEST)

@Ascilto: Jag beklagar att jag citerade dig fel och ber om ursäkt. I sak har jag dock inte ändrat mening. Janders (diskussion) 22 september 2022 kl. 13.28 (CEST)

@Ascilto: Du avfärdar den googling som Vätte gjorde med att

• "När man googlar får man belägg för att ett ord används, men man får inte veta något om i vilken bemärkelse ordet används."
• "Jag har jobbat nära olika slags regissörer och dokumentärmakare inom film och radio, varav flertalet har artiklar på svwp. Ingen dokumentärmakare jag känner skulle kalla sig regissör, eftersom det skulle skada trovärdigheten."
• "Men jag är tyvärr alltför medveten om att sakkunskap och erfarenhet alldeles för ofta väger lätt på svwp."

Det vore intressant att veta vad du anser om följande påståenden av en professor i dokumentärfilm, Erik Gandini, och vad du anser om dennes trovärdighet, sakkunskap och erfarenhet:

• "Sedan 1993 har jag regisserat dokumentärfilm och sedan 2016 undervisar jag på StDH, kandidater i dokumentärfilm och master i dokumentärt berättande."
• "Jag har de senaste decennierna följt med entusiasm hur dokumentärfilm utvecklats. Från en genre som led av styrning uppifrån, ständigt utsatt för diskussioner om hur dokumentärfilm borde göras, hur den borde se ut för att förhålla sig korrekt till verkligheten så är den som genre idag är en fullvärdig och respekterad konstform. Dokumentärfilm utgår från verkligheten, verkliga människor, verkliga historier men blir som mest intressant när regissören uttrycker sig filmiskt med ett personligt språk, erbjuder sin alldeles egna blick på sitt material. Det har kallats Verklighet genom temperament."

Det verkar som om Gandini och du har olika syn på vilka friheter man har när man gör en dokumentärfilm och om det finns något som med rätta kan benämnas dokumentärfilmsregissör.

-- Larske (diskussion) 22 september 2022 kl. 13.01 (CEST)

Jag har flera gånger skrivit att dokumentärfilmer mycket väl kan vara konstnärliga - det är de t.o.m. oftast - och att dokumentärfilmare kan leda team, dock inte aktörer, men att många dokumentärfilmare arbetar ensamma med handkamera. Oftast går det dock inte utifrån våra källor att få bekräftat vilken kategori en viss dokumentärfilmare hör till. Dokumentärmakare i radio arbetar på samma sätt som dokumentärfilmare, men med enbart mikrofon och utan kamera, vilken slag regissörer skulle då dessa vara? Den frågan undviker alla att svara på. Nu är radiodokumentärmakare kategoriserade som journalister. Det är inte bara dokumentärmakare som är konstnärliga i sitt uttryck. Journalister som skriver reportage är ofta litterära i sitt uttryck, men det är ingen som har föreslagit att journalister som skriver reportage skall kategoriseras som författare. Kategorier är fyrkantiga redskap som inte tar hänsyn till nyanser och då är det enklast att hålla isär olika kategorier. Om allt blandas samman utifrån sina nyanser blir kategoriträden till slut meningslösa. Ursäkta att det tog lång tid att svara, men jag har egentligen ingen tid för Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 18.36 (CEST)

Jag får erkänna att jag inte riktigt förstår vad du menar. Har vi källa på att en dokumentärfilmare även varit regissör så kan vederbörande kategoriseras som dokumentärfilmsregissör, annars inte. För övrigt är journalister redan en underkategori till författare i vårt kategoriträd. /Ariam (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 21.08 (CEST)

Det besvarar inte direkt Larskes inlägg. Förbätterlig (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 22.05 (CEST)

Jag är helt emot att journalister kategoriseras som författare. Det är ännu värre än att kategorisera dokumentärfilmare som regissörer. Dokumentärfilmarna är nu kategoriserade som Personer inom svensk film, vilket borde göra alla nöjda, eftersom det finns dokumentärfilmare som leder team, men aldrig regisserar aktörer, och dokumentärfilmare som jobbar ensamma med handkamera och de källor vi har tillgång till är oftast inte tydliga med till vilken kategori en enskild dokumentärfilmare hör. Att dokumentärfilmer oftast har konstnärliga inslag gör inte heller dokumentärfilmarna till regissörer, lika väl som journalister som skriver reportage med konstnärliga inslag inte är författare. Dokumentärfilmarna är också såpass många att de mycket väl kan delkategoriseras efter ort och efter verksamhetssekel. Om kategoriträdet skall ändras på något sätt så behövs i första hand kategorin dokumentärmakare så att även radiodokumentärmakare inte bara kategoriseras som journalister utan jämställs med de som jobbar med film. /Ascilto (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 17.16 (CEST)

Frågan gäller både vad som är en lämplig kategorisering i WP:s (i mitt tycke) alltför fragmenterande och stelbenta klassificering av människors verksamheter, samt vilka beteckningar som kan appliceras på olika yrkesutövare. För mig är det helt ok att dokumentärfilmare inte nödvändigtvis kategoriseras som någon form av regissör. Men i sakfrågan – om de utövar ett regissörsyrke – tycker jag att det inte finns några större problem. Att utöva regi innebär inte enbart att instruera skådespelare. Regiuppdraget är betydligt bredare än så. Regissören leder och har ansvar för arbetet med att utforma en konstnärlig produkt, t ex som film eller radioteater eller -dokumentär. Gränserna till andra yrkesbeteckningar är flytande och ofta överlappande. Det är f ö ett förhållande som även gäller i gränslandet mellan journalist och författare. En journalist kan mycket väl vara författare till en text i en tidskrift, en reportagebok eller ett filmmanus. Min poäng är alltså att vi inte bör vara alltför angelägna att kategorisera på sådant sätt att vi tappar nyanserna. Janders (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 19.29 (CEST)

Bilder till artiklar

För ett tag sedan skapade jag artikeln Plutos födelsedagsskiva inklusive dess diskussionssida, där jag ställde frågan om en relaterad bild till artikelsubjektet (filmen) skulle vara passande. Hittills är det bara jag som skrivit där så jag ställer frågan igen - här, skulle relaterade bilder till den ovan nämnda artikeln eller flera andra artiklar om Disneys kortfilmer (som saknar bilder) som jag (och andra förstås) skapat vara passande? Till den artikel jag nämnde ovan finns det relaterade bilder på både engelska och italienska Wikipedia, men tyvärr är dessa bilder upphovsrättsskyddade och kan bara användas på sina respektive WP-sidor. Detta är även fallet med flera andra artiklar såsom Jättens överman [4] eller Musse Pigg på varieté [5]. Sedan är ju i och för sig nästan allt material av Disney starkt upphovsrättsskyddat, så det kan ju spela en roll. Om det skulle vara passande med relaterade bilder, finns det något enkelt sätt att skapa dessa här på svenska wikipedia? Detta är dock inget krav, bara ett förslag. Tacksam för svar! Colapojken (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 20.39 (CEST)

Wikipedia är och ska vara fritt, så vi kan inte använda upphovsrättsskyddade bilder. /ℇsquilo 4 oktober 2022 kl. 21.06 (CEST)

Eftersom bilderna är upphovsrättsskyddade så är de inte passande. Engelskspråkiga Wikipedia, och kanske italienskspråkiga, så, tillämpar "fair use". Ungefär: Man struntar i upphovsrätten eftersom "den drabbade" förmodligen inte känner sig drabbad när bilden ligger på Wikipedia. Wikimedia Commons och de flesta Wikipedior, inklusive den svenskspåkiga Wikipedia har valt att allt innehåll sak vara fritt. Detta diskuterades alldeles nyss, Bokomslag för finlandssvenska verk på svenskspråkiga Wikipedia, och konsensus var tydlig.--LittleGun (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 21.19 (CEST)

@Esquilo: och @LittleGun: Jag menade naturligtvis inte att vi ska använda upphovsrättsskyddade bilder, det jag dock menade var om det gick att ta fram bilder från filmerna eller bilder relaterade till filmerna och att dessa kan bli Public Domain-verk. På italienska Wikipedia finns flertal artiklar om Disneys kortfilmer och Looney Tunes-kortfilmer där en skärmdump från filmen i form av titelbilden eller vilken scen som helst används, vissa är i Public Domain som Musse Piggs rival eller Musse Pigg flyttar medan vissa som de jag nämnde innan är upphovsrättsskyddade. Detta var dock bara ett förslag och inget krav, men tack för båda svaren! Colapojken (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 23.32 (CEST)

Jag tror att man i detta fall lutar sig mot citaträtten. Enligt svensk upphovsrättslagstiftning och dess tillämpning finns dock ingen citaträtt för bilder. Sedan är jag i och för sig osäker på om svensk lagstiftning verkligen är tillämplig i just detta fall. Jag tycker dock det är bra att man i svwiki har dragit en tydlig gräns så att endast fria bilder får publiceras. Då finns det inget utrymme för olika tolkningar och ingen tvekan om huruvida materialet på Wikipedia kan användas i andra sammanhang. Handen på hjärtat, hur många av oss medarbetare i svwiki är väl inlästa på amerikansk upphovsrätt? Stigfinnare (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 23.42 (CEST)

Det är just därför jag tycker att vi bör tillåta lokal uppladdning av bilder som är fria i Sverige enligt svensk upphovsrättslag. Och nej, det finns ingen citaträtt för bilder i Sverige. Däremot finns det citaträtt för filmer, så det är (enligt juristerna på Lawline) tillåtet attanväbda stillbilder för att citera en film. /ℇsquilo 5 oktober 2022 kl. 08.23 (CEST)

@Esquilo:, vad jag tolkar det som finns det citaträtt för filmer i Sverige. Går det alltså att ladda upp en skärmdump ur en film på Commons så att den kan endast anpassas på sv.wiki eller kan anpassas i samtliga wikis (Public Domain)? Colapojken (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 15.18 (CEST)

Nej. Wikimedia Commons har bara fria bilder. Du kan inte ladda upp filer på Wikimedia Commons som bara "är anpassad för sv.wiki".

Bilder som finns på Wikimedia Commons kan du lägga till i svenskspråkiga artiklar. De ska vara tillräckligt fria, annars kommer de raderas på commons och därmed på sv.wiki.

Att ladda upp skärmdumpar från filmer till Wikimedia Commons går normalt inte. De exempel du visar innehåller i stort sätt bara text, säkert därför de fått vara kvar: "inte tillräcklig verkshöjd".

Exakt vilken skärmdump du kan ladda upp vet jag tyvärr inte. Att ladda upp "bara anpassad för sv.wiki" innebär att ladda upp lokalt. Det vill jag påstå blev nej i den ovan länkade diskussionen, även om esquilo tycker det är synd. LittleGun (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 17.15 (CEST)

Flera av de stillbilder från vissa äldre filmer som finns på commons är sådana som av olika orsaker fallit i public domain. För vissa amerikanska filmer från 1940 och 1950 talen så omfattas i regel inte originaltrailers av upphovsrätt då dessa inte finns registrerade som separata verk, vilket då krävdes, från ursprungsverket i kongressbibliotekets upphovsrättsdatabas. Ricjac 6 oktober 2022 kl. 10.47 (CEST)

Nu är det ju såklart skillnad på svensk och italiensk lagstiftning, men jag undrar hur det har tillkommit ett antal stillbilder från Disneys kortfilmer som bara kan användas på italienska WP och ett annat antal som kan användas överallt. Musse Pigg flyttar har en bild från filmen och den bilden är i Public Domain, medan Jättens överman har en bild som bara får användas på italienska WP, och ändå är båda bilderna är tagna av samma användare på itwp (OswaldLR). Colapojken (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 16.26 (CEST)

Musse Pigg flyttar-bilden är föremål för raderingsbegäran. Många bilder laddas upp och raderas, pga. att uppladdaren missuppfattat reglementet. Paracel63 (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 15.21 (CEST)

Oj! @Paracel63:, när hände detta och hur många och vilka av användarens bilder har blivit anmälda till radering? Det kan handla om några bilder relaterade till ett antal av mina skapade filmartiklar, så att jag vet vilka bilder som kan raderas från artiklarna i förtid. Colapojken (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 18.53 (CEST)

Användaren har laddat upp många bilder. På diskussionssidan syns ett antal diskussioner runt raderingsproblematik. Titta inte minst på rubriken längst ner.--Paracel63 (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 12.24 (CEST)

Utvärdering av Veckans tävling: Svenskfinland 1

Tack för deltagandet, @bbx, Nalle&Lisa, Paracel63, Robertsilen, Sabelöga:! Vad tyckte ni och alla andra om tävlingen? Svara gärna lite kort på diskussionssidan hos Projekt Fredrika. Per W (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 22.59 (CEST)

Kategori:Lokala politiska partier i Sverige

I dag finns 311 artiklar om lokala politiska partier i Kategori:Lokala politiska partier i Sverige. Skulle det kunna vara rimligt att dela upp den i två underkategorier, förslagsvis i aktiva och nedlagda?NnieAndersson (diskussion) 27 september 2022 kl. 11.25 (CEST)

Vissa nedlagda lokala partier ligger nu i Kategori:Historiska politiska partier i Sverige. Det kan ju vara en idé att skapa t.ex. Kategori:Historiska lokala politiska partier i Sverige. En särskild kategori för aktiva behövs nog inte, men någon geografisk indelning kanske? / JohanahoJ (diskussion) 27 september 2022 kl. 11.45 (CEST)

Tänker främst som nu, att jag skulle vilja gå igenom och uppdatera. Då hade det varit smidigt att kunna hitta alla aktiva på samma ställe.NnieAndersson (diskussion) 27 september 2022 kl. 11.53 (CEST)

@NnieAndersson Om alla nedlagda läggs till kategorin för historiska/nedlagda partier, så är väl resten aktiva, eller pratar vi om olika aktivitetsnivåer bland existerande partier? /JohanahoJ (diskussion) 27 september 2022 kl. 12.08 (CEST)

JohanahoJ Förvisso, men de ligger ju ändå i båda kategorierna. Så man måste ändå gå in manuellt i varje för att se det. Det hade varit enklare om det fanns en särskild kategori för de partier som fortfarande är aktiva så att man fick en sådan lista direkt. Förvisso kan man ju göra Lista över aktiva lokala politiska partier, men då kanske Lista över politiska partier i Sverige räcker. Helt klart är att många av de artiklarna skulle behöva uppdateras och det vore bra om man gjorde det lärt att hitta dom.NnieAndersson (diskussion) 27 september 2022 kl. 13.51 (CEST)

De som flyttas till en underkategori för nedlagda/historiska partier ska inte ligga kvar som enstaka artiklar i Kategori:Lokala politiska partier i Sverige. /JohanahoJ (diskussion) 27 september 2022 kl. 14.24 (CEST)

Aha, nu är jag med på vad du menar. Ditt resonemang låter väldigt vettigt.NnieAndersson (diskussion) 27 september 2022 kl. 15.48 (CEST)

En geografisk uppdelning efter län borde vara lätt att fixa, lokala partier är ju geografiskt avgränsade. Det är nog svårare att hitta information om de är aktiva eller inte (det är inte säkert att de t.ex. har en webbsida och även ett parti som inte vunnit mandat i senaste valet kan vara aktivt samtidigt som de kan finnas med i olika register utan att ha någon verksamhet). Gunnar Larsson (diskussion) 27 september 2022 kl. 12.05 (CEST)

Är partierna aktiva så bör de anmält sig till Valmyndigheten, anmälda partier till kommunvalen finns här. Thoasp (diskussion) 27 september 2022 kl. 18.18 (CEST)

Ber om ursäkt för halvt off topic, men jag har noterat att partiet Utvecklingspartiet Demokraterna kommit in i Uppsala Kommunfullmäktige och verkar just nu ha vågmästarställning. Partiet får nu uppmärksamhet och lär kommande vecka få ännu mer Uppmärksamhet och en hel del googlingar så om nån vill skriva artikeln vore det ju bra. (Vet inte om det är lämpligt att jag gör det då jag är lite kommunpolitiskt aktiv.) 90.143.138.171 8 oktober 2022 kl. 23.32 (CEST)

Artiklar över 2000 byte

På Wikipedia:Månadens artiklar står följande textsnutt: "Endast 15 procent av svenskspråkiga Wikipedias artiklar hade mars 2015 över 2 000 byte artikeltext, vilket var lågt jämfört med många av Wikipedias andra språkversioner". Vet någon möjligen var man hittar hur den statistiken ser ut idag?NnieAndersson (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 22.27 (CEST)

Här kan man hitta den gamla statistiken, och som synes tar den slut i mars 2015. Jag vet inte om det finns någon publicerad liknande ny statistik. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 oktober 2022 kl. 14.10 (CEST)

Ställde en Quarry-fråga - det tar < 1 sekund att köra en fråga. 60% av våra artiklar är större än 2000 byte, men då inkluderas all källtext på sidan, även t ex kategorier. Ökar vi tröskeln till 4000 byte så är 19,6% av artiklarna som kommer över den gränsen. Körningen gjord på alla sidor i artikel-namnrymden förutom omdirigeringar. Kitayama (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 14.41 (CEST)

Ja men se där. Tack Kitayama.NnieAndersson (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 16.09 (CEST)

Här är ett frekvensdiagram över olika storleksintervall (endast sidor i huvudnamnrymden som inte är omdirigeringar ingår):

De 2 554 251 artiklarna i svenskspråkiga Wikipedia (7 oktober 2022 klockan 13) fördelade efter storlek

Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

--Larske (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 09.23 (CEST)

Det där är jätteintressant. Går det att det där att köra mot hur många artiklar som är stubbartiklar?NnieAndersson (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 09.49 (CEST)

@NnieAndersson, då jag håller på med ett projekt att avskaffa stubbmärkningen, men samtidigt kontrollera alla artiklar (och fixa småfel) innan jag tar bort stubben så går det långsamt nedåt med stubbarna. Här har du info om det projektet. När mitt projekt började fanns det ca 144 000 stubbar som inte var Lsj djur och växter (de var 1 231 334 st). Nu är den största stubben 3168 bytes stor (och sporadiskt ökar den största till ibland flera tusen bytes mer då användare utökar artiklar men glömmer ta bort stubben), och det finns 69 870 stubbar kvar.

Det är 10508 st som är över 2000 bytes, resten är då mindre (59 362 st). Det är 821 st som är över 3000, så jag bör hinna få bort dem till början av nästa månad. mvh Adville (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 10.49 (CEST)

Heja, bra kämpat där Adville!NnieAndersson (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 10.55 (CEST)

En tabell med artikelstorlekarna (för en liten stund sedan) för samtliga sidor i Kategori:Alla stubbar finns här i Sandlådan. Med hjälp av kolumnen "Andel (ackumulerad)" kan man se att medianstorleken är 1 020 bytes.

-- Larske (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 12.39 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Och här är ett histogram liknade det ovan:

De 69 856 artiklarna i Kategori:Alla stubbar (8 oktober 2022 klockan 12) fördelade efter storlek

Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

--Larske (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 12.56 (CEST)

Utan att ha tittat igenom innehållet i artiklarna så kan en ju dra slutsatsen, utifrån din sammanställning Larske att Advilles projekt är välbehövligt. Många artiklar i kategorin förefaller trots allt vara hyfsat långa.NnieAndersson (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 13.33 (CEST)

Input: När artiklar av denna storlek inte kan bli mycket större

Hej alla! Jag gör en liten "input" här om hur gemenskapen ser på stubbar i allmänhet. Exempelvis mitt tillägg igår om istid (sportterm) gjorde att jag tog bort stubbmallen efteråt. Var jag för snabb? När man kommer till ett läge då det inte finns så mycket mer att tillägga i en artikel, men bara uppnår omkring 1000 bytes, behöver väl inte innebära att den förblir stubbartikel...? /Mvh Vostok (disk.) 9 oktober 2022 kl. 13.05 (CEST)

Undrar om du inte ska bryta ut den frågan till en egen rubrik Vostok.NnieAndersson (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 13.13 (CEST)

 Fixat /Mvh Vostok (disk.) 9 oktober 2022 kl. 13.17 (CEST)

Vi har blivit mindre krävande för att "avstubba", så egentligen behövdes inte dina tillägg för att avstubba ens, enligt min ringa åsikt. LittleGun (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 13.21 (CEST)

Håller helt med LittleGun här. Det kanske finns mer att skriva, men det är ju inte skäl att behålla en stubbmall. Då skulle alla artiklar bli stubbmärkta. Sedan tror jag inte man ska låsa sig allt för mycket vid antalet bytes.NnieAndersson (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 13.25 (CEST)

Som du ser ovan jobbar jag mycket med avstubbning. Gemenskapen kom fram till att vi skulle bö3ja avstubba av just den anledningen du frågar. Har man lagt till info så att det viktigaste framgår så är det ju en hållbar artikel. Alla artiklar kan sedan utökas mer eller mindre, men alla kan inte bli utmärkta artiklar. Substubbar är en annan sak, och där tycker jag att skaparen måste lägga in mer annars bör de raderas eller flyttas till undersida hos skaparen, för artiklarna skall bära när de skapas. Som undersida kan de fixas till och sedan flyttas ut igen. Adville (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 14.08 (CEST)

 Gillar /Mvh Vostok (disk.) 9 oktober 2022 kl. 14.58 (CEST)

Wikipedia:Projekt mallstandardisering/Mallhjälp

Den här hjälpsidan har inte uppdaterats på länge, så jag lägger en blänkare här om att det finns önskemål där. LittleGun (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 12.37 (CEST)

Lista skivinspelningar

Som bekant har jag ihärdigt arbetat med artiklar om finska grammofonartister, ett projekt som börjar lida mot sitt slut. Emellertid vill jag lyfta frågan om huruvida listorna och tabellerna med grammofoninspelningar i artiklarna bör behållas eller ej. Låt mig ge en kort bakgrund till bevekelsegrunden för att tabellera dem. För några år sedan hade Suomen Äänitearkisto en sida där alla finska grammofoninspelningar (i princip) som gjorts fram till 1990-talet listades med titlar, artister, ackompanjatörer, datum, serienummer etc. Den sidan använde jag flitigt till artiklarna. Numera är sidan avvecklad och ersatt med ett betydligt sämre och inkomplett format. Detta gör att diskografierna i artiklarna är tämligen unika och utmanas bara av söktjänsten Fono.fi, driven av Yle. Så här kan ett uppslag på Fono.fi se ut. Av estetiska skäl har jag nu omprövat min tidigare åsikt och är kritisk till diskografierna, särskilt i kortare artiklar. Så här ser diskografierna ut i idealfallet och så här i skräckscenariot. I flera fall vill jag avlägsna tabellerna, men inser att det vore en så pass omfattande åtgärd med borttagande av tusentals tecken, att jag gärna vill veta gemenskapens allmänna åsikt om diskografier i biografier. Lantgård (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 17.07 (CEST)

För mig är det inget skräckscenario. Jag förespråkar att samtliga bibehålls, alternativt att de mer omfattande bryts ut till självständiga artiklar i likhet med en del kompositörers verkförteckningar. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 17.43 (CEST)

Som @Tostarpadius. Det är väl jättebra man kan hitta allt så? Se bara vilket jobb yger gjorde med socknarna, så de är mer kompletta än andra uppslagsverk. Du har gjort samma sak med dessa artiklar. Var stolt istället, för det är beröm du skall ha, @Lantgård. Mvh Adville (diskussion) 8 oktober 2022 kl. 18.17 (CEST)

Jag uppfattade inte alls Iivari Kainulainen som något skräckscenario, ca 50/50 artikel o diskografi stör inte mig, vad jag förstår är det inspelningar där IK är huvudartist/solist. Det kan bli annorlunda med uppräkningar av, säg, alla debattartiklar för en debattör, eller all medverkan för en studiomusiker, eller alla vetenskapliga artiklar för forskare med stor publicering, men även då kan man kanske lösa det med länkar till bibliografi/diskografi, eller en kollapsad tabell. Så har jag gjort i "mina" artiklar om Jerry Scheff, en "studioräv" som medverkat på väldigt många skivor, eller Omar Makram som skrivit många debattartiklar. Jag menar att diskografi/bibliografi och liknande för många personer är info som "talar för sig själv" för inriktning, omfattning och betydelse hos vederbörande. Det finns plats, men man kan diskutera disposition (inkluderat i artikel, separat verkslista, länk till externa förteckningar, kollapsade tabeller). / Anhn ✎ 9 oktober 2022 kl. 22.14 (CEST)

@Adville: Tack för de orden, och tack för era råd. Mycket bra idé @Anhn: om hopfällbara tabeller, sådana hade jag inte ens övervägt. Det kan sannerligen tillämpbart med somliga veteraner. Lantgård (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 02.47 (CEST)

Substubbars vara eller inte vara

Jag har nu jobbat bort alla substubbar, så den kategorin är nu tom. (Inte raderat utan lagt till info och källor) Jag tycker att den kategorin inte borde användas, utan i undantagsfall. Skapas en ny artikel som är av substubb-typ bör den flyttas till en undersida hos skaparen, om det inte är ett ip-nummer, då den bör raderas (substubbar är en mening med nästan ingen info). Några exempel från dagens rensning:

• Järnadräkt (Dalarna) är en artikel som borde flyttats till en undersida i väntan på utökning. Jag tror bilden gjorde att den fick vara kvar, och att det tillkom en källa (som dock inte användes mycket). Vad bilden gör där vet jag inte, då det inte framgår av bildinfon att den kommer från en järnadräkt.
• Bitdefender är en sådan som kan märkas upp, då den skapades 2006, och märktes 2022. Då som ett program, men jag ändrade den till företaget då det säger mer.
• Grupp B i Copa América 2011 var bara en tabell, men ingen förklarande text i början. Kanske inte skall märkas som substubb (men mallen "brödtext" gör det till en substub även om artikeln var på 14 kb. Skall brödtext-mallen flaggas om så det inte blir substubbar?)

Titta på historiken innan jag petade i artiklarna så ser ni hur stora de var. Fortfarande korta, men med järnadräkten tittade jag igenom alla googleträffar utan att hitta mer. Jag hoppas nu att vi kan behålla substubbarna nere på noll och att vi gemensamt ställer högre krav på nyskapade artiklar. MVH Adville (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 20.48 (CEST)

Först en stor applåd till ditt arbete Adville. Det förtjänar du. En liten tanke kan vara att att vissa små artiklar kan flyttas in i en annan artikel. Exempelvis Järnadräkt (Dalarna) kanske rentav skulle omdirigeras/Infogas till/i antingen artikeln om Dalarna. Andra liknande lösningar bör finnas där det ger ett mervärde till den omdirigerade artikeln, men det kan vara svårt att få bärighet i en egen. I övrigt håller jag helt med dig.NnieAndersson (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 22.37 (CEST)

En sådan omdirigering skulle kräva mycket arbete för att bli lyckad. Ska man omdirigera bör man se till att det blir något vettigt av det som t.ex. folkdräkter från Dalarna, inte ett omnämnande av just den specifika folkdräkt någon en gång skapade en substub om i en väldigt övergripande artikel.

andejons (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 23.08 (CEST)

Det nä, förvisso måste man göra något vettigt av det. Och i det specifika fallet var det inte direkt ett förslag om flytt heller. Bara en input till det som Adville skrev. Men min uppfattning är att de flesta som patrullerar är rätt bra på det där.NnieAndersson (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 00.41 (CEST)

Jag gjorde lite åt Järnadräkt (Dalarna). Tänkt att jag skall göra åt några folkdräktsartiklar i framtiden men har då tänkt att främst satsa på sådana där jag kan skriva lite mer än vad källan jag angav nu kan ge, som ju tyvärr bara rör ämnet lite ytligt. Men är det fler som är substubbar så kan jag ju göra en insats. Omdirigeringar till artiklar om Dalarna eller liknande tycker jag väl inte är bra lösning. Utökning av korta artiklar är ju något jag gärna skulle jobba mer med, men vanligen är det ganska mycket jobb att hitta de som är värt arbetet att ta sig an.FBQ (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 08.48 (CEST)

Din utökning blev jättebra FBQ. Det jag menar att i exempelvis Wikipedia:Att skriva om geografi#Artikelstruktur finns en rubrik som heter "Traditioner" och en underrubrik kläder. Att där skriva kort om folkdräkter under denna rubrik är inte alls fel, men det i sig står inte i motsättning till att det senare tillkommer fördjupningsartiklar. Det finns givetvis andra artiklar än just folkdräkter där eventuella korta artiklar skulle göra sig bra som komplement i en annan artikel.

NnieAndersson (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 08.59 (CEST)

Tack! Nej, det finns absolut skäl att försöka hålla på en miniminivå kring när en artikel bör kunna stå på egna ben. Jag upplevde dock för ungefär tio år sedan, när projekt substubbar arbetade som mest att lite för många ämnen omdirigerades i stället för att utökas, och att det har lett till en del ganska spretiga artiklar, som ofta blir mycket svåra att utöka, och där egna artiklar troligen hade varit bättre. Jag tänker bland annat på artikeln Broderi. Sedan önskar jag väl att jag själv var ett bättre föredöme i att utöka artiklar. Ofta har man inte källor till hands eller har tid att skriva när en artikel skapas eller bristerna uppmärksammas, och om man senare springer på en källa är det svårt att komma ihåg vilka artiklar som behövde utökas och förbättras.FBQ (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 10.40 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ har kikat på Broderi FBQ och jag förstår vad du menar.NnieAndersson (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 12.27 (CEST)

Jag menar att begreppet substub ofta används slarvigt. En kort artikel med länkar och interwiki ger mer information än artikelnamnet. Givetvis är utökning alltid av godo i dessa fall, men artiklarna står på egna ben redan innan dess. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 12.06 (CEST)

Håller med, @Tostarpadius. Därför jag kämpar på att avstubba artiklarna. De som är substubbar är artiklar som bara är en mening, och då bör de inte släppas igenom förrän skaparen utökat något mer (och har en källa, minst).

Jag håller även med dig, @FBQ, om att det oftast är bättre att inte slå ihop artiklar som är stubbar/substubbar, då de lätt försvinner i textmassan, raderas lite och sedan är omdirigeringen dit onödig då det inte finns mer. Bättre utöka lite så den kan stå på egna ben och bli ett nav för länkningar för de som läser andra artiklar och bara vill kort förstå vad det betyder. Vi måste ju inte ha allt komplett nu, nu, nu utan i sinom tid blir det bra. Dock måste artiklarna stå på egna ben med en källa som bekräftar de är relevanta. Tack för utökningen av folkdräkten, för det var inte lätt att hitta källa om den och det är inte riktigt mitt område. Adville (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 18.15 (CEST)

Ett problem med den här och all annan stubbmärkning är att den mycket ofta används utan annan, lämpligare mallning (Källor, Relevanskontroll, Kvalitetskontroll). Mitt intryck är att stubbmallarna därigenom gör mer skada än nytta. Alla stubbmallade artiklar bör gås igenom och mallas om. Förbätterlig (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 10.53 (CEST)

@Förbätterlig, jag håller på att gå igenom dem, se här på mitt lilla projekt. Det tar dock tid att kolla alla, men jag gör det. Några år till så... mvh Adville (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 12.19 (CEST)

Det kände jag inte till! Bra. Jag sitter ibland med stubbkategorierna, jag också. Förbätterlig (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 12.33 (CEST)

Eftersom vi bara märker avskaffade stubbmallar med {{Historisk mall}} och inte tar bort dem, händer det gång på gång att de ändå används. Förbätterlig (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 14.07 (CEST)

Mall:Robotskapad

Jag har lagt ett förslag om ändrad formulering på malldiskussion:Robotskapad#Saker som ska kollas innan mallen kan tas bort. Kom gärna med synpunkter där! //Essin (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 15.45 (CEST)

Standardiserade namn på artiklar om språkljud

Jag har på sistone arbetat lite med att separera våra artiklar om enskilda språkljud (se t.ex. Kategori:Konsonantljud och Kategori:Språkljud för exempel) från artiklar om språkspecifika grupper av ljud. Ett exempel är tonlös alveolopalatal frikativa (ett enskilt tvärspråkligt ljud) vs. tj-ljudet (ett svenskt ljud med flera olika möjliga uttal). I linje med det här projektet vill jag genomföra ett antal flyttar och söker fler röster i denna fråga som kan föras på Diskussion:Tjockt l#Tekniska vs. vardagliga namn, men har även diskuterats på Diskussion:Sj-ljudet#Eventuell flytt? Gå gärna in på den förstnämnda diskussionssidan och kommentera! Tack! —Lundgren8 (d · b) 14 oktober 2022 kl. 13.26 (CEST)

Templatedata

TemplateData är ett system för att ge parametrar namn/etiketter, beskrivningar, funktioner och förslag på innehåll i VisualEditor. Det jag klurar på är om dokumentationen för den ska finnas på /dok-sidan eller på själva mallsidan, alltså själva <templatedata></templatedata>-taggarna. Jag ser ibland att den ligger på mallsidan men har förstått att den kanske "borde" ligga i dokumentationsrymden eftersom det gör att den kan redigeras av alla och inte belastar mallen om den ändras och används på många sidor. Finns det någon diskussion om detta tidigare eller preferens om hur man borde göra med detta? Sabelöga (diskussion) 14 oktober 2022 kl. 13.50 (CEST)

Dokumentera statssekreterarna i regeringen Andersson!

Ifall någon vill ha tips på vad man kan bidra med till Wikipedia så tänkte jag föreslå: den avgående regeringens statssekreterare. Många av dem har redan artikel, men som saknar väsentlig information, medan andra inte ens har artikel. Jag hade själv en tanke att jag skulle gå igenom alla, men jag insåg att jag inte hinner med, så jag lyfter fram detta som ett förslag ifall någon känner sig manad. Det är ett relativt enkelt arbete, eftersom de CV som Regeringskansliet har publicerat bara kan plankas rakt av, dock omskrivna i löptext. Så snart den nya regeringen har tillträtt så kommer förmodligen allt innehåll om tidigare statsråd och statssekreterare på regeringen.se försvinna, så jag har sett till att arkivera allt hos Internet Archive. På den här länken (arkiverad version) kan man nå alla statsråd och deras respektive statssekreterare med CV. Qvistsjö (diskussion) 14 oktober 2022 kl. 23.12 (CEST)

Rysslands annektering av delar av Ukraina

Tyvärr har jag idag sett redigeringar som rättfärdigar annekteringen i artikeln Ryssland (karta) och folkrepubliken Donetsk. I båda fallen tror jag det var välmenande redigeringar av någorlunda seriösa bidragsgivare, men jag känner ändå jag vill skicka signal att vi behöver vara observanta, att vi inte blir medlöpare till Putins skurkstreck. Många ögon öppna på artiklar och redigeringar som har med detta att göra behövs. Yger (diskussion) 30 september 2022 kl. 19.12 (CEST)

Och är verkligen nuvarande karta OK där Krim markeras som halvryskt Yger (diskussion) 30 september 2022 kl. 19.28 (CEST)

Jag har inte varit så aktiv i Ukraina/ryssland artiklar, men ska försöka stödja här. Wikipedia skall vara neutralt, och att erkänna stöld som lagligt är inte neutralt oavsett om det är en person eller land som gör det. Mvh Adville (diskussion) 30 september 2022 kl. 19.36 (CEST)

Tycker nuvarande lösning med Krim i en annan färg i kartor för Ukraina och Ryssland är så neutralt det kan bli utan att ta ställning för endera. Det är en vanlig kartografisk lösning i andra omstridda områden som Israel/Palestina och Taiwan. Ricjac 30 september 2022 kl. 21.09 (CEST)

Krim känns okej, området är ju trots allt ockuperat av Ryssland sedan 2014. Men de nu annekterade områdena kontrolleras ju inte ens fullt ut av Ryssland just nu, och det återstår att se hur länge de kommer att bli kvar där. Om Rysslands kastas ut från Krim men fortsätter hävda området som en del av Ryssland blir ju frågan hur man skall återge det på kartan, men det kan man ju ta ställning till längre fram.FBQ (diskussion) 30 september 2022 kl. 23.37 (CEST)

Orden ”omstritt” och ”omtvistat” är farliga ord, som lätt leder till att man ofrivilligt hjälper skurken. Det finns tvister och det finns ”tvister”. I en äkta tvist, som i (den nu lösta) gränstvisten mellan Argentina och Chile, finns åtminstone lite grann fog för den den minst befogade ståndpunkten. Men om ett obefogat anspråk eller brottsligt ianspråktagande sker, då hjälper man skurken genom språkbruket. Bäst är att beskriva exakt hur saker ligger till i varje enskilt fall, utan att använda de orden. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 12.37 (CEST)

Håller med @Jan Arvid Götesson. Kan du även länka något till Chile Argentina tvisten. Intressant att läsa. Mvh Adville (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 12.52 (CEST)

Länk till standardengelskspråkiga Wikipedia: en:Beagle conflict. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 oktober 2022 kl. 13.15 (CEST)

Tack, @Jan Arvid Götesson. Intressant. Adville (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 11.24 (CEST)

Bra @Yger! Jag har noterat svårigheter i artiklarna om de båda folkrepublikerna, där ord som självutropad, marionett, annekterad och ockuperad vållat huvudbry och frekventa redigeringar. Det är ju troligt att liknande ordvalssvårigheter dyker upp i artiklar som behandlar de områden som just folkomröstat / själva folkomröstningarna. Det är som vanligt angeläget att leta i goda källor för att följa ett språkbruk som är så tydligt och entydigt som möjligt, och där värderingarna har starkt stöd i källor snarare än egna preferenser. (Personligen skulle jag till exempel gärna se att vi beskriver det som skendemokratiska omröstningar men man får väl gå på källor som UD, folkrättsexperter och liknande snarare än mina tyckanden... OJH (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 09.56 (CEST)

Till skillnad från de fallen så är detta en pågående militär konflikt med där de områden som respektive stat kontrollerar förändras från dag till dag. Jag har svårt att se att det finns någon annan hållbar lösning än att använda de internationellt erkända gränserna fram tills konfliktens slut. Om Ukraina åter får kontroll över Krim, men Ryssland fortsätter hävda området som del av Ryssland bör de inte medför någon speciell färgning. Det finns ganska många områden som en annan stat gör anspråk på (en:List of irredentist claims or disputes) och vi brukar inte färglägga dem speciellt. Gunnar Larsson (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 08.43 (CEST)

Så länge konflikten pågår så tycker jag att den nuvarande kartan ska behållas. Det är först när parterna kommer överens om ett fredsavtal som eventuella gränsjusteringar blir gällande. /ℇsquilo 2 oktober 2022 kl. 10.08 (CEST)

Fast den nuvarande kartan för Ryssland visar Krim med en annorlunda färg. Det är inte ett resultat av något fredsavtal. Krim bör rimligen ha samma färg som övriga områden i Ukraina som Ryssland för närvarande kontrollerar, allt annat blir inkonsekvent. Frågan är om färgen ska vara Ukrainas eller någon mellanfärg. Gunnar Larsson (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 10.53 (CEST)

Skillnaden är att Krim annekterades 2014 och sedan dess kontrolleras av Ryssland. De övriga områdena annekterades för två dagar sedan och kontrolleras inte av Ryssland, och den exakta avgränsningen förändras dag från dag. Om kriget skulle dra ut på tiden och fronterna låsa sig, kan det ju kanske bli fråga om vad som blir lämpligt att göra, då kanske ockuperat område bör få samma färg som Krim. Men jag menar nog att vi minst bör vänta något år. Kanske är kriget slut då, och möjligen är det ju istället Krim som behöver avfärgas.FBQ (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 15.57 (CEST)

Och det oavsett om Ryssland fortsätter att ha territoriella anspråk på området.FBQ (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 16.04 (CEST)

Helt självklart är det ju inte - man kan ju se nuvarande krig som en förlängning av 2014, då striderna i Luhansk och Donetsk, delvis mot ryska förband pågått sedan dess. I så fall är det ju egentligen fel att särbehandla Krim. Men Krim annekterades utan krigshandlingar och trots att det aldrig erkändes förekom då aldrig några krigshandlingar för att återta det. Hade vi vetat vad som komma skulle hade det kanske varit bättre att inte göra Krim ljusgrönt på Rysslandskartorna. Men det var ju svårt att förutsäga, och jag menar nog att det är fel att backa nu av någon slags konsekvens, situationen är ju annorlunda nu än den var 2018 eller när rysslandskartan med ljusgrönt Krim gjordes (minns inte när det gjordes - vet att den diskuterades flitigt innan den implementerades - såsom är rimligt). Men låt säga att Ukraina tränger in på Krim, då kommer ju situationen av ett ljusgrönmarkerat Krim och inte Luhansk eller Donetsk, Zaporizjzja och Kherson att bli lite missvisande. Å andra sidan menar jag att vi därmed inte behöver kasta oss över kartan för att ändra den, är den lite missvisande några veckor gör det ingenting. Och vi vet som sagt fortfarande inte vad som händer.FBQ (diskussion) 3 oktober 2022 kl. 12.17 (CEST)

Vilken färg områdena har beror ju på vad man vill visa med kartan. Vill man visa att Krim är anekterat och kontrollerat av Ryssland sedan 2014 så kan man ha en färg för det (och då borde de östra delarna av Luhansk och Donetsk ha samma färg). Sedan kan man ha en annan färg för områden som anekterats senare eller som anekterats men inte kontrolleras. /ℇsquilo 4 oktober 2022 kl. 21.15 (CEST)

Fast östra delarna av Luhansk och Donetsk kom ju att falla under kontrollen av rebeller, som Ryssland hävdade att de inte hade något att göra. Först dagarna före krigsutbrottet i februari erkändes dessa folkrepubliker av Ryssland. Annekteringen skedde ju först nu för några dagar sedan. Sedan har jag sett uttalanden där Ryssland säger att man ännu inte bestämt vilken omfattning dessa nya annekterade områden skall ha. Då blir de ju alla fall svåra att rita ut på en karta. Och utbredningen av de ockuperade områdena ändras varje dag.FBQ (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 12.15 (CEST)

Viktig sak är ju att de "folkomröstningar" som hölls i Cherson, Luhansk och Donetsk m.m är icke legitima och förfalskade. Krimhalvön är de jure fortfarande en del av Ukraina, så de borde stå att det är ockuperat av Ryssland sedan 2014 Gurra.79 (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 19.14 (CEST)

Veckans tävling – Konst II

• Veckans tävling, 17–23 oktober, har tema konst. Välkomna till en vecka i konstens tecken!

VisbyStar (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 07.25 (CEST)