Leo Kauppi, född Kauppinen 4 februari 1900 i Kotka, försvunnen 1938 i Sovjetunionen[1], var en finländsk brottare, sångare och sångtextförfattare. Kauppi började sin karriär i Finland som brottare och deltog i flera nationella brottartävlingar. På 1920-talet emigrerade han via Kanada till USA för att bli sångare på heltid och blev mycket populär bland de finska invandrarna. I samband med stora depressionen emigrerade Kauppi 1931 till Sovjetunionen, där han omsider fängslades och avrättades under Stalins terror 1938.

Leo Kauppi
Participants at the wrestling championships in Savonlinna 1923.jpg
Deltagarna vid brottarmästerskapen i Nyslott 1923. Leo Kauppi är nummer två från höger i mellersta raden.
FödelsenamnLeo Kauppinen
Födelsedatum4 februari 1900
FödelseortFinland Kotka, Storfurstendömet Finland
Dödsdatum1938
DödsortSovjetunionen Sovjetunionen
Känd förMeren aallot (1927)
GenrerKuplett, schlager
RollTenor, baryton
InstrumentGitarr
År som aktiv19241937
SkivbolagColumbia
ArtistsamarbetenAntti Kosola, Willy Larsen
Relaterade artisterWalfrid Lehto, Jukka Ahti, Katri Lammi, Hiski Salomaa

BiografiRedigera

BrottarenRedigera

Kauppi var son till Gustaf Kauppinen och Elina Flang.[2] Under finska inbördeskriget tillhörde Kauppi de röda och när han så småningom började göra skivinspelningar i USA blev han den förste finske rödgardisten efter kriget som sjöng på skiva.[3]

Både Kauppi och hans bröder var som unga kända brottare i hemtrakten. Kauppi tävlade sedan tonåren för den kommunistiska idrottsklubben Kotkan Riento och tillhörde 67,5 kilos klassen. Redan som 14-åring deltog han i brottartävlingen i Halla i Kotka, varvid han mötte den något äldre brottaren Otto Jääskeläinen från Kuopio. Kauppi besegrades i matchen, men fick mycket beröm för sin bedrift.[4] Sin första verkliga debut på riksplan fick Kauppi i och med Helsingin Jyrys brottartävling i Helsingfors i juni 1920, där han mötte Aaro Pirskanen. I pressen beskrevs Kauppi efteråt som en lovande talang med en ovanligt kvick taktik.[5] I mars 1921 tilldelades Kauppi hederspriset vid Helsingin Jyrys brottartävling i Helsingfors[6], i juli samma år blev han trea i sin klass vid brottartävlingen i Kotka[7], i november samma år tilldelades han Rientos vandringspris[8], i augusti 1922 blev han etta i sin klass vid nationella brottartävlingen i Kotka[9], i februari 1923 kom han på första plats i 67,5 kilos klassen vid den nationella brottartävlingen i Kajana[10] och i april 1923 deltog han i AIF:s brottarmästerskap i Nyslott, där han besegrade Kalle Kauppinen från Savonlinnan Jyry och utkämpade en lång match mot Otto Oksanen från Helsingin Jyry, i vilken Kauppi besegrades.[11]

Tiden i USARedigera

Som ung var Kauppi inte särskilt intresserad av sång, men brukade ändå uppträda vid mindre festivaler i Kotka.[12] Sedermera tog han arbete som sjöman och slog sig 1923 ner i Kanada när hans fartyg låg i en kanadensisk hamn.[12] Kauppi var en av många framgångsrika finska brottare som detta år emigrerade till Kanada[13] och han fortsatte att utöva brottning i Kanada, där han även vann ett mästerskap i mellanvikt.[14] Han bodde först i Algoma District i Ontario och flyttade senare till Bruce Mines.[15] Efter att en tid ha varit bosatt i Detroit flyttade Kauppi 1924 till Bronx, New York, där han uppträdde på den finska mötesplatsen på 126th Street i Harlem.[12] Något senare började han uppträda på den kommunistiska mötesplatsen Työn Temppeli (Arbetets Tempel) på Fifth Avenue.[16]

1926 började Kauppi göra skivinspelningar för bolaget Columbia.[17] Detta var vid samma tid som den finska skivmarknaden i USA nådde sin kulmen och rekordmånga finska inspelningar gjordes för både Columbia och Victor.[18] Debuten var Tatu Pekkarinens Maailman Matti ("Världens Matti")[1] och de första fyra inspelningarna gjordes tillsammans med den från Kotka hemmahörande dragspelaren Willy Larsen. Huvudsakligen framförde Kauppi sånger av Pekkarinen och J. Alfred Tanner[1], men han skrev även egna sånger, däribland Kuuliaiset Kottilassa ("Bröllopsfest i Kottila")[19], Helmi ja Kalle ("Helmi och Kalle")[20], Talkoopolkka ("Talkopolka"), Sjöman Andersson, Oi tyttö tule ("Oj flicka kom") med flera.[16] Kauppi var även textförfattare till visan Rukkaset saanut ("Mottagna vantar") [21] som han själv inte spelade in, men som sjöngs in på grammofon av Markus Rautio 1929.[22]

Kauppis största skivframgång var valsen Meren aallot ("Havets vågor"), som han själv skrev och som Antti Kosola komponerade. Kauppi och Kosolas orkester spelade in valsen i december 1927[23] och skivan sålde närmare 30 000 exemplar[1], vilket var ovanligt mycket vid den tiden. Skivan Meren aallot började säljas i Finland 1928 och blev landets största skivframgång och kom så att vara fram tills att Ture Ara sjöng in valsen Emma 1929. Även den inspelningen sålde uppemot 30 000 exemplar.[16] Kompositören och musikhistorikern Sulho Ranta förvånades över hur populär skivan blev; enligt Ranta fanns det inte något osedvanligt i Kauppis röst, melodin eller texten, men ändå hördes skivan "överallt, på tåg och på båtar".[24] Efter Kauppi har valsen spelats in av bland andra R.R. Ryynänen 1929, Ture Ara 1929 och Arttu Suuntala 1968.[25] Ibland anses Meren aallot vara Finlands första schlager eftersom den spelades in före Ture Aras version av Emma, som i den finska musikhistorien ofta fått det epitetet.[3]

Andra inspelningar som sålde bra var Maailman Matti, Emma, Sjöman Andersson, Kuuliaiset Kottilassa och Herra Petteri ("Herr Peter").[16] Fram till mars 1931 gjorde Kauppi sammanlagt fyrtio skivinspelningar[17], varav de flesta med Antti Kosola och dennes orkester.[26] Skivframgångarna var enligt musikkännaren Einari Kukkonen så stora för Kauppi att han troligtvis inte behövde annan sysselsättning vid sidan om musikkarriären.[16] Till skillnad från exempelvis Arthur Kylander och Hiski Salomaa spelade inte Kauppi in sånger som hade att göra med de finska invandrarnas villkor och motgångar i Amerika,[16] vilket enligt musikkännaren Pekka Gronow gör att Kauppis inspelningar inte på något sätt avslöjar att de är gjorda av någon som var bosatt i utlandet.[1] Inte heller framförde Kauppi musik med politiskt budskap; trots detta publicerades 2013 hans kuplett Oi tyttö tule på CD:n Proletaarit nouskaa, som är en samlingsutgåva med amerikafinska arbetarsånger.[27] Texten i kupletten är helt och hållet humoristisk, men melodin återkommer bland annat i en marschsång som De konstitutionella använde.[28]

I Finland uppmärksammades de amerikafinska skivorna regelbundet i pressen. I en artikel i Suomen Sosialidemokraatti från augusti 1929 bedömdes tenorsångarna Hannes Saari och Otto Pyykkönen ha mycket fina röster, Pyykkönens skiva Vapaa Venäjä ("Det fria Ryssland") hade publicerats något tidigare och fått ganska lovande försäljningssiffror, men samtidigt hade de båda inte bättre röster än vilken elev som helst vid någon av Finlands klockarskolor. Leo Kauppi däremot bedömdes vara den bäste av alla amerikafinska artister och inte alls på samma nivå som Saari och Pyykkönen; särskilt nämner artikelförfattaren Kauppis skiva Herra Petteri såsom varande en av de största skivframgångarna under den då rådande Grammofonfebern.[29]

SovjetunionenRedigera

Karriären fick ett abrupt slut i samband med stora depressionen. Många finska artister i USA gjorde konkurs och tvingades bort från skivmarknaden och den amerikafinska skivproduktionen avstannade nästan helt efter 1935; en av få artister som lyckades fortsätta sin produktion var Viola Turpeinen, men många andra grammofonsångare fick återgå till att enbart uppträda på scenerna.[18] 1931 emigrerade Kauppi och hans hustru Hilda Nyman, född 1896 i Pitkäranta[30], tillsammans med tusentals andra finska invandrare från USA, däribland hans sångarkolleger Jukka Ahti, Katri Lammi och Kuuno Sevander, till Petrozavodsk i Karelska ASSR.[30] Kauppi tog anställning som brottarinstruktör och sjöng även i radio,[12] medan hustrun Hilda arbetade vid Petrozavodsks postkontor.[31] Under de stora utrensningarna på 1930-talet arresterades och avrättades en stor del av de finska invandrarna, felaktigt anklagade för bland annat spionage.[30] Omsider hamnade Kauppi i Tjeljabinsk där han arbetade som svetsare vid en köttförädlingsanläggning. Han arresterades för flyktförsök den 30 maj 1937 och dömdes den 22 november[32] till tio års straffarbete.[30] Därefter försvann han under oklara omständigheter och antas ha avlidit i fångenskap 1938.[1] Hilda Kauppi arresterades av NKVD den 11 juni 1938 och arkebuserades den 22 september utanför Petrozavodsk.[31]

Leo Kauppi rehabiliterades postumt från sin dom av åklagaren i Petrozavodsk den 4 december 1989[32] och Hilda Kauppi rehabiliterades den 22 april 1989.[31]

SkivinspelningarRedigera

Datum Sånger Ackompanjemang
7 september 1926 Helmi ja Kalle
Kuuliaiset Kottilassa
Maailman Matti
Rivakka polkka
Willy Larsen (dragspel)
Maj 1927 Heitä huolet pois
Kallaves
Laulu on iloni ja työni
Salkolan syntymäkemut
piano, violin, dragspel
30 augusti 1927 Herra Petteri
Juhannustanssit Paksulassa
Kulkijaksi luotu
Renk'Jussi palajaa sodasta
Antti Kosola (dragspel)
17 december 1927 Meren aallot Antti Kosolas trio (altsaxofon, dragspel, violin)
19 december 1927 Oi tyttö tule
Sjöman Andersson 1–2
Antti Kosolas trio (dragspel, piano, violin)
25 april 1928 Aika poika
Honolulu
Laivan kannella
Talkoopolkka
Antti Kosolas trio (dragspel, violin, kastanjetter)
10 december 1928 Mun eukkoni on maalla
Mä odotan sua
Pikku Liisa
Yhteinen Susannamme
Antti Kosolas trio (dragspel, violin, piano)
1 februari 1929 Elämään kyllästymisestä
Herra Adamson
Kesälaitumelta
Mikko ja Miina markkinoilla
Antti Kosolas trio
30 april 1929 Amalia
Ei tule suvi
Meripoika
Tytön huivi
Antti Kosolas trio (dragspel, violin, piano)
14 oktober 1929 Emma
Kalle parka
Oi Aino
Villiruusu
Antti Kosolas trio (trumpet, xylofon, dragspel, violin, piano)
10 mars 1931 Kulkurin heila
Me nuoret meripoijat
Meripojan kaipaus
Nujulan kaupungin historia
Antti Kosolas trio

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f] ”Pomus.net”. http://pomus.net/001817. Läst 18 januari 2018. 
  2. ^ ”Leo Kauppi (Kauppinen) (1900-1938)”. Geni.com. https://www.geni.com/people/Leo-Kauppi/6000000109708113920. Läst 24 juli 2020. 
  3. ^ [a b] ”Jos Emma ei olekaan ensimmäinen suomalainen iskelmä?”. alusta.uta.fi. https://alusta.uta.fi/2016/09/20/reunamerkintoja-iskelmahistoriaan/. Läst 24 juli 2020. 
  4. ^ ”Hallan painikilpailut”. Eteenpäin. 3 november 1914. 
  5. ^ ”Jyryn kansainväliset painikilapilut 5-6.6. 20”. Työväen Urheilulehti. 30 juni 1920. 
  6. ^ ”Jyryn kansainväliset painikilpailut 5-6-7.3. 21”. Työväen Urheilulehti. 15 mars 1921. 
  7. ^ ”Kansalliset painikilpailaut Kotkassa”. Suomen Sosialidemokraatti. 6 juli 1921. 
  8. ^ ”Kotkan Riennon kansalliset painikilpailut”. Työväen Urheilulehti. 15 november 1921. 
  9. ^ ”Kotkan Riennon kansalliset painikilpailut”. Eteenpäin. 14 augusti 1922. 
  10. ^ ”Kisan kansallisia painikilpailuista”. Savon Kansa. 27 februari 1923. 
  11. ^ ”TUL:n painimestaruuskilpailut 1-2”. Työväen Urheilulehti. 19 april 1923. 
  12. ^ [a b c d] ”Who do We think We are - the Finnishness in Finnish-American songs”. Finnish Yearbook of Population Research 35. 1998-1999. sid. 122-123 
  13. ^ ”Suomalaisten urheiluoloista Kanadassa Suburyn ympäristöllä”. Työväen Urheilulehti. 4 oktober 1923. 
  14. ^ ”Juha Niemelä: Pontevasti kaikuivat laulut - Amerikansuomalaisten työläisten laulut 1900- 1930- luvuilla Yhdysvalloissa”. Tyovaenperinne.fi. http://www.tyovaenperinne.fi/tyovaentutkimus/1997/tt1997.html. Läst 24 juli 2020. 
  15. ^ Sillanpää, Nelma (1994). Under the northern lights: My Memories of Life in the Finnish Community of Northern Ontario. Canadian Museum of Civilization. sid. 9 
  16. ^ [a b c d e f] Kukkonen, Einari (2001). Lännen lokarit: Amerikansuomalaisen levylaulun vaiheita. Kustannuskolmio. sid. 131-132 
  17. ^ [a b] ”Äänitearkisto.fi”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180119060537/http://www.aanitearkisto.fi/firs2/nimi.php?Id=Kauppi+Leo. Läst 18 januari 2018. 
  18. ^ [a b] Gronow, Pekka; Lindfors, Jukka; Nyman, Jake (2004). Suomi Soi 1: Tanssilavoilta tangomarkkinoille. Tavastehus: Tammi. ISBN 951-31-2505-X 
  19. ^ ”Kuuliaiset Kottilassa”. http://www.fono.fi/KappaleenTiedot.aspx?kappale=kuuliaiset+kottilassa&ID=99b9cddf-7722-4234-a617-39e72a0ef19d. Läst 18 januari 2018. 
  20. ^ ”Helmi ja Kalle”. http://www.fono.fi/KappaleenTiedot.aspx?kappale=helmi+ja+kalle&ID=dbc2e881-954d-4ffd-b22b-aa3f5d67ece2. Läst 18 januari 2018. 
  21. ^ Jauhiainen, Lauri (1985). Kuplettimestarit ja mestarikupletit. Musiikki Fazer 
  22. ^ ”Rukkaset saanut”. Fono.fi. http://www.fono.fi/KappaleenTiedot.aspx?kappale=rukkaset+saanut&ID=b20d4b7c-5ce9-4b33-a555-c7406874cd21. Läst 26 juli 2020. 
  23. ^ ”Meren aallot”. http://www.fono.fi/KappaleenTiedot.aspx?kappale=Meren+aallot&ID=86115c07-da9e-4026-ab75-518c84df9765. Läst 18 januari 2018. 
  24. ^ ”Gram-, gram-, gramofooneja”. Tulenkantajat (17). 18 september 1929. 
  25. ^ ”Meren aallot”. Fono.fi. http://www.fono.fi/KappaleHakutulos.aspx?kappale=meren+aallot&Page=1. Läst 23 juli 2020. 
  26. ^ ”Fono.fi”. http://www.fono.fi/TekijaHakutulos.aspx?esittaja=Kauppi+Leo. Läst 18 januari 2018. 
  27. ^ Sosialismi soi Amerikassa”. Kansanuutiset. 8 december 2013. https://www.kansanuutiset.fi/artikkeli/3089546-sosialismi-soi-amerikassa. Läst 25 juli 2020. 
  28. ^ ”Hupilauluja rapakon takaa”. Yle.fi. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2007/06/19/hupilauluja-rapakon-takaa. Läst 25 juli 2020. 
  29. ^ ”Gramofoni ynnä musiikki”. Suomen Sosialidemokraatti. 9 augusti 1929. 
  30. ^ [a b c d] Sevander, Mayme (1996). Of Soviet Bondage. OSCAT. sid. 127 
  31. ^ [a b c] ”Nyman-Kauppi Hilda”. http://www.inkeri.ru/rep/peoples/?id=2785. Läst 18 januari 2018. 
  32. ^ [a b] ”Kauppi (Kauppinen) Leo Gustavovitj”. http://www.inkeri.ru/rep/peoples/?id=2772. Läst 18 januari 2018. 

Externa länkarRedigera