Svante Pääbo
Svante Erik Pääbo, född 20 april 1955 i Oscars församling i Stockholm,[1] är en svensk genetiker och nobelpristagare specialiserad på evolutionär genetik. Han är sedan 1997 direktor för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Från 2003 till 2015 var han gästprofessor vid Uppsala universitet.[2] Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 för sina "upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution".[3]
Svante Pääbo KmstkNO, LVA, LIVA | |
Född | Svante Erik Pääbo 20 april 1955 Oscars församling, Stockholms stad |
---|---|
Bosatt i | Leipzig, Tyskland |
Nationalitet | Svensk |
Forskningsområde | Evolutionär genetik |
Institutioner | Max Planck-institutet för evolutionär antropologi, Leipzig |
Alma mater | Uppsala universitet |
Doktorsavhandling | How the E19 protein of adenoviruses modulates the immune system (1986) |
ORCID | 0000-0002-4670-6311 |
Känd för | Paleogenomik |
Nämnvärda priser | Gottfried W. Leibnizpriset (1992) Member of the Order of the Pour le Mérite, civil vers. (2008) Kistler Prize (2009) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (2009) Gruber Prize in Genetics (2013) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2022) |
Maka | Linda Vigilant(en) |
Biografi
redigeraSvante Pääbo är son till nobelpristagaren i fysiologi eller medicin Sune Bergström och den estniska kemisten Karin Pääbo,[4] som kom till Sverige under andra världskriget som flykting.[5] Bergström var gift med en annan kvinna och höll i hemlighet en regelbunden kontakt med sonen Svante. Pääbo växte upp i Bagarmossen i södra Stockholm, där han bodde med sin mor.[6]
Pääbo är sedan 2008 gift med den ursprungligen amerikanska genetikforskaren Linda Vigilant,[7][8] som också är verksam vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.[7] Makarna har två barn.[8]
Den 14 augusti 2014 var han värd för Sommar i P1 på Sveriges Radio[2] och 2015 var han med i Sommarpratarna i SVT2.[9] Pääbo är bisexuell och i sitt sommarprat berättade han om sina erfarenheter av gayrörelsen på 1970-talet.[10]
Utbildning
redigeraSvante Pääbo gick på humanistiska programmet på Södra Latins gymnasium i Stockholm. Han började studera vid humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet 1975 och studerade historia, egyptologi och ryska. Han genomförde värnplikt vid Försvarets tolkskola 1975–1976 och började 1977 studera medicin i Uppsala och 1981 påbörjade han doktorandstudier på virus[4] vid institutionen för cellforskning i Uppsala.[11]
Vetenskaplig karriär
redigeraVid sidan om doktorandstudierna arbetade Pääbo med att isolera DNA från en 2 400 år gammal mumie, vilket 1985 resulterade i en artikel i tidskriften Nature [12] som även hamnade på tidskriftens framsida.[4]
Han disputerade på adenovirus vid Uppsala universitet 1986. Åren 1986–1987 var han postdok vid universitetet i Zürich. Sedan anslöt han sig till biokemisten Allan Wilson, vars forskningsintresse var att utvinna gammalt DNA, för en andra postdok-period vid University of California, Berkeley.[4] Där arbetade han i Wilsons grupp med att utarbeta teknik för analys av uråldrigt DNA med hjälp av den då ultramoderna tekniken PCR, främst på utdöda djurarter såsom nyzeeländska moafåglar. PCR-tekniken möjliggjorde upprepade experiment med flera typer av negativa kontroller, vilket gjorde det tydligt att det var praktiskt taget omöjligt att arbeta med urgamla DNA-prover från människa. Dessa har nämligen nästan alltid kontaminerats av färskt DNA, från människor som hanterat benbiten eller mumien. Pääbo drog också slutsatsen att de sekvenser av mumie-DNA som han själv publicerat i Nature troligen var kontaminerat på detta sätt och publicerade även en artikel om det.[4][13]
År 1990 återvände Pääbo till Sverige och var en kort tid docent vid Uppsala universitet[11] för att sedan raskt bli professor i München.[13][14] Åren 1990–1998 var han professor i allmän biologi vid Ludwig-Maximilians-universitetet München. År 1997 fick han tillsammans med tre andra forskare i uppdrag att bygga upp verksamheten vid det nystartade Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig och är sedan dess direktor för institutets avdelning för evolutionär genetik. Sedan 1999 är han honorärprofessor i genetik och evolutionär biologi vid universitetet i Leipzig och sedan 2003 har han också varit verksam som gästprofessor vid Uppsala universitet.[11]
Pääbo har skrivit många vetenskapliga artiklar[15] och i augusti 2002 publicerade hans avdelning sina rön om "språkgenen", FOXP2, som saknas eller är skadad hos vissa individer med språkliga handikapp.
Pääbo är känd som en av grundarna av paleogenomiken,[16][17] en disciplin baserad på paleogenetik som använder genetiska metoder för att studera tidiga homo och andra forntida populationer. År 2005 kom hans arbete att klassificera schimpansens arvsmassa på första plats i tidskriften Science årliga tio-i-toppgradering av forskningsresultat i världen. Efter att tidigare ha konstaterat att mitokondrie-DNA från neandertalmänniskan inte indikerade att den moderna människan härstammar från dessa, har han under 2006 följt en plan att rekonstruera neandertalarnas genom i dess helhet. Tekniken är en variant av pyrosekvensering kallad 454-sekvensering, och har utvecklats av Pål Nyrén på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Analysen av 38 000 år gammalt DNA lyckades så väl att hans grupp även 2006 placerade sig på Science tio-i-topplista, denna gång på andraplatsen.
År 2010 hade han och hans forskargrupp kartlagt två tredjedelar av genomet hos Neanderthalmänniskan och även lokaliserat i genomsnitt 2–3 procent av generna från denna i alla nutida individer i Europa och Asien, men däremot inte i dagens afrikanska population. Därtill har en ny människotyp kunnat spåras i mitokondriellt DNA från ett lillfinger hittat i en grotta i Altaibergen i ryska Centralasien nära gränserna till Mongoliet och Kina. Denna typ av människa har fått namnet Denisovamänniskan. Initialt hade Pääbo tänkt att klassificera Denisovamänniskan som en art, men han ändrade sig i sista stund.[18][19] Om dessa upptäckter har han skrivit en bok, Neandertalmänniskan – på jakt efter försvunna gener, som utgavs 2014.
Utmärkelser och hedersuppdrag
redigeraSvenska utmärkelser
redigera- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (KmstkNO), 21 mars 2024.[20]
- Mottagare av H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i högblått band (Kon:sGM12), 2012
- Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien, 2000
- Hedersdoktor vid Kungl. Tekniska högskolan, 2008
- Hedersdoktor av Karolinska institutet.[21]
- Utländsk ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2013
- Mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 2022[22]
Utländska utmärkelser
redigera- Storkors med kraschan av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden, 2009
- Tyska Pour le mérite, 2008
- Mottagare av Deutsche Forschungsgemeinschafts Gottfried Wilhelm Leibnizpris, 1992
- ledamot av Academia Europaea, 1998
- Ledamot av Berlin-Brandenburgische Akademie der Wissenschaften, 1999
- Hedersdoktor vid universitet i Zürich, 1994
- Hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet, 2000
- Utländsk ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten, 2002
- Utländsk ledamot av National Academy of Sciences, 2004
- År 2007 utsågs Pääbo till en av de mest inflytelserika personerna i världen av tidskriften Time.
- Utländsk ledamot av Royal Society, 2016[23]
Bibliografi
redigera- Ancient DNA, Scientific American, november 1993
- Organoid single-cell genomic atlas uncovers human-specific features of brain development, Nature, 2019
- Genetic analyses from ancient DNA, Annual Review of Genetics, 2004
- Neandertalmänniskan : på spaning efter försvunna gener, 2014
Referenser
redigera- ^ Sveriges befolkning 1980: Pääbo, Svante Erik (1955-04-20) Mtl Stockholm län 1981
- ^ [a b] ”Sommar i P1”. Sveriges Radio. sid. 42. http://sverigesradio.se/Diverse/AppData/Isidor/Files/2071/14326.pdf. Läst 11 juni 2014.
- ^ Ekot (3 oktober 2022). ”Svante Pääbo tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysionomi 2022”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nu-presenteras-nobelpriset-i-medicin. Läst 3 oktober 2022.
- ^ [a b c d e] ”Sleeping with the Enemy”. The New Yorker. http://www.newyorker.com/reporting/2011/08/15/110815fa_fact_kolbert#ixzz1vCPDr4Xw. Läst 11 juni 2014.
- ^ https://estonianworld.com/knowledge/estonian-descendant-svante-paabo-awarded-a-nobel-prize/
- ^ ”Svante Pääbo: ”Jag vill veta hur en neandertalare skulle klara sig i skolan””. DN.SE. 3 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/svante-paabo-jag-vill-veta-hur-en-neandertalare-skulle-klara-sig-i-skolan/. Läst 3 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Svensk forskare tilldelas Nobelpris: ”Banbrytare””. Svenska Dagbladet. 3 oktober 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/O8rEvb/dags-for-arets-forsta-nobelpris. Läst 3 oktober 2022.
- ^ [a b] John Voss (3 oktober 2022). ”Nobelpristagaren Svante Pääbo 1989: ”Sluta tro att vetenskapen står ovanför politik och moral””. QX. https://www.qx.se/samhalle/237647/svante-paabo-1989-sluta-tro-att-vetenskapen-star-ovanfor-politik-och-moral/. Läst 5 oktober 2022.
- ^ Spännande och oväntade samtal, SVT. På Internet Archive.
- ^ Anna Friberg: För mycket lektion – och för lite sidospår, recension av Pääbos sommarprat i Expressen, 2014-09-15
- ^ [a b c] Svante Pääbos CV, läst 3 april 2010
- ^ Pääbo, S. Molecular cloning of Ancient Egyptian mummy DNA. Nature 314, 644–645 (1985)
- ^ [a b] Pääbo, Svante (2008-03-28). ”Imagine: an interview with Svante Pääbo. Interview by Jane Gitschier”. PLoS genetics 4 (3): sid. e1000035. doi: . ISSN 1553-7404. PMID 18369454. PMC: PMC2274957. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18369454.
- ^ Pääbo, Svante (1986) (på engelska). How the E19 protein of adenoviruses modulates the immune system. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine, 0282-7476 ; 59. Uppsala: Univ. Libris 7424647. ISBN 91-554-1921-6
- ^ Publikationer (från PubMed)
- ^ Sandell, Pär (3 oktober 2022). ”Svante Pääbo får Nobelpriset för upptäckter om människans evolution”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/10/klart-han-far-arets-nobelpris/. Läst 13 mars 2023.
- ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2022/press-release/. Läst 13 mars 2023.
- ^ Karlsson, Mattis (2022-02-18) (på engelska). From Fossil To Fact : The Denisova Discovery as Science in Action. Linköping Studies in Arts and Sciences. "830". Linköping University Electronic Press. doi: . ISBN 978-91-7929-170-9. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-182568. Läst 2 november 2022
- ^ Neandertalmänniskan : På spaning efter försvunna gener.. 2020. ISBN 978-91-88589-93-4. OCLC 1125961476. https://www.worldcat.org/oclc/1125961476. Läst 2 november 2022
- ^ https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2024-03-21-h.m.-konungen-har-beslutat-om-ordensforlaningar-for-exceptionella-insatser
- ^ ”Hedersdoktorer vid Karolinska Institutet”. Karolinska Institutet. 16 november 2014. http://ki.se/om-ki/hedersdoktorer-vid-karolinska-institutet. Läst 30 december 2014.
- ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2022/193954-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2022.
- ^ The Royal Society. ”Professor Svante Paabo ForMemRS”. https://royalsociety.org/people/svante-paabo-12888/. Läst 12 april 2024.
Externa länkar
redigera- ”Svante Paabo publications in PubMed”. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?db=pubmed&cmd=search&term=Paabo%20S. Läst 11 juni 2014.
- ”Svante Paabo publications in Google Scholar”. http://scholar.google.com/scholar?q=svante+paabo. Läst 11 juni 2014.
- Pääbos hemsida på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi
- Intervju 2007 i tidskriften Tvärsnitt
- Svante Pääbo hos Nobelstiftelsen (på engelska)
- Svante Pääbo på Kungliga Vetenskapsakademiens webbplats