Öppna huvudmenyn
IPA-tecken
ɕ
U+0255
[aɕa]

En Tonlös alveolopalatal frikativa[1], Tj-ljudet, tje-ljudet eller 20-ljudet, är ett konsonant språkljud som kan beskrivas som ett icke tonande j-ljud och i det IPA betecknas [ɕ] (ett c med knorr). Ljudet förekommer i svenska, och representeras av bokstavskombinationen tj i "tjära". I många andra språk än svenskan skiljer man inte på tj-ljudet (som i tjuta) och sj-ljudet (som i skjuta). Båda ljuden är tonlösa frikativa konsonanter, men tj-ljudet är liksom j-ljudet en alveolopalatal konsonant.

Innehåll

EgenskaperRedigera

Egenskaper hos den tonlösa alveolopalatala frikativan:

Användning i språkRedigera

Den tonlösa alveolopalatala frikativan återfinns i bland annat svenskan som uttal av tj-ljudet och i polskan som uttal av ś och si. Dessutom uppstår den i mandarin och japanska, och återfinns som en dialektal allofon av /ç/ i tyska.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Rosenquist (2007), s. 10

LitteraturRedigera

  • Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken: svenskt uttal i praktik och teori. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur