För artikeln om begreppet, se Panoramafrihet.
De här offentligt utställda skulpturerna av Sergej Alexander Dott, Himmelsblumen, 2003 i Gleisdreieck, Berlin är möjliga att avbilda och återge bilder av, eftersom Tysklands lagar om upphovsrätt innehåller klausuler om panoramafrihet.

Panoramafrihet är en inskränkning i upphovsrätten som finns i många länders lagstiftning. Den gör det möjligt att fotografera, filma eller måla/teckna av byggnader eller konstverk som är permanent placerade i det offentliga rummet – och därefter publicera resultatet.[1] Panoramafrihet är en förutsättning för att familjer ska kunna dela sina semesterbilder på internet, även när bilderna visar byggnader och skulpturer. Tack vare denna regel kan Wikipedia illustrera hundratusentals artiklar – inte bara i arkitektoniska eller konstnärliga ämnen, utan exempelvis geografi- och historiska artiklar.

Tolkningarna och villkoren för vad som är lagligt möjligt skiljer sig ofta åt från land till land. Under 2015 äger dock en större harmonisering av upphovsrätten inom EU rum, där panoramafriheten riskerade att förändras i grunden, med tvång om att be om tillåtelse i förväg före publicering under öppen licens, eftersom det möjliggör kommersiell användning. Detta skulle ha lett till att tiotusentals bilder på Wikimedia Commons måste raderas, ungefär lika många artiklar blir bildlösa för en lång tid framöver och framtida uppladdningar placerar dem som laddar upp bilder som tidigare varit tillåtna på fel sida lagen. Det skulle avsevärt ha försämrat Wikipedia för dess läsare. Därför har Wikimedia Sverige och andra lokala stödföreningar arbetat för att just denna förändring av lagen inte skulle införas. Svenskspråkiga Wikipedia beslutade att dölja alla fotografier i sina artiklar den 1 juli, för att illustrera konsekvensen av ett avskaffande av panoramafriheten. Wikimedia Foundation genomförde påföljande dagar en kampanj med en webbannons ovanför alla Wikipediartiklar i bland annat svenskspråkiga Wikipedia, som hänvisade till den internationella kampanjsidan meta:Freedom of Panorama in Europe in 2015 som demonstrerar kända panoraman med dold offentlig konst. Många Wikipediaanvändare vädjade i brev till EU-parlamentariker.

Omröstningen i EU-parlamentet den 9 juli gav stöd till rapporten om harmoniserad upphovsrätt i EU, men ett förslag till tillägg om att begränsa panoramafriheten till icke-kommersiell användning i EU förlorade. Även ett tilläggsförslag om att införa panoramafrihet i hela EU förlorade. Hösten 2015 planerar EU-kommissionen ett förslag till förnyat EU-direktiv på området.

Våren 2016 meddelade Sveriges högsta domstol att man ansåg att ordnade databaser på Internet inte täcktes av panoramafrihet – vad gällde offentlig konst. Se vidare artikeln panoramafrihet.

Utvecklingen 2015 redigera

 
Julia Reda.

Den 16 juni röstade Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor igenom en rapport av Julia Reda om EU:s kommande upphovsrättsreform. Reda har i ett blogginlägg beskrivit utfallet av omröstningen. Utskottet rekommenderar att panoramafrihet ska begränsas så att den utesluter kommersiell användning. Med Julia Redas ord: "Angående panoramafrihet, antogs ett bekymmersamt tillägg med stöd av Europeiska folkpartiet och Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet, som säger att kommersiell användning av reproduktioner av verk som finns på offentliga platser ska kräva uttrycklig tillåtelse av rättighetsinnehavarna."[2][a]

Hur påverkar det Wikipedia? redigera

 
Det belgiska nationalmonumentet Atomium fick (fram till 2016) inte visas på internet utan uttrycklig tillåtelse från konstnären och var därför censurerat på denna bild.
 
Vy över centrala Frankfurt am Main, censurerad enligt en möjlig framtida inskränkning av panoramafriheten i Tyskland.

En begränsning av panoramafriheten till att bara gälla icke-kommersiell användning skulle få långtgående konsekvenser. Panoramafriheten är vad som möjliggör för oss att använda inte bara fotografier av skulpturer och monument utan även fotografier av byggnader. För att Wikipedias material skall kunna spridas så fritt som möjligt i många olika sammanhang publiceras alla bilder under licenser som tillåter kommersiellt bruk. Med en panoramafrihet som exkluderar kommersiellt bruk skulle vi inte kunna publicera bilder på statyer och annan offentlig konst.

Än värre är att den föreslagna begränsningen av panoramafriheten skulle påverka rätten att visa bilder på byggnader, som även de skyddas av upphovsrätten. Vi skulle alltså inte utan särskilt tillstånd kunna ha bilder på byggnader som är nya nog att omfattas av upphovsrättsskydd, det vill säga byggnader vars arkitekt inte har varit död i mer än 70 år. Detta skulle kraftigt begränsa vår möjlighet att beskriva och visa upp vår offentliga miljö.

Bakgrund redigera

Den EU-Kommission som utsågs 2014 med Jean-Claude Juncker som ordförande har meddelat att den vill prioritera reformer av den digitala inre marknaden. En del av detta är att uppdatera de Europeiska bestämmelserna för upphovsrätten, som idag är reglerade i Infosoc-direktivet från 2001. Infosoc-direktivet reglerar vilka undantag från upphovsrätten som EU:s medlemsstater är tillåtna att införa. Ett av dessa undantag är det frivilliga undantaget för panoramafrihet, som flertalet Europeiska länder har infört i sin lagstiftning.

Med anledning av EU-Kommissionens aviserade upphovsrättsreform är Europaparlamentet på väg att ta fram en rapport i detta ämne. Rapporten är inte bindande, men uttrycker uppfattningar om hur upphovsrättsreformen bör se ut, och den förväntas väga tungt. Julia Reda (Piratpartiet, Tyskland) ansvarar för rapporten.

I fråga om panoramafrihet föreslog Julia Reda i ett första rapportutkast (ursprungliga rapportutkastet kommenterat på svenska) följande skrivning:

"16. [The European Parliament] Calls on the EU legislator to ensure that the use of photographs, video footage or other images of works which are permanently located in public places is permitted;" [b]

Det här ursprungsförslaget var bra och skulle stärka panoramafriheten i Europa.

 
Jean-Marie Cavada.

Ledamöter i Europaparlamentet lade mer än 500 ändringsförslag till rapporten, varav några berörde punkt 16 om panoramafrihet. Vid en omröstning i utskottet den 16 juni antogs ändringsförslag 421 av den franske parlamentarikern Jean-Marie Cavada, som tillhör den liberala ALDE-gruppen. Cavadas antagna tilläggsförslag ändrade punkt 16 om panoramafrihet till följande:

"16. Considers that the commercial use of photographs, video footage or other images of works which are permanently located in physical public places should always be subject to prior authorisation from the authors or any proxy acting for them;"

Innebörden av förslaget är att panoramafriheten kraftigt begränsas på så sätt att berörda foton inte längre får spridas kommersiellt. Därmed kan de inte heller spridas med någon av de licenser som tillåts på Wikipedia, vilket kan resultera i att Wikimedia tvingas radera tiotusentals bilder som illustrerar artiklar.

Den 9 juli ska Europaparlamentet slutligt ta ställning till Julia Redas rapport. Wikimedia Sverige kommer tillsammans med representanter för Wikimediarörelsen i andra länder verka för att Cavadas skrivning om panoramafrihet stryks.

Vanliga frågor redigera

Vad är problemet med att förbjuda kommersiell användning? redigera

Vad som utgör kommersiellt bruk är en gråzon, särskilt på internet där publiceringen av ett verk ofta har både kommersiella och icke-kommersiella inslag. Några exempel:

  • Många bloggare publicerar till exempel texter på reklamfinansierade plattformar trots att de själva inte avser tjäna pengar på sitt skrivande.
  • En del skolor bedrivs kommersiellt även när de är offentligt finansierade och en del av det ordinarie utbildningssystemet.

Vidare skapar laglig kommersiell återanvändning av informationen på Wikipedia mervärden för samhället.

Argument finns bland annat i detta faktablad under rubriken "Några ord om non commercial-villkor." och i Wikimedia Deutschland/Wikimedia Sveriges broschyr om Fri kunskap och problematiken kring NC-licenser.

Ytterst få konstnärer har (nämnvärd) ekonomisk vinning av att deras offentliga verk avbildas. Den ekonomiska vinningen ligger i stället i det pris som beställaren av konstverket betalar.

Vad kan vi göra? redigera

Den 9 juli röstar Europaparlamentet om Julia Redas upphovsrättsrapport i plenum, vilket innebär att parlamentet tar slutlig ställning i en omröstning där alla Europaparlamentariker deltar. I samband med detta är det möjligt att stryka skrivningen om att begränsa panoramafriheten.

För att skrivningen ska strykas krävs följande:

  1. Först behövs ett förslag om att stryka skrivningen. För att parlamentet ska kunna rösta om förslaget måste det vara underskrivet av minst en tiondel av Europaparlamentets 751 ledamöter.
  2. För att förslaget sedan ska antas vid voteringen måste det stödjas av en majoritet.

Du kan bidra till att panoramafriheten räddas genom att kontakta svenska Europaparlamentariker och uppmana dem att stödja fortsatt panoramafrihet, även för kommersiell användning.

Individuellt adresserade meddelanden till beslutsfattare fungerar ofta bättre än massutskick. Om det är någon eller några parlamentariker som du har en särskild relation till, såsom att du bor i samma del av landet eller sympatiserar med deras uppfattningar, kan det vara lämpligt att kontakta just dem.

Var medveten om att politiker ofta kontaktas av oroliga medborgare som har missförstått en fråga. Det är bra att uttrycka sig på ett sätt som visar att du vet vad du pratar om. Påpeka gärna att vi genom noggrann analys har kommit fram till att förslaget skulle slå hårt mot Wikipedias bildarkiv. Betona att vi vet att det rör sig om en rapport som inte är juridiskt bindande, men att vi ändå finner den angelägen eftersom parlamentet tar ställning i en fråga som Kommissionen ska lägga förslag om senare i år.

Var alltid saklig och håll en vänlig ton.

Här hittar du Europaparlamentets lista över svenska parlamentariker. På respektive parlamentarikers sida finns ledamotens e-postadress.

Exakt vad vill vi att Europaparlamentarikerna ska göra? redigera

Vi vill att de stödjer ett förslag om att ta bort punkt 16 om begränsad panoramafrihet ur Julia Redas rapport.

Vi är dessutom tacksamma om Europaparlamentariker som stödjer vår uppfattning visar detta offentligt genom en tweet. På så vis hjälper de oss att lyfta frågan.

Goda exempel redigera

I utskottet för rättsliga frågor röstade Max Andersson (MP) och Cecilia Wikström (FP) nej till förslaget att begränsa panoramafriheten till att gälla icke-kommersiellt bruk.

Max Andersson meddelar via Twitter att han avser försvara panoramafriheten vid voteringen den 9 juli.

Uppdateringar redigera

Om du skriver till Socialdemokratiska ledamöter kan det vara en idé att nämna att Labour-ledamoten Claude Moraes arbetar på ett S&D-initiativ för att ändra skrivningarna om panoramafrihet.

Vilka är de svenska EU-parlamentarikerna? redigera

Moderaterna (EPP)

Centerpartiet (ALDE)

Folkpartiet (ALDE)

Kristdemokraterna (EPP)

Socialdemokraterna (S&D)

Vänsterpartiet (GUE/NGL)

Miljöpartiet (De gröna/EFA)

Sverigedemokraterna (EFDD)

Feministiskt initiativ (S&D)

  • Soraya Post, arbetare, minoritetsförespråkare (plats 644)

Petition redigera

Utöver kontakter med EU-parlamentarikerna enligt ovan kan en namnteckning till stöd för den här petitionen spela roll. En Internet-baserad petition bidrar till att uppmärksamma ett problem, även om dess faktiska betydelse för politiker är omdiskuterad. Petitionen skapades av den tyske fotografen Nico Trinkhaus 23 juni, och den har fram till 8 juli fått drygt 484 000 underskrifter. Trinkhaus planerar att överlämna den undertecknade petitionen på onsdag 9/7, i Strasbourg.[3]

Efterspel redigera

Uppdatering 2016 redigera

  • Sverige har genom en lagtolkning i högsta domstolen inskränkt panoramafriheten till att gälla tryckt publicering utan kopplingar till databaser.
  • Belgien införde 15 juli 2016 panoramafrihet, efter ett lagförslag som antogs månaden innan.

Kommentarer redigera

  1. ^ "Regarding freedom of panorama, a troubling amendment was adopted with the support of EPP and S&D stating that commercial use of reproductions of works in public spaces should require express permission by the rightsholders."
  2. ^ Det finns en svensk översättning, men eftersom den tycks ha blivit inkorrekt används här den engelska originaltexten.

Referenser redigera

  1. ^ Seiler, D. (2006): "Gebäudefotografie in der EU – Neues vom Hundertwasserhaus". Photopresse 1/2 (2006), p. 16. Läst 27 mars 2015. (tyska)
  2. ^ Reda Report adopted: A turning point in the copyright debate, Julia Reda, läst 19 juni 2015
  3. ^ "190,000 supporters of the Freedom of Panorama!". change.org. Läst 5 juli 2015, 17:33. (engelska)

Externa länkar redigera