Wikipedia

Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2022-03

< Wikipedia:Bybrunnen

Andel kvinnobiografier per redigerare redigera

Genom att studera senaste ändringar har jag sammanställt en tabell med de 108 redigerare som under de senaste 30 dagarna har gjort minst 30 redigeringar i biografier över Kvinnor eller Män.

Tabellen finns här i Sandlådan och listar antalet redigeringar total i biografier samt uppdelat på artiklar som är kategoriserade som Kvinnor respektive Män.

Redigeringar i Wikidata ingår inte i denna sammanställning. -- Larske (diskussion) 9 februari 2022 kl. 22.09 (CET)[svara]

snyggt du borde ha med antal inlägg på Bybrunnen, Wikidata redigeringar gjorda kopplade till dessa objekt och en sentimentsanalys vad varje person uttrycker på mall diskussionssidorna eller Wikidatas vara eller icke vara... ;-) - Salgo60 (diskussion) 10 februari 2022 kl. 05.47 (CET)[svara]
Kul! Jätteintressant, den länken sparar jag ett slag. /Anhn ✎ 10 februari 2022 kl. 06.35 (CET)[svara]
Intressant att se i sammanställning! -KnightofFaerië (diskussion) 11 februari 2022 kl. 12.09 (CET)[svara]
  Gillar Tack för sammanställningen! Den gav intressanta data – en del överraskande, andra mer bekräftande. Det där med attitydanalys (som Salgo60 pratar om ovan) vore intressant men kanske ogörligt? Hur kan det genomföras utan en manuell och tidsödande genomgång av alla skribenternas biografiredigeringar?   Paracel63 (diskussion) 12 februari 2022 kl. 02.04 (CET)[svara]
Möjligen kan det vara enklare att också hitta data för hur stora utökningar de olika skribenterna sammanlagt gjort i varje kategori under perioden. Paracel63 (diskussion) 12 februari 2022 kl. 02.06 (CET)[svara]
Denna mätning kan ge en snedvriden bild av olika användares redigeringar. Det ser till exempel ut som att jag uteslutande ägnar mig artiklar om gubbar, men det beror på att var så under just denna period. Under andra tidsperioder har det varit det motsatta för min del. /Annika (diskussion) 12 februari 2022 kl. 05.33 (CET)[svara]
Alltid kul med statistik, tack för inspelet! Jag kan i övrigt hålla med Annika64 om att Mark Twain har rätt om statistiken. Själv har jag jobbat en hel del med syntaxfel de senaste månaderna. Då speglar statistiken hur det ser ut med jämställdheten i artiklar för SvWp, eftersom felen uppstår oavsett vad biografin handlar om för slags kön. Allt gott! Deryni (diskussion) 12 februari 2022 kl. 09.05 (CET)[svara]
Kanske inte någon stor sak, men jag menar nog att Mark Twain har fel - det är inte statistiken som är problemet - det är hur den tolkas. Sedan kan statistik också vara för liten eller osäker för att säga något alls - men då är det ju fortfarande hur den tolkas som är problemet - inte statistiken i sig. Jag tyckte det var lite intressant, jag visste ju att jag antagligen hade många gånger fler redigeringar i artiklar om män - hade gissat på runt 10 % kvinnor, inte så lågt som 8. Kunde ju vara intressant att se om jag alltid brukar ligga ungefär i de här intervallet. FBQ (diskussion) 12 februari 2022 kl. 14.00 (CET)[svara]
@FBQ: Jag tror inte Mark Twain hade fel, jag tror det var ett av hans många skämt. Ofta citerat, för det har en bra udd. Deryni (diskussion) 15 februari 2022 kl. 09.39 (CET)[svara]
Ja, jag förstår att Mark Twain menade det som ett skämt - och det har ju en kul udd, även om jag tycker det är lite överanvänt. Många använder citatet för att kritisera statistik och då utan att fundera över de egentliga problemen med varför statistiken blir missvisande. Jag känner att det inte uppmuntrar till djupare förståelse. FBQ (diskussion) 15 februari 2022 kl. 13.08 (CET)[svara]
Nej Paracel63, jag tycker det är för många här som fokuserar för mycket på att analysera vem andra användare är bakom sitt login. Snokar efter vad andra tycker och tänker utanför Wikipedia för att lite i smyg döma dem. Vill Wikipedia undvika att bli en sekt där alla tycker lika måste sådant beteende upphöra. Ska Wikipedia överleva måste det vara väldigt tydligt att alla får vara med och att kraven som ställs handlar om kvalitén på det man skriver, inte på vad man har för åsikter. Ja det kan ibland vara så att åsikter skiner igenom i artiklar, men då är det redigeringen av artikeln där det syns som ska vara föremålet för diskussion. Inte spekulationer om vad folk tycker egentligen. Världshistorien har exempel på många försök att bilda grupper där alla tycker gör och ser ut lika. Det blir inte bra. Dessutom, och det förbises i stort sett alltid, finns det människor som alltid klarar sig oavsett system och andra som alltid misstänkliggörs oavsett vilken preferens. Som kommentar till statistiken (som inte borde per användare) är att det är fullt tillåtet att enbart redigera artiklar om män av vilket skäl som helst och man behöver inte ens berätta det./ Machatjkala (diskussion) 12 februari 2022 kl. 13.26 (CET)[svara]
Jag har ingenting emot sammanställningen som sådan. Däremot finns det en del antydningar till tolkningar i samtalet ovan som är olyckliga. Statistiken säger inte mer än det som gäller just den period den omfattar. Eftersom jag i huvudsak sysslar med förfluten tid är det naturligt att det ofta blir en slagsida åt det manliga hållet. Kvinnor har exempelvis inte varit militärer i någon större utsträckning förrän de senaste decennierna och mitt fokus den senaste tiden har i huvudsak varit att komplettera uppslagsverket med fler biografier om svenska överstar under 1900-talet. För nästan precis ett år sedan bidrog jag dock med en artikel om en då precis avliden pionjär inom damfotbollen, så jag har en större bredd i mitt artikelskapande och redigerande än man får ett intryck av när man ser vad gjort under den allra senaste tiden. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2022 kl. 14.16 (CET)[svara]
Säger den statistiken över huvud taget någonting? Den visar om en användare råkar ha varit inne och gjort en redigering i en artikel i någon av de nämnda kategorierna. Det kan vara större redigeringar, som medfört stora förbättringar av artiklarna, men det kan ha varit att redigeraren råkat passera slumpmässig artikel och korrigerat något stavfel, eller så kan det ha varit puts, mallning eller kategoriseringar till följd av patrulleringsarbete. Andra användare kan ha haft någon systematik i sitt redigerande. Några slutsatser går inte att dra och bör så inte heller göras. Historiker (diskussion) 12 februari 2022 kl. 20.16 (CET)[svara]
Det går ju att fundera lite utifrån resultatet, även om det nu inte går att säga så mycket. Just nu arbetar jag ju nästan bara med Svenska män och kvinnor, skriver biografier om sådana som saknas och utökar sådana där biografierna är korta. Ibland handlar det om sådant som att lägga in wikilänkar från artiklar där personernas namn nämns. Män dominerar helt klart verket, även om jag hade gissat att andelen kvinnor var något högre. Sedan är ju frågan om det är så att wikipedia har artiklar om fler av kvinnorna i verket och jag därför skriver om fler män än andelen i verket. Jag bedömer faktiskt inte att så inte är fallet eller att det i så fall är marginellt. Jag noterar ju dock att kvinnor från 1600- och 1700-talet så gott som alltid redan har artiklar på svenskspråkiga wikipedia. Det är ju så att vi inte är fler flitiga redigerare än att enskilda insatser ganska starkt påverkar artikelbeståndet. Sedan brukar kvinnor från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal ofta sakna artiklar. Det märks ju att vi har personer som skapat artiklar om riksdagsledamöter, om skådespelare i filmer och om konstnärer (i mindre grad konsthantverkare). Dansare, operasångare, formgivare med mera, områden som inte haft dedikerade redigerare är de där det ofta saknas personer. Jag talar då specifikt om biografier över svenskar. Inom andra biografier är luckorna mer betydande. Lars Aronsson gjorde ju för ett antal år sedan en graf över biografier över kvinnor och män utifrån födelseår, och då var det ju intressant att se att under 1600- och 1700-talet dominerar visserligen biografierna över män, men andelen kvinnor är förhållandevis hög, för att sedan snabbt sjunka. Jag tror att botten nåddes bland personer födda i början av 1900-talet, för att sedan så smått öka. Det var några år sedan och statistiken kan ha ändrats, men jag tror den i grova drag kvarstår.FBQ (diskussion) 13 februari 2022 kl. 11.01 (CET)[svara]
Ledsen att jag formulerade mig dåligt. Det var mest en undran till Salgo60 om hur det var tänkt. Jag tror inte heller att kvalitativa analyser av skribenters bidrag vore en väg fram, utöver de kvalitets- och samarbetsprojekt som vi redan har. Där är vi artikel- och inte skribentfokuserade. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 13 februari 2022 kl. 12.31 (CET)[svara]
Paracel63: Den var inte menad som en seriös fråga i det här sammanhanget. Den var ett inlägg gällande diskussionerna kring användningen av Wikidata på Wikipedia. I det här sammanhanget kan inlägget ignoreras fulltständigt. LittleGun (diskussion) 15 februari 2022 kl. 09.50 (CET)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @FBQ: Här är ett diagram med aktuella data som visar andelen biografier som avser kvinnor uppdelat efter artikelsubjektets födelseår.

Från ett maximum på nästan 40 procent kvinnor för födda på 1100-talet minskar andelen successivt till under 10 procent för födda i början av 1800-talet. Därefter ökar andelen till drygt 30 procent fram till 1980-talet för att därefter åter minska till cirka 25 procent för personer födda efter 1990. Botten ser alltså ut att ligga under den förra halvan av 1800-talet.

Minskningen för de två senaste decennierna kanske kan vara intressant att diskutera. Jag misstänker att den delvis kan bero på några relativt stora yrkeskategorier där kvinnor är underrepresenterade, till exempel "japanska fotbollsspelare", som har "massbiograferats" och därmed bidragit till andelen kvinnor bland de biograferade 90-talisterna och 00-talisterna har minskat? (Av de 1 411 japanska fotbollsspelare som är födda på 1990-talet är 1 398 män och blott 13 är kvinnor. För 2000-talet är motsvarande siffror 210 män och 2 kvinnor.) Om vi exkluderar de japanska fotbollsspelarna blir andelen kvinnobiografier cirka 29 procent såväl för personer födda på 1990-talet som på 2000-talet, men det är ändå mindre än för 1970- och 1980-talen där andelen blir cirka 33 procent om man exkluderar japanska fotbollsspelare.

--Larske (diskussion) 14 februari 2022 kl. 11.30 (CET)[svara]

Beträffande japanska manliga fotbollsspelare har jag funderat rätt mycket på om en del av artiklarna borde raderas. Källösa stubbar, ofta enradingar, som bättre skulle platsa i en lista, om de inte kan byggas ut och källbeläggas. I den förnämliga söksträngen av Larske över levande personer som förmodligen är avlidna, se Månadens uppdrag, dyker de ofta upp. Flera av dem är förutom att vara levande döda också kategoriserade som hundraåringar. Deryni (diskussion) 15 februari 2022 kl. 09.36 (CET)[svara]
Intressanta siffror. Ja, de manliga japanska fotbollsspelarna är en del av svaret. De här stubbarna är i stor utsträckning skapade av Gonta-Kun och Amefuri2019, två konton som numera är globalt blockerade. De här små artiklarna belyser också skillnanden mellan kvantitet och kvalitet. Paracel63 (diskussion) 14 februari 2022 kl. 16.51 (CET)[svara]
Intressant. Jag kan han mints fel när kvinnobiografierna börjar minska i procentandel, men det har troligen ändrat sig genom att fler mansbiografier från 1800-talet tillkommit sedan Lars Aronsson gjorde sin jämförelse. De här japanska fotbollsspelarna hade jag inte hört talas om - undrar dock om det verkligen är enbart dessa som drar upp antalet? Jag gjorde en liten snabbkoll bland idrottare födda 1979 - valde de första namnen och bland dessa var 2 kvinnor och 18 män. Av kvinnorna var en bordtennisspelare och en landhockeyspelare. Bland männen var 2 ishockeyspelare, 2 racerförare, en bandyspelare, en volleybollspelare, en brottare, en gymnast, en roddare en friidrottare och 8 fotbollsspelare. Av dessa var en irakisk, en fransk, en svensk, en ghanansk, en indonesisk, en amerikansk, en argentinsk och en just en av dessa japanska.FBQ (diskussion) 15 februari 2022 kl. 13.45 (CET)[svara]
Det slog mig efteråt att det var dumt att välja bokstavsordning, då det kan slå rejält fel. Nåväl, det var ju bara tänkt som ett stickprovs-test. FBQ (diskussion) 16 februari 2022 kl. 09.37 (CET)[svara]
Tips: Med hjälp av PetScan kan man få hjälp att slumpa fram ett önskat antal artiklar som tillhör angivna kategorier, se följande exempel:
Men även med ett slumpmässigt urval bör man nog välja ett betydligt större stickprov än 20 artiklar för att kunna få någon rimlig konfidens i eventuella slutsatser. Vid 10 stickprov med vardera 20 artiklar med hjälp av denna fråga fick jag allt mellan 2 och 7 kvinnor, alltså mellan 10 procent och 35 procent, som resultat. Medeltalet var 4,3 (eller 21,5 procent).
Vid ytterligare 10 stickprov med vardera 20 artiklar fick jag som minst 1 och som mest 5 japanska fotbollsspelare. Medeltalet var 1,7 (eller 8,5 procent).
För att se hur många idrottare födda 1979 som är kvinnor respektive japanska fotbollsspelare kan vi dock få ett exakt resultat genom att låta PetScan räkna alla artiklar i snittet av berörda kategorier. Av de 1 207 biografierna i kategoriträdet Idrottare och kategorin Födda 1979 är det:
  • 257 artiklar (eller 21,3 procent) som ligger i kategorin "Kvinnor"
  • 108 artiklar (eller 8,9 procent) som också är kategoriserade som "Japanska fotbollsspelare".
  • 6 artiklar (eller 0,5 procent) som är kategoriserade såväl som "Japanska fotbollsspelare" som "Kvinnor".
--Larske (diskussion) 16 februari 2022 kl. 13.06 (CET)[svara]
Aha, då slog mitt stickprov ganska fel. Fast samtidigt ligger andelen kvinnor (21,3 procent bland idrottare födda 1979 mot snitt på 31,7 % bland alla födda 1971-1979) något lägre bland idrottarna. Och frågan är om de inte ligger lägre bland fotbollsspelarna i stort. 8,9 % japanska fotbollsspelare är ganska mycket och helt klart en överrepresentation. Men, åtminstone i mitt stickprov var väldigt stor andel av idrottarna fotbollsspelare. Och jag misstänker också att kvinnorna generellt sett ligger under snittet bland idrottare i fråga om fotbollsspelare, även utanför Japan. I mitt stickprov var de väldigt få (eller inga), det kan ju som synes ha blivit ganska snett, men jag tror ändå att de ligger en god bit under snittet även bland idrottarna. FBQ (diskussion) 17 februari 2022 kl. 18.03 (CET)[svara]

Jag förstår inte riktigt syftet med att hänga ut enskilda bidragsgivare/användare bara för att de inte redigerar tillräckligt i biografier om ett enskilt kön. Det hade varit bättre att helt utesluta namnen och titta på detta rent allmänt. Ja, jag kommer långt ner på listan men jag tänker inte redigera i biografier bara för att få min "könskvot" i balans. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2022 kl. 17.47 (CET)[svara]

Jag känner mig inte det minsta "uthängd". Att se min egen statistik var intressant, även om man som sagt inte får lägga alltför stor vikt vid detta. Tostarpadius (diskussion) 17 februari 2022 kl. 19.34 (CET)[svara]

Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor redigera

Jag svävar ofta in på olika sporter som jag ofta inte besitter så stora kunskaper om. Upptäckte idag Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor som samlar de olika världsmästerskapen som finns i hastighetsåkning på skridskor. Finns tydligen sex olika mästerskap (tre för herrar och tre för damer) samt ett mästerskap i short track. Den enda av dessa sex mästerskap vi har en artikel om är Världsmästerskapen i skridsko, allround för herrar. Namngivningen av den artikeln har dock på diskussionssidan ifrågasatts under 2015.

Tänkte därför att jag lyfter frågan här och kanske får tips av någon mer kunnig! Det finns följande tävlingar: Allround (herrar, damer), Sprint (herrar, damer) och Distans (herrar, damer). Mvh Fredde✔ 17 februari 2022 kl. 20.06 (CET)[svara]

Könsstympning och barnäktenskap redigera

Hej. Har en fråga som det säkert finns någon form av praxis på.

Jag går igenom en mängd länder och det skrivs i vissa länder mycket om just barnäktenskap, flyktingar och könsstympning.

De är dock väldigt olika indelade. I en del artiklar finns en särskild rubrik under "politik" som döpts till "mänskliga rättigheter". I andra ligger det under "Administrativ indelning" underrubrik "Hälso- och sjukvård". I ytterligare andra "Lokala sedvänjor" underrubrik till "Kultur". I någon artikel ligger det också under demografi om jag inte missminner mig.

Hur tänker ni? Vad är mest korrekt?NnieAndersson (diskussion) 14 februari 2022 kl. 10.06 (CET)[svara]

Jag tror det är kopplat till källor. Uppgifter från WHO samlas i Hälsoavsnittet, och uppgifter från Amnesty och liknande i mänskliga rättigheter. Finns det någon tydlig praxis på enwp? Det är en viss fördel om vi är harmoniserade. Jag ser att på enwp kan det dessutom finnas avsnitt om "Äktenskap" eller "Kvinnor", där barnäktenkap ibland tas upp. Tomastvivlaren (diskussion) 14 februari 2022 kl. 11.37 (CET)[svara]

Det har du säkert en poäng i. Utan att ha gått igenom ens nästan lika många länder på EnWi som på svenska så verkar det vara ännu mer splittrat där. Exempelvis Sierra Leone där Jämlikhet fått en helt egen rubrik där detta tas upp och Somalia där det ligger under Demografi med underrubriken Hälsa. Även för Kenya ligger det under Demografi, men då under underrubriken Kvinnor. NnieAndersson (diskussion) 14 februari 2022 kl. 11.57 (CET)[svara]

PS. Eftersom Demografiavsnittet ofta består av en massa siffror i diverse oordning kanske det inte skulle vara helt dumt att lägga in ett avsnitt under som heter Kvinnor och sen lägga in det där, med kompletterande text. Så blir det en brytning...NnieAndersson (diskussion) 14 februari 2022 kl. 11.59 (CET)[svara]

I artikeln Afghanistan finns avsnittet Sociala förhållanden, där dessa frågor tas upp. Jag tycker inte att det behöver vara lika i alla artiklar, och inte heller att svwp behöver harmoniseras med enwp. Huvudsaken är att den enskilda artikeln har en inre logik och är överskådlig. --Chandra Varena (diskussion) 14 februari 2022 kl. 12.11 (CET)[svara]

Du har rätt i att det inte behöver harmonisera med EnWi. Men jag tycker personligen att det är bättre om det finns någon form av systematik mellan landartiklar, i varje fall inom samma världsdel. Sen kommer ju alltid en del artiklar att vara fylligare än andra, och vissa områden ta upp mer plats.

Nu är jag i Afrikanska länder och fixar, dom är märkta med Projekt Afrika. Men det gäller ju i princip rubriker och inte underrubriker.

Men sociala förhållanden skulle ju kunna vara en rubrik under demografi.

Jag vill påpeka att det kan finnas undantag och jag vet att du har gjort ett jättejobb med artikeln om Afghanistan, så jag menar inte att du ska ändra något.

NnieAndersson (diskussion) 14 februari 2022 kl. 12.25 (CET)[svara]

"Sociala förhållanden" under "demografi" verkar för mig förnuftigt. Yger (diskussion) 14 februari 2022 kl. 13.04 (CET)[svara]
Tack för en intressant diskussion. Jag tror också att en underrubrik under rubriken "Demografi" kan vara den bästa vägen att gå. I mitt arbete med geografiska artiklar, tycker jag att ett begränsat antal och förutsägbara huvudrubriker, i en standardiserad ordning, gör det lättare att hitta. Se vidare Att skriva om geografi. Paracel63 (diskussion) 14 februari 2022 kl. 16.56 (CET)[svara]
Håller med. Givet det avsnittet du skickade hänvisning till. Innebär det att jag kan ta bort Projekt Afrika mallarna dom ligger i alla afrikanska länder och istället strukturera enligt den mallen? Rubrikerna är i princip densamma, men olika vad som ska vara underrubriker.NnieAndersson (diskussion) 14 februari 2022 kl. 18.14 (CET)[svara]
@NnieAndersson: Osäkert på vad Projekt Afrika har för strukturplaner, men det är bra med ett samlat grepp och att landsartiklarna för en hel kontinent förbättras. wp:GEO handlar om alla typer av geografiska artiklar, så den borde kunna vara ett föredöme för ganska mycket. Grundstrukturen där är inte huggen i sten men ganska förutsägbar. Den är baserad på vanliga standarder på stora Wikipedia-versioner. Jag gick för 4–5 år sedan genom all världens länder, för att försöka genomföra en hyfsad standardisering. Därefter har jag gjort blandade nedslag även i större städer och en del regioner. Hojta om du har åsikter om strukturen.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2022 kl. 18.33 (CET) :::::Oj vilket jätteprojekt du måste ha gjort.[svara]
  Gillar Nja, jag har låga utgifter och ganska fri arbetstid. Så jag får mycket tid över till Wikipedia.  --Paracel63 (diskussion) 18 februari 2022 kl. 13.53 (CET)[svara]

{{Projekt Afrika granskning}} Det ligger sådana här mallar lite överallt i dskussionsfältet på Afrikanska länder. Strukturen är, om jag inte minns fel, Geografi-Klimat-Administrativ indelning-Politik-Ekonomi-Kultur. Inga underrubriker. Min uppfattning är att dom luras lite. Ingen aktivitet i forumet, och så är det ju mycket bättre om alla hänvisas till samma sida Wi:Geo. Anser jagNnieAndersson (diskussion) 16 februari 2022 kl. 19.14 (CET)[svara]

Nja, den standarden är åtminstone halvbra, och den följer i stora drag huvudlinjen från wp:GEO. Etymologi med efterföljande Historia är vanligt och ganska praktiskt. Geografi är inledningsvis en rent kartmässig beskrivning men i övrigt en beskrivning av naturförhållanden – inklusive om Klimat (lämplig underrubrik). Administrativ indelning är nog lämplig som underrubrik på Politik (Styre och politik), eftersom den är en följd just av detta. Ekonomi kopplas lämpligen samman med infrastruktur, som ju är en viktig förutsättning för hur ekonomin kan utvecklas. Demografi bör inte glömmas, eftersom Språk, Religion, Städer och andra viktiga befolkningsdata kan läggas in där. Den avslutande Kultur är lagom flummig för att kunna ha med ganska mycket av områdets samhällsliv, med viktiga traditioner och medieutveckling. Mina två ören.--Paracel63 (diskussion) 18 februari 2022 kl. 13.53 (CET)[svara]
Spontant anser åtminstone jag att det är bättre om alla hänvisas till samma sida, även om själva strukturen inte är sämst. Själva har jag lagt en hel del underrubriker under Administrativ indelning som exempelvis Försvarets indelning osv. för att det inte är en klockren rubrik och så har jag lagt rena politiska bitar under politik, alltså val osv. Sen är ju ett problem med att inte ha underrubriker att det tenderar att bli väldigt spretigt. Jag föredrar helt klart den sidan du hänvisade till.NnieAndersson (diskussion) 18 februari 2022 kl. 14.19 (CET)[svara]
Paracel63

Ukraine's Cultural Diplomacy Month: We are back in 2022! redigera

 

Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello, dear Wikipedians!

Wikimedia Ukraine, in cooperation with the Ministry of Foreign Affairs of Ukraine and Ukrainian Institute, has launched the second edition of writing challenge "Ukraine's Cultural Diplomacy Month", which lasts from 17 February to 17 March 2022. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design and cultural phenomena of Ukraine that made a contribution to world culture. The most active contesters will receive prizes.

We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia! Also, we plan to set up a banner to notify users of the possibility to participate in such a challenge!--ValentynNefedov (WMUA) (diskussion) 18 februari 2022 kl. 12.02 (CET)[svara]

Mikail Yüksel redigera

Artikeln har fått stort polariserat intresse. Tacksam för friska ögon på artikel och diskussionssida. / Anhn ✎ 20 februari 2022 kl. 00.01 (CET)[svara]

Melodifestivalen 2022 är äntligen här! redigera

 

Jag håller på att ladda upp bilder från repetitionerna inför Melodifestivalen 2022:s första deltävling här: c:Category:Melodifestivalen 2022, deltävling 1. Det vore väldigt uppskattat om någon kan hjälpa till att sålla vilka av dessa som bör läggas in i artiklar, samt uppdatera artiklarna om de tävlande som ska vara med i morgondagens livesändning. Josve05a (prata med mig) 5 februari 2022 kl. 00.06 (CET)[svara]

Många fler bilder håller på att laddas upp och kommer laddas upp under morgondagen, och efterföljande veckor. Hjälp gärna till och kika vilka som passar i artiklar. Josve05a (prata med mig) 5 februari 2022 kl. 00.26 (CET)[svara]
Jag prövade en hel kolumn med en bild på varje deltagare i tabellen om första deltävlingen. ♥Ainali diskussionbidrag 5 februari 2022 kl. 00.52 (CET)[svara]
Jag skapade även ett uppdrag att uppdatera artiklarna om artisterna med ny information. Josve05a (prata med mig) 5 februari 2022 kl. 03.27 (CET)[svara]
Och om någon har Photoshop eller är en fena på färgkorrigering, hjälp gärna till och registrera de uppladdade bilderna! Josve05a (prata med mig) 5 februari 2022 kl. 15.03 (CET)[svara]
@Ainali: Verkar som att någon tog bort det :/ Josve05a (prata med mig) 6 februari 2022 kl. 05.06 (CET)[svara]
Det verkar som att Certus+ försöker lägga någon slags ägarskap på artikeln: "VÄNLIGEN BE VIA ARTIKELNS DISKUSSIONSSIDA OM TILLÅTELSE INNAN REDIGERING AV LAYOUT OCH VÄSENTLIG TABELLINFORMATION". Detta är totalt emot vår filosofi och jag tänker definitivt ta bort den texten ur artikeln och dessutom förväntar jag mig en förklaring här. ♥Ainali diskussionbidrag 6 februari 2022 kl. 09.12 (CET)[svara]
Det finns en förklaring på användarsidan som inte är helt orimlig, men ett sådant projekt behöver förankras i gemenskapen om det skall fungera. Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2022 kl. 04.40 (CET)[svara]
Jo, den är helt orimlig av flera anledningar. För det första att den ligger på en användarsida. För det andra att den inte förklarar något om varför ett visst utseende har bestämts eller var det beslutet togs. Det är ju i princip bara ett försök till ägarskap av ett helt gäng artiklar. ♥Ainali diskussionbidrag 7 februari 2022 kl. 09.20 (CET)[svara]
Nu är inte "Vänligen..." etc. tänkt som ett ägarskapsförsök, vilket jag är säker på att de allra flesta förstår. Tanken från min sida har hela tiden varit att artiklarna ska skyddas från klotter och dylikt från oregistrerade användare, exempelvis. Jag har för övrigt, Ainali, varit oerhört transparent i mitt arbete kring artiklarna gällande Melodifestivalen och har i förväg dels redogjort för syftet på min användarsida, dels bett om kritik/förslag på förändringar innan jag publicerat de uppdaterade artiklarna. Du har varit varmt välkommen - och är så fortsatt - att lämna konstruktiv kritik. Jag välkomnar ifall vi kan föra en diskussion för att artiklarna ska hålla en så hög kvalitet som möjligt. För övrigt anser jag inte att vi bör lägga till bilder i tabeller såvida inte det går att göra så för samtliga deltävlingar. Bilder - gärna. Hellre, om ni frågar mig, under en separat rubrik. --Certus+ (diskussion) 7 februari 2022 kl. 20.39 (CET)[svara]
Tja, det var ju faktiskt "VÄNLIGEN" så när det skriks med versaler uppfattas det kanske inte lika vänligt som tanken var. Hur som helst så är det inte metoden vi använder för att bekämpa klotter. I så fall skulle det ju stå vid varje stycke på varje artikel. Och det är klart vi ska ha bilder i varje tabell. Vi har ju fått ackrediterade fotografer, så det är bara att vänta in deltävlingarna så får vi dagsfärska bilder till dem. Tack för konstruktiva förslag! Jag fortsätter den mer detaljerade diskussionen på artikelns diskussionssida. ♥Ainali diskussionbidrag 7 februari 2022 kl. 20.55 (CET)[svara]

Deltävling 2 redigera

 

Idag är livesändningen av deltävling 2 och vi saknar fortfarande en artikeln om Samira Manners (och Browsing Collection är väldigt bare-bone). Någon med skrivsugna fingrar? Josve05a (prata med mig) 12 februari 2022 kl. 13.12 (CET)[svara]

Mellopedia redigera

I väntan på att Josve05a skriver en rad om att repetitionerna inför deltävling 3 är igång och att bilder snart kommer att dyka upp i c:Category:Melodifestivalen 2022, deltävling 3 (hoppas jag) kommer ett tips om Mellopedia här. SVT har en egen mediawiki med info om artister, låtar, tävlingar och annat mellorelaterat. Mellopedia är inte en wiki, och det går med andra ord inte att som besökare redigera sidorna.[1], den har ett förbehåll om att Innehållet på Mellopedia är sammanställt med stor noggrannhet men kan trots detta innehålla felaktigheter. Synpunkter och tips kan skickas till Mellopedias redaktör.[2] och även om Redaktionell text på Mellopedia får dock användas fritt. (odefinierat vad fritt betyder) är bilder och låttexter tydligt angivna som ofria. På Om-sidan står det även att Skribenterna på Wikipedia har bidragit till att viktiga delar av tidigare publicerad information har bevarats på ett tillgängligt sätt., så all heder åt alla här som bidragit på olika sätt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 februari 2022 kl. 11.56 (CET)[svara]

Tyvärr låg jag hemma sjuk :/ Josve05a (prata med mig) 20 februari 2022 kl. 14.59 (CET)[svara]
Detta kanske vore något för Wikidata? I form av en egenskap (extern identifierare). Sabelöga (diskussion) 20 februari 2022 kl. 23.10 (CET)[svara]
  1. ^ ”Mellopedia:Om - Mellopedia”. mellopedia.svt.se. https://mellopedia.svt.se/index.php?title=Mellopedia:Om. Läst 18 februari 2022. 
  2. ^ ”Mellopedia:Allmänt förbehåll - Mellopedia”. mellopedia.svt.se. https://mellopedia.svt.se/index.php?title=Mellopedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll. Läst 18 februari 2022. 

Ny tävling - Nationella minoriteter och minoritetsspråk redigera

Hej på er! Nu har startskottet gått för en ny Veckans tävling, denna gång Wikipedia:Veckans tävling/Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Med anknytning till tävlingstemat anordnas även två digitala skrivstugor under veckan. Välkomna! /Sofie Sigrinn (diskussion) 14 februari 2022 kl. 00.30 (CET)[svara]

Stort tack till alla som har varit med och hjälpt till att innehållet om nationella minoriteter och minoriteter på Wikipedia, Commons och Wikidata förbättras! Heja Deryni, Kaljami, Nalle&Lisa, Per W, Sabelöga, Sjunnesson, Skogshare och Tanzania! --Tulipasylvestris (diskussion) 21 februari 2022 kl. 10.47 (CET)[svara]

Ukraina, Ukraina och Ramadan... redigera

När måndagen anlänt, startar en ny Veckans tävling. Denna gång med ett aktuellt tema: Ukraina.

Artikeln Ukraina är dessutom inlagd på Artikelgranskningar. En artikel som snart blir aktuell är den om Ramadan, och den är också inlagd på Artikelgranskningar.

Så alla som vill bidra till förbättringar, Välkomna till tävlingen och/eller gå in på artikelgranskningar! (På den senare finns dessutom andra artiklar att titta närmare på för den som vill)

// Zquid (diskussion) 20 februari 2022 kl. 21.39 (CET)[svara]

Nominera någon till Wikimedia-priset 2022 redigera

Wikimedia Sverige delar årligen ut Wikimedia-priset – i år blir det för sjätte gången. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Det första Wikimediapriset delades ut år 2017 till Holger Ellgaard med motiveringen "För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Wikipedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde". År 2018 vann användaren Tegel med motiveringen "För sitt outtröttliga arbete med klottersanering utan drama och idoga arbete som byråkrat, vilket bidrar till att bygga Wikipedias trovärdighet, demokratifunktion och trovärdighet". År 2019 utsågs Magnus Olsson till mottagare med motiveringen "För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade". År 2020 gick priset till användaren Aciram med motiveringen "Aciram har gjort en imponerande insats på flera olika fronter inom Wikimediaprojekten med över 185 000 redigeringar totalt. Enbart inom svenskspråkiga Wikipedia har Aciram skapat närmare 7 000 artiklar inom artikelnamnrymden, med fokus på framför allt historiska kvinnobiografier från före år 1900 och olika delar av världen. Aciram har genom detta på ett metodiskt sätt breddat Wikipedia genom att fylla i luckor när det kommer till historiska kvinnor." År 2021 tilldelades Jan Ainali priset "För hans stora engagemang i Wikimediaprojekten och att han outtröttligt verkar för fri information i allmänhet och fri kunskap i synnerhet."

Vem bör få priset i år? Nu vill styrelsen ha din hjälp med att nominera lämpliga personer, vilket görs genom att skicka namn och motivering till info wikimedia.se. Vi önskar få in nomineringarna senast fredagen den 11 mars.

Priset delas ut på Wikipedia-dagen, som i år hålls lördagen den 23 april, efter Wikimedia Sveriges årsmöte samma dag. Plats och tid kommer att meddelas senare, men reservera den dagen redan nu.--Historiker (diskussion) 21 februari 2022 kl. 19.18 (CET)[svara]

Värdering av källa och innehåll redigera

På Diskussion:Siavosh Derakhti pågår en något animerad diskussion om värdering av en källa och av innehåll i artikeln ifråga. Tacksam för fler synpunkter innan det blir alldeles för polariserat med POV-redigeringar åt båda håll. Riggwelter (diskussion) 21 februari 2022 kl. 21.34 (CET)[svara]

Artikelstorlekar för de mest visade artiklarna redigera

Utan att påstå att det finns något direkt samband mellan artikelstorlek och artikelkvalitet tänkte jag att det ändå kunde vara intressant att se hur stora de mest visade svwp-artiklarna är. Diagrammet nedan visar storlekarna för de 25 mest visade artiklarna igår.

Ett diagram som visar de 100 mest visade artiklarna finns här i Sandlådan.

Ett par observationer:

  • Artikeln Invasion, på plats 23 med 2 178 visningar, fick ett stort antal visningar igår (möjligen föranlett av statsministerns pressträff där definitionen av ordet invasion sköts på framtiden...). Den är väl mest att betrakta som en ordboksartikel, men har en omfattande diskussionssida från år 2007.
  • Artiklarna om Donetsk, plats 8 med 4 762 visningar och Luhansk, plats 14 med 3 044 visningar, innehåller föråldrade uppgifter om folkmängd som avser 2012 respektive 2013.

--Larske (diskussion) 23 februari 2022 kl. 11.15 (CET)[svara]

Gymnasiearbetespublicering redigera

 
Amalia Eriksson - polkagrisens moder

Med en stadig uppdatering av Amalia Eriksson har vi påbörjat årets publiceringsomgång inom Kulturhistoria som gymnaseiarbete, och imorgon (torsdag 24 februari, från 10 och framåt) kommer de flesta artiklarna att flyttas från sandlådor till huvudnamnrymden. Jag, Josefine och Aron kommer att vara med och "godkänna" och hjälpa till med flytt, men vis av erfarenhet kommer det bli en del fix och åtgärder att ta hand om efteråt också. All hjälp mottages tacksamt, men gärna i kombination med en del tålamod så att studenterna får chans att fixa innan flytt till bättre namn, kategorisering och annan städning tar vid (förutsatt att det inte skämmer eller att vi förstört allt för mycket). Via dashboarden går det att se vilka användare som är inblandade, och nyfikna (och hjälpsamma) kan redan nu kolla i sandlådor och lämna kommentarer och förbättringsförslag på diskussionssidor så att det kan tas hand om imorgon. Om det finns någon Commonist som vill hjälpa till går det även att kolla alla uppladdade bilder och komplettera beskrivningar, SDC, länkar eller föreslå namnändringar. Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 februari 2022 kl. 13.57 (CET)[svara]

Kul initiativ och god substans i artikeln om Amalia. Men det var Mycket puts som behövdes. Främst tempusfel (vi skriver i imperfektum inte historiskt presens) och sedan onödiga fluff och värderingsord och avsnitt som inte passar in samt egna spekulationer (se det jag ändrade här där jag ändå inte ändrade att enbart förnamn använts i texten. Kunde ni istället för att släppa en drös i morgon, ta tex en om dagen och meddela här i denna tråd vilken, så vi får rimlig chans åtgärda Yger (diskussion) 23 februari 2022 kl. 14.36 (CET)[svara]
@Axel Pettersson (WMSE): Vet du vilket slag av webbläsare som dessa studenter normalt använder. Jag tycker att ni ska rekommendera alla att aktivera svensk stavningskontroll som jag tror finns för de flesta webbläsare. Detta gör att alla ord som inte uppfattas som korrekt stavade svenska ord förses med en markering, i Firefox blir det en illröd vågformad understrykning, som gör det mycket lättare att uppmärksamma sina egna stavfel.
Om detta görs och stavfelen rättas innan artiklarna flyttas till artikelnamnrymden kommer vi att slippa lägga en massa tid på att rätta såna här stavfel: (ett urval från några av de sandlådor som du länkade till här ovan, jag antar att dessa är representativa för samtliga presumtiva artiklar)
  • affärsföretelser
  • utveckligen
  • livsförsärkingsstatestik
  • speciealvävt
  • slutsaten
  • innehål
  • urband
  • femtautvecklingen
  • fetmautveckingen
  • vidarebefodrade
  • Signalspaninge
  • repetetiva
  • välkoma
  • dissikera
  • disskusionsgrupp
  • disksussioner
  • samhällsbalasen
Ursäkta om jag slog in en öppen dörr och stavningskontroll redan finns planerad, men ännu ej hunnits fram till i projektet, men jag uppfattade det du skrev om "publicering från i morgon klockan 10" som att det inte fanns så mycket tid kvar.
-- Larske (diskussion) 23 februari 2022 kl. 16.00 (CET)[svara]
Tack för bra återkoppling både @Yger och @Larske. Tempus inser jag att vi inte pratat om vid tidigare träffar, så vi tar med oss det och tar upp det idag. Fluff pratar vi om men det låter som att vi ska lägga mer vikt på det. Stavningen kommer vi också att påtala och se till att dom slår på rättstavning och kollar igenom en extra gång. Vad gäller publiceringstakten ska vi tänka på det till nästa år och se hur vi kan göra det på ett sätt som ger ett jämnare flöde, men eftersom vi har ett antal inplanerade träffar är det då det mesta arbetet sker är de flesta redo för publicering samtidigt. Skulle ett sätt vara att flagga upp här när det närmar sig publicering så att gemenskapen kan kolla sandlådorna och kommentera på diskussionssidorna? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 februari 2022 kl. 10.05 (CET)[svara]
Det är viktigast när de läggas in här att ni i denna tråd meddelar de som lagts in. Risken är om ni lägger in många på en gång att de kommet återföras till bidragsgivaren sandlåda. Det tog 45 minuter rensa denna och du kan själv då räkna ut tid om ni lägger in 10-20. Det är orimligt ni medvetet lägger in obra laster för att vi andra skall jobba häcken av oss. Däremot att lägga ner 45 minuter om dagen är OK Yger (diskussion) 24 februari 2022 kl. 10.53 (CET)[svara]

Putsat och fejat, och nu är 25 nya och sju utökade artiklar publicerade. En del fixande återstår, och lite städning i form av att länka in och lägga till passligare kategorier, faktarutor och navigationsmallar behövs. Hoppas artiklarna upplevs som positiva trots att det blir en ansamling under en dag, och vi ska fundera vidare på hur det går att förenkla mottagandet och jämna ut arbetsbördan. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 februari 2022 kl. 14.36 (CET)[svara]

Nu genomgångna. Återigen mycket bra substans och bra insatser av eleverna. Men oerhört frustrerande att få så många i klump och att det kvarstår elementära wikifel som fel rubrik storlek etc. Yger (diskussion) 24 februari 2022 kl. 14.45 (CET)[svara]
Dessutom finns ju programmet Stava. Kamratgranskning, kan det vara någonting? Jag är blind för mina egna fel, för jag vet vad som ska stå. Per W (diskussion) 24 februari 2022 kl. 16.02 (CET)[svara]
@Axel Pettersson (WMSE): Arbetet blir inte mindre för att det "jämnas ut", snarare tvärtom, så det ser jag inte som en lösning på något.
Jag förstår att mitt tips om att kontrollera stavningen i artiklarna innan de publicerades kom för sent för att kunna beaktas i någon större utsträckning. Stavning är dock bara en liten aspekt av språket, som med en stavningskontroll i webbläsaren är relativt lätt att fixa om man är motiverad. Alla studenter är uppenbarligen inte motiverade för att bidra till Wikipedia.
En del ytterligare språkfel kan uppmärksammas med hjälp av AWB. Jag körde några av de artiklar som idag dök upp på den här sidan över nyligen gjorda flyttar mellan namnrymder och sen även de utökade artiklarna enligt din länk ovan i rättstavningskontrollen i AWB. Det blev rättningar i ett trettiotal artiklar.

Men om detta nu är "en del av det avslutande uppsatsarbetet i gymnasieskolan" som ska "öva eleverna på att skriva akademiskt, vilket är en bra förberedelse för fortsatta akademiska studier" och har resurser i form av "arkivintendent, pedagog, bibliotekarie och digital producent" så kanske ni till kommande projekt av detta slag kunde överväga att knyta också ett svenskläraret till projektet, någon som, i elfte timmen, kan lära studenterna att man på svenska inte skriver mellan 1984 till 2000, mellan 1893-1896, tillslut, tills slut, på så sett, i stort sätt, eftersom att och orsaken av, som alla är exempel på rättstavade men felanvända ord som förekom i några av de gymnasiearbeten som publicerades under dagen. Endast de uppsatser som fått godkänt av svenskläraren borde få gå vidare i processen och publiceras i svenskspråkiga Wikipedia.
-- Larske (diskussion) 24 februari 2022 kl. 17.09 (CET)[svara]
Och andra var lite humor men ej lätt upptäcka av stavningskontroll. Konstitution istället för institution. Yger (diskussion) 24 februari 2022 kl. 17.13 (CET)[svara]

Svensk motsvarighet till ENWP:s "2021–2022 Russo-Ukrainian crisis" redigera

Denna artikel saknar IW-länk till svenska. SVWP har artikeln Kriget i Donbass som såvitt jag kan bedöma skulle kunna innehålla en sektion om 2021-2022 års upptrappning. Borde den pågående krisen ha en separat artikel på SVWP? Eller har den rentav redan det, men utan länk från ENWP? - Tournesol (diskussion) 21 februari 2022 kl. 09.23 (CET)[svara]

Lite ovanligt att svwp, som brukar vara snabb med att skapa artiklar om "pågående skeenden", fortfarande saknar koppling till rysk-ukrainska krisen 2021–2022 (Q110254389).
Diagram och tabell och som visar de hittills 40 projekt (37 Wikipedia, 2 Wikinews och 1 Wikiquote) som är kopplade till rysk-ukrainska krisen 2021–2022 (Q110254389) med deras respektive tidpunkt för länkning och länkade artikel.
--Larske (diskussion) 21 februari 2022 kl. 13.29 (CET)[svara]
Borde vi skapa en sådan artikel då? Wikipedia är inte ett nyhetsmedium men det kommer att komma in redigeringar, framför allt om ett regelrätt krig bryter ut, och det blir lättare att hjälpas åt att hålla koll på en enda artikel än om ämnet organiskt sprider sig över ett antal artiklar. - Tournesol (diskussion) 21 februari 2022 kl. 13.36 (CET)[svara]
Jag tycker att egen artikel för krisen vore välkommen av de skäl du framför Tournesol, men känner att jag själv saknar sakkunskaperna för att båbörja den. Allt väl / Lucie Manette (Diskussion) 21 februari 2022 kl. 19.02 (CET)[svara]
Finns början här. Har bara utgått från svenskspråkiga refererande källor (dvs. inga rena nyheter). Både rubrik och innehåll behöver nog diskuteras. Tanzania (diskussion) 21 februari 2022 kl. 23.48 (CET)[svara]
  Gillar Artikeln har nu diskuterats, flyttats och uppdaterats. Samt kompletterats med en antagligen nödvändig Rysslands invasion av Ukraina 2022-artikel. Dvs. artikeln var nog nödvändig, ämnet helt onödigt. Men det är en helt annan fråga… Paracel63 (diskussion) 24 februari 2022 kl. 22.59 (CET)[svara]

Wikivoyage och Wikipedia redigera

Jag var inne i vår artikel Mississippi och läste lite. Då såg jag länken till Wikivoyage och blev nyfiken och tryckte. Väl inne på sidan blev jag kanske inte så imponerad. Gammalt klotter och bara grundläggande "Wikipediainformation". Inget som jag tycker våra (läs någon) besökare får något av. Är det så här det generellt ser ut på Wikivoyage? Hur många länkar har vi till systerprojektet? Hur många är vettiga? Bör vi göra något? Avlänka? Hjälpa de att ta bort sidor som bara är en sämre version av WP? Någon aktiv Wikivoyageian här?  ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 22 februari 2022 kl. 06.50 (CET)[svara]

Jag återställde klottret och passade även på att ta bort denna 10 år gamla text. --Fredde✔ 22 februari 2022 kl. 12.30 (CET)[svara]
@Riggwelter, Tommy Kronkvist:
Var ser du länken till Wikivoyage i Mississippi? Om det är interwikin i vänsterspalten du menar så styrs den av vad det finns på Wikidata. Tar du bort sitelänken till svwikivoyage bara för att du inte gillar innehållet på Wikivoyage finns risken att du blir blockerad från Wikidata. Man tar inte bort sådana länkar bara för att man inte gillar innehållet i sidorna på ett projekt. Återstår att blockera länken genom lite magiska ord i artikeln eller blockera interwiki-länkarna helt och hållet genom lite js-magi. 98.128.180.206 23 februari 2022 kl. 10.39 (CET)[svara]
GeMet frågade "hur många länkar har vi till systerprojektet?" Antalet Wikidataobjekt som är kopplade till såväl svwiki som till svvoy är just nu 2 199 och i dessa svwp-artiklar finns det alltså en länk till motsvarande sida på Wikivoyage.
-- Larske (diskussion) 23 februari 2022 kl. 12.11 (CET)[svara]
@GeMet: Wikivoyage är ett Wikimediaprojekt och att avlänka till den är inte OK. Wikivoyage är inte en reseencyklopedi, utan en reseguide. Wikivoyage skall inte innehålla samma information som Wikipedia, men kan hämta historik och andra basfakta kring resemål härifrån, eftersom det är ett Wikimediaprojekt. Tycker du Wikivoyage inte imponerar är du välkommen att delta i arbetet med at utveckla densamma. Jag och framför allt Tommy har kämpat ganska ensamma med den i flera år nu. Här kan du läsa mer om skillnaderna mellan WP och WV. Riggwelter (diskussion) 23 februari 2022 kl. 21.04 (CET)[svara]
En stor skillnad mellan Wikipedia och Wikivoyage verkar vara att det i det senare projektet inte finns någon policy liknande Wikipedia:Verifierbarhet för den information som publiceras. Det kanske vore något att nämna i voy:Wikivoyage:Välkomna, Wikipedianer.
-- Larske (diskussion) 24 februari 2022 kl. 07.22 (CET)[svara]
Inte så dum idé. Samtidigt bygger Wikivoyage på att man i första hand skriver reseguider om där man varit - inte om där man inte varit, och det framgår i andra metaartiklar. Dock accepteras översättning även på Wikivoyage. Riggwelter (diskussion) 24 februari 2022 kl. 20.03 (CET)[svara]
Engelskspråkiga Wikivoyage är betydligt mer välutvecklat. Om man vill se hur projektet kunde fungera lönar det sig att titta efter där. –LPfi (diskussion) 25 februari 2022 kl. 16.31 (CET)[svara]

Omdirigering Afghanistan redigera

Heanor och jag är inte överens om hur vi ska hantera talibanernas nya stat i Afghanistan. Se Diskussion:Islamiska_emiratet_Afghanistan_(1996–2001). Fint om några av er andra tittar på detta. --Chandra Varena (diskussion) 7 februari 2022 kl. 11.30 (CET)[svara]

Håller med om att ingen ny sida bör skapas särskilt för Islamiska Emiratet Afghanistan utan att denna bör omdirigeras till Afghanistan och sen skriva om talibanstyret där. Samma territorium mm. Har skrivit i diskussionen på sidan.NnieAndersson (diskussion) 7 februari 2022 kl. 13.40 (CET)[svara]
Denna diskussion har aktualiserat en viktig fråga, nämligen om allt bör finnas i huvudartikeln ( med vilket jag menar den om landet, viss begreppsförvirring har rått här genom åren) eller om fördjupningar skall vara just det, alltså tillföra mer stoff. Det har varit vanligt att det är tvärtom. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 05.01 (CET)[svara]
Håller med. En synnerligen aktuell fråga. Det är väldigt olika upplägg på olika huvudsidor för olika länder. En del verkar tycka att man heller inte behöver lägga in källor på huvudsidorna om det finns källor på fördjupningssidorna. Hur ska man tänka? Finns det någon tidigare konsensus kring hur det ska utformas?NnieAndersson (diskussion) 8 februari 2022 kl. 10.26 (CET)[svara]
Källfrågan har jag mött på flera håll. Jag förstår inte poängen med att undanhålla källor. För mig är det självklart att ange källor på alla ställen där datat återges. Det är ju så liten insats att kopiera och klistra in, men så stort mervärde vad gäller att visa kvalitet. Dessutom kan innehållet i fördjupningssidan förändras kraftigt över tid, vad säger då att de källor huvudartikeln en gång byggde på ens finns kvar? Nej, sådana texter kräva källor! OJH (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.05 (CET)[svara]
Avsnittet i landsartikeln borde ju vara en sammanfattning. En sammanfattning bör bygga på artikeln och inte på artikelns källor. En kort och redig sammanfattning har i allmänhet en annan struktur än huvudartikeln, och då kan man inte bara kopiera källhänvisningarna för ett stycke man sammanfattat i en viss mening – och jag vägrar lägga in en källhänvisning till egen text om jag inte kontrollerat källan. Om man både skall sammanfatta artikeln och hitta det man skriver i källorna för att kunna hänvisa till dem betyder det lätt att man måste läsa de flesta av artikelns källor, varav en del kanske måste fjärrlånas. Jag betackar mig för det arbetet. Dessutom, om man har källangivelser i sammanfattningen händer det lätt att nya källor tillförs, med ny information som aldrig införs i huvudartikeln. –LPfi (diskussion) 9 februari 2022 kl. 22.28 (CET)[svara]
Förlåt, men för mig var det en självklarhet att man måste läsa och kontrollera källan. Det tog jag för givet. Men ja, det kan innebära ett stort jobb, jag kunde ha uttryckt mig annorlunda.
Att huvudartikel och fördjupningsartiklar utvecklas olika kan vara ett problem, men många gånger är det ju också positivt. Sammanfattningen i huvudartikeln bör vara så övergripande att en utveckling av fördjupningsartikeln inte påverkar.
Jag ser inte heller hur vi kan stävja det. Visst kan vi uppmuntra till att kontrollera sidor som länkar hit för att se om nyss gjorda ändringar bör få genomslag i flera artiklar. Men det är också ett krävande arbete, och tyvärr tror jag många skribenter kommer dra sig för det.
Men huvudpoängen är väl att det finns ingen anledning för Användare:LPfi att hindra mig att lägga in källor? Och jag kräver inte att Användare:LPfi ska göra det, även om jag tycker att det vore bra. OJH (diskussion) 9 februari 2022 kl. 23.02 (CET)[svara]
@Tostarpadius påpekar en viktig fråga som gör det svårt att förstå utgångspunkterna för diskussionen ovan. Vilken är huvudartikeln? Man kan tolka det hela som jag har gjort när jag redigerat artikeln Afghanistan - att huvudartikeln är den som tar upp ett delämne mera ingående och med noggranna källhänvisningar (till exempel Afghanistans historia). Och att det som presenteras i landartikeln är en sammanfattning. Man kan också tolka det som att landartikeln - alltså i detta fall Afghanistan är huvudartikel och Afghanistans historia är en fördjupning. Jag tycker mig se att båda tolkningarna finns i diskussionen ovan - och då blir det svårt att förstå varandra. Chandra Varena (diskussion) 9 februari 2022 kl. 23.13 (CET)[svara]
PS. Jag hävdar inte att den ena eller andra tolkningen av "huvudartikel" är den korrekta, utan vill bara visa på en risk för att vi pratar förbi varandra.--Chandra Varena (diskussion) 9 februari 2022 kl. 23.26 (CET)[svara]
Personligen tänker jag Huvudartikel Landet ifråga och sen Fördjupningsartikel. Men i princip blir det ju samma utfall om man tänker huvudartikel och sammanfattning. Jag anser dock att källorna ska in i huvudartikeln. Annars blir det krångligt att följa upp. Och ja, jag läser alla källor. I synnerhet när jag redigerar i konfliktländer. Som Eritrea, Somalia och Afghanistan. Det är gömt mycket felaktigheter bakom källor.NnieAndersson (diskussion) 10 februari 2022 kl. 00.02 (CET)[svara]
@NnieAndersson ditt svar exemplifierar otydligheten jag syftar på. Du säger att "huvudartikel" kan betyda antingen landartikeln eller den längre fördjupade artikeln - och sedan säger du att källorna ska finnas i "huvudartikeln".
När jag har skrivit om Afghanistan har jag tänkt som @LPfi: Jag har försökt skriva korta och rediga sammanfattningar av det som ingående behandlas ifördjupande artikeln. Frågan om att kontrollera källor har i mitt fall inte varit ett problem, eftersom jag har skrivit det mesta av både landartikeln och den fördjupande artikeln, och gjort det delvis parallellt. Men att när man skriver en sammanfattning härleda exakt vilken uppgift som kommer från vilken källa är ett tidsödande och i mitt tycke onödigt jobb. För att inte, som @OJH skriver "undanhålla källor" har jag hänvisat till den fördjupande artikeln. Ett alternativ kan vara att i slutet av varje stycke i landartikeln kopiera in alla de referenser som utgjort källor för motsvarande avsnitt i den fördjupande artikeln. Under alla omständigheter bör ordet "huvudartikel" inte användas så som jag har gjort, eftersom det inte är tydligt vad ordet syftar på. Chandra Varena (diskussion) 10 februari 2022 kl. 02.51 (CET)[svara]
Inte alls. Jag inledde med att skriva: personligen tänker jag att landet ifråga är huvudartikel och det andra är fördjupning. Men jag håller inte med om källorna. Jag tycker att dom ska märkas ut. Har man skrivit fördjupningsartikeln själv så vet man ju vad som står j respektive källa. Således kan det inte vara så mycket extrajobb, anser jag, att lägga in dom på rätt ställe i huvudartikeln. Sammanfattar någon annans fördjupningsartikel för att lägga in i huvudartikeln så anser jag definitivt att man ska lägga in källor som ett led i kvalitetskontroll.NnieAndersson (diskussion) 10 februari 2022 kl. 08.35 (CET)[svara]
Det jag talar om är ett riktigt problem. Jag har sett det främst i artiklar med mycket material om Sverige, material som ofta är irrelevant för den som vill läsa om begreppets globala aspekter. Det vanliga är att man då skapar en artikel om det Sverige-specifika och hänvisar till den för Sverige i avsnittet Olika länder med {{huvudartikel}}. Samma gäller Afghanistan då artikeln blir lång, och de flesta inte vill läsa tio sidor om Tredje anglo-afghanska kriget i Afghanistan-artikeln.
Så långt är allt gott och väl. Problemet uppstår när folk fortsätter lägga in material i Sverige-avsnittet, som ofta blir tre eller tio gånger längre än "huvudartikeln". Det blir ett irritationsmoment för den som vill läsa det allmänna, medan den som direkt går på "i Sverige"-artikeln endast hittar en stubb. Enda sättet jag ser att råda bot på detta är att hålla sammanfattningen mycket kort och helst utan källhänvisningar – hänvisningen "detta är en sammanfattning av ..." blir då mycket trovärdigare.
Jag ser nu att jag använder terminologin annorlunda är mallarna. Det jag menar med huvudartikel använder {{fördjupning}} och det jag skriver om fördjupningsartiklar kanske bör använda {{se även}}. Själva resonemanget torde ändå vara begripligt.
Fördjupningsartiklar har en annan roll. Den allmänna artikeln och fördjupningsartikeln får utvecklas parallellt och båda står på egna ben, med egna källhänvisningar. En del material och källor kan kopieras mellan artiklarna. Temat för fördjupningsartikeln bör då handla om något som i huvudsak är perifert för den allmänna artikeln, och som i den allmänna artikeln behandlas ur ett speciellt perspektiv (t.ex. ångmaskinen och ångfartyg – sammanfattningen av den andra artikelns huvudtema kan hållas mycket kort, medan viss specialproblematik behandlas ingående). Om avsnittet och fördjupningsartikeln har samma infallsvinkel blir det två självständiga artiklar om samma ämne, där endera kan vara mer utförlig, och viss information saknas i den ena, annan lika central information i den andra.
I fallet Afghanistan tror jag att problemet är det samma som med Sverige-avsnitt. Risken är stor att den som vill skriva om någon epok lägger materialet direkt i artikeln om Afghanistan, medan "huvudartiklarna" om epoken förblir outvecklade. Så länge det finns någon som tar ansvar för både landsartikeln och huvud-/fördjupningsartiklarna fungerar det, men inte om artiklarna i huvudsak utvecklas av användare som tillför enstaka uppgifter utan att sätta sig in i helheten. För de flesta länder har vi bara någon enstaka entusiast, och när denna får annat att tänka på riskerar artiklarna förfalla. Också artiklar som intresserar många har samma problem, då en intresserad allmänhet kan införa material snabbare än vi orkar underhålla det.
–LPfi (diskussion) 10 februari 2022 kl. 11.56 (CET)[svara]
” Den allmänna artikeln och fördjupningsartikeln får utvecklas parallellt och båda står på egna ben, med egna källhänvisningar. En del material och källor kan kopieras mellan artiklarna. „

Väl formulerat, Användare:LPfi! OJH (diskussion) 10 februari 2022 kl. 15.45 (CET)[svara]

Som du kanske förstod så diskuterade jag två typer av fördjupningsartiklar och förklarade varför det i den första typen är olämpligt att göra så. Och jag tolkar att vi här har att göra med just det fallet, där vi riskerar att få:
” Om avsnittet och fördjupningsartikeln har samma infallsvinkel blir det två självständiga artiklar om samma ämne, där endera kan vara mer utförlig, och viss information saknas i den ena, annan lika central information i den andra. „
Jag vänder mig mot det arbetssätt som NnieAndersson nämner ovan om att kopiera in alla referenser som utgjort källor för motsvarande avsnitt i andra artiklar. Visserligen finns ju rätt källa med då, men den göms i en skog av andra källor. Flera av de källorna kan också vara helt irrelevanta för den sammanfattade texten. Att ange för många eller fel källor är också ett sätt att förvilla, så det bör vi undvika. OJH (diskussion) 10 februari 2022 kl. 15.49 (CET)[svara]
Nu verkar det ha blivit en missuppfattatning om vad jag egentligen skrev. Jag skrev att sammanfattningen i landartikeln bör innehålla källor. Då anser jag som noter. Inte att alla källor i hela fördjupningsartikeln bör finnas med och ligga löst.
En lösning kan ju förvisso vara att skriva just ; "Detta är en sammanfattning av huvudartikeln". Alternativt "För källhänvisningar se..."NnieAndersson (diskussion) 10 februari 2022 kl. 16.45 (CET)[svara]
{{fördjupning}} säger uttryckligen "Detta avsnitt är en sammanfattning av [...]". Det tycker jag är tydligt. Självklart finns källorna i den artikeln, om den inte är källös. Om man är intresserad av huruvida någon formulering är korrekt är det ändå rimligt att gå till fördjupningsartikeln och kontrollera – kanske formuleringen blir tydlig i den kontext den längre artikeln ger, och om något är fel så är det ju där man i första hand skall ändra. OJH:s sätt, att skriva både sammanfattningen och fördjupningsartikeln utgående från källorna vore tacknämligt och skulle ge det bästa resultatet – om Wikipedia inte hade andra skribenter. Jag hoppas jag beskrev riskerna tydligt nog. Jag hoppas förstås att riskerna inte infrias för denna artikel. –LPfi (diskussion) 10 februari 2022 kl. 18.32 (CET)[svara]
Då kanske bristen är att i dom länder jag varit i så står det inte så. Utan bara Huvudartikel XXXXNnieAndersson (diskussion) 10 februari 2022 kl. 18.46 (CET)[svara]
{{Huvudartikel}} ger den texten. Tydligen är den avsedd att användas i kategorier. Jag har inte nu reda på de olika mallarna för dessa ändamål. Det var en del diskussion för några år sedan om jag minns rätt, och en del av dem stuvades om. Jag minns inte detaljerna och vill inte reda ut det nu. –LPfi (diskussion) 10 februari 2022 kl. 19.06 (CET)[svara]
Nu har jag ändrat en del mallar i Afghanistan. Se dess diskussionssida. --Chandra Varena (diskussion) 11 februari 2022 kl. 22.04 (CET)[svara]
På vissa ställen stavas det nu "Islamska", t.ex. i vissa omdirigeringar, och vissa Wikidataetiketter på svenska och finska. På andra står det "Islamiska". Hur ska det vara? Tomastvivlaren (diskussion) 26 februari 2022 kl. 12.18 (CET)[svara]
@Tomastvivlaren Utrikespolitiska Institutet skriver Islamiska för de två nu aktuella staterna, jag föreslår att vi gör likadant och även för de tidigare. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/ --Chandra Varena (diskussion) 26 februari 2022 kl. 12.51 (CET)[svara]

Teckensnitt redigera

Jag undrar hur man ändrar man teckensnitt? --Allvetande Skräphögen (diskussion) 19 februari 2022 kl. 19.43 (CET)[svara]

Som läsare är det enklast att definiera i webbläsarens inställningar. Det finns också några utseendeval i inställningarna, även om det inte främst är teckensnitt de styr.
I artiklarna undviker vi att ändra teckensnitt. Skall vi illustrera ett teckensnitt, som i artikeln Garamond, gör vi det med bilder. Julle (disk.) 19 februari 2022 kl. 21.24 (CET)[svara]
Som sagt så skall det inte göras i artiklarna. Men på exempelvis sin användarsida eller på projektsidor kan man få byta typsnitt. Nedan finner du exempel på olika typsnitt.  ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 20 februari 2022 kl. 03.19 (CET)[svara]
font-family alfabetet olika typer
Helvetica ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Times ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Courier ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Arial ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Times New Roman ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Courier New ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Comic Sans MS ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Georgia ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Trebuchet MS ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Verdana ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Arial Black ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Impact ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Tahoma ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Lucida Sans Unicode ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Lucida Console ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Microsoft Sans Serif ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Palatino Linotype ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Franklin Gothic Medium ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Segoe UI ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Calibri ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Cambria ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Candara ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Consolas ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Constantia ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Corbel ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Nimbus Sans L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Nimbus Roman No9 L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Nimbus Mono L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Century Schoolbook L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
URW Gothic L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
URW Bookman L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
URW Palladio L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
DejaVu Sans ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
DejaVu Serif ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
DejaVu Sans Mono ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Liberation Sans ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Liberation Serif ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Liberation Mono ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
FreeSans ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
FreeSerif ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
FreeMono ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Andale Mono ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
Menlo ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 		Vanlig, Fet stil, Kursiv, Fet Kursiv
På webben bör man helst hålla sig till typsnitt som finns på de flesta datorer, och ange en reservtyp som alltid finns (alltså en klass av typsnitt definierad i standarden). Också på projektsidor och helst också på användarsidan. I praktiken använder man CSS: <span style='font-family: "Georgia", "Times New Roman", serif;'> (kan man använda enkla citattecken för att innesluta namn i dubble?). –LPfi (diskussion) 26 februari 2022 kl. 16.30 (CET)[svara]
Wikipedias rubriker använder typsnitt i den här ordningen: font-family:Linux Libertine, Georgia, Times, serif. Linux Libertine är ett fritt typsnitt som används i Wikipedias logga. -- [ jiˈesˌdeːo ] 26 februari 2022 kl. 17.17 (CET)[svara]
Teckensnittuppsättningen ändras med vilket utseende man valt, under Inställningar -> Utseende. Men det påverkar naturligtvis en del annat också.
andejons (diskussion) 26 februari 2022 kl. 18.56 (CET)[svara]

Tre dar kvar att rösta! redigera

Så var det bara tre (3) dar kvar att rösta i Årets nyuppladdade bild, ävenledes i Månadens nyuppladdade bilder. 📷🏆📸 /WissenFürAlle (diskussion) 26 februari 2022 kl. 01.25 (CET)[svara]

Välkomna till en Veckans tävling med namnet Paralympiska spelen III. redigera

   
Det går att förbättra exempelvis artiklarna om Paralympiska spelen och Vitalij Lukjanenko under veckan. Samt skapa nya.

Den 4 mars invigs Paralympiska vinterspelen 2022, och här på sv-wp handlar Veckans tävling 28 februari - 6 mars om just Paralympiska spelen. Det går som vanligt att förbättra artiklar och skapa nya inom temat.

Välkomna att skriva, eller tipsa om artiklar. Eller både och.

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 27 februari 2022 kl. 17.02 (CET)[svara]

Hjälp med skådespelarartikel redigera

Det behövs hjälp med Användare:Henke021/Natalia_Traven. Yger har gjort en insats där och Nosslrac och Kuriosatempel har sett till att den ligger i sandlådan. Per W (diskussion) 28 februari 2022 kl. 13.02 (CET)[svara]

Kategorier för kvinnor redigera

Idag har kategori:kvinnliga regeringschefer skapats. Tidigare har vi haft ett litet antal kategorier specifikt för kvinnor. De jag hittade var kategori:kvinnliga regenter med underkategorier samt kategori:kvinnliga amerikanska presidentkandidater. Jag tycker det verkar konstigt om vi bara skall ha det här systemet för vissa grupper. Bör vi ha kvar och utveckla sådan kategorisering, bör den befintliga avvecklas, eller är vi nöjda med läget som det är?

Jag har försökt titta i relevanta riktlinjer, främst WP:BIO och WP:Kategorier men inte hittat något lämpligt. Oavsett vad vi tycker bör det skrivas ned.

andejons (diskussion) 3 februari 2022 kl. 16.30 (CET)[svara]

Jag föreslår att vi håller diskussionen på en plats. Synpunkter bör därför lämnas på Kategoridiskussion:Kvinnliga regeringschefer (Bybrunnen blir bättre). Dock är det bra att detta uppmärksammas på Bybrunnen. – Rabuleius ✎ 3 februari 2022 kl. 16.39 (CET) Redigering: – Rabuleius ✎ 3 februari 2022 kl. 16.59 (CET)[svara]
Diskussionen gäller hela kategorisystemet för personer, inte specifikt regeringschefer. Bybrunnen är långt mer lämpligt för sådana diskussioner. Alternativet är snarast någon av ovanstående riktlinjer.
andejons (diskussion) 3 februari 2022 kl. 16.48 (CET)[svara]
Bra initiativ av Användare:Andejons! Instämmer i att Bybrunnen blir bäst, då diskussionen även förs på andra platser. OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 16.53 (CET)[svara]
Jag ser det som en stor fördel om fler könsspecifika kategorier, såsom Kvinnliga regeringschefer och Kvinnliga statschefer, införs. Dock bör alla artiklar i könsspecifika kategorier också ligga i den allmänna könskategorin Kvinnor eller Män. – Rabuleius ✎ 3 februari 2022 kl. 16.58 (CET)[svara]
Jag fick för många år sedan lära mig att könsspecifika underkategorier är totalt onödigt på svenskspråkiga Wikipedia då det bara är att göra en sökning i både den könsspecifika kategorin man är ute efter + valfri annan kategori för att få fram denna typ av information. Alltså i detta fal så görs en sökning i kategorierna "Kvinnor" + "Regeringschefer" och voila så har man en lista över kvinnliga regeringschefer. Att skapa könsspecifika underkategorier för allt blir bara onödigt och riskerar dessutom att krångla till saker - och att bara göra det i vissa enskilda fall känns mycket märkligt och oencyklopediskt. Mig veterligen så i de fall de råkar skapas sker det ofta i och med översättnigar av engelskspråkiga artiklar och brukar väl tas bort? //Vätte (diskussion) 3 februari 2022 kl. 17.28 (CET)[svara]
@Vätte: Tyvärr fungerar den princip du beskriver i praktiken endast för enskilda kategorier och inte i hela kategoriträd. I fallet med Kategori:Regeringschefer ligger ju alla enskilda biografier en eller några trappor ner i kategoristrukturen. Och när man söker på hela trädet och Kvinnor dyker det upp en massa andra artiklar om kvinnor, till exempel Lisbeth Palme, som inte alls är regeringchefer. Detta beror på att någon, i mina ögon felaktigt, har lagt kategorin Kategori:Gifta med Sveriges statsministrar som en underkategori till Kategori:Sveriges statsministrar. Det är sådant som behöver städas för att man ska kunna använda kategoriträden på ett bra sätt.
--Larske (diskussion) 3 februari 2022 kl. 17.51 (CET)[svara]
Lösningen på felaktig kategorisering kan väl inte vara att skapa fler och därtill onödiga kategorier? // Vätte (diskussion) 4 februari 2022 kl. 02.03 (CET)[svara]
Felaktigt är det inte. Principen för kategorisystemet är "klicka dig fram till relaterade artiklar", inte "skapa en taxonomisk struktur". Vi skulle kunna bygga ett träd där allt i kategori X "är en X". Men det är ett jättejobb. Ska vi göra det kommer det också krävas att det finns bra sökverktyg som kan kombinera olika kategorier.
andejons (diskussion) 4 februari 2022 kl. 09.39 (CET)[svara]
Hm, jag gjorde om det till "en taxonomisk struktur" då. Flyttade "Gifta med svenska statsministrar" och "Makar till USA:s presidenter" så de ligger under Regentgemåler. Trodde det var helt okontroversiellt. LittleGun (diskussion) 8 februari 2022 kl. 12.54 (CET)[svara]
Nej, det är nog snarast direkt felaktigt. Varken en statsminister eller en president är en regent. Och jag menar inte att det är fel med taxonomisk struktur, bara att det idag inte är genomfört konsekvent och att vi hittills inte haft det som mål.
andejons (diskussion) 8 februari 2022 kl. 13.18 (CET)[svara]
Okej. Kanske ska vi satsa på att göra så konsekvent och ha det som mål istället.
"Direkt felakigt" tycker jag är att ta i, det är i varje fall begripligt att en president och en statsminister regerar. Vad är det gemensamma kategorinamnet för regent, statsminister, president, premiärmininster etc då? Statsledare?--LittleGun (diskussion) 8 februari 2022 kl. 18.34 (CET)[svara]
Jo, det är fel. SAOL: "Regent stats­överhuvud i monarki". Carl XVI Gustaf är regent och statsöverhuvud. Magdalena Andersson är regeringschef. Joe Biden är statsöverhuvud och regeringschef, men inte regent. Jag tror inte det finns något begrepp som omfattar precis statsöverhuvud och statschef men inget annat.
andejons (diskussion) 8 februari 2022 kl. 20.31 (CET)[svara]
OK. "Gift med regerande person"? LittleGun (diskussion) 8 februari 2022 kl. 21.23 (CET)[svara]
Det är ingen direkt skillnad mot "regent", såvida du inte menar någon som lever vilde, eller senaste vinnare i någon idrott.
andejons (diskussion) 8 februari 2022 kl. 23.53 (CET)[svara]
andejons: Det måste inte vara ett (och endast ett,) begrepp. Vi kan ha ett mer förklarande namn. Vad sägs om "överkategorin" "Gifta med statsöverhuvuden, regeringschefer och liknande"; för att samla kategorierna "gifta med statsministrar", "regentgemåler" och "first ladies/gentlemen"? LittleGun (diskussion) 25 februari 2022 kl. 09.36 (CET)[svara]
Det skulle nog fungera som överkategori till de tre kategorier som du nämner. Men då måste vi också bestämma i vilken överkategori som "Gifta med statsöverhuvuden, regeringschefer och liknande" ska ingå. Inga kategorier får ju "hänga i luften" utan måste ha (minst) en överkategori. Någon kategori "Gifta personer" finns inte idag, men det finns en Kategori:Personer efter levnad som verkar lite allmänt "slaskig" där man skulle kunna placera "Gifta med statsöverhuvuden, regeringschefer och liknande".
-- Larske (diskussion) 25 februari 2022 kl. 10.02 (CET)[svara]
Där ser man, det hade jag ingen aning om. Även kategorin "Gifta personer" behöver ju en överkategori då, vilket skulle bli kategori "personer". Eller så väljer vi kategori "personer" direkt som överkategori till "Gifta med statsöverhuvuden, regeringschefer och liknande". De mabrovinkerna verkar vara lösbara så länge vi inte behöver en överkategori till kategori "Topp".
Jag pingar andejons, som ju återställde sist, funkar namnet "Gifta med statsöverhuvuden, regeringschefer och liknande", eller behöver det preciseras mer? LittleGun (diskussion) 25 februari 2022 kl. 10.11 (CET)[svara]
Det är ju inte sakmässigt fel, men det är ett ganska märkligt kategorinamn. Om det inte finns någon gemensam kategori för statschefer och regeringschefer förstår jag inte varför det ska behövas en för deras respektive.
andejons (diskussion) 25 februari 2022 kl. 11.51 (CET)[svara]
andejons: Anledningen till att jag vill flytta de "ingifta" är att göra en "taxonomisk" struktur enligt ovan, och som jag försökte göra innan. Jag förstår inte riktigt det märkliga i namnet, det besriver ju vad kategorin innehåller.
Däremot kanske det är märkligt, eller i varje fall något du inte förstår, att ha en gemensam kategori för de "ingifta" när deras respektive inte har det. Själv förstår jag inte varför dessa två "parallell-kategorier" måste ha samma struktur eller nivåer inom respektive kategori.
Men, då kan vi ju strunta i att ha den obegripliga gemensamma kategorin. Och så lägger vi in "gifta med statsministrar", "regentgemåler" och "first ladies/gentlemen" direkt i någon av kategorierna "Personer" eller "Personer efter levnad".
Kommer det att återställas om jag gör så? LittleGun (diskussion) 25 februari 2022 kl. 13.28 (CET)[svara]
Inte av mig. Men kategorisering bör också ske efter land, t.ex. "personer i Sveriges historia".
andejons (diskussion) 25 februari 2022 kl. 15.22 (CET)[svara]
Fixat så nu. I varje fall för statsministrar och preseidenters respektive. LittleGun (diskussion) 26 februari 2022 kl. 17.19 (CET)[svara]
@Rabuleius: Kan du utveckla vilken stor fördel du ser. Jag är tveksam till att skapa ett mycket stort antal nya kategorier då vi verkar ha lite problem att fylla befintliga kategorier korrekt på ett enhetligt sätt.
Exempel: Alla de artiklar som kategoriseras som Kvinnliga regeringschefer borde rimligen kunna återfinnas någonstans i kategoriträdet Regeringschefer, men så är inte fallet.
Jag tycker att det vore bättre om dessa 29 fann sin plats i kategoriträdet av Regeringschefer, liksom övriga 60 artiklar i Kategori:Kvinnliga regeringschefer gör.
-- Larske (diskussion) 3 februari 2022 kl. 17.31 (CET)[svara]
Det är illa om kvinnorna göms undan i kvinnokategorier. Lite bättre är det om männen också göms undan i egna kategorier, men inte hjälper det för den som vill ha överblick över regeringscheferna (eller vilken annan grupp som helst). Och hur gör vi med kategoriträdet i övrigt? Kategori:Kvinnliga violinister i Burkina Faso lär inte ha många artiklar. Kvinnor+regeringschefer är absolut det bästa alternativet, men finns Petscan lämpligt tillhands? Borde vi istället för att dela upp kategorierna lägga in en länk till lämplig Petscan-fråga på sidan för varje kategori vi funderar på att dela upp? –LPfi (diskussion) 3 februari 2022 kl. 17.46 (CET)[svara]
Ska vi har en kategori för manliga regeringschefer också, eller räcker det med kvinnorna bara för att de är i minoritet (dvs att mannen är "norm" i just regeringschefssammanhanget? Att överföra den könsuppdelande synen till resten av alla yrkes- eller sysselsättningskategorier skulle få oöverblickbara konsekvenser. Ska vi ha en kategori för manliga präster? Kvinnorna är väl numera en knapp majoritet bland prästerna i Sv Kyrkan? Janders (diskussion) 3 februari 2022 kl. 18.03 (CET)[svara]
Jag tycker definitivt att våra kategoriträd ska anpassas efter det faktum att vi har kategorier för kvinnor och män, och därför som Vätte skriver ska inte ytterligare könsspecifika kategorier behövas. Så jag tycker kategorier som kvinnliga regeringschefer ska avskaffas.--LittleGun (diskussion) 3 februari 2022 kl. 18.14 (CET)[svara]
@Larske, LPfi, LittleGun: Det torde finnas ett klart allmänintresse för egna kategorier för kvinnliga regeringschefer och statschefer. Sådana kategorier skulle alltså göra en stor tjänst för läsarna. Läsarna kan inte förväntas känna till verktyg som Petscan, som inte ens jag personligen vet hur man använder. Därmed ser jag en stor fördel med att införa dylika könsspecifika kategorier.
Jag har aldrig förespråkat att vi skall skapa könsspecifika kategorier i alla möjliga fall; Kvinnliga violinister i Burkina Faso är till exempel en irrelevant kategori som inte behövs. I stället bör vi givetvis bedöma från fall till fall när en könsindelning skulle kunna vara relevant. I de fall där där könsindelning skulle kunna vara relevant, bör dock könsspecifika kategorier med fördel kunna skapas, såsom i fallet kvinnliga regeringschefer och statschefer.
Avsikten har aldrig varit att kvinnliga regeringschefer skall gömmas undan från den allmänna kategorin Regeringschefer. Kvinnliga regeringschefer bör kategoriseras som både Kvinnliga regeringschefer och Regeringschefer så att detta problem inte uppstår. De 29 fall där kvinnliga regeringschefer saknas i det allmänna kategoriträdet Regeringschefer, som Larske hänvisar till ovan, bör alltså fixas.
– Rabuleius ✎ 3 februari 2022 kl. 18.26 (CET)[svara]
Ja. Få hittar Petscan. Det är inte svårt att använda, men då jag vill använda det får jag använda några minuter på att hitta det. Men med en färdig sökfråga på kategorisidan behöver man inte söka eller lära sig använda det.
Om vi skall ha yrkeskategorier enligt kön tror det är bäst som du föreslår: de måste vara i tillägg till de gemensamma kategorierna. Vi brukar dock inte ha det så, så här finns stor risk att någon städar bort folk ur den gemensamma överkategorin, eller inte lägger in folk där. Dessutom måste folk lära sig att lägga in folk i kategorierna efter kön. Om kategorierna skall skapas så måste också underhållsarbetet planeras och tillräckligt många måste ta på sig att sköta det.
Ett stort problemet med kategorihierarkier på Wikipedia är att de tenderar att börja leva sina egna liv. Om vi har Kvinnliga musiker och Violinister efter land så blir den absurda Kvinnliga musiker i Burkina Faso lätt verklighet, åtminstone om det råkar finnas en sådan kvinna med artikel. Eller så får vi Kategori:Manliga musiker i Burkina Faso långt ner i ett träd utan kvinnliga motsvarigheter. Men det blir problematiskt redan långt tidigare, såsom Kvinnliga organister i Finland, som hittas under kvinnliga musiker → kvinnliga musiker efter land → kvinnliga musiker i Finland → kvinnliga kyrkomusiker i Finland, eller liknande.
–LPfi (diskussion) 3 februari 2022 kl. 18.46 (CET)[svara]
Jag har i sig inga problem med att skapa könade kategorier av alla slag; regenter, violinister, präster etc. Men, jag menar att det är löst på ett sätt som är mycket effektivare med kategorierna kvinnor och män, och som dessutom inte skapar dubbelkategorisering (kategorierna "kvinnor", "regeringschefer", "kvinnliga regeringschefer", är det trippelkategorisering eller dubbel-dubbel?).
Sen håller jag med om att Wikipedias kategorier är värdelöst på att hantera snitt, vilket ju PetScan gör. Men läsarna i allmänhet känner inte till kategorier överhuvudtaget och PetScan krävs redan för att ha någon nytta av våra enormt uppstyckade kategoriträd. "Kvinnliga violinister i Burkina Faso" kommer skapas så fort det finns en kvinnlig violinist i Burkina Faso att kategorisera. Först kommer dock kategorin "kvinnliga belarusisika violinister" skapas. LittleGun (diskussion) 3 februari 2022 kl. 18.50 (CET)[svara]
Jag tycker vi överst i varje kategori ska ha en header och skriva:
För att söka effektivt i Wikipedias kategoriträd rekommenderas verktyget PetScan,PetScan.
-- LittleGun (diskussion) 3 februari 2022 kl. 19.11 (CET)[svara]
Den som tycker att PetScan är svår att hitta eller svår att använda eller har principiella invändningar mot att alls använda något "externt" verktyg kanske kan använda Sök som finns längst uppe till höger på varenda sida i Wikipedia. Men den kan man snabbt hitta Kvinnliga svenska präster under 1900-talet genom att i sökrutan skriva
incategory:Svenska_präster_under_1900-talet incategory:Kvinnor
och klicka på förstoringsglaset. Fram kommer efter någon sekund detta resultat med (just nu 17) artiklar. Enda nackdelen jämför med PetScan eller en kategorisida som jag kan komma på är att listan inte är sorterad i bokstavsordning som listan från PetScan är. Larske (diskussion) 3 februari 2022 kl. 19.15 (CET)[svara]
Man bör ha de här katergorierna eftersom de finns på mängder av andra språkversioner av Wikipdia. Jag tror nog att de allra flesta läsarna känner till kategorierna, det är så många orienterar sig i Wikipedia. Däremot har jag ingen aning om vad Petscan är för något, var hittar man det när man läser en artikel?−En som kommenterar (diskussion) 3 februari 2022 kl. 19.46 (CET)[svara]
Petscan är väl inte egentligen ett externt verktyg, eftersom det finns på Wmflabs, också om en användare inte kan förväntas veta att de två hör ihop. Ett större problem är att varken Petscan eller Sök har ett användargränssnitt lämpligt för tillfälliga användare. Hur skall man veta att man skall skriva "incategory:"? Petscan är på engelska och antagligen förvirrande för många. Man måste också veta det exakta kategorinamnet. "Kvinnor" är inte så svårt, men den andra kategorin kan ha ett namn man glömmer så snabbt man skrivit Petscan och tryckt "enter" (var det "Svenska" eller "i Sverige"?). Hur djupt skall man söka? Effektivt när man är van, men inte annars. Men en färdig sökning att klicka på kräver ingen vana. –LPfi (diskussion) 3 februari 2022 kl. 20.00 (CET)[svara]
LittleGun har nu övertygat mig om att könsspecifika kategorier av alla slag vore rimliga, även om det kanske inte var vederbörandes avsikt. Jag ser nu att praxis på engelskspråkiga Wikipedia är att ha egna kategorier efter land, kön och yrke, vilket visar att detta kategoriseringssystem redan är väl beprövat i den wikiencyklopediska sfären. Min tidigare tveksamhet till en sådan allmän könsuppdelning, inklusive en uppdelning av till exempel manliga/kvinnliga präster och violinister, har därmed försvunnit.
Det är synd om läsarna i allmänhet inte känner till vårt kategorisystem, men vi bör fortfarande sträva efter att våra kategorier skall vara så användbara som möjligt för våra läsare och icke-tekniska användare, och könsspecifika kategorier skulle bidra till en ökad användarvänlighet av kategoriträdet. Det är av samma princip som wikikoden i våra artiklar inte bör vara onödigt krånglig, med till exempel Wikidatanarop i brödtexten, även om endast ett fåtal av våra läsare redigerar våra artiklar.
Jag vänder mig bestämt emot att lägga till ett sidhuvud med en länk till Petscan överst i varje kategori. Vi skall inte dränka våra läsare och icke-tekniska användare i ett hav av teknisk information, och därtill saknas praxis för att sammanblanda uppslagsverkets encyklopediska innehåll, vilket de flesta kategorier är en del av, och administration på detta sätt.
– Rabuleius ✎ 3 februari 2022 kl. 20.12 (CET)[svara]
Det är inte läsarvänligt att för varje yrkeskategori behöva klicka på män, kvinnor och övriga (med den sökta violinisten i någon av dessa, i huvudkategorin eller i alla, beroende på vem som kategoriserat hen). Och en petscan-länk är inte ett hav av teknisk information för administration, utan borde vara en enkel länk till en lista på de artiklar läsaren söker. –LPfi (diskussion) 3 februari 2022 kl. 20.22 (CET)[svara]
(ej riktat till LPFi specifikt, men hittade inget bra ställe att lägga inlägget)
Handen på hjärtat, hur många och vilka använder kategorier? Aktiva Wikipedianer använder kategorier i sitt arbete med artiklar, men hur många av våra läsare (dvs personer som inte redigerar) känner till och använder kategorier? Det skulle vara intressant med visningsstatistik för kategorier. Finns sådan? Ibland känns det som att vi lägger ned mer tid på kategoriträdet än på våra artiklar, förmodligen en felaktig känsla, men det manar ändå till eftertanke. Kitayama (diskussion) 3 februari 2022 kl. 20.37 (CET)[svara]
@Kitayama: När du skriver "visningsstatistik för kategorier", vad menar du då? Antalet visningar för en viss kategorisida eller antalet visningar för alla kategorisidor tillsammans?
  • Det förstnämnda finns visningsstatistik som för vilken annan sida som helst, till exempel har Kategori:Regeringschefer inte mer än 35 visningar under hela år 2021, alltså mindre än 0,1 visningar per dag.
  • För det sistnämnda får man nog summera ihop hur många visningar det är för några utvalda kategorisidor. Vi har ju mer än 364 000 kategorisidor i svwp, men om du kan speca en rimligt stor delmängd av dem skulle jag kunna summera antalet visningar. En variant är ju att välja ett slumpmässig urval av till exempel 1 000 kategorisidor.
--Larske (diskussion) 3 februari 2022 kl. 21.48 (CET)[svara]
Jag menade det förstnämnda. Men det blir ju "anekdotisk" statitik så länge man tittar på enstaka kategorier, även om ditt exempel är intressant och styrker min tes att kategorier används väldigt lite. Kategori:Bergspass i Kirgizistan hade 0 visningar under 2021. Däremot så kommer Kategori:Svenska idrottare under 1900-talet upp i 3175 visningar, 9 per dag, varav 86% från dator.
Alltså är det sistnämnda egentligen intressantare. Ett slumpmässigt urval skulle ge en hint om hur mycket kategorier används. Men - gör det inte för min skull. Om du gör det så ska det vara för att du tycker att det kan ge ett värde till den här diskussionen och övriga Wikipedianer. Kitayama (diskussion) 3 februari 2022 kl. 22.00 (CET)[svara]
Jag vet inte om följande kan ge något större värde till diskussionen, men här är ändå ett resultat om hur ofta kategorisidor visas. Man får dock inte glömma det värde av en kategorisering ligger i möjligheten att göra sökningar efter artiklar som ligger eller inte ligger i en godtycklig kombination av olika kategorier som till exempel den sökning som hittar "Svenska kvinnliga präster på 1900-talet", utan att alla tänkbara kombinationer som någon kan tänkas vilja söka på behöver förberedas genom en inläggning av några artiklar i en massa "hybridkategorier". Sådana sökningar sätter inte några spår i visningsstatistiken för några kategorisidor. Tack Kitayama för att du pekade på ett lite mindre "bökigt" sätt med att använda formuläret i Sök.
Jag har gjort ett slumpmässigt urval av cirka 10 000 sidor i kategorinamnrymden (av totalt drygt 364 000) och noterat antalet visningar de senaste 60 dagarna, se frekvenslistan nedan.
I just det urval som jag undersökte var det 13 kategorisidor som hade mer än 10 visningar per dag under de senast 60 dagarna, se följande tabell. Bland de 354 000 kategorisidor som inte ingick i det slumpmässiga urvalet kan det naturligtvis finnas sidor med ännu fler visningar per dag.
--Larske (diskussion) 4 februari 2022 kl. 10.48 (CET)[svara]
Jag använder kategorierna, för att lösa melodikrysset listar jag tonsättare till exempel. Men jag har (nästan?) aldrig haft någon nytta utan PetScan.--LittleGun (diskussion) 3 februari 2022 kl. 20.50 (CET)[svara]
Rabuleius: Engelskspråkiga Wikipedia har valt bortatt använda kategorierna Män och Kvinnor. Min avsikt var att återge min åsikt: Att jag inte har något problem med könade kategorier, men att jag menar att det finns ett effektivare sätt än att skapa dom på lägre nivåer, när vi nu har kategorierna män och kvinnor. Jag har inga problem med att du har en annan åsikt.
Petscan-texten behövs ändå. Testa att med hjälp av kategorierna få en överblick av hur många violinister som har en artikel. Eller en översikt hur många vars efternamn börjar på B.
Ska Wikipedias kategoriträd ge något mervärde måste PetScan eller Larskes lite bökigare variant användas i alla fall jag stött på. LittleGun (diskussion) 3 februari 2022 kl. 20.47 (CET)[svara]
Man behöver ju inte använda den "bökigare" varianten i Wikipedia Sök. Det räcker med att skriva in de båda kategorinamnen i "Avancerad struktur" under "Sidor i dessa kategorier". Kruxet är dock att den tar med underkategorier fem nivåer ned, en "deepcat", inte en "incategory". Men, WIkipedia:s sök har så pass många svagheter att jag fördrar Petscan. Kitayama (diskussion) 3 februari 2022 kl. 20.57 (CET)[svara]
Jag tänker att det ska vara enkelt att använda Wikipedia, och intuitivt att klicka sig fram till ny kunskap. Därför går lösningar som bygger på att läsaren ska förstå databaser, sökrfrågor eller sidoordnade webbtjänster bort. Kategorier är enkla, vilket rimmar väl med Wikipedias riktlinjer och principer.
De överbyråkratiserade underkategorierna som nämns som problem är oftast inte nödvändiga. Många gånger kan det ju lösas enkelt genom att lägga parallella kategorier. Fenomenet är väl illustrerat och hanterat genom exempel i WP:Kategorier#Undvik överkategorisering.
När det gäller kvinnors formella makt är det en pågående diskussion i media, ett tydligt forskningsområde och en politisk kamp som pågått i några hundra år. För mig är det självklart att den kategorin ska finnas.
(Tack @Larske som lärde mig en ny och nyttig sökfunktion här ovan.) OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 22.20 (CET)[svara]
Könsspecifika kategorier tror jag inte blir praktiskt. Den som vill hitta könsfördelning i olika kategorier är förhoppningsvis tillräckligt kunnig för att känna till Petscan. En del av de övriga läsarna kanske kan bli förvånade över att inte också hitta kategorier som kategori:Avlidna presidenter i Zimbabwe" (jämför); alla våra personartiklar är också levande/döda-taggade). Eller är jag helt ute och cyklar? Paracel63 (diskussion) 4 februari 2022 kl. 02.10 (CET)[svara]
Nej, jag tycker inte att du är ute och cyklar. Det är så kategorisering borde göras och skötas för att det ska vara effektivt. Men det kräver något som PetScan. Jag fattar inte varför Wikipedia aldrig fått en integrerad lösning för att hitta snitt och unioner i kategoriträden.
Men det går att göra som Rabuleius föreslår också. Men det kommer bli enormt mycket dubbel bokföring för att det ska ge mervärde. Eller så gör man en mer bantad variant som OJH föreslår.
Vill folk bygga ett exponentiellt växande kategoriträd ska inte jag hindra. Under tiden och även sen när det är "klart" fungerar PetScan. Wikipedias kategoristruktur ger inte mig något mervärde utan PetScan idag varje fall. LittleGun (diskussion) 4 februari 2022 kl. 08.20 (CET)[svara]
Jag delar åsikten att PetScan är för svåranvänt för att kunna ses som någon generellt redskap på wikipedia. Samtidigt delar jag ju åsikten av wikipedias kategoristruktur inte längre har möjlighet att ge något större mervärde utan det. Jag har blivit övertygad att kategorisystemet spelat ut sin roll och att funktionerna kommer att övertas av wikidata inom några år. Det går att bygga mycket mer avancerade och ändå lättöverskådliga kategorisystem där.FBQ (diskussion) 4 februari 2022 kl. 08.33 (CET)[svara]
Stark motståndare mot könsseparerade kategorier (utöver standardlösningen "Kvinnor" och "Män"), mest av skäl som redan angetts: a) Att leta efter någon efter kön är ett undantagsfall, inte norm. Letar jag efter poeter är det i regel poeter jag vill ha, inte manliga poeter. Det blir alltså läsovänligt med en uppdelning. b) Vi kan naturligtvis inte bara ha "kvinnliga poeter" och "poeter". Vi kan inte göra mannen till norm. c) Vi bör inte lösa detta genom att trippla vårt kategorisystem.
Samtidigt stämmer det förstås att kategorisystemet i sig inte fungerar särskilt väl, som påpekat ovan. /Julle (disk.) 4 februari 2022 kl. 08.36 (CET)[svara]
Bra inlägg från @Julle om norm. Det bör beaktas när man utformar nya kategorier.
Intressant tanke från @FBQ om att WD tar över rollen; jag uppfattar dock att det är först om några år = vi behöver andra lösningar tills vidare.
Om vi fortsätter med könade kategorier så ser jag inom området makthavare att det kommer växa med kategorier för statschefer och företagsledare. Jag kan för lite om idrott för att uttala mig, men jag uppfattar att det diskuteras om Landslaget vs Damlandslaget, idrottsutövare med könsöverskridande uttryck, ekonomiska villkor för män respektive kvinnor med mera så jag vore inte förvånad om det dök upp några kategorier där. I så fall kan det nog öka ganska raskt, eftersom det är ett stort fält med många artiklar. Även vissa områden inom kulturen kan vara aktuella.
Konsensus bör också fundera över de slamkrypare som redan finns. Kategori:Oscar för bästa manliga huvudroll och Kategori:Spelare i dam-VM i fotboll 2019 är ju också en slags könade kategorier. OJH (diskussion) 4 februari 2022 kl. 09.03 (CET)[svara]
Det stämmer förvisso, men de speglar en mycket tydlig uppdelning som gjorts i den verklighet vi beskriver. En regeringschef är däremot en regeringschef – det finns ett dam-VM och ett herr-VM, men inte en damregeringschef och en herregeringschef. Julle (disk.) 4 februari 2022 kl. 09.07 (CET)[svara]
Glömde säga: Wikipedia behöver också hantera icke-binära personer. Hur kategoriseras en transperson som vinner en Oscar eller ett Presidentval? OJH (diskussion) 4 februari 2022 kl. 09.05 (CET)[svara]
Engelskspråkiga Wikipedia har till exempel en:Category:Non-binary people by occupation med underkategorier. (Vilket jag alltså inte tycker är en bra lösning.) Julle (disk.) 4 februari 2022 kl. 09.09 (CET)[svara]
För könsuppdelad idrott finns uppdelningen i den verklighet vi skildrar, det är inte vi som gör den. Samma sak gäller pris för "bästa kvinnliga..." etc. Där är det inte vi som kategoriserar - när det gäller filmroller det är faktiskt inte ens personen som kategoriseras utan rollen. Men i andra fall vänder jag mig starkt emot att vi ska pressa in personer i en könskategori. Det gäller politik, sport (t.ex. ridsport), konst av olika slag etc. Selma Lagerlöf och Dairo Fo är två nobelpristagare i litteratur, tillhörande en och samma kategori. Och om nästa nobelpristagare skulle råka vara en transperson så är det i sammanhanget helt oväsentligt. Chandra Varena (diskussion) 4 februari 2022 kl. 11.08 (CET)[svara]
Bra, Julle. Det var också min nästa invändning. Idag, i Sverige, anser vi inte att kvinnor och män ska ha olika roller i samhället. Att då dela upp kategorier i manligt och kvinnligt kan endast ha statistisk nytta, inte en praktisk dito. Paracel63 (diskussion) 4 februari 2022 kl. 14.34 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
Vi har kategorierna "kön okänt" och "personer med alternativt kön". Så ska det hanteras långt ner i trädet så blir det många kategorier som ska skapas.LittleGun (diskussion) 4 februari 2022 kl. 09.17 (CET)[svara]
OJH: Men, en transperson ska väl kategoriseras som det kön personen transitionerat till. Det är ju det könet personen har. Sen kan det säkert uppstå diskussioner, och några som vill utöka till n-antal könsbestämningar. Det underlättar inte direkt det förfinade kategoriskapande du förespråkar. Men att det ska vara enkelt är ju inget krav, förstås. LittleGun (diskussion) 4 februari 2022 kl. 10.16 (CET)[svara]
Varför än ganska bra kontrollfråga i många sammanhang. Vad vi vill försöka uppnå genom att "könsbestämma" personkategorier? Vad vinner vi på det? Vilket problem löser det? Jag ställer frågan eftersom jag är allmänt kritisk (och oförstående) till ett system där allt i världen ska klassificeras och läggas i boxar, definierade av någon eller några objekttypiska egenskaper. Mitt ifrågasättande kan naturligtvis bero på att jag aldrig själv har använt kategorisystemet för egen sökning. Jag har inte "knäckt koden" och förstår helt enkelt inte vitsen. I mina ögon (jag kan naturligtvis ha fel) handlar det mer om sorteringsiver än om nytta. Jag uppfattar det som att kategoriseringen egentligen bara gör nytta om man redan från början vet precis vilken kategori en person eller något annat objekt är indelat i. När då kategorierna bryts ner till alltför specifika delmängder förlorar de sitt värde. Vad gäller kategorier som gäller kvinnor respektive män delar jag Julles uppfattning att vi bör undvika att göra något av könen till norm, för att sedan specialkategorisera "det avvikande". D v s – om man har en kategori för kvinnliga regeringschefer bör vi ha en motsvarande för manliga. Eller helst ingen alls... Janders (diskussion) 4 februari 2022 kl. 10.34 (CET)[svara]
I stort sett alla personartiklar är kategoriserade efter kön och har varit så länge. Vad vi diskuterar här är vinsten/vitsen med att kategorisera Magdalena Andersson som både "kvinna" och "kvinnlig statsminister", eller bara "kvinna" och "statminister". Vill du ta bort alla kategorier eller kategorierna "man" och "kvinna" är en helt annan diskussion. Jag har inget bra svar på varför det finns ett behov av att kategorisera efter kön, mer än att om jag söker ett namn på en kvinnlig tonsättare verksam på 1800-talet, där jag tror mig känna igen namnet om jag ser det, så blir det mycket färre träffar om jag kan filtrera bort alla män till exempel. Det är också bra för statistik som hur många artiklar har vi om män respektive kvinnor. För min del kan kategorierna tas bort helt. Jag använder de sällan, men jag vet att kategorierna är viktiga för wikipedianer i allmänhet. LittleGun (diskussion) 4 februari 2022 kl. 11.02 (CET)[svara]
Jag använder kategorier rätt ofta. Ibland handlar det om att hitta någon eller något jag inte minns namnet på, ibland vill jag kontrollera hur bra vi täcker ett ämne, ibland vill jag läsa om ett ämne där översiktsartikeln har för lite detaljer (fjällflora, kryptografi, ...). För mina behov är det viktigt att kategoriträdet är någorlunda överskådligt och logiskt, och att en kategori innehåller alla artiklar som bör vara där.
OJH för in en intressant synvinkel med "ett tydligt forskningsområde och en politisk kamp". Å ena sidan kan vara lättare att hitta förebilder i en könskategori, å den andra, om jag vill läsa om någon författare och ställs inför valet mellan Manliga författare och Kvinnliga författare och väljer den förra så ser jag inte vilka viktiga namn som hade funnits i den senare. På så sätt kan kvinnorna gömmas undan istället för att lyftas fram. Och jag klickar knappast på Icke-binära författare (med två artiklar) om jag inte specifikt vill läsa om sådana. Skall könet alltid lyftas fram, skall en kvinna inte få vara statsminister helt enkelt? Nej, hen skall vara kvinnlig statsminister (och mannen manlig statsminister av symmetriskäl).
Min främsta invändning är dock det praktiska: vem skall se till att varje artikel finns i alla relevanta kategorier? Om någon endast finns i könskategorin blir personen undangömd för dem som vill läsa allmänt, om vi dubbelkategoriserar kommer man inte att spontant könskategorisera på det sätt som är naturligt om huvudkategorin borde vara tom. Kategoriseringen måste alltså i denna modell skötas systematiskt av Någon, om inte alla patrullerare minns dessa kategorier och vid behov skapar kategoriträdet.
–LPfi (diskussion) 4 februari 2022 kl. 12.35 (CET)[svara]
Är inte @LPfis främsta invändning problemet (och styrkan!) med hela Wikipedia? All redigering bygger på frivilliga insatser. Så även städningen av kategorier. OJH (diskussion) 4 februari 2022 kl. 13.48 (CET)[svara]
Jo, och det var därför jag skrev "att det ska vara enkelt är inget krav förstås" ovan. Men, beroende på förfining så kan det bli orimligt att tro att det någonsin ska bli ens i närheten av vältäckt. Med PetScan är det redan vältäckt. Så ett så förfinat kategorisystem kommer ha stora brister på svenskspråkiga Wikipedia. I teorin länge, i praktiken alltid. LittleGun (diskussion) 4 februari 2022 kl. 14.05 (CET)[svara]
"Kvinnlig statsminister" känns som en benämning som för bakåt till den könsuppdelade skolans dagar. Oavsett om det är praktiskt eller inte (och det är inte praktiskt), är det bakåtsträvande. Paracel63 (diskussion) 4 februari 2022 kl. 14.36 (CET)[svara]
Hur funkar PetScan? Bygger inte den på att det finns en kategorisering redan? OJH (diskussion) 4 februari 2022 kl. 15.12 (CET)[svara]
Poängen är att du med PetScan kan få en lista över artiklar som ligger (eller inte ligger) i skärningen eller unionen av ett antal kategorier. De kategorierna måste såklart finnas, men det behövs ingen särskild "skärnings eller unionkategori" i uppslagsverket. Den mängd av artiklar som uppfyller villkoren och kommer med i listan skapas i realtid när du kör PetScan frågan.
Exempel: För att få reda på vilka artiklar som ligger i Kategorin "Svenska präster under 1900-talet" (som finns) och samtidigt i kategorin "Kvinnor" (som finns) ber du PetScan om innehållet i "skärningen" av dessa två kategorier. Om kategoriseringen i dessa två kategorier är komplett och korrekt bör du få som resultat en lista över "Kvinnliga svenska präster under 1900-talet".
  • Länk till fråga som ger en sorterad lista på de (just nu 17) svwp-artiklarna som ligger i båda av de två ovan nämnda kategorierna (som finns)
En del frågor kan ta lång tid att köra om det är komplicerade villkor och stora kategorier, men ovanstående fråga tar cirka 0,6 sekunder.
-- Larske (diskussion) 4 februari 2022 kl. 15.27 (CET)[svara]
Tack. Verkligen synd att inte PetScan är integrerat i WP. Nu måste man dels hitta till den något obskyra WMF Labs-sidan (hur många läsare vet vad WMF är?), förstå engelska, ange rätt WP-projekt och sen skriva in exakt de kategorier som sökningen ska sammanföra utan det stöd som kommer upp när man börjar skriva i WP:s sökruta. Det är ganska långt till resultat för den som inte är mycket insatt.
För mig var det dock bra att få lite stöd! Nu ska jag använda verktyget mer, även om det inte alls ersätter kategorier. Uppskattar hjälpen! Glad fredag! OJH (diskussion) 4 februari 2022 kl. 16.31 (CET)[svara]
Det är bara att fråga, här eller på Wikipediafrågor, om du stöter på problem eller vill ha tips på användningen. Jag kan kommentera de fyra "delproblem" som du tar upp:
  1. Svårt att hitta. Igår kl 19.11 kom LittleGun med ett "idéfrö" om hur detta skulle kunna åtgärdas, något som tyvärr omedelbart klassades som att "dränka våra läsare och icke-tekniska användare i ett hav av teknisk information". Idéer förtjänar emrå ett bättre bemötande, även om den slutliga lösningen kanske blir något helt annat. På sidan Wikipedia:Externa_hjälpmedel finns PetScan listat allra först. Men om du räknar med att ofta använda PetScan kan du ju alltid lägga en direktlänk till PetScan som ett bokmärke i din Webbläsare.
  2. Förstå engelska. Jag tror att du kan få PetScan att "prata svenska" genom att klicka i språkrutan uppe till vänster (där det står "English") och välja "svenska". Eftersom jag själv har vant mig vid engelska har jag inte brytt mig om att ta reda på om man kan ändra detta mer permanent, men det är kanske någon annan som vet. Manualen finns dock på svenska.
  3. Ange rätt wp projekt. Ja, det vore bra om man kunde ha ett fast projekt i någon inställning som gjorde att man slapp ändra varje gång.
  4. Stöd för kategorier som i Sök. Också ett bra förslag. Du kan dock använda sökrutan i Wikipedia för att få det stödet och när du sedan har fått fram kategorisidan kan du med "Klipp och klistra" föra över hela kategorinamnet, fast utan "Kategori:", till kategorirutan i PetScan.
Värt att nämna är också att du kan spara länkar till dina favoritsökningar till exempel på din användarsida så att du inte behöver lägga in alla villkor igen utan bara behöver klicka på en länk för att se aktuellt resultat av en fråga.
-- Larske (diskussion) 4 februari 2022 kl. 17.34 (CET)[svara]
  Gillar Sparade favoritsökningar är mycket praktiskt. Inför varje månadsskifte använder jag själv någon av de här länkarna (med minimal uppdatering).   Paracel63 (diskussion) 4 februari 2022 kl. 18.25 (CET)[svara]
Jag är emot onödiga kategorier som bara innebär fokus på om någon är en kvinna eller man, som t.ex. "kvinnliga regeringschefer", sådant bör raderas. Den praxis vi har är bra (kategori kvinnor eller män används, sedan kategori musiker, författare, regeringschef etc, utan underkategorier för kön). En kategori som drottningar är bra, men inte kategorier som kvinnliga politiker, manliga skådespelare etc, sådant är både onödig och oönskad särskiljning, tycker jag. Höstblomma (diskussion) 5 februari 2022 kl. 08.13 (CET)[svara]
Instämmer. Även Julle har ett mycket bra inlägg. / TernariusDisk 5 februari 2022 kl. 09.04 (CET)[svara]
Även jag instämmer med Höstblommas inlägg. Yger (diskussion) 5 februari 2022 kl. 09.08 (CET)[svara]
Jag håller med Höstblomma. Sedan är frågan hur vi kan göra Petscan mera lättanvänt. Jag som är van vid databaser har inget större problem. Per W (diskussion) 5 februari 2022 kl. 09.14 (CET)[svara]

"Kvinnliga regenter" har en poäng för att skilja regerande drottningar från gemåler. I övrigt bör vi vara ytterst restriktiva med att ha kategorier av detta slag. Röstlägen är en annan sak som kan motivera en uppdelning. Det finns fler, men inte många.Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2022 kl. 12.30 (CET)[svara]

För röstlägen och liknande är det väsentliga att rollerna är olika. Vi kan vilja skilja sopraner från alter, baser och tenorer. Om vi har en sådan uppdelning är en gruppering enligt kön antagligen onödig. Män och kvinnor har olika roller på scen. Men hur gör vi med en kvinna som uteslutande spelat mansroller? Var det viktigt att hon var kvinna? Att hon spelade mansroller som kvinna är viktigt, i biografin, men i Skådespelerskor hamnar hon ju fel om det är rollerna vi tänker på. Och är könsskillnaden den väsentliga? Ju fler kategorier att hålla reda på, desto större risk för inkonsekventa och förvirrande kategoriträd. –LPfi (diskussion) 5 februari 2022 kl. 17.49 (CET)[svara]
Vi har inte någon kategori Skådespelerskor utan kategoriserar skådespelare som just skådespelare oavsett könstillhörighet redan nu (samma sak med författare), så det problemet uppstår förhoppningsvis inte (och är ytterligare ett exempel på att det blir onödigt krångligt med könsuppdelade underkategorier). //Vätte (diskussion) 6 februari 2022 kl. 02.35 (CET)[svara]
Ja, huvudregeln bör vara att vi nöjer oss med uppdelningen i "Kvinnor" och "Män" och inte har specialkategorier för dessa. Undantagen bör vara få och genomtänkta. Könsuppdelad idrott kan vara ytterligare ett sådant. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2022 kl. 19.30 (CET)[svara]
Könsuppdelad idrott kan också vara problematisk. I många grenar finns en öppen klass (på elitnivå vanligen enbart män) och en damklass. En del genar är inte (längre?) uppdelade enligt kön. Jag antar att det ofta är bättre med Deltagare i X för damer etc. än Kvinnliga utövare av X. Kvinnliga idrottare skulle antagligen bli ett träsk, och är rätt ointressant, det är i underkategorierna man hittar vad man söker, och då kan man gå via Idrottare istället. Så ja, eftertanke behövs. –LPfi (diskussion) 6 februari 2022 kl. 12.38 (CET)[svara]
Jag kan instämma i huvudregeln, men menar att just Kvinnliga regeringschefer och statschefer inte faller under huvudregeln. Här finns ett särskilt värde, enligt vad som anförts ovan. OJH (diskussion) 6 februari 2022 kl. 23.56 (CET)[svara]
Vilket är värdet? Att visa att kvinnor också kan synas i maktpositioner? Det finns fler roller i samhället med makt, så var vill du dra gränsen? Paracel63 (diskussion) 6 februari 2022 kl. 23.59 (CET)[svara]
För kvinnliga statschefer har anförts argument som jag betraktar som rimliga. Jag anser också att vi bör fortsätta att skilja mellan prinsar och prinsessor med mera. För kvinnliga regeringschefer ser jag inga egentliga argument i samtalet. Jag instämmer med Paracel63 att det blir svårt att dra gränsen. Kvinnliga finansministrar? Kvinnliga utrikesministrar? Kvinnliga landshövdingar? Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2022 kl. 04.26 (CET)[svara]
Kategorierna för kvinnliga regenter är underliga. De sorteras efter århundrade, medan det normala annars är att sortera regenter efter land, oberoende av titel (på så sätt kan t.ex. svenska riksföreståndare samsas med kungar och regerande drottningar). Det finns förvisso även generella Kategori:Regenter efter århundrade, men underkategorierna innehåller extremt få andra artiklar.
andejons (diskussion) 7 februari 2022 kl. 08.50 (CET)[svara]
Med tanke på hur få de är anser jag den rådande uppdelningen vara rimlig. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.23 (CET)[svara]
Paracel63 frågar varför det är viktigt med stats- och regeringschefer. Tostarpadius förstår statschefer, men inte regeringschefer. Jag hänvisar i första hand till vad jag redan svarat ovan, men försöker ändå förtydliga.
  • Det finns en tydlig samhällsdiskussion om jämställdhet, patriarkat, glastak, kvinnors formella makt mm. Wikipedia ska varken blunda för eller ta ställning till det, men självklart spegla frågan.
  • Det finns forskning som framhåller just kvinnors tillgång till formell makt, kvinnors ledarskap i de högsta samhällspositionerna, kvinnohistoria mm.
  • I diskursen anses kvinnliga regeringschefer vara ovanliga, rentutav unika. Kategori:Kvinnliga regeringschefer motbevisar detta.
  • I diskursen anses länder i Syd vara utvecklingsdemokratier. Med hjälp av Kategori:Kvinnliga regeringschefer kunde i varje fall jag upptäcka att Afrika, Asien och Sydamerika går före de "demokratiska" länderna.
  • Begreppen stats- och regeringschef är två strikta skilda begrepp med olika betydelse. Jag ser ingen anledning att den ena skulle vara mindre viktig än den andra.
  • Att tillåta statschefer men inte regeringschefer är i mina ögon problematiskt givet WP:NPOV och WP:GLOBAL. Europeiska länder tenderar mot parlamentariska system, amerikanska länder mot presidentsystem.
Hoppas att det kan vara svar på varför jag anser att dessa båda kategorier avviker från huvudregeln på ett sånt sätt att de bör användas. Dixi. OJH (diskussion) 8 februari 2022 kl. 17.12 (CET)[svara]
Statschef är ett betydligt mer exklusivt ämbete än regeringschef. Elizabeth II har under sina sjuttio år på tronen sett premiärministrar komma och gå, visserligen bara en av dem kvinna, men i alla fall. Detsamma gäller Margrethe II under sina femtio år, bortsett från att det där handlar om två kvinnor. Om man trots det jämställer dem ser jag hellre att vi avskaffar den som finns sedan tidigare än att vi inför en ny. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 18.22 (CET)[svara]
@OJH: Tack för argumenten. Jag förstår din önskan att med hjälp av kategorier ta fram statistik. I det här fallet skulle det kanske kunna hjälpa om man gjorde om det till en dold kategori? Det är så vi gör med artiklar som är mer knutna till ett wikiprojekt men skulle kunna stöka till det i kategorinamnrymden. Jämför med kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner, som jag varit med om att fylla på sedan mars 2014. Varmt välkommen att vara del av vårt projekt, om du har tid och lust någon tisdag.   Paracel63 (diskussion) 8 februari 2022 kl. 18.46 (CET)[svara]
Njaej. Dolda kategorier tjänar projektet, men inte läsarna. (Tack för inbjudan, noterar. Bra projekt men utanför min kunskapssfär.) OJH (diskussion) 9 februari 2022 kl. 11.04 (CET)[svara]
@OJH: Tack för att du tycker om projektet. Jag noterar att du ibland skriver i artiklar om kvinnor. Mer än så behövs inte för att vara med i wp:KVH. Allt gott.   Paracel63 (diskussion) 9 februari 2022 kl. 18.10 (CET)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Den här diskussionen dyker upp då och då. Inte sällan för att herr- och damidrottare ligger i samma kategori vilket sticker i ögonen på somliga. Men att dela in alla personkategorier i dam och herr är ett jättejobb sa tidigt som kategorier inte används särskilt mycket av allmänheten. Petscan är alldeles för krångligt och otillgängligt för att vara ett verktyg för alla. Jag tror hela kategorisystemet skulle behövas göras om. Jag ifrågasätter värdet av kategorier som Kategori:Svenska idrottare under 1900-talet när vi redan har kategorisering per idrott och födelseår. En stor del kommer dessutom kategoriseras även i Kategori:Svenska idrottare under 2000-talet. Det blir väldigt mycket kategorier längst ner på vissa sidor. Ett enklare system där artiklar taggas efter ämnen och där taggar lätt kan kombineras i sökningar skulle vara vara uppskattat. Även möjligheten att massändra kategorier på artiklar skulle uppskattas. Kategorier med 100+ artiklar i i princip huggna i sten som det är nu. Det är ett jättejobb att gå in på varje enskild artikel och ändra och oftast blir det inte av. Till det blir ändringar i mjukvaran tycker jag vi avstår från större förändringar i kategorisystemet./Machatjkala (diskussion) 11 februari 2022 kl. 12.41 (CET)[svara]

@Machatjkala: Om det finns konsensus för en ändring av kategoriseringen för en (rimligt stor, säg mellan 100 och 10 000) mängd artiklar går det att göra med hjälp av en robot. Lägg in en begäran på sidan Wikipedia:Robothjälp där du beskriver exakt vilka artiklar som begäran avser och exakt vilken ändring som ska göras samt länka till en diskussion där det framgår att det finns konsensus för den föreslagna ändringen om den inte är helt okontroversiell. Det finns ingen garanti för att någon tar sig an uppgiften, men det kan ändå vara värt ett försök. Se till exempel Wikipedia:Robothjälp/Arkiv_2020#Flytta_stenkoraller_till_kategori_stenkoraller där kategoriseringen ändrades för drygt 1 600 artiklar.
-- Larske (diskussion) 11 februari 2022 kl. 13.02 (CET)[svara]

Det här var en jättediskussion som jag inte upptäckte förrän nu, och jag har helt ärligt inte ork att läsa igenom alltsammans. Jag ber er dock att betänka att vi har en bot som kontrollerar att alla personartiklar (= artiklar som har någon av kategorierna Män, Kvinnor, Kön okänt eller Personer med alternativ könsidentitet‎) är försedda med mallen STANDARDSORTERING. Gör nu inte några förändringar i principen för hur personartiklar ska kategoriseras, som innebär att personartiklar ramlar under radarn för denna bot. Stigfinnare (diskussion) 25 februari 2022 kl. 15.35 (CET)[svara]

Förlåt mig för att jag kastar mig in i denna diskussion så här i förbifarten, och utan att ha tid att läsa igenom den, men eftersom jag själv i princip enbart arbetar med artiklar om kvinnohistoria här och en gång skapade bland annat kategorierna "Kvinnohistoria" och "Kvinnliga regenter" känner jag att jag gärna vill lägga till min åsikt, även om diskussionen kanske hunnit ta slut.
Jag tycker inte att det vore en god idé att skapa för många könsspecifika kategorier, som till exempel "kvinnliga regeringschefer". Sådana kategorier leder till flera följdproblem. För det första framställer det kvinnor som ett undantag, och män som en norm. För det andra riskerar det att leda till samma utveckling som på enwp: så småningom kommer kategorin "manliga regeringschefer" att skapas. Därefter sprider sig detta system till andra kategorier, och till slut är alla kategorier indelade i i manliga och kvinnliga. Det leder vidare till problem med personer med annan könsidentitet, då alla inte identifierar sig som män eller kvinnor. Dessa kanske lämnas utanför dessa två kategorier, vilket vore diskriminerande: eller så uppkommer långtgående problem där de felkategoriseras. Det vore ett oändligt problem.
Dessutom vore det en olycklig utveckling att börja sortera folk efter kön till att börja med. Det är som jag ser det en felaktig princip. På engelskspråkiga Wikipedia har den utvecklingen gått mycket långt, och folk är där sorterade i kategorier som "kvinnliga lesbiska författare", vilket kan ses som kränkande mot integriteten. Könsneutrala kategorier är ett bättre system. Visst finns det ett intresse att se "kvinnliga guvernörer i USA". Men den informationen kan man lätt få genom att se kvinnliga namn i "amerikanska guvernörer". Man kan också skapa särskilda artiklar om ämnet (något jag faktiskt själv funderat på att göra).
Jag ställer mig inte totalt emot ett mindre antal könspecifika kategorier. Jag tycker att kategorin Kvinnohistoria är relevant för att samla artiklar om kvinnorörelsen och dylikt. Jag stödjer också kategorin om kvinnliga regenter efter sekel, då sådana trots allt varit ett undantag från regeln och man får göra ett undantag för dem som historiskt fenomen. Men det är stora, "grova" kategorier. Man får se till att hålla efter dem och hålla dem nere på ett minimum.
Jag ser att kategorier sorterade efter sekel också har ifrågasätts ovan. Det vore ett fruktansvärt misstag att radera alla kategorier av typen "läkare under 1800-talet" och liknande. Jag är historiker. För alla historieintresserade ligger det ett sort värde att lätt kunna få tag på personer som levde under en viss tidsperiod i ett visst land. Jag vet att vissa retar sig på sådana kategorier, något jag alltid har sett som svårt att förstå.
Om man till exempel söker efter en målare verksam i Frankrike under 1800-talet, blir det ett enormt och tidsödande arbete att tvingas gå igenom samtliga artiklar i en jättekategori "franska målare" tills man lyckas hitta en artikel om en målare som man genom att läsa artikeltexten kan se levde under det sekel man letar efter. Dessa kategorier är praktiska och skadar ingen. Tvärtom underlättar de enormt. Jag motsätter mig att de raderas. Det vore en enorm sänkning av kvaliteten på Wikipedia för den som söker information här.
Jag är medveten om att det finns avancerade tekniska finesser som gör att man kan finna vad man söker på annat sätt: men det gäller bara för de som är insatta i hur dessa tekniska finesser fungerar. Man kan inte utgå att alla har tid och förmåga att sätta sig in i sådan datateknik. Jag har det inte, och där är jag knappast ensam. Wikipedia bör enkelt och lätt kunna bidra till informationen. Sekelkategorierna borde absolut få stanna. Personligen måste jag säga att jag skulle tappa lusten att medverka i svenskspråkiga Wikipedia om de raderas (nej det är inget hot, bara ett odramatiskt konstaterande), och jag tror att många också skulle vända sig till enwp för att få tag på vad de söker om man försvårar möjligheten till information här på det sättet. Information på Wikipedia ska vara enkel att nå. De som retar sig på sekelkategorierna verkar underligt nog tycka att det är bättre att ha gigantiska kategorier av typen "franska målare", och sådana försvårar sökbarheten enormt för alla som inte känner till komplicerade tekniska finesser.
Att dela in personer efter sekel är inte underligare än att dela in dem efter nationalitet. Små kategorier gör informationen lättare att finna, stora gör den svårare att finna. Det vore en sorglig utveckling och jag motsätter mig den.
Jag har tyvärr varken tid eller ork att ägna mig åt diskussioner, och jag beklagar igen att jag inte har hunnit läsa igenom hela den här diskussionen från början utan hoppar in i den på det här sättet, men jag kände att jag vill lägga fram min mening. Jag hoppas att man håller nere könsspecifika kategorier till ett minimum, håller sig till könsneutral princip och behåller sekelkategorierna. Tack för mig. Med vänlig hälsning, --Aciram (diskussion) 28 februari 2022 kl. 16.45 (CET)[svara]
@Aciram: Bra att du tycker att det inte ska skapas kategorier för "Kvinnliga regeringschefer". För 11 år sedan tyckte du tydligen annorlunda eftersom du då skapade ett stort antal sådana kategorier i Kategori:Kvinnliga regenter. Det borde räcka med Kategori:Regenter under 500-talet utan att placera endast de manliga i den kategorin och förpassa de kvinnliga till underkategorin Kategori:Kvinnliga regenter under 500-talet, eller hur? Och varför behövs det en kategori för "Kvinnliga regenter", men ingen kategori för "Manliga regenter"?
-- Larske (diskussion) 28 februari 2022 kl. 21.34 (CET)[svara]
Jag tycker att vi bör respektera att Aciram helst vill slippa diskutera. Just kategorierna för kvinnliga regenter har flera försvarare högre upp i tråden. Låt dem ligga kvar som ett undantag och låt nu denna diskussion få ha sitt slut. De flesta av oss är överens om det mesta. Det är fullt tillräckligt. Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2022 kl. 21.37 (CET)[svara]

Hur många individer bör en kategori innehålla? redigera

Några av oss har blivit oense om huruvida det är någon idé att skapa länsvisa kategorier för landets vandringsleder. Svenska län har bara enstaka vandringsleder vardera. Det medför att länsvisa kategorier aldrig kan få speciellt många medlemmar, i några fall bara en. Tacksam för synpunkter från erfarna wikipedianer.

Kategoridiskussion:Vandringsleder i Södermanlands län#Behövs denna kategori?

Martin Rundkvist (diskussion) 19 februari 2022 kl. 20.44 (CET)[svara]

Relevanskriterier för kategorier är något som har saknats i snart tjugo år (dvs så länge som kategorier har funnits). Det verkar inte finnas någon som helst vetenskap om när en kategori bör skapas, eller vad de tillför för nytta. En del användare gör det till sin hobby att sönderdela kategorier i oanvändbara fragment, och inga regler stoppar dem. (På engelska Wikipedia diskuteras åter igen om kvinnliga fotbollsspelare ska vara en underkategori till fotbollsspelare.) --LA2 (diskussion) 20 februari 2022 kl. 02.15 (CET)[svara]
Relevanskriterier av typen "En kategori måste ha X antal potentiella medlemmar för att vara relevant" är inte särskilt värdefull. Att Jorden bara har EN måne, är inget gott skäl att lägga ner Kategori:Månen.
En mer relevant fråga är vad vi ska ha kategorierna till. Är det för att det ger mer information till uppslagsverket eller är det för att vi tycker det är kul att kategorisera?
Vi hade tidigare en diskussion här om kvinnliga statschefer. Vi har drottningar och vi har regerande drottningar och vi har kvinnor som varit regerande kungar, faraoner och kejsare. Titlarna har varit manliga, men de har burits av en kvinna. Hur det är med kvinnliga tsarer vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig om det funnits. Det finns också kvinnor som utövat sport i manliga sportlag. Betyder det att ska ha kategorier för kvinnor som burit manliga titlar? Ska vi ha särskilda kategorier för kvinnor i manliga lagsporter? 98.128.180.206 20 februari 2022 kl. 15.01 (CET)[svara]
Kategorier tillför stor nytta för mig. Dels som hjälpmedel för att hitta andra/nya artiklar, dels för att hitta luckor på svenska wikipedia (genom att jämföra med kategoriträdet på enwp). Jag tycker inte det är något problem med att vissa kategorier har få medlemmar, det viktiga är att kategorierna är välavgränsade, logiska och ingår i ett större system. Just om detta fall har jag inga starka åsikter.--Gotogo (diskussion) 20 februari 2022 kl. 18.13 (CET)[svara]
Min tumregel är minst fem (hård regel på cavp, borde vara det även här), högst 100 (mer än så och kategorin är överbefolkad). Kategorin bör vara logisk och tydligt avgränsad. Kategorier som inte kan hållas uppdaterade bör nog undvikas. Paracel63 (diskussion) 24 februari 2022 kl. 22.55 (CET)[svara]
Jag tycker egentligen inte att det är antalet artiklar i en kategori som är gränsen, utan hur många kategorier det blir längst ner på artikeln ihop med att kategorisystemet som helhet ska vara användbart och de någon ytterligare nytta till artikeln. Därför är jag inte emot små kategorier om de i sin tur kan länkas in som underkategori på flera lämpliga ställen.
Men man får inte glömma helhetsperspektivet. Om man gå in Kategori:Topp ska man kunna hitta det man söker genom att följa en logisk indelning av varje ämne som följer det som folk söker efter. Indelningen efter sekler tycker jag därför är ett misstag. När det gäller vandringsleder tror jag varken intresse eller antalet artiklar är så stor att det motiverar så många kategorier. Två kategorier bör räcka dels Vandringsleder i Sverige, dels en geografisk./ Machatjkala (diskussion) 25 februari 2022 kl. 08.12 (CET)[svara]
Jag vill absolut inte se några absoluta gränser vare sig uppåt eller nedåt, men i de flesta fall bör det finnas åtminstone tio möjliga sidor för att det skall vara meningsfullt att skapa en ny. Att de som har fler än hundra skulle vara överbefolkade håller jag absolut inte med om. Tvåhundra visas på en gång, men inte heller fler än så är orimligt. Över femhundra börjar bli oöverskådligt, men det kan finnas goda skäl att inte dela ändå. Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2022 kl. 21.28 (CET)[svara]
Ju fler kategorier en artikel ingår i desto bättre tänker jag i allmänhet. Hellre hundra längst ned på sidan än en uppsplittring i kategorier som innehåller mycket få (och som därför måste ligga långt ned i ett mycket komplicerat träd). Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2022 kl. 21.32 (CET)[svara]

Kvalitetsmätningen mars för felaktig flaggning redigera

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt		 Andel
med fel
Utm.   Bra   Rek.   Totalt
2021-01-01 0 0 3 3 1 636 0,18 %
2021-02-01 0 0 0 0 1 635 0,00 %
2021-03-01 0 0 0 0 1 637 0,00 %
2021-04-01 0 1 0 1 1 637 0,06 %
2021-05-01 0 1 0 1 1 639 0,06 %
2021-06-01 0 0 1 1 1 641 0,06 %
2021-07-01 0 0 0 0 1 664 0,00 %
2021-08-01 0 1 1 2 1 663 0,12 %
2021-09-01 0 0 1 1 1 663 0,06 %
2021-10-01 0 0 1 1 1 666 0,06 %
2021-11-01 0 0 0 0 1 666 0,00 %
2021-12-01 0 0 1 1 1 666 0,06 %
2022-01-01 0 0 0 0 1 662 0,00 %
2022-02-01 0 0 1 1 1 665 0,06 %
2022-03-01 0 0 0 0 1 664 0,00 %
Nu A + B C + D E + F 1 784

Vid månadsskiftet fanns det inga avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata. -- Larske (diskussion) 1 mars 2022 kl. 00.35 (CET)[svara]

Könsfördelningen bland svenskar i arbetsför ålder redigera

Som tillägg till sidodiskussionen om andelen artiklar om kvinnor kan jag kan nämna att jag förde statistik över könsfördelning bland artiklar om svenskar i arbetsför ålder under 2019 på Wikipedia:Projekt kvinnor/Statistik. Jag förde även statistik över andelen artiklar om man exkluderar kategorin "Idrottare" eftersom denna omfattar ett stort antal artiklar och samtidigt är väldigt mansdominerad. Idrottare verkar påverka statistiken ju närmare vår tid man kommer, för födda på 1930-talet har det exempelvis inte så stor effekt att exkludera idrottare. Andelen män minskar stadigt genom decennierna om man exkluderar idrottare. Intressant nog är antalet artiklar om kvinnor ungefär samma från födda 1940-talet till 1970-talet; manskvoten minskar genom att antalet artiklar om män minskar kraftigt. Tabellen nedan visar manskvoten för svenskar födda under varje decennium:

Decennium Med idrottare Utan idrottare
1930-talet 3,0944 2,9141
1940-talet 2,5137 2,3357
1950-talet 2,2613 2,0189
1960-talet 1,9455 1,7091
1970-talet 1,8210 1,4548
1980-talet 1,6523 0,9881
1990-talet 2,3566 0,8333
2000-talet 3,2276 0,9302

Jag körde en uppdatering av statistiken nu i morse. För alla decennier 1930-1970 har andelen kvinnor ökat något jämfört med november 2019, trots att antalet artiklar om män ofta ökat mer i antal.

1980-talet sticker ut i statistiken:

  • Antalet artiklar om män har minskat från 3371 till 2908 sett till helheten sedan november 2019. Om man exkluderar idrottare har antalet artiklar om män ökat från 1028 till 1167. Det verkar som att flera hundra artiklar om svenska lagsportspelare raderats under perioden.
  • Manskvoten minskade kraftigt från 2,10 till 1,65.
  • Om man exkluderar idrottare minskade också manskvoten från 1,05 till 0,99, vilket innebär att vi med knapp marginal har fler artiklar om svenska kvinnor födda på 1980-talet än dito män om man exkluderar idrottare.
  • Av de 2908 artiklarna om svenska män handlade 1741 om idrottare, vilket innebär att 59,8 procent av våra artiklar om svenska män födda på 1980-talet handlade om idrottare.

För senare födda dominerar idrottare ännu mer, 85 procent av 1990-talsmännen och 90 procent av 2000-talsmännen är idrottare. Det märks även i artikelstatistiken med kraftig mansdominans om man tar med idrottare, men hyfsat majoritet kvinnor om man exkluderar idrottare. Väsk ✎ 24 februari 2022 kl. 07.32 (CET)[svara]

Intressant. Att andelen artiklar om idrottare i gruppen män som är födda på 1990-talet och 2000-talet är större än för äldre män kanske delvis kan förklaras att åldern då man blir relevant för en Wikipediaartikel är lägre för idrottare än för många andra grupper som till exempel nobelpristagare. Hur många idrottare blir relevanta efter 30 års ålder och hur många nobelpristagare blir relevanta före 30 års ålder? Om vi väntar 100 år, då de flesta som är födda på 1990-talet eller 2000-talet har avlidit, tror jag att andelen idrottare födda under dessa två decennier kommer att successivt minska.
-- Larske (diskussion) 24 februari 2022 kl. 08.08 (CET)[svara]
Antalet svenska nobelpristagare är färre än en per årskull medan antalet potentiellt relevanta idrottare verkar vara flera hundra per årskull. Men vi har också fler artiklar om idrottare i närtid; jag vet inte om det beror på att det är närmare i tiden eller om vi fått fler idrottare på proffsnivå:
Födda Artiklar om svenska idrottande män
1930-talet 413
1940-talet 560
1950-talet 610
1960-talet 881
1970-talet 1209
1980-talet 1741
1990-talet 1897
2000-talet 357
För svenska män födda på 1940-talet har vi 4015 artiklar om vi exkluderar idrottare. Om vi leker med tanken att 40-talistmännen utgör en yrkesmässigt färdig generation och 80-talistmännen en idrottsmässigt färdig generation och lägger ihop dessa kommer idrottsmännen fortfarande utgöra 30 procent det totala antalet män. Det är fortfarande en hög andel som kommer göra att vi får tydligt fler artiklar om 80-talistmän än 80-talistkvinnor även om könen håller jämt i övrigt.
Sen vet vi inte hur det kommer se ut i framtiden bland andra yrken. En trevlig sidoeffekt av att PetScan listar artiklar i den ordning de skapats är att man kan se hur senare generationer blivit relevanta i realtid. Av de tjugo senast skapade artiklarna om svenska 80-talistkvinnor handlade sju om författare, två om skådespelare, fyra om övriga kulturarbetare och två om politiker. För de svenska 80-talsmännen handlade de tjugo senast skapade artiklarna om sex idrottsmän, fyra företagsledare/entreprenörer, två politiker, två akademiker och fyra diverse kulturarbetare. Väsk ✎ 24 februari 2022 kl. 09.57 (CET)[svara]
Var har det diskuterats en massradering av idrottare? Vi haft enstaka ärenden på SFFR, men jag har inte förstått att så många skulle beröras av besluten. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2022 kl. 14.24 (CET)[svara]
Kan någon besvara min fråga om dessa massraderingar? Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2022 kl. 05.33 (CET)[svara]
Jag förstår inte vad din fråga relaterar till Tostarpadius. Är det någon som har nämnt ordet massradering, eller något som kan tolkas som massradering, i något inlägg i den här tråden? Om du förtydligar frågan genom att knyta den till något som skrivits i tråden kanske chansen ökar att du får ett svar. När Väsk skriver "om vi exkluderar" tolkar åtminstone jag det som "om vi i statistiken inte räknar med" och inte som "om vi raderar", det handlar alltså om att "exkludera vissa artiklar från statistiken", inte "exkludera vissa artiklar från Wikipedia". Larske (diskussion) 2 mars 2022 kl. 09.44 (CET)[svara]
Jag tolkar det som en fråga om minskningen av antalet artiklar om svenska män födda på 1980-talet från 3371 (nov 2019) till 2908 (mar 2022). Jag har inte heller kunnat luska ut vad som hänt där. Antalet ökade snabbt från 2988 till 3318 under maj 2019 och jag vill minnas att jag då noterade att någon hade masskapat ett antal artiklar om fotbollsspelare och dylikt under den månaden. Antalet ökade därefter långsamt under 2019, men när jag gjorde en ny koll för någon vecka sedan hade antalet minskat till 2908.
Det är möjligt att det finns något metodfel i statistiken som gjort att en massa män nu faller utanför utan att ha blivit raderade, men jag vet inte vad det skulle vara och det borde i så fall förekomma även för andra grupper. Raderingsloggen är för stor för att gå igenom, så jag kan inte reda ut vad detta beror på. Väsk ✎ 2 mars 2022 kl. 10.05 (CET)[svara]
Tack för svaret! Det var precis det min fråga gällde. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2022 kl. 12.04 (CET)[svara]

Månadens artiklar redigera

   
"Tautra kloster" och "Somaliland".

Det blev "kloster som varit och länder som inte finns men ändå finns", när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under januari månad. Tautra kloster (skapad av OJH) utsågs till bästa nya artikel, medan Somaliland (av NnieAndersson) belönades som bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (75 stycken) respektive utökningar (30 stycken) under februari. Här stod de flitiga myrorna Kuriosatempel och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 348 nya och 115 utökade artiklar i projektet. I listningen för februari inkluderades många nya artiklar på minst 10 000 byte samt diverse insatser från de olika veckotävlingarna under månaden.

Nu är det mars, och vi kan rösta på februari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 48 nya och 19 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott.  --Paracel63 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 23.35 (CET)[svara]

Flavor Flav redigera

Har nyss av Riggwelter fått veta att en bild av Flavor Flav från en unik spelning i Malmö 1991 var "överlast" i artikeln, och att den helt enkelt tagits bort, det går jag inte med på utan vidare, vad tycker ni andra . . . . . Jonnmann (diskussion) 7 mars 2022 kl. 19.33 (CET)[svara]

Diskussionen fortsätter på Diskussion:Flavor Flav / Anhn ✎ 7 mars 2022 kl. 19.43 (CET)[svara]

Två uppslagsverk till redigera

Jag har i februari digitaliserat två svenska uppslagsverk: Bonniers konversationslexikon (13 band, 1922-1929, 800 sidor/band) och Åhlén & söners uppslagsbok (13 band, 1931-1933, 300 sidor/band). De är alltså mindre och delvis överlappande med "ugglan", så de tillför kanske inte så mycket. Men kanske ändå något. Båda stöds av {{runeberg.org}}. Håll till godo. --LA2 (diskussion) 19 februari 2022 kl. 20.43 (CET)[svara]

Tack för det! Historiker (diskussion) 19 februari 2022 kl. 20.58 (CET)[svara]
Tack! Per W (diskussion) 20 februari 2022 kl. 09.13 (CET)[svara]
  Gillar LittleGun (diskussion) 23 februari 2022 kl. 08.08 (CET)[svara]
Så bra! Tack! OJH (diskussion) 23 februari 2022 kl. 13.47 (CET)[svara]
  Gillar Paracel63 (diskussion) 24 februari 2022 kl. 22.52 (CET)[svara]
Toppen! Finns det någon önskelista för verk att ladda upp? I så fall skulle jag vilja lägga till Carl Grimbergs Världshistoria. Jaruayo (diskussion) 8 mars 2022 kl. 19.23 (CET)[svara]
Jag rensade ju nyss ut båda (behöver rensa för flytt), kan säga att som nyare än ugglan innehåller de en uppdateringar om modernare företeelser som inte finns i Ugglan - däremot är de betydligt mer summariska än exempelvis Svensk uppslagsbok.FBQ (diskussion) 8 mars 2022 kl. 12.13 (CET)[svara]

Snart är det kvinnodagen igen... redigera

   
Vem är Anita Kiki Gbeho... och vad har Josephine Lang gjort?

... och jag har tittat på antalet för artiklar på sv-wp som handlar om kvinnor, män, personer med okänt kön, och personer med alternativ könsidentitet. Det var för en stund sen 54 535, 197 060, 13 och 33.

Det är alltså ca 21,67% av de biografiska artiklarna som handlar om kvinnor. En liten höjning sedan förra året, då det den 7 mars var 21,48%. (Se gammalt inlägg här).

Och fortfarande finns det många fler intressanta och relevanta kvinnor att skriva om. Samt existerande kvinnobiografier att förbättra. Nästa vecka blir det åter lite extra fokus på ämnet, både i form av Veckans tävling och flera skrivstugor. Jag önskar arrangörer och deltagare lycka till!

Vi ses kanske, därute bland artiklarna. :-) // Zquid (diskussion) 6 mars 2022 kl. 13.15 (CET)[svara]

Finns det någon önskelista med enbart idrottskvinnor? Ifall det finns ska jag försöka få några att gå från röda till blåa under nästa vecka. --Fredde✔ 6 mars 2022 kl. 16.53 (CET)[svara]
@Fredde 99: Trevligt! Jag har lagt en rödlänkad idrottskvinna i tipshörnan för nästa veckas VT, och fler kanske kommer om tipset antas. Fler rödlänkade idrottskvinnor finns bland annat här: Wikipedia:Projekt kvinnor/Idrottskvinnor. // Zquid (diskussion) 6 mars 2022 kl. 18.47 (CET)[svara]
En lista med 249 svenska idrottskvinnor som är biograferade i minst 3 Wikimediaprojekt men ännu ej i svwp finns här i Sandlådan. Den kanske kan fundera som önskelista.
Kriterierna för att komma med i listan är att det finns ett Wikidataobjekt om personen med
-- Larske (diskussion) 6 mars 2022 kl. 18.54 (CET)[svara]
Den som vill utöka svwp med artiklar om kvinnliga ukrainska idrottare kan få tips med följande fråga:
  • Länk till fråga som ger en lista på (just nu 137) kvinnliga ukrainska idrottare som är biograferade i minst 10 Wikimediaprojekt, men ännu inte i svwp.
--Larske (diskussion) 6 mars 2022 kl. 19.09 (CET)[svara]
Tackar båda två för tipsen, nästa veckas fokusområde från mig kommer definitivt vara idrottskvinnor. Använde mig förr i tiden av "Suggest articles from interwikis" på Toolservern för att hitta saknade artiklar inom vissa ämnen. Synd den försvann för några år sedan, enkelt och bra program. --Fredde✔ 6 mars 2022 kl. 19.50 (CET)[svara]
Här finns även några hockeyspelare från SDHL som inte verkar ha artiklar. De är tagna från årets poängliga och målvaktsliga så det handlar om de bästa spelarna i vad som kanske är världens bästa damhockeyliga. Machatjkala (diskussion) 6 mars 2022 kl. 20.25 (CET)[svara]
En lista med 1 284 kvinnliga ishockeyspelare som saknar svwp-artikel finns här i Sandlådan. Listan är uppdelad per medborgare i (P27). Många av dessa spelare har inte någon artikel i någon eller bara i någon enstaka Wikipediaversion, men de som har artiklar i 5 projekt eller fler, se kolumnen längst till höger, kan möjligen vara relevanta även för artiklar i svwp.
-- Larske (diskussion) 6 mars 2022 kl. 21.39 (CET)[svara]
Även verktyget WikiGapFinder finns. Där går det att välja en annan språkversion av Wikipedia och sedan få förslag på artiklar om kvinnor som finns på den språkversionen men inte på sv.wp. Det går även att söka/filtrera på t.ex. en specifik idrott, eller skriva in namnet på en idrottare och få förslag på liknande. /Sofie Sigrinn (diskussion) 7 mars 2022 kl. 17.12 (CET)[svara]

Skrivstugor redigera

 
WikiGap

Apropå 8 mars och WikiGapFinder: Imorgon blir det digital WikiGap-skrivstuga. Fokus i år är kvinnor inom klimat och hälsa, men vi puffar även extra för kvinnor inom ukrainsk kultur. Kom gärna och delta! / Sofie Sigrinn (diskussion) 7 mars 2022 kl. 17.18 (CET)[svara]

Utöver ovanstående skrivstuga är det idag även en på plats på Västmanlands läns museum i Västerås 10-16 och i kväll 18.30-20.30 skriver vi online om folkmusikens kvinnohistoria tillsammans med Folkmusikens hus i Rättvik. Välkommen att vara med så mycket det passar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 mars 2022 kl. 08.53 (CET)[svara]

Universal Code of Conduct Enforcement guidelines ratification voting open from 7 to 21 March 2022 redigera

You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.
Fler språk • Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello everyone,

The ratification voting process for the revised enforcement guidelines of the Universal Code of Conduct (UCoC) is now open! Voting commenced on SecurePoll on 7 March 2022 and will conclude on 21 March 2022. Please read more on the voter information and eligibility details.

The Universal Code of Conduct (UCoC) provides a baseline of acceptable behavior for the entire movement. The revised enforcement guidelines were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the policy across the movement. You can read more about the UCoC project.

You can also comment on Meta-wiki talk pages in any language. You may also contact the team by email: ucocproject wikimedia.org

Sincerely,

DBarthel (WMF) (diskussion) 8 mars 2022 kl. 14.43 (CET),[svara]

Movement Strategy and Governance, Wikimedia Foundation

Statistiktrender redigera

Jag har tittat över trenden från 2015

min slutsats är, vi är något färre aktiva men de är mer produktiva. IP nummer blir allt mindre viktiga för vårt resultat, och jag misstänker det är några IP nummer som är "aktiva", så antalet IPnummer med ströredigeringar minskar än mer (eller är det klotterkonton som blivit färre?) Yger (diskussion) 8 mars 2022 kl. 08.23 (CET)[svara]

Vad betyder "Innehåll" respektive "Inget innehåll" i diagrammet över antal aktiva?--Chandra Varena (diskussion) 8 mars 2022 kl. 10.42 (CET)[svara]
Bra fråga, skriver man något så är det väl något slags innehåll, men det finns en viss logik. Enligt https://meta.wikimedia.org/wiki/Research:Wikistats_metrics så gäller:
  • Content: for pages belonging in content namespaces. This page type is also referred to as articles, and for most wikis includes pages in namespace 0 only
  • Non Content: for pages in namespaces not considered content (talk pages, user pages etc). /Anhn ✎ 8 mars 2022 kl. 10.47 (CET)[svara]
Tack. Om jag tolkar det rätt så kan det alltså vara till stor del samma personer som har redigerat både "innehåll" och "inget innehåll". Stämmer det?--Chandra Varena (diskussion) 8 mars 2022 kl. 10.53 (CET)[svara]
@Chandra Varena: En sammanfattning av det som Anhn skriver här ovan kan den som använder en dator med pekdon se som ett "tool tip" när man "hoovrar" med muspekaren ovanför de mystiska orden på sidan med diagrammet. Väljer man svenska som "Preferred language" längs ner på sidan får man förklaringarna på svenska. Larske (diskussion) 8 mars 2022 kl. 10.57 (CET)[svara]
Vad hände hösten 2018? Sedan dess är IP-nummerskapade artiklar betydligt ovanligare. Paracel63 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 02.21 (CET)[svara]
Paracel63: Det var en ökning månaderna innan, och lägre nivåer före det. Det kan vara en enskild användare som dök in skaffade konto eller lämnade. LittleGun (diskussion) 9 mars 2022 kl. 07.42 (CET)[svara]
2017/2018 införde vi {{läsårsblockering}} på bred front. Kanske det också slog igenom på nya artiklar? Yger (diskussion) 9 mars 2022 kl. 07.49 (CET)[svara]
@Paracel63: Om man zoomar ut utmärker sig inte hösten 2018 som att vara något annat än en fortsatt del i en lång vikande trend. Det är snarare vintern/våren/sommaren 2018 som var en lite större puckel som avvek från trenden, men sådana har det funnits flera gånger, till exempel våren 2011 och vintern 2006/2007.
Se även diagrammet nedan som visar data mellan juli 2008 och februari 2022 där jag har lagt in en exponentiell trendlinje. Den anpassade trendlinjen har ekvationen   (där N är antalet nya sidor som skapats av oinloggade per månad och t är antalet månader sedan juli 2008) vilket motsvarar en "halveringstid" på cirka 4,5 år.
--Larske (diskussion) 9 mars 2022 kl. 09.19 (CET)[svara]
Hoppas det inte är läsårsblockeringar. Att oinloggat minskar beror nog på en slentrian att skapa konton, parat med ovanligheten och okunskapen att det intebehövs. Det känns som att jag skapar ett konto i veckan. LittleGun (diskussion) 9 mars 2022 kl. 09.41 (CET)[svara]
  Gillar Grafen belyser trenden bättre än det tidigare stapeldiagrammet. Paracel63 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 10.50 (CET)[svara]
Det går bra att få diagrammet som ett linjediagram även i Wikimedia Statistics genom ett val i rutan uppe till höger, se här. Tyvärr har den som gjort översättningen till svenska översatt "Line" till "Rad". Jag har ändrat det nu, men det tar väl ett tag innan det dyker upp.
-- Larske (diskussion) 9 mars 2022 kl. 11.23 (CET)[svara]

Dolt problem redigera

Varför är vissa kategorier dolda? Det gör det ju svårare att upptäcka problemen? Testkonto 42 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 15.47 (CET)[svara]

Jag gissar man man inte tycker den typen av kategorier behöver visas för dem som inte skriver här på Wikipedia. Vill du se dem så gå till inställningar > Utseende och kryssa i Visa dolda kategorier. Machatjkala (diskussion) 9 mars 2022 kl. 16.11 (CET)[svara]
Borde inte då Mall:Källor och liknande också vara dolda? Testkonto 42 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 17.47 (CET)[svara]
Nej. Det som användningen av mallen {{Källor}} i en artikel ger upphov till är till exempel inläggning av artikeln i Kategori:Alla artiklar märkta med mallen källor och den kategorin är ju dold. Dold betyder att kategorin inte visas på artikelsidorna för de artiklar som ligger i kategorin (om man inte har begärt det på det sätt som Machatjkala beskrev för dig ovan). Notera att "dold" inte betyder att kategorin är osynlig, alla kan se vilka artiklar som ligger i en kategori genom att gå till kategorisidan. -- Larske (diskussion) 9 mars 2022 kl. 18.14 (CET)[svara]
Men varför behöver mallen synas för "dem som inte skriver här på Wikipedia" när kategorin inte gör det? Jag ser inte logiken i att dölja det ena men inte det andra? Testkonto 42 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 19.32 (CET)[svara]
Synliga kvalitetsmallar blir en signal till läsaren att ta innehållet med en nypa salt, som en slags motsats till våra kvalitetsmärkningar. Att kunna få upp hela kategorier med bristfälligt innehåll lär inte göra någon nytta för icke-skribenter, snarast tvärtom. 🐲 Bowser (disk) 9 mars 2022 kl. 20.12 (CET)[svara]
Nu är det ju inte "hela kategorier med bristfälligt innehåll" som blir synliga om kategorierna inte vore dolda. Det är mindre delar av en rad längst ner i artiklarna där ingen störs av dem. Testkonto 42 (diskussion) 10 mars 2022 kl. 07.44 (CET)[svara]
Jag har alltid haft dolda kategorier synliga för egen del, men min förhoppning är att läsare som inte är aktiva användare drar nytta av kategorierna för att finna andra liknande artiklar. Det vore då olyckligt om de hamnade i dessa. Därför anser jag att den nuvarande uppdelningen är alldeles utmärkt. Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2022 kl. 07.53 (CET)[svara]
Det är just det! Som lite ovan med nymodigheterna här är jag inte bekant med allt finlir. Jag hade stora problem med att "hitta andra liknande artiklar", just för att det var svårt att hitta kategorin där jag kunde hitta "liknande artiklar", med liknande problem. Ni gör det onödigt besvärligt för de med begränsad erfarenhet. Från när jag var förbi för ett antal år sedan minns jag inte att "Inställningar" var så översvämmad med detaljer som den är idag. Ni ska åtminstone ha kred för att klottret är borta. Förr var ju Senaste ändringar mest bara en massa återställningar och blockeringar. Den minskade aktivitet ni förfasas här ovan över verkar inte bara vara av ondo! Och stor kred till den som hittade på det här gränssnittet för att diskussioner. Det har gjort det mycket lättare att säga sin mening! Testkonto 42 (diskussion) 10 mars 2022 kl. 08.33 (CET)[svara]
Jag skall hälsa utvecklarna det. (: Julle (disk.) 10 mars 2022 kl. 13.40 (CET)[svara]

Uppdatering av folkmängd för tätorter och småorter redigera

SCB har släppt statistiken för tätorters folkmängd under förra året. Hur det är med småorterna vet jag inte. Tidigare var vi mycket duktiga på att genomföra projekt som på ett systematiskt sätt uppdaterade alla tätorts- och småortsartiklar med aktuella uppgifter. Så tycks inte ha skett denna gång. De senaste uppgifterna är olika gamla i olika artiklar och källhänvisningarna är ofta döda länkar. Hur gör vi för att få ordning på detta igen? Stigfinnare (diskussion) 10 mars 2022 kl. 12.49 (CET)[svara]

Bra du lyfter detta. Det finns en påbörjad diskussion om detta på Wikipediadiskussion:Projekt_geografi/Tätorter_2015#2020, som dock inte slutförts. Det finns en del pyssel kring detta. Tätortskoderna har i flera fall ändrats, för 2020 finns det befolkningsuppgifter både före och efter arean för tätorten ändrats. Och uppgifter för småorter verkar helt saknas efter 2015 vilket innebär att områden överförts mellan tätorter och småorter men det blir ju svårt omöjligt dokumentera detta i våra artiklar även om det verkar som Regina vet en del om detta. Jag har pillat med detta under åren men då haft bra tabeller att utgå från, "upphörda tätorter", "nya tätorter", "tätorter som utökats/minskats med områden och tätorten som är intakta men med nya areal och befolkningssiffror.Yger (diskussion) 10 mars 2022 kl. 13.00 (CET)[svara]

Ukraina redigera

När nu Ryssland har inlett en offensiv mot Ukraina finns det all anledning att påminna om att Wikipedia inte är en nyhetstjänst. Vi är helt beroende av andra källors - i detta skede främst nyhetsmedier med mycket skiftande kvalitet och möjlighet att följa utvecklingen - uppgifter, samtidigt som vi måste räkna med att det finns krafter som inte har andra mål än att förvränga bilden av det som egentligen sker. Det är nog så komplicerat för professionella medier med stora egna resurser att se alla sammanhang och redovisa dem korrekt. Det är i praktiken helt omöjligt för oss amatörer som sitter på åskådarplats. Stora och små felaktigheter, missförstånd och avsiktlig desinformation riskerar att hamna i artiklarna och bli kvar där. Ingen kan kräva att WP ska följa alla steg i ett krig i realtid. Därför: Ligg lågt! Janders (diskussion) 24 februari 2022 kl. 08.37 (CET) (kompletterat 08.45)[svara]

Bygg i stället på artiklar med bakgrundsinformation om Ukraina. Per W (diskussion) 24 februari 2022 kl. 09.02 (CET)[svara]
Jag som denna vecka håller i Veckans tävling, med temat Ukraina, instämmer i de två föregående skribenterna. Och jag kan säga att det känns... sådär att vara tävlingsledare just nu. Men samtidigt behövs det förbättringar av artiklar inom ämnet. // Zquid (diskussion) 24 februari 2022 kl. 09.17 (CET)[svara]
Förtydligar för säkerhets skull: Jag menar alltså förbättringar i form av fördjupanden och bra källor. // Zquid (diskussion) 24 februari 2022 kl. 09.22 (CET)[svara]
Nu är den dock skapad som invasionen av Ukraina 2022 av Kuriosatempel. DIEXEL (diskussion) 24 februari 2022 kl. 12.11 (CET)[svara]
Nu står det knappt något om de senaste dagarnas utveckling i artikeln om Ukraina, trots att den har haft över 100 000 visningar senaste dagarna. Utmaningen är väl att kraven på beständighet blir allt viktigare ju centralare artiklar man redigerar. Dock tror jag att stora delar av bakgrunden i Rysk-ukrainska krisen 2021–2022 skulle kunna föras över till artikeln om Ukraina. Oftast blir bakgrundsartiklarna (Ukraina, pandemi etc.) också de som är mest lästa ändå. Tanzania (diskussion) 24 februari 2022 kl. 12.21 (CET)[svara]
Jag håller med om att vi inte skall skriva om allt dagsaktuellt, då riskerna för felaktigheter och rykten kommer att vara uppenbara. Vad vi däremot kan, och bör, göra är att utöka och förbättra artiklar om Ukraina, det kan röra landets historia, men framför allt orter, som kan komma att uppmärksammas i nyheterna. Exempel på aktuella orter är Kiev, Lviv, Charkiv, Donetsk och Luhansk, bara för att nämna några. Det finns säkert orter, som vi saknar artiklar om, men som plötsligt en dag kan komma att stå i centrum för någon krigshandling. Då är det bra om det finns en artikel om den orten på svenskspråkiga Wikipedia. Historiker (diskussion) 24 februari 2022 kl. 19.37 (CET)[svara]
För att undvika propaganda och POV är det även viktigt att administratörerna är snabba på att halvlåsa artiklar nu, om ämnet, anser jag. Jag gjorde det en vecka nu på Ukraina, då jag såg varannan redigering var tillbakarullning av klotter eller pov. Med så många läsare är det många som löser felaktiga saker om klotter ligger uppe ens en minut. Och som de lvriga skriver: fokus på beständig fakta är böst för att ge en bakgrund, ex historia, natur mm. Adville (diskussion) 24 februari 2022 kl. 19.46 (CET)[svara]
Det finns 901 objekt i Wikidata som har egenskapen land (P17) lika med Ukraina (Q212) och med något värde på egenskapen geografiska koordinater (P625) och som är kopplade till minst 20 olika Wikimediaprojekt.
Av dessa 901 objekt är det
  • 368 som har en artikel i svwp (grön prick på kartan)
  • 533 som saknar en artikel och av dessa är det
    • 504 som är kopplade till 20–40 olika Wikimediaprojekt (blå prick på kartan)
    • 29 som är kopplade till fler än 40 olika Wikimediaprojekt (röd prick på kartan)
  • Länk till fråga som ger en karta med olikfärgade prickar enligt ovan.
  • Länk till fråga som ger motsvarande i en tabell som är sorterad fallande efter folkmängd (P1082) för respektive objekt
Kanske de 29 objekt som är kopplade till fler än 40 projekt, men inte till svwp, kan var kandidater för att komplettera svwp med.
-- Larske (diskussion) 24 februari 2022 kl. 22.08 (CET)[svara]
För att hitta kandidater för utökningar och/eller aktualiseringar kan man titta på artikelstorlekar och datum för senaste uppdatering. Jag har gjort en tabell över samtliga svwp-artiklar som är kopplade till ett Wikidataobjekt som
Tabellen finns här i Sandlådan. Den innehåller 439 artiklar och kan sorteras efter artikelstorlek, för att hitta de minsta artiklarna, och efter datum för senaste redigering (som inte är gjord av en bot), för att hitta artiklar som inte uppdaterats på länge och därför möjligen kan innehålla föråldrad information.
--Larske (diskussion) 24 februari 2022 kl. 23.42 (CET)[svara]
Instämmer med Historiker. Vad vi bör göra är att skapa sammanhang. Det gör ett uppslagsverk genom att förklara och berätta om historien och hur något blivit som det blivit. Det finns många artiklar om stora ukrainska städer som knappt förklarar vad det är för platser. Horlivka fick en välbehövlig puts i veckan, men de flesta återstår. Paracel63 (diskussion) 25 februari 2022 kl. 09.55 (CET)[svara]
Här är exempel på mycket lästa artiklar nu, som kunde vara bra att vi hade extra koll på och såg till att de inte hade för stora brister. /Julle (disk.) 1 mars 2022 kl. 18.52 (CET)[svara]
Fin idé till tips, men fick inte träff på något sakinnehåll, bara en databassökningssida. Boberger (diskussion) 2 mars 2022 kl. 00.08 (CET)[svara]
Direkt efter midnatt finns inte föregående dag uppladdad än. Ändra datum till 2022-02-28 så får du ett bättre svar. Kitayama (diskussion) 2 mars 2022 kl. 00.13 (CET)[svara]
Larskes wikidatasökning och kartbild är alldeles utmärkt för att finna inspiration att skriva artiklar om. Det vore bra om fler engagerade sig och skrev artiklar om städer i Ukraina, så att vi har artiklar om dem den dag de dyker upp i nyhetsflödet. Historiker (diskussion) 6 mars 2022 kl. 15.05 (CET)[svara]

Namn redigera

Hej, en liten påminnelse, nu när folk skriver mycket om Ukraina och Ryssland: namnen skrivs inte likadant som på andra språk, till exempel engelska, när vi skriver dem på svenska. Eftersom de skrivs med det kyrilliska alfabetet på originalspråk och sedan skall tolkas till någonting som fungerar på svenska, och vi uttalar bokstäver annorlunda än man gör på engelska eller tyska. Man hittar vägledning för ukrainska på Ukrainska#Alfabetet och ryska på Ryska alfabetet. Man kan också försöka kolla i svenska tidningar och se hur de skriver (även om de också gör fel ibland). /Julle (disk.) 25 februari 2022 kl. 18.04 (CET)[svara]

Mera exakt Transkribering_av_ryska#Ryska_till_svenska och kolumnen för transkribering i Ukrainska#Alfabetet. Per W (diskussion) 25 februari 2022 kl. 18.10 (CET)[svara]
TT-språket, som fungerar som normsättare för svenska medier, har en bra lista med olika svenska stavningar på ukrainska namn. Janders (diskussion) 25 februari 2022 kl. 19.01 (CET)[svara]
Ja! Förutom att de av oklar anledning anger att det ukrainska namnet på huvudstaden skulle vara Kyiv, snarare än Kyjiv, vilket är den korrekta translittereringen (och vad vi själva anger i vår artikel). Julle (disk.) 25 februari 2022 kl. 21.07 (CET)[svara]
Det har hänt något med stavningen i och med invasionen. För att stötta Ukraina transkriberas numer geografiska namn från ukrainska istället för ryska. Blir detta allmän praxis och inte bara en kortvarig fluga så kommer vi behöva ändra artikelnamnen./ Machatjkala (diskussion) 25 februari 2022 kl. 21.49 (CET)[svara]
Det är väldigt olämpligt att använda språkval för att visa stöd för en stat i krig. Enligt enwp är följande erkända minoritetsspråk i Ukraina: Belarusian, Bulgarian, Crimean Tatar, Gagauz, Greek, Hebrew, Hungarian, Polish, Romanian, Russian, Slovak, Yiddish. Den ryska statens överfall på Ukraina är en sak. Att låta avskyn för det flyta ut till allmän fientlighet mot rysktalande bör vi hålla oss för goda för. Edaen (diskussion) 11 mars 2022 kl. 14.03 (CET)[svara]
Eftersom Mediespråksgruppen (om man skall tro SVT, länkat ovan) har bestämt sig för att inte ändra sina rekommendationer under pågående krig och kris lär det dock dröja lite, i så fall. Julle (disk.) 26 februari 2022 kl. 00.08 (CET)[svara]
Förstår inte riktigt. I Ukraina är ukrainska officiellt språk. Hur kommer ryska in i det här, vad gäller Ukraina, och exakt vad har förändrats? Paracel63 (diskussion) 26 februari 2022 kl. 19.47 (CET)[svara]
Jag misstänker att de ukrainska ortsnamnen transkriberades till svenska redan under sovjettiden och därför transkriberades från ryska./Machatjkala (diskussion) 27 februari 2022 kl. 08.49 (CET)[svara]
I många fall är nog transkriberingen från kejsartiden och kanske även innan dess.Ricjac 1 mars 2022 kl. 16.40 (CET)[svara]
Ja, det gäller ju större orter som Kiev (annars Kyjiv) och Odessa (annars Odesa). Men de får väl ändå ses som undantag? Vi har ju artiklar om Lviv (inte Lvov), Charkiv (inte Charkov) och Luhansk (inte Lugansk) m.m. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 00.43 (CET)[svara]
Har nu spenderat rejält med tid denna veckan på att korrigera namnstavning i nyupplagda artiklar om personer som felaktigt getts engelsk transkriptionsstandard från ukrainska, belarusiska och ryska som jag, bland annat, hittat i denna veckans nu pågående tävling. För att höja nivån, och bidragarnas medvetenhet om faktumet att det faktiskt FINNS svensk standard, föreslår jag därför lite småsyrligt temat för en kommande Veckans tävling: Rätta felöversatta namn från kyrilliska alfabetet... Logjohn (diskussion) 11 mars 2022 kl. 00.12 (CET)[svara]
Bra att du har rättat, Logjohn! Jag har sett till att ha transkriberingen enligt Slavistik för bibliotekarier i artikeln om ukrainska. Jag undrar om vi inte skulle länka till instruktionerna för kyrilliska när vi skriver ortnamnen på kyrilliska? Då får man överföringen från kyrilliska till latinska. Per W (diskussion) 11 mars 2022 kl. 09.58 (CET)[svara]
Logjohn: Varför småsyrligt? Testa att anordna en sån tävling. Jag kan också tipsa om månadens uppdrag, det kanske går att formulera ett uppdrag i den riktningen? LittleGun (diskussion) 11 mars 2022 kl. 11.16 (CET)[svara]
Det man bör tänka på är att de som bor i Sverige bör få sitt namn stavat som de själva valt. Det är inte ovanligt att de folkbokförs med engelsk transkribering för att den finns i passet. Eftersom det sällan verkar jobba lingvister på passkontoren i Ryssland så händer det också att transkriberingen är fel ('s' skrivs som 'c' t.ex.) och att de folkbokförs med felet. Till detta kommer att Ryssland har massor med minoritetsfolk som talar språk som inte är slaviska. Det kan vara svårt för oss att veta om vi bör transkribera från tatariska eller basjkiriska istället. Machatjkala (diskussion) 11 mars 2022 kl. 11.18 (CET)[svara]
Jag känner inte att jag har på benen för att organisera en tävling själv, långt ifrån. Och jag skrev småsyrligt för att jag blir purken på de som hellre slarvar för att jaga ihop tävlingspoäng än att lägga upp vårdade artiklar. Det är inte bara transkriberade person-, organisations- och ortsnamn jag rättat de senaste dagarna. Min metod är följande: Jag översätter namnet till huvudspråket ryska och ser vad som dyker upp. Om det är en ukrainsk eller belarusisk person kan man översätta och kolla direkt, men jag återger och lägger bara till namn på exempelvis azerbajdzjanska eller georgiska om de står i ruwp-artikeln, och endast att ha dubbelkollat dem. och ja, det är absolut viktigt att beakta personnamn efter flytt och etablering utomlands, vilket jag nämnt med exempel i mitt svar i Diskussion:Dmitrij Gluchovskij. Logjohn (diskussion) 11 mars 2022 kl. 12.36 (CET)[svara]
Logjohn: Förutsätt inte att någon slarvar för att samla ihop tävlingspoäng. Förutsätt att andra vill väl och först och främst vill förbättra Wikipedia och dela fri kunskap. Fel kan det bli ändå.
Transkribering är svårt och okänt för de flesta svensktalande. Själv är jag alltid mycket osäker och det gör att det tar emot för mig att skapa artiklar med transkribering. Det tycker jag egentligen är sämre än en felaktig transkribering. LittleGun (diskussion) 11 mars 2022 kl. 15.32 (CET)[svara]
Osäker är bra, då anstränger man sig mera. Jag kontaktade vederbörande med tips om hen ville städa upp lite själv innan jag själv satte igång, somlig föredrar det, men intresset var noll. Nåväl, jag började och efter många, långa timmar började jag närma mig att vara klar med det jag kunde tillföra. Då hade nn under tiden lagt upp åtskilliga andra nya artiklar. Jag gör ingen sak av det, men eftersom det kommenterades vill jag ordvalet "lite småsyrligt", inget mer. Jag föreslog en tävling för att på ett positivt sätt uppmuntra deltagare att våga närma sig det kyrilliska "mysteriet", jag är väl medveten om att det kan verka avskräckande, men med wp:s artiklar går det faktiskt lätt. Det finns säkert hundra bättre idéer om att höja medvetenheten, detta dök upp under arbetets gång. Logjohn (diskussion) 11 mars 2022 kl. 17.45 (CET)[svara]

Ryskspråkiga Wikipedia redigera

Har läst / skummat igenom Google-översättningen av den här artikeln. Den verkar förvånansvärt oberörd av ryska statsledningens påbud om "pro-rysk" rapportering, vilket är glädjande. Sidan har haft uppåt 1 miljon läsare om dagen, så förhoppningsvis kan ryssar den här vägen få lite information som inte passerat Kremls pressavdelning. Frågan är hur länge det dröjer innan ruwp / Wikipedia blockeras; kan Turkiet och Kina, så ska man inte förvåna sig om även Ryssland finner det nödvändigt. @LA2:, vet du mer om hur ruwp arbetar och ses inuti Ryssland?--Paracel63 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 00.48 (CET)[svara]

Roskomnadzor hotar att blockera Wikipedia i Ryssland. Ett par exempel. Ryskspråkiga Wikipedia förbereder en banner som skall varna läsarna att de kan förlora tillgång till uppslagsverket. Julle (disk.) 2 mars 2022 kl. 02.20 (CET)[svara]
Det här har förstås varit mycket uppslitande för ryskspråkiga Wikipedia, inte minst eftersom ryska är modersmål i omkringliggande länder, som Ukraina. Ett sjuttiotal ryskspråkiga Wikipedianer har postat ett öppet brev på ukrainskspråkiga Wikipedia där de fördömer invasionen, och det har diskuterats huruvida ryskspråkiga Wikipedia öppet skall ta ställning mot kriget. Jag vet inte hur sannolikt det sistnämnda där. Georgiska Wikipedia har bytt logga till en i gulblått som stöd (Georgien såg Ryssland trampa in i en konflikt 2008) och engelskspråkiga Wikipedia diskuterar sedan ett par timmar samma sak, men där är det hittills mest motstånd och jag skulle gissa att det inte blir av. Julle (disk.) 2 mars 2022 kl. 02.25 (CET)[svara]
Ja, vi kan snart hamna i en kinesisk situation, liksom zhwp länge fått lita på arbete från skribenter utanför kinesiska brandväggen. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 13.09 (CET)[svara]
"uppåt 1 miljon läsare" ovan syftar tydligen på alla språkversioner. Men ruwp-artikeln verkar stå för nästan en fjärdedel. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 14.04 (CET)[svara]
Här är några diagram över antal visningar per dag av artikeln i ruwp, ukwp och svwp
-- Larske (diskussion) 2 mars 2022 kl. 15.12 (CET)[svara]
Det vore intressant med statistik över hur många visningar av respektive artikel som sker i olika länder, men det är nog bara WMF som kan plocka fram. Larske (diskussion) 2 mars 2022 kl. 15.15 (CET)[svara]
Nu kom det upp en flash att Roskomnadzor kröver Wikipedia tar bort information om kriget. Någon som ser vad som skrivs på ruwp (och förstår)? Adville (diskussion) 2 mars 2022 kl. 15.38 (CET)[svara]
@Adville, du menar utöver vad Julle redan länkar till ovan? ♥Ainali diskussionbidrag 2 mars 2022 kl. 15.54 (CET)[svara]
Dozjd verkar redan vara stängd för ryska tittare liksom en sajt som heter Moskvas eko. På webben finns dock Dozjd kvar för oss utanför Ryssland. Novaja Gazeta och några andra tidningar har också varnats./Machatjkala (diskussion) 2 mars 2022 kl. 15.58 (CET)[svara]
@Ainali, ja det kom upp på två olika flashappar, men det kan vara som de är lite sena (även om de brukar vara snabba med saker i ukraina). Kanske inget nytt då. Adville (diskussion) 2 mars 2022 kl. 16.47 (CET)[svara]
@Adville Jag vet inte vad flashappar är. Menar du m:CentralNotice? ♥Ainali diskussionbidrag 2 mars 2022 kl. 17.01 (CET)[svara]
Jag gissar att Adville syftar på nyhetsflashar, alltså nyheter i allmänhet.
Ukrainskspråkiga Wikipedia har nu bett om hjälp från de grupper som brukar patrullera mindre wikier som inte kan hantera sin egen vandalismhantering, eftersom så många administratörer är inkallade i stridigheterna eller måste tillbringa nätterna i skyddsrum vilket lämnar fältet öppet för proryska troll. m:Stewards' noticeboard#Temporary opt-in for ukwiki to global sysops set. Julle (disk.) 2 mars 2022 kl. 17.37 (CET)[svara]
Ryskspråkiga Wikipedia har för övrigt bestämt sig för att inte köra en banner som tar ställning mot kriget, efter omröstning på w:ru:Википедия:Голосования/Украина. Det fanns en majoritet som var för, men inte tillräckligt många för den kvalificerade majoritet som man i förväg hade bestämt skulle krävas. Julle (disk.) 2 mars 2022 kl. 19.21 (CET)[svara]
  Gillar Du har rätt (och jag hade rätt – först). I min senast "rättelse" var tidsintervallet alldeles för långt för att medelvisningen per dag skulle bli rättvis. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 23.40 (CET)[svara]
Den här listningen ger anledning till en del tankar. Ruwp-artikeln har väldigt många läsningar, troligtvis för att även många i andra f.d. sovjetrepubliker (där man kan läsa på ryska) ser med bestörtning på vad som händer, och fruktar vad händelseutvecklingen i förlängningen kan innebära för deras egna länder. Även enwp-artikeln ligger långt över hälften av lästotalen, vilket är mer än snittet; folk vänder sig till en riktigt väl uppdaterad och ganska komplett artikel. Fiwp-artikeln är både större och läses mer än den på svwp; troligen för att folk i Finland (med sin långa gräns mot Ryssland och blodiga krigshistorik) känner sig mer direkt berörda av invasionen. Närområdesintresset drar även upp etwp, rowp, huwp, plwp och cswp (de båda sistnämnda "minns" året 1939 med fasa och sorg). Paracel63 (diskussion) 3 mars 2022 kl. 00.02 (CET)[svara]
Ruwp-skribenterna gör i alla fall vad de kan för att sprida information om den pågående invasionen. Se bara den här navigationsrutan. Enligt Rysslands president har inget av det här hänt. Paracel63 (diskussion) 4 mars 2022 kl. 10.51 (CET)[svara]
Jag har för mig att ryskspråkiga Wikipedia är förhållandevis liten, i synnerhet i Ryssland, och att det finns ett liknande mer nationellt projekt som är mer väletablerat där. Eller blandar jag ihop med något annat land? LittleGun (diskussion) 4 mars 2022 kl. 10.55 (CET)[svara]
Jag tror nog du blandar ihop det med något annat projekt. Vilket annat större projekt skulle det annars vara du pratar om? Sabelöga (diskussion) 5 mars 2022 kl. 00.07 (CET)[svara]
Är det Stora ryska encyklopedin ni tänker på? Det nämns också här. Larske (diskussion) 5 mars 2022 kl. 00.39 (CET)[svara]
@Larske: Är det säkert. Den artikeln byggde jag ut 2019, och jag putsade den ytterligare idag. Ökade likheter med folkrepubliken Kina är den parallella utvecklingen av ett eget DNS-system; det motsvarar en effektiv brandvägg som kan göras hur tät som helst. Paracel63 (diskussion) 5 mars 2022 kl. 11.37 (CET)[svara]
Ja, det var Stora ryska encyklopedin jag tänkte på. Men jag trodde den hade fått mer genomslag då. LittleGun (diskussion) 5 mars 2022 kl. 21.21 (CET)[svara]
2018 var ruwp ganska väl läst, även i Ryssland. Se även globaltotal 2019 och statistiken 2022. Idag har Ryssland inget som kan jämföras med Kinas Baidu Baike eller Baike.com (i det landet är zhwp helt marginaliserat), och 600 miljoner månatliga sidvisningar i Ryssland är drygt åtta gånger mer än svwp-visningarna i Sverige. Ryssland har 14-15 gånger fler invånare men sämre Internet/smartmobil-penetration i befolkningen.
Men om man i snabb följd lanserar en uppdaterad onlineversion av SRE, låter den bli användargenererad (som de kinesiska motsvarigheterna), blockerar ruwp och lanserar sin parallella DNS-teknik, kan det bli ner med ridån rätt snabbt. Frågan är om Putin & C:o vågar det, med tanke på den massiva kritik som det nog borde kunna leda till. Paracel63 (diskussion) 5 mars 2022 kl. 11.49 (CET)[svara]
I de kontakter jag har haft med Ryssland så har jag förstått att de är ganska händiga med att använda VPN. I princip alla jag haft kontakt med använder det. Testkonto 42 (diskussion) 5 mars 2022 kl. 11.54 (CET)[svara]
Ja, det liknar Kina-situationen. Frågan är vad som händer om eget DNS lanseras? Länder kan också förbjuda eller tekniskt försvåra VPN-tekniken i sig. Paracel63 (diskussion) 5 mars 2022 kl. 11.57 (CET)[svara]
Ja, förbjudet är det i princip redan. Man riskerar få sin telefon beslagtagen bara man misstänker man sysslar med något som de gjort olagligt. Testkonto 42 (diskussion) 5 mars 2022 kl. 12.00 (CET)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Ryssland hotade blockera ruwp den 1 mars, men ruwp har väl ännu inte blockerats? Hur kan det komma sig? Denna artikel publicerades den 8/3 och uppdaterades 9/3, och enligt den var ruwp inte blockerad då. Den är tioende populäraste sajten i RYssland enligt Alexa, och flera sociala nätverk (dock inte Twitter) verkar vara igång, trots att Ryssland började begränsa de sociala medierna den 26/2. Ovan nämnda WP-artikel tillhör en lista över förbjudna artiklar att läsa i Ryssland, och den talar fortfarande om invasion och krig, och är ganska synkad med enwp-artikeln.

I vilket fall måste ruwp vara en av de sista objektiva informationskällorna som ryssarna har tillgång till på sitt eget språk, eftersom ryska journalister nu hotas med fängelse om de beskriver kriget som ett krig. Märkligt att WP:s roll för informationsflödet i krigstid inte har lyfts fram mer i debatten. Med runt 500.000 läsare per dag av invasions-artikeln, och runt 32 milj läsningar per dag på hela ruwp, så borde man kunna säga att Wp gör skillnad.

Det är tekniskt möjligt för ryska staten att se vilka som är inloggade och bidrar till ruwp. Men om inte ryska staten har lyckats med en avancerad man-in-the-middle-server eller har installerat avlyssningsprogramvara eller innehållsfilter på befolkningens mobiler så kan de inte kontrollera eller styra exakt vilka Wikipediasidor människor läser eller redigerar - https-kryptering hindrar det. Och sådant borde synas i trafikstatistiken. Ovan nämnda artikel är fortfarande populärast på ruwp men avtar lite för varje dag enligt [1]. Den, och hela ruwp, borde avta mer abrupt om Ryssarna har gjort seriösa försök att blockera nätet tänker jag, eftersom cirka 53% av världens rysktalande bor i Ryssland. Den 27/2 skedde enormt många "automated" anrop mot ruwp och mot den artikeln, men bara en liten ökning av antal vanliga användare som läser. Se ruwp accessstatistik. Kan det ha varit ett försök till överbelastningsattack? Ryska staten har försökt redigera artiklar på ruwp om Ukrainakonflikten men det har återställts, vad jag kan förstå. Tomastvivlaren (diskussion) 10 mars 2022 kl. 18.33 (CET)[svara]

Igår fängslades en Wikipedian. :( Mark Bernstein i Belarus var en av de mest aktiva bidragsgivarna till ryskspråkiga artiklar om Ukrainakriget. Dagen innan hade någon publicerat personuppgifter om honom på sociala medier och anklagat honom för att bryta mot den nya lagen mot "fake news". Men ruwp har fortfarande inte blockerats och artikeln fortsätter att utvecklas.Tomastvivlaren (diskussion) 12 mars 2022 kl. 10.52 (CET)[svara]
Användare på ryskspråkiga Wikipedia som har behållit (delar av) sina riktiga namn har börjat ändra dem för att undgå att bli gripna. Rädslan finns där helt uppenbart. / TernariusDisk 12 mars 2022 kl. 11.24 (CET)[svara]

Guds vilja, Ruhollah Khomeini och Riggwelter redigera

Hej! Jag hade lagt in information om Ruhollah Khomeini om kvinnosyn, samt om Guds vilja i artikeln Allah. Plötsligt raderar Riggwelter texterna utan att nämna någon anledning, sedan anklagar han mig för att ha en egendomlig fascination för Khomeinis kvinnosyn, bland annat. Han har anklagat mig för ett antal olika saker och varnat mig att blockas. Är det såhär Wikipedia ska vara - skrämmande? Jag har lagt in nyttig information med källor som han tar bort och agerar på detta sätt. Vår diskussion finns på min diskussionssida. Mvh AronSimonEli (diskussion) 14 mars 2022 kl. 08.56 (CET)[svara]

Har du övervägt att skriva om islam på en blogg eller något i den stilen istället? Som jag minns det har du flera gånger varnats för att du inte verkar kunna förhålla dig neutral till ämnet och att mycket av det du skriver håller synnerligen låg kvalitet. - Tournesol (diskussion) 14 mars 2022 kl. 09.09 (CET)[svara]
Det kanske jag har, själv då? Det har inte så mycket med saken att göra i det här fallet tycker jag. Jag har skrivit duglig text tycker jag och använt dugliga källor, och så beter Riggwelter sig på detta vis. Det är pinsamt för Wikipedia tycker jag. Neutraliteten ni anser vara neutralitet tycker jag också är pinsam. AronSimonEli (diskussion) 14 mars 2022 kl. 14.24 (CET)[svara]
Vilken artikel handlar det om? Chandra Varena (diskussion) 14 mars 2022 kl. 14.27 (CET)[svara]
artikeln Allah. Yger (diskussion) 14 mars 2022 kl. 14.29 (CET)[svara]
Det har även varit skilda uppfattningar i Ruhollah Khomeini./Anhn ✎ 14 mars 2022 kl. 14.39 (CET)[svara]

Välkomna till en ny Veckans tävling! redigera

   
Artiklarna om Astrid Lindgren och Egentliga insekter är några av de som behövde förbättras vid tävlingens start.

Nu är en ny Veckans tävling igång! Denna vecka heter den Pinsamheter II och temat är att åtgärda diverse pinsamma brister i artiklar som finns på sv-wp. Exempelvis att lägga till källor som efterfrågas, förtydliga eller utöka.

Välkomna att förbättra, eller tipsa om artiklar. Eller både och.

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 14 mars 2022 kl. 12.26 (CET)[svara]

Odessa eller Odesa redigera

I ett ett antal artiklar och kategorier har Odessa nyligen ändrats till Odesa. Finns det konsensus för den ändringen? Nalle&Lisa (diskussion) 13 mars 2022 kl. 12.49 (CET)[svara]

Än så länge har inte TT-språket eller NE bytt fot i frågan. I Norge har deras språkråd nu börjat likställa Kiev och Kyiv (OBS! Inte det mer fonetiskt korrekta Kyjiv), vilket Aftenposten uppmärksammat. Svenska språkrådet är fortfarande mer konservativt. Paracel63 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.01 (CET)[svara]
Stavningen Kyiv har också börjat få fotfäste i Danmark – se även detta. Enligt den här omröstningen är det bara en tidsfråga innan dawp flyttat da:Kijev till Kyiv, och på nowp gjordes detta redan i höstas. Även nnwp har flyttat. Nnwp flyttade Odessa till Odesa 1 mars, medan nowp och dawp inte gjort något åt saken (mindre viktig fråga, kanske). Min tanke är ju närmare ryska pansarkolonner kommer Odessa, desto mer kommer frågan att bli brännande. Paracel63 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.14 (CET)[svara]
Nyhetstjänsten Omni har valt "Kyiv", "Odesa" och "Tjornobyl", vilket antyder en distansering från den ryskkulturella påverkan. Språkrådets Ola Karlsson är i GP-artikeln återigen försiktigt avrådande. Paracel63 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.19 (CET)[svara]
Kanske har Boberger (se detta) något att tillföra till diskussionen? Paracel63 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.22 (CET)[svara]
Tycker det känns lite märkligt att ändra sedan generationer invanda former på ortnamn, beroende på politiska sympatier. Tyskland ockuperade till exempel Prag under andra världskriget, vilket inte ledde till att vi plötsligt skulle ändra till den tjeckiska formen Praha. Jag tycker vi ska låta våra traditionella namnformer vara kvar, vare sig det handlar om Peking, Kiev, Lissabon eller Kalkutta. Samtidigt ska vi vara stolta över att Göteborg har ett "eget" namn på engelska, Gothenburg. Framför allt ska Wikipedia inte "driva på" en sådan förändring utan använda den form som är vanligast i svenska medier. --Andhanq (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.23 (CET)[svara]
Stolthet över utländska namn på staden där man bor anammas inte av alla. Själv bor jag i Göteborg, och jag är definitivt mer positiv till detta än till detta. Paracel63 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.35 (CET)[svara]
Politik kan ibland spela viss roll, trots lingvistisk tradition. Som i fallet Belarus. Och i fallet hen (pronomen). Paracel63 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.39 (CET)[svara]
Det har inte slagit igenom än i svenska språket. Inte osannolikt att det gör det i framtiden, men det är för tidigt att ändra redan./Machatjkala (diskussion) 13 mars 2022 kl. 13.53 (CET)[svara]
Det viktigaste är att iaktta POMMF. Sedan är det ju intressant att notera att det faktiskt är en majoritet av befolkningen som har ryska som modersmål, vilket också är ett argument för att vänta med ett namnbyte. Stigfinnare (diskussion) 13 mars 2022 kl. 14.00 (CET)[svara]

Ett eventuellt namnbyte är en större operation, jämför Vitryssland/Belarus så det bör först göras när det finns konsensus. F.n. är det en verklig röra med flyttade och återställda artiklar och kategorier. I många kategorier finns Odessa kvar. Flyttarna bör återställas. Nalle&Lisa (diskussion) 13 mars 2022 kl. 14.13 (CET)[svara]

Jag håller med. Vi behöver vara konsekventa. Stigfinnare (diskussion) 13 mars 2022 kl. 14.15 (CET)[svara]
När det gäller denna stad har vi också ett hävdvunnet försvenskat uttal, som överensstämmer med traditionell stavning. På ryska säger man väl något som "Adjessa" och förmodligen något liknande på ukrainska. Börjar vi stava med ett "s" så kommer även uttalet på svenska att börja svaja. --Andhanq (diskussion) 13 mars 2022 kl. 14.41 (CET)[svara]
Håller helt med Andhanq, det är inte så enkelt som att man i Sverige bara helt obetänksamt använder en rysk variant, eller att det i så fall skulle utgöra något slags ställningstagande. Dessutom verkar inte ändringarna genomförts särskilt konsekvent. Jag återställde en artikel där stavningen ändrats i enbart ett fall av de fem gånger som namnet förekom i artikeln. Och efter det har det inte ändrats igen eller kommit någon reaktion på min återställning. Bergsven (diskussion) 13 mars 2022 kl. 14.54 (CET)[svara]
Vill man höra uttal på andra språk är forvo.com utmärkt. Odessa kan ni höra här. Rent allmänt är jag trött på att omstava länder och orter som sympatiåtgärd. Det är krångligt och har ingen som helst betydelse för landet i fråga. Det är en sentimental åtgärd som sker i huvudet. Vill man visa sympati på riktigt är det bättre att skicka pengar, sjukvårdsutrustning eller t.o.m. vapen. Wikipedia bör vad som än händer hålla kvar vid sin policy att följa det gängse språkbruket även när förändringar sker med dåliga argument. Vi är inte en språklig överprövningsnämnd utan använder språket som redskap för att bli förstådda. Därför kan vi inte ha någon annan språklig utveckling här än vad svenska språket i övrigt har. Machatjkala (diskussion) 13 mars 2022 kl. 15.06 (CET)[svara]
Bra skrivet, som jag håller med om till 100% Yger (diskussion) 13 mars 2022 kl. 15.08 (CET)[svara]

Om man tittar sig runt på allsköns ställen som TT-språk, UD, NE, dagstidningar eller Wikipedia så ser man att "normalsättet" för stavning av namn på stora städer i främmande land inte följer några regler, utan att allsköns stavningsregler tillämpas till synes ganska slumpmässigt. Om man som wikipedian förespråkar att tillämpa gamla inarbetade, traditionella namn eller "nya" (efter namnbyte, efter annan transkribering, efter andra tankar om att översätta, efter nytt politiskt styre etc) verkar också snarare bero helt personliga preferenser (smak) än principer, i alla fall principer som tillämpas över hela fältet. Kanske kan man se några linjer (på svenska, men också på de andra språken) som att mycket "gamla" namn på stora kända städer som Aten, Rom, Turin, Florens, Köpenhamn, Peking, Rangoon, Bombay, Mexico City [sic], Guatemala City, Bryssel och Kairo. Men som sagt, det är principlöst: inte, inte Kanton utan Guangzhou, inte Madras utan Chennai, inte Nanking utan Nanjing, inte Chungking utan Chongqing, inte Dorpat/Dörpt utan Tartu.

Och det är ungefär vad jag själv tycker, ibland behålla det gamla vanliga och ibland förespråka ett "modernt" namn. När man nu sagt Köpenhamn, Aten och Rom hela sitt liv, skulle det låta konstigt för mig att använda København, Athina och Roma. Att byta Bombay till Mumbai skulle inte vara något problem och Guangzhou har jag sagt i många decennier. Jag har lika länge alltid sagt Beijing och tycker det är tokigt att behålla Peking, som är en transkribering som utmönstrades för länge sedan och som knappast används för något annat ord på wp.

Vad man kan se som en princip för att namn är väl framför allt att försöka ligga nära det dominerande namnvalet i respektive land, och att den linjen i princip gäller, om inte det blir för svåruttalat eller knepigt stavat och om inte ett försvenskat etablerat sig för länge sedan.

När det gäller Ukraina är ju också principen klar, både på wp och annorstädes: ukrainska är det officiella språket och ortsnamnen från sina ukrainska namn enligt för svenska sedvanlig transkribering. Om jag förstått är Kiev, Odessa och Tjernobyl de enda ortsnamn som är undantag en det så kallade TT-språket, och argumentet är att de anses som inarbetade.

Jag tycker det är dags att byta till Kyjiv, Odesa och Tjornobyl. Det är en allmän trend utomlands inom stora och välkända media, och jag tycker det är ett lämpligt tillfälle också för wp. POMMF tycker jag inte hindrar: Odessa till Odesa och Tjernobyl till Tjornobyl är ju bagateller, och i dessa tider skulle igenkännandet av Kyjiv, som naturligtvis vid första anblick är lite ovant, slå igenom på nolltid. Att såsom en princip hålla fast vid gamla namn som tillämpats i generationer, det är ju något som vi inte tillämpar som princip på svWp, så det är ju inget starkt argument.

När det anpassning till "TT-språket" eller inte, så tycker jag argumentet för att använda det som normbildande för svWp väger lätt. Boberger (diskussion) 13 mars 2022 kl. 15.31 (CET)[svara]

Du har rätt i att det går att göra förändringen nu utan för mycket diskussioner, men om den nya stavningen inte slår igenom i svenskan i allmänhet så kommer det se konstigt ut om några år och då får vi flytta tillbaka det igen. AB, DN och SVT skriver alla Kiev fortfarande och därför bör vi också göra det./Machatjkala (diskussion) 13 mars 2022 kl. 15.56 (CET)[svara]
Vi skall vare sig försöka driva på eller hindra någon utveckling. Så länge Kiev, Odessa och Tjernobyl är de stavningar som är vanligast i andra sammanhang är det de vi bör använda. Vi skall inte sitta med någon kristallkula, utan använda språket som det ser ut idag.
Och i alla fall jag skulle nog om jag hamnade på en sida som hette "Tjornobyl" undra om jag gjort något underligt slagfel.
andejons (diskussion) 13 mars 2022 kl. 16.23 (CET)[svara]
Jag instämmer med Boberger. Omvärlden har sedan länge börjat transkribera namnen enligt ukrainsk stavning i stället för rysk. För övrigt tycker jag det är trist att se argument som att vi skulle "omstava länder och orter som sympatiåtgärd". Hur vet den som hävdar detta, vilka våra bevekelser är? Omstavningen bör ske därför att Ukraina sedan tre decennier är självständigt, inte för att det hotas av en maktgalen grannhärskare. Apropå omvärldens syn på namnändringar, så har jag en gammal kartbok hemma, som jag köpte för länge sedan under ett av mina Londonbesök. Där stavas Kyjiv enligt korrekt, ukrainsk-engelsk transkribering "Kiyev". Sentimental sympatiåtgärd som skett på grund av Rysslands aggression? Boken är tryckt 1991... / TernariusDisk 13 mars 2022 kl. 17.28 (CET)[svara]
Jag är principiell motståndare till att etablerade svenska namnformer byts ut mot andra och använder personligen alltjämt "Vitryssland" och "Burma" när jag talar om länderna i fråga, men jag inser att man ibland måste ändra i uppslagsverket på grund av att det kommit nya rekommendationer som slagit igenom. Här är detta inte fallet och jag motsätter mig bestämt en flytt under pågående konflikt. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2022 kl. 18.49 (CET)[svara]
Det är väldigt tråkigt att man på Wikipedia vill använda ortnamn för att visa stöd för en stat i krig. Ukraina har enligt enwp ett antal erkända minoritetsspråk, däribland ryska. Det ryska angreppet på Ukraina är en sak. Ett allmänt hetsande mot allt ryskt hör inte hemma här. Till det kommer att det i de fall som diskuteras rör sig om hävdvunna svenska namn. Regeln är att transkription används i sista hand när vi inte har något svenskt namn på en ort. Transkription är aldrig korrekt. Det är bara en regel för att återge ett ortnamn i det svenska språket. Edaen (diskussion) 13 mars 2022 kl. 19.27 (CET)[svara]
Ukraina har varit självständigt i 30 år, namnen borde ha normaliserats redan från början. Det här har ingenting med kriget att göra. Att anklaga de som vill ha en ändring till ukrainska namnformer för att "hetsa mot allt ryskt" har det däremot, i högsta grad. Kan vi inte diskutera namnformerna utan den sortens POV-invektiv? / TernariusDisk 13 mars 2022 kl. 20.01 (CET)[svara]
Det vi talar om nu är de svenska namnformerna. Vi använder svenska namnformer, inte ukrainska. De svenska kan lika väl ha sitt ursprung från ukrainskan som ryskan, grekiskan eller något annat språk. Att frågan kommer upp har givetvis med den politiska utvecklingen att göra. Edaen (diskussion) 13 mars 2022 kl. 20.06 (CET)[svara]
Är det självklart att alla ortnamn ska vara på ukrainska, bara för att de ligger i Ukraina? Jag menar, långtifrån alla ortnamn i Sverige är svenska!?! Testkonto 42 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 20.32 (CET)[svara]
Även om det sista inlägget har en poäng är det ändå så att även om alla ortnamn i Sverige inte är av svenskt ursprung finns det ändå ett svenskt namn. Ortografin skiljer sig ofta. Vi behöver inte anpassa oss efter hur exempelvis samiska skrivs enligt den senaste stavningsreformen. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2022 kl. 21.07 (CET)[svara]
Det är inte fråga om att "hitta på" ukrainska namn åt orterna. Sådana namn har de redan. Vad vi som vill byta namnen hävdar, är att namn som tidigare, före självständigheten, skrevs på ryska och därför transkriberades enligt regler för ryska namn, nu bör transkriberas enligt regler för ukrainska namn, eftersom de har sådana redan. Givetvis kan en ha olika åsikter i den frågan. Men att blanda in storpolitik i den frågan, som vissa gjort, tycker jag faktiskt är väldigt onödigt. / TernariusDisk 13 mars 2022 kl. 21.42 (CET)[svara]
Det här handlar inte om konsekvent transkribering, politiska markeringar eller att följa förändringar i internationellt språkbruk. Det handlar helt enkelt bara om att vissa orter av hävd har etablerade svenska namn. Det finns massor av sådana. Wikipedia ska inte leda ett förändringsarbete. Så även om vi skulle önska att tillämpa andra än de svenska namnen får vi naturligtvis invänta att de nya stavningarna/uttalen har etablerats i svensk spårkstandard, t ex TT-språket. I väntan på det får vi hålla oss de etablerade. Det är även enligt POMMF. Janders (diskussion) 13 mars 2022 kl. 22.48 (CET)[svara]
"Burma" får väl sägas ha varit väldigt etablerat när det ändrades till "Myanmar"? / TernariusDisk 14 mars 2022 kl. 01.40 (CET)[svara]
Jag säger inte att utländska orters svenska namn aldrig kan ändras. Även där finns många exempel. Men om svwp ska byta ska det vara en konsekvens av en ändring i svensk namnpraxis. Då, men först då, kan kanske t ex Kapstaden bli Cape Town (eller Kaapstad), Rom bli Roma, Sicilien bli Sicila och Frankrike bli La France även på svenska. Janders (diskussion) 14 mars 2022 kl. 06.50 (CET)[svara]
Ukraina är ett multikulturellt land. Det finns/fanns här svenskspråkiga byar, krimtartariska byar, ryska byar, tyska byar, polska byar. Det finns orter med grekisk, romersk, italiensk och bysantisk historia. Det kan knappast vara självklart att det enda alternativet är att välja ukrainska namn på dem alla, även om det är så i flertalet fall! Testkonto 42 (diskussion) 14 mars 2022 kl. 06.07 (CET)[svara]
@Janders & Testkonto 42: Er argumentation stämmer om våra gamla namn på de ukrainska samhällena hade varit helt svenska namn (ungefär som "Köpenhamn" för "København"). Men det var de inte. Det var ryska namn, skrivna med det ryska kyrilliska alfabetet, och korrekt transkriberade med gängse rysk-svenska transkriberingsregler. Idag, och under de senaste 30 åren, är de ukrainska namn, som därför, menar jag, bör transkriberas med gängse ukrainsk-svenska transkriberingsregler. / TernariusDisk 14 mars 2022 kl. 07.07 (CET)[svara]
Kanske. Jag tror snarare att det var tysk transkribering som vi ärvde i och för sig, eller snarare skrivning som etabelrades långt innan transkribering var standardiserad eller utgick från landets/ortens egna önskemål. För även transktibering/skrivsätt är något som etableras precis som uttal/namn. Jag tycker ändå aldrig vi ska föregå språkrådet, och sedan avvakta etablering. LittleGun (diskussion) 14 mars 2022 kl. 07.20 (CET)[svara]
@Ternarius. Jag vet inte hur länge t ex stavningen Kiev har funnits i svenskan, men har mycket svårt att tro att den är resultatet av en aktiv transkrivering från något speciellt skriftspråk, oavsett om det är ryska eller ukrainska. Svenskar har haft kontakt med området i tusen år och har burit med sig hem ett upplevt uttal som sedan fått både svensk stavning och etablerat svenskt uttal. Janders (diskussion) 14 mars 2022 kl. 07.22 (CET)[svara]
Givetvis låg det upplevda uttalet till grund för både stavning och transkriberingsregler, precis som du skriver. Jag ser emellertid inte hur det kan påverka min argumentation. Vi har fastställda transkriberingsregler sedan många generationer – det var mycket länge sedan som den svenska stavningen av ryska och ukrainska ord var individuella och styrdes av något godtycke. Idag har vi fastställda regler och de bör vi följa – och gör så med, kan jag tillägga. Se bara på den snabba reaktionen när någon skriver ett ryskt personnamn (gärna på någon känd idrottare) med engelsk transkribering!
Beträffande transkriberingsreglerna kan du t.ex. se i Ryska alfabetet eller Ukrainska. / TernariusDisk 14 mars 2022 kl. 07.49 (CET)[svara]
En transkription kan vara korrekt i meningen att den följer reglerna, men det gör inte nödvändigtvis att det namn man får ut är idiomatiskt på målspråket. Vi kallar inte Rysslands andra stad Sankt-Peterburg. Många känner nog igen varianten "Beijing" men den är troligen inte förstahandsform för majoriteten. al-Qahira är troligen totalt obegripligt för de flesta. När vi bytte namn på artikeln Belarus fanns det en mängd olika källor, både från myndigheter och olika medier, som använde namnet. Det verkar inte finnas mer än enstaka aktörer som bytt stavning på de ukrainska orterna, och då bör inte vi göra det heller.
andejons (diskussion) 14 mars 2022 kl. 08.31 (CET)[svara]
Ternarius: Det jag menar påverkar din argumentation är att även transkriberingar kan etableras. Det vill säga skrivningen för några ukrainska orter har etablerats, trots att det strider mot dagens transkribering, och eftersom de är etablerade så ska de behållas enligt Wikipedia-praxis.
Att vi på icke-etablerade skrivningar reagerar är jättebra, men här pratar vi om etablerade skrivningar som hängt med (inte återupptäckts, hängt med) åtminstone sedan 1800-talet. LittleGun (diskussion) 14 mars 2022 kl. 09.01 (CET)[svara]
Det hade underlättat att följa din argumentation om du kunde gett exempel. / TernariusDisk 14 mars 2022 kl. 09.09 (CET)[svara]
Ternarius: Förlåt, det trodde jag var givet i diskussionen. Exemplen är skrivningarna av Odessa och Kiev, som skrivits så åtminstone sedan 1800-talet och genomgående gjort det sedan dess (tidningar.kb.se: Odessa: 126 696 träffar och Odesa: 193 respektive Kiev:136 498 träffar, Kyiv:1 710). Tjernobyl etablerades under 1980-talet då det blev omtalat. LittleGun (diskussion) 14 mars 2022 kl. 10.34 (CET)[svara]
I vissa språk/länder verkar den här diskussionen inte att existera. I till exempel litauiska har man egna namnformer för i princip alla geografiska namn. Inte bara storstäder som Brisele, Parīze, Vīne, Kijiva eller Maskava utan också Linšēpinga (Linköping), Burosa (Borås) eller Jēvle (Gävle). Lite extremt åt ett håll, men vi behöver ju inte bli extrema åt andra hållet. --Andhanq (diskussion) 14 mars 2022 kl. 09.50 (CET)[svara]
Machatjkala> Rent allmänt är jag trött på att omstava som sympatiåtgärd. Har ingen som helst betydelse för landet. Det är en sentimental åtgärd som sker i huvudet.
Ding! Huvudet på spiken! Instämmer helt! (Jag använder fortfarande Peking ofta, för det begrips bättre än mitt konstiga uttal av ny-stavat namn). Janwikifoto (diskussion) 14 mars 2022 kl. 14.17 (CET)[svara]

Ett försök till summering.

Av dem som har deltagit i diskussionen har 53 % klart uttrykt att nuvarande stavning skall behållas och ytterligare 27 % antytt stöd till detsamma. Endast 2 personer förordar ett namnbyte. Slutsatsen blir därför att nuvarande namn skall behållas tills en ny stavning har etablerats i svensk språkstandard och att utförda flyttar skall återställas. Nalle&Lisa (diskussion) 15 mars 2022 kl. 11.02 (CET)[svara]
Då förslaget skulle inneburit ändrad praxis, skulle än mer stöd behövts. Jag tex har inte uttalat mig då jag anser nuvarande praxis skall behållas och inte tycker jag behöver påpeka detta, när stödet att ändra är så svagt. Yger (diskussion) 15 mars 2022 kl. 11.27 (CET)[svara]
Tack för sammanställningen Nalle&Lisa! OJH (diskussion) 15 mars 2022 kl. 16.40 (CET)[svara]

USS Forrest Sherman redigera

Råkade läsa att en:USS Forrest Sherman (DDG-98) råkar befinna sig i Stockholm, och som jag tidigare sett fototillfällen utlysas här, tänkte att det var ett tillfälle att göra fler uppmärksammade på det.FBQ (diskussion) 15 mars 2022 kl. 00.38 (CET)[svara]

Den som känner sig manad kan att fotografera kan ju titta i c:Category:USS Forrest Sherman (DDG-98) först för att se om det finns några unika nya vinklar att fånga (det finns ju redan över 150 bilder i kategorin). ♥Ainali diskussionbidrag 15 mars 2022 kl. 09.18 (CET)[svara]
Örlogsfartygets närvaro i Stockholm har uppmärksammats av bland annat SR P4 Stockholm: Amerikanskt stridsfartyg har lagt till i Stockholm. Angående fotografering kan det vara av intresse att just fånga fartygets närvaro i Frihamnen i Stockholm i det historiska skede vi i skrivande stund befinner oss i. / SomeCatsKnow (diskussion) 15 mars 2022 kl. 11.45 (CET)[svara]
Riskerar publicering av färska fotografier av ett stridsfartyg (givet övriga politiska och geografiska omständigheter) vara olyckligt? Kunde det finnas en poäng i att vänta en vecka eller tre med att ladda upp eventuella foton? Wikipedia är ju inte en nyhetstjänst.~- Tournesol (diskussion) 15 mars 2022 kl. 12.00 (CET)[svara]
Jag kan inte se att det skulle kunna finnas något skäl att inte publicera. Är ju knappast någon militär hemlighet att hon är här - även om det inte är något annonserat besök. Sedan gör ju var och en som man vill, kanske kan man kludda på en artikel om fartyget under tiden. Vi behöver ju inte spekulera i vad det betyder.FBQ (diskussion) 15 mars 2022 kl. 13.16 (CET)[svara]

Mark Bernsjtejn redigera

Vet någon om det finns något man kan göra för Mark Bernsjtejn, som greps i Vitryssland? Någon samlad aktion, typ en amnestygrupp eller om WMF har någon riktad insamling eller vad som helst? LittleGun (diskussion) 15 mars 2022 kl. 12.55 (CET)[svara]

Jag har skickat följande text till ett par belarusiska myndigheter, inspirerad av hur Amnesty brukar skriva sina vädjanden. Skicka gärna liknande text till fler, och försök gärna uppmärksamma pressfrihetsorganisationer och Amnesty om detta. Mitt syfte är inte bara att vädja för honom, utan även att få spridning för den ryskspråkiga Wikipediaartikeln om kriget - bland Belarusiska myndigheter lär det finnas många inte minst inom militären som börjar bli tveksamma i sitt rysslandsstöd.
I urge for the release of Mark Bernstein in Minsk (see https://en.wikipedia.org/wiki/Mark_Bernstein_(Wikimedian) ) who was imprisoned for his contributions to the Russian language Wikipedia article about the 2022 Russian invasion of Ukraine: https://w.wiki/4whg . Bernstein was accused of breaking the new law against spreading of fake news. However, Wikipedia may provide one of the few objective Russian language descriptions of the war, still available also to the people in Belarus and Russia. Wikipedia strives at neutrality by providing many different perspectives and citing published texts written by experts in different countries. This approach is the very opposite of spreading fake news.
Wikimedia centralt lär göra något enligt Wikipediartikeln, men jag har inte hittat vad.Tomastvivlaren (diskussion) 15 mars 2022 kl. 13.28 (CET)[svara]

Christian Thorén redigera

Just nu pågår ett samtal på SFFR som skulle må bra fler synpunkter. Detta är en blänkare och avsikten är inte att få fler att yttra sig i en viss riktning, utan just att hjälpa alla som kan tänkas vara intresserade att hitta dit. Någon diskussion här behövs inte. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2022 kl. 16.28 (CET)[svara]

Den berörda (raderade) artikeln har en diskussionssida som relevansdiskussionen med fördel kan föras på. Då samlas den där för framtiden istället för att hamna på meta-sidor. - Tournesol (diskussion) 15 mars 2022 kl. 16.39 (CET)[svara]
Det skulle direkt strida mot vår praxis att forsätta samtalet där när en SFFR-diskussion pågår. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2022 kl. 06.35 (CET)[svara]

Kvalitetsmätningen mars redigera

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)		 Källor Totalt
(inkl. Källor)		 Andel
2023-04-01 12 179 52 8 45 0 86 303 396 0 140 265 425 2 021 3 3 935 55 716 59 651 2,33 %
2023-05-01 8 153 53 9 47 1 89 266 397 0 151 256 429 1 947 3 3 809 56 009 59 818 2,33 %
2023-06-01 9 151 46 8 46 0 72 274 391 0 144 251 425 1 950 4 3 771 56 590 60 361 2,35 %
2023-07-01 7 114 52 6 51 0 71 251 374 0 147 265 427 1 936 4 3 705 56 883 60 588 2,36 %
2023-08-01 9 105 48 4 28 0 66 249 372 0 131 270 428 1 964 6 3 680 57 860 61 540 2,4 %
2023-09-01 7 104 51 3 34 0 62 233 370 0 134 277 425 1 990 14 3 704 58 272 61 976 2,41 %
2023-10-01 5 112 52 2 37 0 97 235 330 0 139 280 427 2 035 16 3 767 58 475 62 242 2,42 %
2023-11-01 8 108 48 1 37 0 114 250 330 0 147 285 430 2 071 18 3 847 59 436 63 283 2,46 %
2023-12-01 11 105 45 3 39 0 118 243 332 6 148 281 428 2 077 16 3 852 59 898 63 750 2,47 %
2024-01-01 12 126 51 3 42 0 80 249 322 0 150 284 425 2 094 15 3 853 60 409 64 262 2,5 %
2024-02-04 15 125 53 4 42 0 75 258 341 1 150 301 424 2 130 4 3 923 60 946 64 869 2,52 %
2024-03-01 23 113 56 5 44 0 53 263 345 1 156 310 423 2 140 3 3 935 61 250 65 185 2,53 %
2024-04-02 28 111 58 8 50 1 30 290 354 2 166 320 421 2 110 31 3 980 61 724 65 704 2,55 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

ner i Rel, Glob och infoga, svagt upp i övriga Yger (diskussion) 1 mars 2022 kl. 05.17 (CET)[svara]

Tyvärr så hade februari hamnat på sniskan - nu rättat. Därför bara ner i Rel, övriga svagt upp. Kitayama (diskussion) 1 mars 2022 kl. 05.35 (CET)[svara]
Över 2,0 % också. Kanske dags för nån tävling eller projekt eller insats? OJH (diskussion) 5 mars 2022 kl. 11.18 (CET)[svara]
Procenten bör inte jämföras bakåt i tiden då städningen av lsjbot:s geografiska artiklar påverkar resultatet. T ex motsvara de 50 942 artiklarna i april 2021 cirka 1,95% av dagens artikelbestånd, d v s det har bara ökat 0,07 procentenheter under den period som visas ovan, inte 0,49 procentenheter som man kan tro när man läser Andels-kolumnen. Kitayama (diskussion) 14 mars 2022 kl. 10.52 (CET)[svara]
@Kitayama: Hur får du fram siffran 0,07 procentenheter? (2,05-1,95 = 0,10) Larske (diskussion) 17 mars 2022 kl. 08.51 (CET)[svara]
Förmodligen tankevurpa. 0,10 procentenheter känns rätt. Kitayama (diskussion) 17 mars 2022 kl. 09.00 (CET)[svara]

Hur står vi upp för yttrandefrihet? redigera

Ett varmt tack till @Anhn: för att du uppmärksammade gripandet av Wikipediaskribenten Mark Bernsjtejn på Portal:Huvudsida/Aktuella händelser. För er som inte läst det, så har Bernsjtejn gripits av den belarusiska regimen med stöd av nytillkommen rysk (!) lagstiftning för att han bidragit till den ryskspråkiga versionen av Wikipedia-artikeln Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Händelsen gör mig ledsen och upprörd, men får mig också att fundera över hur jag använder mitt engagemang i Wikipedia för att stå upp för yttrandefrihet i Belarus, Ryssland och Ukraina. Hur gör ni andra? OJH (diskussion) 15 mars 2022 kl. 16.29 (CET)[svara]

Jag ska skicka brev till Belarusiska myndigheter, enligt ovan.
Jag är normalt inte för olika banners, men den här gången tycker jag att vi ska ha det. En banner där vi skriver om Mark Bernsjtejn och hans öde. Hur ser stödet ut för en sådan? Kanske enklare om vi kan enas om ett förslag på hur den ska se ut? LittleGun (diskussion) 15 mars 2022 kl. 16.48 (CET)[svara]
Jag tycker att vi skall vara mycket försiktiga med officiella ageranden när vi inte har en trovärdig, professionell analys av hur det påverkar wikipedianer i Ryssland och Belarus, så att det inte bara bidrar till att lägga större fokus på dem och förvärrar deras situation. Just eftersom det är viktigt. /Julle (disk.) 15 mars 2022 kl. 16.56 (CET)[svara]
Redan har flera experter yttrat sig i media med sinsemellan olika analyser av händelserna i Ukraina, Belarus och Ryssland, hur förtrycket kommer att eskalera, krigsfaran, m.m. Någon större enighet förmärks inte – fullt naturligt, egentligen, med tanke på den sekretess som visas av angriparna. Det kommer förmodligen aldrig att läggas fram någon enhetlig, allmänt accepterad, professionell analys i frågan.
Det är förmodligen få händelser i modern tid där ett pågående skeende fördömts mer enhälligt. Men vi ska alltså tysta huka oss i ack så svensk rädsla för att det kan bli värre om vi gör någonting. Kan vi då någonsin agera när Wikipedias oberoende och självständighet är hotad? / TernariusDisk 15 mars 2022 kl. 17.18 (CET)[svara]
Nej. Vi bör bara tänka igenom det. Jag har slängt iväg ett mejl till några som professionellt sysslar med frågan, för att se om vi får ett svar. /Julle (disk.) 15 mars 2022 kl. 17.23 (CET)[svara]
Julle: Inofficiella ageranden då? Och individuella initiativ som Tomastvivlaren föreslår ovan, finns det risk att sånt förvärrar med? Amnesty har ju erfarenhet, jag är medlem där, ska jag fråga dom? LittleGun (diskussion) 15 mars 2022 kl. 17.45 (CET)[svara]
Tja, det är verkligen inte min sak att avgöra men jag tycker att all energi som kan läggas på att förbättra situationen för wikipedianer i Ryssland och Belarus i allmänhet och Mark i synnerhet är rätt spenderad tid, och att det knappt finns någonting viktigare vi kan göra. Amensty vet rimligtvis vad de gör. Det finns också tillfällen där det absolut är rätt för Wikipedia att agera, som när engelsk- eller italienskspråkiga Wikipedia har släckt ned wikin i protest mot lagförslag i USA eller Italien, där det blir mer än en symbolhandling.
Allt jag säger är att just "Wikipedia agerar med banner" kan vara sådant som uttryckligen kan försätta de personer vi vill hjälpa i fara, och att ingenting i vårt arbete med Ryssland och Belarus är viktigare än att inte ställa till problem för dem som redigerar där. Det finns redan människor som arbetar för Mark, och vi bör inte agera på ett sätt som kan försvåra deras arbete. /Julle (disk.) 15 mars 2022 kl. 17.50 (CET)[svara]
Julle: Skönt att höra att folk arbetar för Mark, och jag vill verkligen inte försvåra för dem. Men jag ser inga spår av vad de gör, och vill veta vad jag kan göra för att underlätta för dem. Och få Mark att förstå att han har stöd. Amnesty bygger ju på att vetskapen om stöd hjälper personen. Jag har ställt en öppen fråga om vad man bör göra och om de känner till någon Amnesty-grupp. LittleGun (diskussion) 15 mars 2022 kl. 18.34 (CET)[svara]
(Jag har alltså inte pratat med just Amnesty. Det var bara som svar på vad någon annan nämnde.)
Jag tycker, efter att ha fått svar, att vi inte bör dra uppmärksamhet till Mark. Inte för någon form av självcensur – vi skriver om det vi skriver om, och om regimer ogillar det tar vi konsekvenserna av det – utan för att det rör en enskild wikipedian, utanför uppslagsverkets innehåll, och hans säkerhet. Backar vi kring uppslagsverkets innehåll har vi gjort våld på oss själva. I det här fallet är det enda värdet, som jag ser det, huruvida det hjälper Bernsjtejn och andra utsatta eller inte. Då är frågan om det riskerar att ställa till skada befogad. /Julle (disk.) 15 mars 2022 kl. 19.37 (CET)[svara]
Ja, det är absolut det enda värdet vi ska ta hänsyn till i det här enskilda fallet. LittleGun (diskussion) 16 mars 2022 kl. 08.31 (CET)[svara]
  • Skriva artiklar är vårt huvudmedel. Rysslands invasion av Ukraina 2022 har startats, Folkrepubliken Lugansk och Folkrepubliken Donetsk skulle kunna behöva utökas.
  • Jag gillar Wikipedia:Veckans tävling/Ukraina. Jag är inte i ett läge där jag kan ta ansvar, men en tävling på tema yttrandefrihet, frihetskämpar, belarusiska dissidenter...?
  • Patrullering / granskning / återrullning av redigeringar är viktigt.
  • Att delta i många diskussioner på diskussionssidorna, och att delta i Wikipedias interna arbete, är demokratiträning, uttryck för yttrandefrihet
OJH (diskussion) 15 mars 2022 kl. 17.34 (CET)[svara]
"Redigera Wikipedia om Ukraina och vad som händer" var det svar jag fick från en ukrainsk vän (tillika wikipedian, då, jag tror inte att det är det vanligaste svaret) när jag frågade vad vi bäst kunde göra för dem. Ukrainskspråkiga har också bett om hjälp att hantera vandalism och troll, givet mängden som antingen är inkallade eller i skyddsrum, men jag vet inte hur stor nytta vi kan göra där. Att patrullera språk man inte talar är en färdighet i sig.
Att bättra på vårt innehåll om ryska och belarusiska dissidenter är alltid en mycket bra idé. /Julle (disk.) 15 mars 2022 kl. 18.19 (CET)[svara]
Jag är lika upprörd och förtvivlad som alla över att se att det onda vinner mark. Och jag respekterar alla individer som vill mer handfast gå emot det onda. Men som wikipedian tycker jag det är viktigt och tänka på vad vår roll är och vad som är viktigast vi kan göra. Jag ser faktiskt inte att hårt driva de mest aktuella artiklarna, för där finns ju media som bättre skildrar vad som sker just nu. Däremot att skriva om kring fenomen som OJH skriver men också säkra att Wikipedia som en källa för korrekt info överlever. Det är imponerande att ryska Wikipedia inte stängt ner i Ryssland (här syns det går på som vanligt). Att de hundra artiklarna mest i ropet inte är för spetsiga tycker jag är bättre än att alla de övriga flera miljoner artiklar blir otillgängliga för ryssar, det ser jag som bästa stödet till rysktalande individer. Och som saker för att stötta det ser jag tex att arbeta med att Wikidata har fullödig info (de har väldigt många artiklar om svenska adm enheter), om ruwp blir ockuperat av dåliga krafter är det viktigt basdata inte förvrängs utan finns kvar så det lätt går återskapa artiklar på ruwp om saker blir så dåliga att det kan behövas. Yger (diskussion) 15 mars 2022 kl. 18.28 (CET)[svara]
Jag vill uppmuntra Julles kontakt med "proffs" på Amnesty. Jag gjorde ett försök i helgen men fick inget svar. Pressfrihetsorganisationer kan också ha erfarenhet.
Många verkar översätta artiklar om kriget fram och tillbaka mellan engelska och ryska Wikipedia. Vi kan hedra Mark genom att översätta till svenska och sprida den information han har bidragit till. Och vi kan bidra till att ytterligare förbättra engelska artiklar om kriget.
Kanske ryska och belarusiska myndigheter tänker att det är ingen idé att blocka Wikipedia, de som vill komma åt läser med VPN och Tor ändå. Istället ger de sig på wikipedianerna. Wikipedias teknik ger dåligt skydd av skribenter som vill vara anonyma. Kan man förbättra det? Vi blockar ofta VPN-IP-adresser från redigering, men kanske bör undvika global blockning. Det är samma problematik som Wikileaks, där alla som har gjort stora avslöjanden har avslöjats och fått långa straff (visserligen ofta pga att de kommunicerat samma info via någon annan kanal).Tomastvivlaren (diskussion) 15 mars 2022 kl. 19.12 (CET)[svara]
Jag tycker det behöver diskuteras ordentligt först. Det viktiga är att visa att atikelns innehåll påverkas inte av om Bernsjtejn arresteras eller inte. Sedan låter 15 dagar ganska lindrigt. Uppmärksamhet kan mycket väl leda till att han "försvinner". Det behöver man i så fall fundera noga över. Det här äringa diktaturer som bryr sig om några protestbrev. Vill man ändå göra någon markering kan man ju göra det, men det behöver funderas över. FBQ (diskussion) 15 mars 2022 kl. 19.20 (CET)[svara]
Rätta mig om jag har fel, Tomastvivlaren, men det var väl LittleGun som hade kontakt med Amnesty, inte Julle? En petitess, kanske, men ändå.
Annars tycker jag nog, i motsats till FBQ, att bara ta kontakt med Amnesty inte borde leda till något mer allvarligt. De, om någon, är väl den organisation som bäst kan räkna ut vad deras agerande kan få för konsekvenser? Att vi skulle tvinga oss själva att sitta som tysta möss utan att våga göra någonting känns väldigt obehagligt för mig. / TernariusDisk 15 mars 2022 kl. 19.40 (CET)[svara]
Ja, det stämmer, jag har inte pratat med Amnesty. /Julle (disk.) 15 mars 2022 kl. 19.45 (CET)[svara]
För att förtydliga - kontakt med Amnesty ser jag inget problem med. De kan ju för övrigt säkert bedöma situationen bättre. Det var att skicka protestbrev och driva agitation i ärendet på eget bevåg jag vände mig mot. FBQ (diskussion) 15 mars 2022 kl. 19.45 (CET)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag vet inte varför mitt inlägg här blev raderat. Hoppas det bara var ett misstag. Vi ska söka uppmärksamhet för Marks sak. Diktaturer vill gärna verka i det tysta, det ska vi inte låta dem. Jag har inte sett något om detta i vanlig media. Kan Wikimedia skriva en pressrelease och kontakta media. Filmen där han arresteras, kan den spridas på sociala medier. Oppositionella verkar genom att göra synligt, det gjorde ju Mark också. 15 dagar går fort. När han släpps bör Wikimedia bjuda inhonom för att föreläsa om det han varit med om./Machatjkala (diskussion) 16 mars 2022 kl. 08.38 (CET)[svara]

Jag känner dock detta är mer en uppgift för föreningen än för oss Wikipedianer? Yger (diskussion) 16 mars 2022 kl. 09.28 (CET)[svara]
Ja, det är ju många saker vi inte vet - vill han lämna landet när han blir fri, och i så fall - får han? Jag blev ju förvånad över det lindriga straffet mot Marina Ovsyannikova. Men, det är ju inte osannolikt att de tänkte att skadan redan var skedd. Händelsen hade ju också redan fått uppmärksamhet i väst och nu fick man chansen att visa att man inte alls var så hemska som de utmålas som. Det är ju möjligt att hon i stället dödas i en attack man kan skylla på ukrainska krigshetsare, men det är ju också möjligt att man hellre vill tiga ihjäl det, frågan är ju hur mycket ryssar i gemen känner till händelsen.
Och vad gäller Marina Ovsyannikova var det ingen som gick ut och krävde att hon skulle friges. Hade man gjort det hade det möjligen blivit värre, och man hade kunnat hävda att hon agerade som utländsk agent, det skulle ju kunna bli samma sak i fråga om Mark. Men det är ju inte samma sak som att talar om vad som pågår. Sedan känner jag också att fortsättningen behöver kommuniceras med Mark - han har valt att riskera liv och hälsa för det fria ordet, det skall han ju ha allt erkännande för. Men är han själv beredd att riskera mer, beroende på hur saker utvecklas? Om han inte är det ser jag det som fullt förståeligt. FBQ (diskussion) 16 mars 2022 kl. 09.59 (CET)[svara]
Machatjkala: Det försvann i den här redigeringen, tillsammans med ett svar till dig. Jag tror att vi kan förutsätta att det var av misstag, precis som har hänt så många andra gånger. Återställer även LittleGuns svar:
Det kan det eventuelt bli. Eventuellt kan det också bli värre för Mark i situationen han befinner sig i nu. Jag tänker som Julle och menar att vi ska avvakta WMF:s agerande och hålla deras profil. Detta har ju inte undgått dom.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2022 kl. 19.05 (CET)[svara]
/Julle (disk.) 17 mars 2022 kl. 03.22 (CET)[svara]

Ny layout mobilversionen redigera

Hej,

Någon fler som uppmärksammat att det finns en ny och renare version för mobilversionen? Klar uppgradering i mitt tycke! Tejhye (diskussion) 16 mars 2022 kl. 09.48 (CET)[svara]

Va bra att det uppskattas! Jag har något minne av det ska ha uppdaterats för ett tag sen. Vad är det för övrigt som har ändrats? Sabelöga (diskussion) 17 mars 2022 kl. 01.31 (CET)[svara]
Jag ser ingen skillnad och har inte hört något om någon uppdatering nyligen. Vad är det du upplever har ändrats? ♥Ainali diskussionbidrag 17 mars 2022 kl. 10.10 (CET)[svara]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2022-03&oldid=50350542”