Lviv (ukrainska: Львів, Lviv uttal; polska: Lwów; litauiska: Lvovas; tyska: Lemberg; jiddisch: לעמב(ע)ריק, Lemb(e)rik; franska: Leopol; latin: Leopolis; ryska: Львов, Lvov) är en stad i västra delen av Ukraina, belägen i Lviv oblast, vid foten av Karpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen mot Polen. I äldre svenskt språkbruk användes det tyska namnet Lemberg med svenskt uttal. Lviv ligger vid floden Poltva, en biflod till Bug. Lviv har cirka 721 500 invånare (2021).[1]

Lviv
ukrainska: Львів
polska: Lwów
tyska: Lemberg
Stad
Lviv
Lviv
Flagga
Land Ukraina Ukraina
Oblast Lviv oblast
Folkmängd 721 510 (1 januari 2021)[1]
Grundad 1256
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EET (UTC+3)
Postnummer 79000
Riktnummer +380 32(2)
Geonames 702550
Lvivs läge i Ukraina.
Lvivs läge i Ukraina.
Lvivs läge i Ukraina.

Lviv är den viktigaste staden i det ukrainskspråkiga västra Ukraina och har många olika industrier. Under sovjettiden var tidigare busstillverkaren LAZ en stor arbetsgivare. I staden finns ett stort antal sevärda byggnader, bland annat kyrkor från renässansen. Lvivs universitet grundades 1661. Sedan 1998 är staden upptagen på Unescos världsarvslista.[2]

Då Lviv har haft en befolkning med många olika etniska ursprung har staden många olika namn:

Historik

redigera

Staden grundades, enligt Halytj-Wolynkrönikan, år 1256 av furst Danylo Romanowytj (Halytskyj) och uppkallades efter dennes son Leo. Den har traditionellt varit Galiziens huvudstad.

Lviv har i tur och ordning tillhört Kievriket, Kungariket Galizien-Volynien, Kungariket Polen, Polen-Litauen, Habsburgska monarkin, Kejsardömet Österrike, Österrike-Ungern, Västukrainska folkrepubliken, Polen, Sovjetunionen och idag Ukraina. Lviv erövrades tillfälligt och plundrades av svenska trupper år 1656 och 1704, vid det förra tillfället förstördes stadens slott. Som huvudort i kronlandet Galizien och Lodomerien var staden under en del av första världskriget (1914–15) ockuperad av kejsardömet Ryssland, likaså under en del av andra världskriget (1941–44), då den tillhörde Sovjetunionen, av Nazityskland.

Under första världskriget hamnade Lviv flera gånger i frontlinjen för stridigheterna mellan Österrike-Ungern och Ryssland. Första slaget vid Lwów utspelades 26-30 augusti 1914, Andra slaget vid Lwów 7–10 september 1914, Tredje slaget vid Lwów 17-22 juni 1915. Genom fredsslutet 1920 tilldelades Lviv till Polen.[5]

Staden har på grund av att den tillhört Polen en betydligt mer centraleuropeisk profil och utseende än övriga städer i dess närhet. Lviv var tidigare en viktig polsk kulturstad (år 1939 hade den cirka 300 000 invånare), men efter andra världskrigets slut, då Polens gränser ändrades kom en stor del av den polska befolkningen och polska kulturarvet att förflyttas till Polens nya västra områden, framför allt till tyska Schlesiens största stad Breslau. På order av Stalin utfördes en trippel etnisk rensning - dels av polacker från Lviv till Breslau, dels av ukrainare till det "nya" Lviv samt inte minst av tyskar från Breslau till väster om Oder-Neisselinjen.[6]

 
Det judiska kvarteret efter pogromen 1918.

Före andra världskriget och förintelsen fanns det i (då polska) Lviv en relativt stor judisk befolkning. Enligt beräkningar som den polska regeringen gjorde 1931 utgjorde judar 24,1 % av stadens befolkning[källa behövs]. Den judiska befolkningen blev dock näst intill helt likviderad och man uppskattar att enbart 200 till 300 av Lvivs judar överlevde förintelsen. Ett stort antal ukrainska judar mördades även under pogromer i början av 1900-talet och under andra världskriget.

Under sovjettiden var stadens ryska namn Lvov, från Ukrainas självständighet gick man i Ukraina över till att använda stadens ukrainska namn Lviv.

Kända personer från Lviv

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Number of Present Population of Ukraine, as of January 1 2021, Державна служба статистики України, State Statistics Service of Ukraine, 2021. Läst 28 januari 2023.
  2. ^ ”L'viv – the Ensemble of the Historic Centre”. UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/865. Läst 15 september 2019. 
  3. ^ [a b c d e f] ”Kaj Arnö: Kalla den vad du vill, Lviv, Lwów eller Lemberg – i den ukrainska staden har minoriteter levt sida vid sida i hundratals år” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/04/29/kaj-arno-kalla-den-vad-du-vill-lviv-lwow-eller-lemberg-i-den-ukrainska-staden-har. Läst 14 mars 2022. 
  4. ^ Yiddishland, YIVO Institute for Jewish Research. Läst 26 januari 2023.
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 917-18 
  6. ^ Timothy Snyder, The Reconstruction of Nations : Poland, Ukraine, Lithuania, Belarus, 1569-1999 (New Haven: Yale University Press, 2003).
  7. ^ ”Eskilstunas budskap till vänorten Lviv: ”Beredda att hjälpa””. SVT Nyheter. 25 februari 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/eskilstunas-budskap-till-vanorten-lviv-beredda-att-hjalpa. Läst 2 april 2024. 

Externa länkar

redigera