Lviv

	Lviv
	ukrainska: Львів; polska: Lwów; tyska: Lemberg; ryska: Львов
	Stad
	Lviv
Flagga
Land	Ukraina
Rajon	Lviv oblast
Folkmängd	729 842 (1 januari 2012)
Grundad	1256
Tidszon	EET (UTC+2)
- sommartid	EET (UTC+3)
Postnummer	79000
Riktnummer	+380 32(2)
GeoNames	702550
	Lvivs läge i Ukraina.

Lviv, även känd som Lvov, Lwów eller Lemberg, är en stad i västra delen av Ukraina, belägen i Lviv oblast, vid foten av Karpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen mot Polen. I äldre svenskt språkbruk användes det tyska namnet Lemberg med svenskt uttal. Lviv ligger vid floden Poltva, en biflod till Bug, och har cirka 730 000 invånare.

Uppslagsordet ”Lemberg” leder hit. För staden med det äldre namnet Lemberg i Schlesien, se Lwówek Śląski. För andra betydelser, se Lemberg (olika betydelser).

Lviv är den viktigaste staden i det ukrainsktalande västra Ukraina och har många olika industrier, bland annat busstillverkaren LAZ. I staden finns ett universitet, grundat 1661, och ett stort antal sevärda byggnader, bland annat kyrkor från renässansen. Sedan 1998 är staden upptagen på Unescos världsarvslista^[2].

NamnRedigera

Då Lviv har haft en befolkning med många olika etniska ursprung har staden många olika namn:

ukrainska: Львів, Lviv
ryska: Львов, Lvov
polska: Lwów
tyska: Lemberg, även Loewenburg
jiddisch: לעמב(ע)ריק Lemb(e)rik^[3]
latin: Leopolis

HistoriaRedigera

Staden grundades, enligt Halytj-Wolynkrönikan, år 1256 av furst Danylo Romanowytj (Halytskyj) och uppkallades efter dennes son Leo. Den har traditionellt varit Galiziens huvudstad.

Lviv har i tur och ordning tillhört Kievriket, Polen-Litauen, Österrike-Ungern, Ryssland, Polen, Sovjetunionen och idag Ukraina. Staden erövrades tillfälligt och plundrades av svenska trupper år 1656 och 1704, vid det förra tillfället förstördes stadens slott.

Under första världskriget hamnade Lwów flera gånger i frontlinjen för stridigheterna mellan Österrike och Ryssland. Första slaget vid Lwów utspelades 26-30 augusti 1914, Andra slaget vid Lwów 7-10 september 1914, Tredje slaget vid Lwów 17-22 juni 1915. Genom fredsslutet 1920 kom Lwów till Polen.^[4]

Staden har på grund av att den tillhört Polen en betydligt mer centraleuropeisk profil och utseende än övriga städer i dess närhet. Lwów var tidigare en viktig polsk kulturstad (år 1939 hade den cirka 300 000 invånare), men efter andra världskrigets slut, då Polens gränser ändrades kom en stor del av den polska befolkningen och polska kulturarvet att förflyttas till Polens nya västra områden, framför allt till tyska Schlesiens största stad Breslau. På order av Stalin utfördes en trippel etnisk rensning - dels av polacker från Lwów till Breslau, dels av ukrainare till det "nya" Lviv samt inte minst av tyskar från Breslau till väster om Oder-Neisselinjen.^[5]

Det judiska kvarteret efter pogromen 1918

Före andra världskriget och förintelsen fanns det i (då polska) Lwów en relativt stor judisk befolkning. Enligt beräkningar som den polska regeringen gjorde 1931 utgjorde judar 24,1 % av stadens befolkning^{[källa behövs]}. Den judiska befolkningen blev dock näst intill helt likviderad och man uppskattar att enbart 200 till 300 av Lvivs judar överlevde förintelsen. Även de ukrainska nationalisterna som har sin bas i Lviv har en besvärande historia i relationen till judar på grund av att ett stort antal ukrainska judar mördades av ukrainska nationalister under pogromer i början av 1900-talet och under andra världskriget.

Under sovjettiden var stadens ryska namn Lvov, från Ukrainas självständighet gick man i Ukraina över till att använda stadens ukrainska namn Lviv.

Kända personer från LvivRedigera

Roxelana, även kallad Hürrem, kidnappad och såld som slav i Konstantinopel. Senare lagvigd hustru till sultanen Süleyman den Store.
Muhammad Asad, översatte bland annat Koranen till engelska.
Stefan Banach, polsk matematiker
Aleksander Hirschberg, polsk historiker
Stanisław Lem, polsk författare
Ruslana Lyzjytjko, vinnare av Eurovision Song Contest 2004.
Roman Malinowski, professor emeritus i byggnadsmateriallära vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Ludwig von Mises, känd ekonom verksam inom den österrikiska skolan
Richard von Mises, vetenskapsman känd för sitt arbete inom hållfasthetslära.
Leopold von Sacher-Masoch, journalist och författare. Hans efternamn har givit namn åt masochism.

SportRedigera

Vänorter^{[källa behövs]}Redigera

Se ävenRedigera

Lvivs universitet

ReferenserRedigera

^ ДЕРЖАВНА СЛУЖБА СТАТИСТИКИ УКРАЇНИ; ЧИСЕЛЬНІСТЬ НАЯВНОГО НАСЕЛЕННЯ УКРАЇНИ, на 1 січня 2012 року (pdf-fil) Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Folkmängd i Ukraina, 1 januari 2012. Läst 5 december 2012.
^ ”L'viv – the Ensemble of the Historic Centre”. UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/865. Läst 15 september 2019.
^ YIVO - Yiddishland, Ukraine Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 917-18
^ Timothy Snyder, The Reconstruction of Nations : Poland, Ukraine, Lithuania, Belarus, 1569-1999 (New Haven: Yale University Press, 2003).

Externa länkarRedigera

Wikimedia Commons har media som rör Lviv.
Bilder & media
Officiell webbplats

[Ukraina120101-1] ДЕРЖАВНА СЛУЖБА СТАТИСТИКИ УКРАЇНИ; ЧИСЕЛЬНІСТЬ НАЯВНОГО НАСЕЛЕННЯ УКРАЇНИ, на 1 січня 2012 року (pdf-fil) Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Folkmängd i Ukraina, 1 januari 2012. Läst 5 december 2012.

[2] ”L'viv – the Ensemble of the Historic Centre”. UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/865. Läst 15 september 2019.

[3] YIVO - Yiddishland, Ukraine Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[4] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 917-18

[5] Timothy Snyder, The Reconstruction of Nations : Poland, Ukraine, Lithuania, Belarus, 1569-1999 (New Haven: Yale University Press, 2003).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]