Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-05

Källmallars vara eller icke vara

Jag har under en längre tid arbetat med att kvalitetsförbättra artiklar genom att konsekvent införa källmallar av typen {{bokref}}, {{tidningsref}}, {{webbref}} etc samt hänvisningar med {{harvnb}} enligt Wikipedia:Källhänvisningar och Wikipedia:Källmallar. Jag har också uppfattat användandet av dessa mallar som oproblematiskt och allmänt accepterat. Hittills har arbetet varit uppskattat av andra användare (jag har fått flera "tack"). Förra veckan stötte jag dock på patrull av en annan användare som bestämt motsatte sig användandet av dylika mallar i "hans" artikel. Hur ställer sig gemenskapen till användandet av källmallar och till dylika redigeringar? /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 08.31 (CEST)

Redigeringar av typen där

<ref>Berg (2012), s. 50-59</ref>

ersätts med

<ref>{{harvnb|Berg|2012|pp=50–59}}</ref>

ser jag inte någon större poäng med – tvärtom gör de wikikoden krångligare. Att det skulle vara en kvalitetsförbättring i sig att lägga in källmallar kan väl diskuteras. Tidigare har konsensus varit att källmallar gärna kan och får användas, men inte att de måste, bör eller ska användas. /NH 14 april 2014 kl. 08.54 (CEST)

Det gör det lättare att följa referensen eftersom {{harvnb}} lägger in en länk till {{bokref|efternamn=Berg|år=2012}}. Krångligare tycker jag inte heller att den blir eftersom det som står i mallen (efternamn, år och sida) också är det som visas i referenslistan. En annan fördel är enhetlighet. Många som inte begriper sig på Harvardsystemet skriver gärna boktiteln i stället för författare och år. Enligt min mening är det inte ändamålsenligt att i ett digitalt uppslagsverk rakt av kopiera ett notsystem avsett för pappersbaserade verk. Möjligheten att länka är det webbaserade mediets största styrka och den tycker jag att vi ska utnyttja. Att den skulle vara krånglig att använda är ett argument som jag har svårt att förstå; det är ju en väldigt simpel mall jämfört med många andra. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 08.59 (CEST)

Frågan "hur ställer sig gemenskapen..." tyckte jag antydde att du faktiskt var intresserad av att få veta vad andra tycker, men det var kanske fel. /NH 14 april 2014 kl. 09.29 (CEST)

Nej då, det är helt rätt. Men eftersom jag även jag räknar mig till gemenskapen tänkte även jag ge uttryck för min åsikt. Syftet med frågan är att försöka nå konsensus runt användandet av källmallar. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 10.26 (CEST)

Jag ser också harvnb-mallen som fördelaktig, dels för det enhetliga utseendet, dels för att den klart och tydligt länkar vidare till rätt tryckta källa. Tanzania (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.16 (CEST)

Jag förespråkar (mer) användning av {{Harvnb}}. Lixer (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.45 (CEST)

Min generella uppfattning (och det gäller alltsåp inte bara källmallar) är att ju mer specialkod och mallar vi knör in i artikeltexterna desto mer svårtillgänglig gör vi redigeringen för nykomlingar och sällannanvändare. Det är ett av flera skäl till att jag ö h t är restriktiv med användningen av noter. /FredrikT (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.48 (CEST)

Jag är helt på Esquilos, Lixers och Tanzanias linje, harvnb har stora fördelar, och gör inte minst notapparaten lättare att följa/förstå för ovana användare. FredrikT och NH har en poäng i att harvnb gör koden ett snäpp svårare att följa för nya användare. Men, å andra sidan, så finns ju dels redan mängder av annan kod som är svår för nybörjare och alla måste snabbt lära sig att bara bortse från kod man ännu inte hunnit behärska, dels finns numer visualeditor som döljer all krånglig kod i ett svep för den osäkre. Ska vi även sluta med kategorier? Navimallar? Rubriker? Länkar? Gränsdragningen blir inte självklar om vi inte ens kan tänka oss noter. Något vi dock skulle kunna bli bättre på är, att namnge mallarna bättre. Beteckningen "Harvnb" är ju tämligen obegriplig för de flesta. Även om man till äventyrs hört talas om harvardsystemet, så adderar ju bokstäverna "nb" bara förvirring. Något mer beskrivande i stil med "LänkadNot", "FotnotsLänk", "RefLänk" edyl vore väl något mer självförklarande. /Urbourbo (diskussion) 14 april 2014 kl. 10.07 (CEST)

Här gäller samma sak som alltid, när det handlar om artiklarna: Uppslagsverkets kvalitet avgörs av faktorer som artikelinnehåll och urval, samt verifiering av innehållet. Källangivelser och noter är alltså viktiga. Men det viktigaste är att de finns, samt är korrekta, tydliga och förklarande. Det finns dock inget speciellt värde i att följer en viss akademisk standard. Jag anser också att avancerade mallar försvårar redigeringen. Dels av det skäl som Fredrik anför (överskådligheten), dels för att deras syntax och uppbyggnad ofta är svår att "ha i minnet" (vilket leder till att den måste hämtas). Eller har jag missat något knep som underlättar? Av dessa mallar använder jag bara bokrefmallen, när den kan hämtas från Libris. De allra flesta som skriver här är nog ganska ovana vid akademisk formatering. Det räcker med att man ska lära sig att verifiera sakuppgifterna. Om vi därutöver förväntar oss att det ska ske på ett visst sätt, som dessutom försvårar arbetet, tror jag att det kan verka menligt på kvalitén. Janders (diskussion) 14 april 2014 kl. 10.33 (CEST)

Jag upplever att det är svårt nog med vanliga referenser. Om det då är betydande svårare med mallar i referenserna eller om det går på ett ut vet jag inte. Vad diskussionen startade i är vad jag förstår i om det kan vara en nackdel om någon fixar mallade referenser istället för sådana med endast text som då blir utan länkar. Jag tycker att vi ska vara glada om användare lägger in någon form av källa alls och också glada om andra fixar snygga mallade referenser. Så det är bra med källor och ännu bättre om de dessutom ligger med mallar. - Averater (diskussion) 14 april 2014 kl. 10.49 (CEST)

Att "vanliga" referenser är svåra kan jag hålla med om. Just därför tycker jag att det är lättare att skriva referenser när man har väldokumenterade mallar att ta hjälp av. Man behöver inte bry sig om ifall efternamnet ska stå före förnamnet eller om årtalet ska stå före eller efter titeln, det är bara att rada upp de egenskaper man kan få fram om källan, sedan sätter mallen dem i rätt ordning med rätt formatering. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 10.54 (CEST)

Mallar eller inte, båda systemen funkar. Det som INTE funkar är när användare börjar äga artiklar och anser sig ha veto på hur dessa ska vara formatterade. Läs texten här under: "Det innebär bland annat att du godkänner att din text kan redigeras eller kopieras av vem som helst." De som inte förstår innebörden av detta tycker jag ska skapa en egen hemsida istället! -- Lavallen (mail) 14 april 2014 kl. 11.01 (CEST)

Som Lavallen. Vi får vara tacksamma för referenser i någon som helst form i artiklarna. Själv klarar jag inga mallar utantill, utan behöver använda copypaste när det är aktuellt. Däremot har jag inga problem underhålla referenser när de ligger i mallar. Så roligt för läsarna med de mer avancerade mallarna och inget problem med underhåll, alltså bra. Vilket inte är samma sak som att förvänta oss alla (behöver) gör så, men vi bör vara bejakande för de som arbetar med de avancerade, inklusive när någon lägger in sådan i redan existerande artiklar. --Yger (diskussion) 14 april 2014 kl. 11.28 (CEST)

Hurra för <ref>Berg (2012), s. 50-59</ref> & usch för <ref>{{harvnb|Berg|2012|pp=50–59}}</ref>. Ymer (diskussion) 14 april 2014 kl. 11.35 (CEST)

Yger sammanfattar min åsikt väldigt bra. Det går inte att förvänta sig att alla kan alla mallar utantill eller ens känner till deras existens. Huvudsaken är att någon form av referens läggs in. Putsning och mallformatering går bra att göra i efterhand och det är en form av samarbete som jag tycker brukar fungera bra. När jag ser en referens som bara är en URL eller bara en boktitel eventuellt med författarnamn så tänker jag inte "vilka klåpare som inte kan ange källor ordentligt" utan jag tänker "kolla, här är en källhänvisning som jag kan göra bättre". /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 11.44 (CEST)

Lavallen, det finns skilda åsikter om vad som funkar bäst. Den som går in och byter ut ett fungerande, accepterat notformat mot ett annat har inget fog för att klaga på ägarskap om de blir återställda. Det finns verkligen vettigare saker än att gå runt och försöka tvinga fram Den Rätta Versionen.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 14.54 (CEST)

Jag förespråkar också användningen av {{harvnb}}. Det blir snyggare och det blir enhetligt. Speciellt krångligt är det inte heller och källhänvisningarna blir korta i redigeringsläget vilket underlättar redigeringarna. Dessutom finns ytterligare en vinst och det är att källhänvisningen i sig länkar ihop källhänvisningen med en källa. Mycket smidigt som sagt. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 14 april 2014 kl. 11.59 (CEST)

Jag har redan haft en rätt utdragen debatt med Esquilo om det här. Jag är har inga problem med mallar i sig. När de behövs. Den här mallen behövs däremot inte och lägger på ett extra lager av kunskap som måste förvärvas för nybörjare. Där är jag på Fredriks, Ymers och NH:s linje: krånga inte till det. Och det här är inget nytt: vissa föredrar standardkod, andra gillar mallar. Och det är okej, för båda funkar alldeles utmärkt. Konsensus är sedan länge att det finns flera standarder. Det väsentliga är att inte gå in och tvinga på ett format som inte är välkommet. Tolerera ytliga olikheter för det är något vi alltid kommer få leva med.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 12.35 (CEST)

Som Lavallen skriver: Det är inte du ensam som avgör huruvida formatet är välkommet eller inte när det gäller en viss artikel. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 13.13 (CEST)

Sök konsensus för ändringar. Du kommer ingen vart genom att ständigt försöka ogiltigförklara andras argument.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 14.33 (CEST)

Att det skulle vara krångligare är ett argument som du och FredrikT har fört fram, men som dnm och Ymer har förklarat och visat så är det inte ett dugg krångligare att skriva <ref>{{harvnb|Berg|2012|pp=50–59}}</ref> än att skriva <ref>Berg (2012), s. 50-59</ref>. När det gäller {{bokref}} så är det till och med så att mallen är enklare att använda än att formatera motsvarande källhänvisning för hand. Så ja, dåligt underbyggda argument kommer jag att ogiltigförklara även fortsättningsvis. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 14.50 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Jag tycker också att det är bra om någon giter lägga till Harvnb (och håller med om att man kunde förenkla namnet). Det är inget tvång, men om någon vill göra det så att det blir tydligare och länkas rätt direkt så ser jag det bara som positivt. Ser inte problemet med det (ja, nya kanske har svårt i början, men hade väl lyckats kopiera in en faktamall i en artikel och skrivit rätt där så är harvnb inga problem att förstå om man behöver ändra där... och de behöver inte skriva så själva). Adville (diskussion) 14 april 2014 kl. 14.56 (CEST)

Det är inte en fråga om att jag inte "orkar" göra det. Det är ett fullt medvetet val för att jag vill undvika onödig kod och för att det är ett format jag inte tycker är det bästa. Jag tycker parenteser för årtal är tydligare och jag föredrar att ha flexibilitet för notsystemet, särskilt om antalet källor är litet. Det är av samma anledning som jag aldrig använder separata kommentarnoter som har egna noter som leder till andra noter (som i Ivar Kreuger). För övrigt också något som Esquilo tvingade igenom. Jag tycker den ändringen är en direkt försämring, men så försöker jag i någon mån välja mina strider.

Den här sortens kampanjer för att med ren viljestyrka tvinga på alla andra sin egen favoritformalia är faktiskt rätt destruktivt. Särskilt när det uttrycks genom självsvåldiga proklamationer om att "ogiltigförklara" andras åsikter.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 15.22 (CEST)

Användare:Peter Isotalo, jag menar inte du "inte orkar", för du gör mycket här. Hoppas du inte missförstod mig. (Sedan kanske det finns tillfällen när det inte fungerar, det är jag inte insatt i). MVH Adville (diskussion) 14 april 2014 kl. 16.11 (CEST)

Jag förstod vad du menade och jag tog inte illa upp. Jag vill bara betona att det är ett medvetet val att köra "manuella" referenser.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 16.26 (CEST)

Jag tror inte att någon på Wikipedia kommer någon vart genom att skrika "Jag vill!!!", viljestyrka är därmed egalt. Jag försöker i stället genomdriva den här förändringen genom att argumentera för den. Jag tycker att jag har varit väldigt tydlig på den punkten, men när de egna argumenten tryter så är det lätt att förfalla till personliga påhopp, eller hur Peter?

För att sammanfatta; jag tycker att den här förändringen användandet av källmallar är viktigt därför att:

1. De gör det lättare för läsare att följa referenser.
2. De gör det lättare att skriva källreferenser utan att kunna Harvardsystemet i huvudet.
3. De ger ett enhetligt utseende i alla artiklar.
4. Om man vill ändra på utseendet så gör man det på ett ställe (i mallen) och behöver inte göra det i tusentals artiklar.
5. Källmallar tillför semantisk information om källan som gör att det går att söka bland källor med verktyg som Template Tiger.

/ℇsquilo 14 april 2014 kl. 15.41 (CEST)

Vilken förändring är det du tycker är viktig? /NH 14 april 2014 kl. 15.50 (CEST)

Att använda källmallar i stället för oformaterade källreferenser. Jag tycker att de fördelar de innebär vida överstiger eventuella nackdelar. De nackdelar som har framförts bygger på att Harvardsystemet skulle vara lättare att förstå än källmallar, men jag tror nog att de flesta tycker motsattsen. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 17.55 (CEST)

Jag tillhör den delen av oss som tycker det är kul att källbelägga artiklar. Jag tillhör också den delen av oss som tycker mindre bra om källmallar (för att de oftast hindrar mig från att snabbt fixa till en snygg och korrekt källhänvisning). Det finns många artiklar som saknar många källor. Det är inget problem för mig så länge jag inte förväntas tillverka "den perfekta artikeln". Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 15 april 2014 kl. 01.22 (CEST)

Varför tar du upp Harvardsystemet? Det bygger ju öht inte på noter.

Peter ^Isotalo 15 april 2014 kl. 14.15 (CEST)

Ny blandar du ihop två olika saker, Peter. För noter använder vi en hybrid mellan Oxfordsystemet och Vancouversystemet. Noterna hänvisar sedan till en källa och för källbeskrivingen använder vi Harvardsystemet. För att ta artikeln Turuma som exempel så är allt under rubriken Tryckta källor skrivet enligt harvard. För noter att göra noter kan man använda {{harvnb}}. Det underlättar för läsaren att hitta rätt källa. För specificera källorna kan man använda {{bokref}} et.al.

Nackdelen med att skriva källreferenser utan att använda {{bokref}} är att den semantiska informationen om källan inte tas med. Harvardsystemet innehåller ingen semantisk information om källan, den bygger helt och hållet på syntax, och det gör den mer svårtolkad för både människor (läsare, redigerare) och maskiner (sökverktyg etc).

Noter på formen "Berg (2012)" är faktiskt inte särskilt tydliga för de som inte känner till de olika referenssystemen (vad hände i Berg 2012?). Källreferenser på formen "Orwell, George (1949) 1984" är inte heller särskilt tydliga. Referenser och noter behöver kompletteras med semantisk metainformation för att bli entydiga och fullt ut användbara. /ℇsquilo 15 april 2014 kl. 20.34 (CEST)

Tack för den myndiga föreläsningen. Men nu tog du själv upp att "Harvardsystemet skulle vara lättare att förstå". Vilket ingen påstått. Harvard handlar först och främst om att ange källhänvisningar direkt i texten (Fischer 1989, s. 74), inte var man placerar årtalet i källförteckningen.

Maskinläsning kan jag förstå poängen med, men inte vad det skulle leda till för fördelar. Varför skulle de dessutom vara så mycket viktigare än användbarhet och flexibilitet för mänskliga användare?

Peter ^Isotalo 16 april 2014 kl. 00.04 (CEST)

I artikeln Harvardsystemet står det hur källförteckningar utformas och det är det systemet som {{bokref}} och även de manuellt utformade källförteckningarna efterliknar.

Det är inte bara för maskininläsning som {{bokref}} är lättare att förstå, utan även för redigerare på Wikipedia. Om det står |titel= och |serie= eller |kapitel= så är det entydigt vad som avses. Det är det inte om källförteckningen bara är en röra av pareneser, citattecken och kursiveringar. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 09.07 (CEST)

Håller med Esquilo, det är lättare att källhänvisa med hjälp av parametrar än att hålla ordningen på vart parentesen ska vara, och huruvida om det ska vara citationstecken eller kursivering med mera. Det resulterar även i enhetlighet i olika artiklar i läsläge – något jag gärna ser mer av på svenskspråkiga Wikipedia. Att det dessutom förenklar maskinläsning ser jag också som en fördel. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 09.20 (CEST)

(indrag) Jag har använt {{harvnb}} en del och är i princip positiv till det. Samtidigt har jag också många gånger avstått från det eftersom jag faktiskt tycker det är krångligt. Det räcker med att läsa instruktionerna för Wikipedia:Källmallar#Smartare_källnoter för att se att det inte är så där alldeles självklart. Om man som jag inte har något jättebra minne måste man varje gång lära sig på nytt hur det fungerar. En allvarlig nackdel är dessutom att man inte kan hämta bokref direkt från Libris utan måste översätta parametrarna till engelska. Så ska det väl inte behöva vara?--Skogsfrun (diskussion) 16 april 2014 kl. 09.28 (CEST)

Så ska det inte behöva vara, och vad jag har märkt så är det inte så heller. Jag brukar klippa och klistra bokrefar rakt av från Libris och det brukar fungera bra. Mallen bokref är en mall med svenskspråkiga parametrar som i sin tur använder sig av mallen {{cite book}} som är direktimporterad från enwp. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 19.24 (CEST)

Esquilo, Här är en riktig källa för vad Harvard innebär.[1] Inga noter. Kom ihåg att det finns en värld där ute som faktiskt använder det här.

Jag tycker att den och i synnerhet Quick Harvard Guide stämmer precis överens med vad som står i artikeln Harvardsystemet och det jag har skrivit ovan. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 10.58 (CEST)

Från den länk du angett: "Harvard referencing consists of two elements. You will need to include both of these in your academic work. These two elements are in-text citations and detailed references." "In-text citations" betyder "källhänvisningar i text", alltså direkt i texten istället för i noter.

Peter ^Isotalo 16 april 2014 kl. 11.47 (CEST)

Sen känns det som att vi helt enkelt har olika uppfattningar om vad som är bökigt. Jag (och andra) tycker att det är väldigt enkelt att är lika enkelt eller enklare att skriva "Efternamn, (år), sidnummer" som att peta in det i en mall. Och nybörjare kommer nästan garanterat tycka likadant. Att fixa t.ex. Oxford-ordning på den fullständiga källhänvisningen är heller inte svårare än att kolla upp böcker i Libris. Att vi skulle bokstavligt ha Den Enda Referensstandard känns inte heller realistiskt eller meningsfullt. Tolerans för variation är en fråga om ren pragmatism eftersom olika vetenskapsdiscipliner använder olika former av referensstandarder. Olika användare kommer alltid att förorda olika typer av referenssystem och jag är en varm anhängare av att låte bli att detaljpeta i hur andra skriver så länge som det funkar. För det gör det uppenbarligen. Att standardisera för dess egen skulle ser jag som en styggelse. Det är så man drar igång meningslösa redigeringskrig.

Peter ^Isotalo 16 april 2014 kl. 10.10 (CEST)

Om det är lika enkelt att skriva Efternamn, (år), s. sidnummer som att skriva Efternamn|år|p=sidnummer så förstår jag inte varför man väljer den första varianten när den andra ger funktionellt mervärde.

Om du anser att enhetlighet inom uppslagsverket är av ondo så kan jag bara konstatera att vi har diametralt motsatt uppfattning i den frågan. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 10.58 (CEST)

Hämtat från{{bokref}}-sidan: "Att fylla i {{bokref}}-mallar kan ju ibland bli rätt mycket klippande och klistrande, ibland även en hel del knappande." Säger allt. Ymer (diskussion) 16 april 2014 kl. 10.14 (CEST)

Vill vi har fler artiklar? Ja! Vill vi ha fler som skriver artiklar? Ja! Vill vi ha fler och säkra källhänvisningar? Ja! Vill vi att det vara enkelt att skriva och lägga in goda källreferenser? Ja! Vad bör vi då göra för att nå dessa mål? Uppnår vi målen genom att förvänta oss att skribenterna känner sig bekväma med och kan hantera vissa akademiska notsystem? Eller gynnas WP av att man på ett enkelt och hanterbart sätt helt enkelt berättar, klart och redigt, varifrån den uppgift som ska verifieras är hämtad? Akademiska notsystem passar (och är kanske t o m nödvändiga) i akademiska sammanhang. Men detta är inte vetenskap eller akademiska uppsatser. Det är ett amatördrivet allmänt uppslagsverk, skrivet i en mängd olika (ämnesanpassade) stilar, med olika detaljeringsgrad och med olika format. Då ska vi inte krångla till det, utan istället underlätta. De som vill använda källmallar ska naturligtvis få göra det. Esquios m fl arbete med standardisering i efterhand är värt beröm. Men det är inte generellt eftersträvansvärt att författarna (erfarna eller oerfarna) förväntas tillämpa vissa standarder som har tagits fram för helt andra sammanhang. Det är klarheten och existensen av källangivelsen som är det viktiga. Detta motverkas när källhanteringen krånglas till. Janders (diskussion) 16 april 2014 kl. 10.55 (CEST)

Jag håller med till 110%. Det ska vara enkelt att skriva artiklar, även för nybörjare. Skit samma ifall det inte blir rätt från början. Saker som är för krångliga för nybörjare kan gamla uvar som jag fixa till i efterhand. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 11.04 (CEST)

@Janders, Ymer: Är det någon nackdel om exempelvis Esquilo i efterhand fixar till notsystemet med mallar om ni har skrivit det utan? Jag tror nämligen det är vad som Peter Isotalo har stört sig på om jag har förstått honom rätt. - Averater (diskussion) 16 april 2014 kl. 11.11 (CEST)

Jag stör mig på överanvändning av kod i första hand. Det blir inte bättre av att det handlat om format jag inte själv tycker är optimala. Lägg på det att jag av princip är emot kampanjer för godtycklig likriktning (att störa sig på att alla inte gör exakt likadant). Och utgångspunkten är hela tiden "jag tycker det är enkelt så därför måsta alla andra göra det". Tillråga på allt har Esquilo insisterat på jättekomplicerade system som i Ivar Kreuger där kommentarnoter får egna noter som länkar till en annan not istället för att bara skriva ut källhänvisningen i en not. Det har inget med användarvänlighet att göra.

Peter ^Isotalo 16 april 2014 kl. 11.42 (CEST)

Ingen äger artiklar, men vi brukar låta huvudförfattarnas synpunkter väga tungt. Att införa mallarna skapar inget större mervärde för läsarna och verkar att krångla till det för den som de facto utvecklar artikeln. Bristen på ägande betyder att det inte är något fel att någon gick in och bytte till mallar. Men när huvudförfattaren återställer och klart säger att han föredrar det tidigare systemet borde man lämna frågan. Förargligt att arbetet inte bar frukt, men sådant händer rätt ofta när flera viljor är inblandade. Att tvinga på huvudförfattaren sin vilja ifråga om saker av mindre vikt är inte fruktbart. --LPfi (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.13 (CEST)

Mina fem öre: med reservation för att det ser ut att vara en relativt smidig mall, och visst kan mallar som i det här fallet ge ett mervärde, men... det är också så att för att veta hur man använder mallen måste man kolla upp det, det är ändå så att det gör tröskeln för att redigera högre. Jag använder främst {{kb}}, {{ifrågasatt faktauppgift}}, {{förtydliga}} (och då och då {{runeberg.org}}, som är väldigt föredömligt gjord), och även med bara dem har jag varit tvungen att gå in och kolla upp hur sjutton det nu egentligen är på vad sätt man helst ska lägga in mallen på (veckans meningsbyggnadspris). Om jag bara skriver för hand så vet jag precis hur det jag skriver kommer att te sig - med en mall är det inte lika uppenbart (hur var det nu, datum, fast bara månaden, kunde man skriva kommentar, vilket fält är vilket, hämtdatum, källa, författare, etc etc.. när man putsar artiklar ser jag ibland väldigt fantasifulla tolkningar av referensmallarnas variabler, som tolkas lite hur som). Nya och mindre erfarna användare avskräcks faktiskt något lätt av kod, även om vissa mallar är fiffigt och smidigt gjorda. Det är ett klart och tydligt argument för att inte använda fler mallar än nöden kräver (och ibland kan man se exempel på överanvändningar av mallar, filmtitlar t ex). (Kanske är annars LPfi:s inlägg ovan bra slutord). flinga 16 april 2014 kl. 14.12 (CEST)

Jag har svårt att förstå vad LPfi menar är den praktiska skillnaden mellan artikelägare och huvudförfattare. Men förutom det så har jag tagit till mig det som han och Janders har skrivit. Jag kommer att fortsätta arbetet med att standardisera källförteckningarna genom att använda mallar, men jag kommer att hoppa över artiklar där Peter Isotalo frekvent dyker upp i redigeringshistoriken och jag kommer inte att återinföra källmallar om de tas bort utan att först diskutera det genomgående med vem det än vara må som tyckte att det blev dåligt. När det gäller mallars krånglighet så har jag viss förståelse för det eftersom alla mallar inte är helt genomtänkta alla gånger. Att göra de mallar vi har mer användbara och lättanvända är ett ännu viktigare arbete än att använda dem. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 18.48 (CEST)

Kanon, sätt upp mig på samma lista som @Peter Isotalo. Ymer (diskussion) 16 april 2014 kl. 18.55 (CEST)

Nej, det går inte. Då blir det ju nästan inga artiklar kvar. ;-) /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 19.27 (CEST)

Ha, ha, den var klockren  High-five!. Ymer (diskussion) 16 april 2014 kl. 19.50 (CEST)

Esquilo, om du kör på den linjen, försök gärna att arbeta med fler mallar som täcker olika referensstandarder och tillåter ett minimum av variation.

Peter ^Isotalo 17 april 2014 kl. 07.33 (CEST)

Det känns inte särskilt Wikipedia-aktigt att behöva ta hänsyn till vem som skrivit en artikel när man gör ändringar i den. Det har jag nog aldrig gjort. Men om man accepterar att olika artiklar kan ha olika system för källhänvisning, och om man accepterar att variationen är ett uttryck för att olika skribenter faktiskt ser olika fördelar hos olika system (och inte bara ett uttryck för att andra skribenter inte insett fördelarna med det system man själv tycker är bäst), så vore det kanske rimligt att man inte ändrade i artiklar som redan hade ett fungerande och konsekvent system. /NH 17 april 2014 kl. 11.41 (CEST)

Ingen har sagt att man inte får vara djärv. Kanske inte 100 artiklar på en gång... Och återställningar är en del av tillvaron här så länge det inte uppenbart görs på pin tji.

Peter ^Isotalo 17 april 2014 kl. 14.58 (CEST)

Jag håller med om att det inte är "Wikipedia-aktigt" och att det inte är i linje med Wikipedia:Ägarskap av artiklar. Om det hade varit så att t.ex. botaniska och zoologiska artiklar hade haft fördelar av att använda ett annat notsystem så hade jag accepterat det, men att artiklar skrivna av vissa användare, oavsett ämne, skulle vinna på att ha ett annat notsystem har jag svårt att förstå. Jag tänker dock anamma den pragmatiska inställningen att även om alla strävar efter att förbättra Wikipedia som uppslagsverk så betyder inte det att alla alltid drar åt samma håll. Jag har sedan tidigare en överenskommelse med FredrikT på Wikimedia Commons om att inte röra de bilder som han laddar upp, jag kan tänka mig en liknande överenskommelse med Peter Isotalo här på svenskspråkiga Wikipedia även om det i det här fallet inte är lika tydligt vilka artiklar som han "äger". /ℇsquilo 17 april 2014 kl. 15.07 (CEST)

Den typen av överenskommelser kan skapa tryck även på andra än de inblandade och är därför tveksamma. Edaen (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.13 (CEST)

Så för dig, Esquilo, är det alltså omöjligt att det skulle kunna finnas andra åsikter om vilket notsystem som är bäst som är lika rimliga och underbyggda som din? /NH 17 april 2014 kl. 15.38 (CEST)

Åsikter är som rö*ar. Alla har sin egen. /ℇsquilo 17 april 2014 kl. 16.09 (CEST)

Edaen, om Esquilo vill se nån sorts individuell pakt som den enda anledningen till att han lägger ner den dispyt han själv dragit igång så får det stå för honom.

Peter ^Isotalo 18 april 2014 kl. 16.10 (CEST)

Var det här rätt demonstrativa tilltaget tänkt som ett inlägg i debatten, Lavallen?
Peter ^Isotalo 17 april 2014 kl. 09.54 (CEST)

Jepp! -- Lavallen (mail) 17 april 2014 kl. 11.53 (CEST)

Gör inte sånt, tack.

Peter ^Isotalo 17 april 2014 kl. 12.52 (CEST)

Etrusker! Hippodromer! Antiken i veckans tävling

Vill rekommendera alla att ställa upp i veckans tävling, som denna gång handlar om antiken. Detta är ett eftersatt ämne på svenskspråkiga Wikipedia, så det går att få stora bonusar för att skapa artiklar som finns på många andra språk men saknas hos oss. Gå in på Wikipedia:Veckans tävling/Antiken och hjälp etruskerna! Smetanahue (diskussion) 14 april 2014 kl. 15.30 (CEST)

Det verkar i dagsläget som att etruskerna skulle behöva all hjälp de kan få, så det här är ett fint initiativ.. :) flinga 18 april 2014 kl. 12.40 (CEST)

Aktuell artikel på huvudsidan

Det pågår en diskussion om att ändra utformningen i "Aktuell artikel" på huvudsidan till formatet vi hade innan huvudsidereformationen 2007, det vill säga att ha aktuella artiklar i punktform med en kort mening som berättar varför de är aktuella, istället för att – såsom utformningen ser ut nu – ha en artikel med väldigt stort utrymme och enbart enkla wikilänkar till andra aktuella artiklar. Det behövs fler åsikter i diskussionen. Se Portaldiskussion:Huvudsida/Aktuell artikel#Aktuella händelser. Lixer (diskussion) 18 april 2014 kl. 10.10 (CEST)

Dromoner på runstenar

Det har uppstått oenighet i artikeln dromon. Det gäller tolkningen att fartygsbilder på runstenar som t.ex. Tullstorpstenen skulle förställa dromoner, en sorts galär som användes av den bysantinska flottan under tidig medeltid.

Lite utomstående kommentarer på diskussion:dromon skulle uppskattas.

Peter ^Isotalo 18 april 2014 kl. 18.30 (CEST)

Namngivning

Fler röster är välkomna i Diskussion:August Stiernstedt (1812–1880). Tostarpadius (diskussion) 19 april 2014 kl. 11.02 (CEST)

Diskussionen om Nordisk ungdom bör lyftas till en principiell nivå

Det pågår sedan länge ett par animerade diskussioner rörande Nordisk Ungdom (2000-talet) och (på WP:KAW) en enskild enfrågeanvändares relativt tröttsamt envetna försök att motarbeta en kategorisering som användaren finner olämplig. Diskussionerna illustrerar ett principiellt problem: Varför ska allting kategoriseras, när vi inte ens kan enas om vad en kategorisering står för - ett verifierat nuläge eller helt enkelt bara någon form av associativ koppling till det ämne som samlas inom kategorin? Världen (och därmed de ämnen som vi behandlar i våra artiklar) är ofta alldeles för komplicerad och nyansrik för att man ska kunna passa in den i små och nedbrutna kategorier, som på ett rättvisande sätt ska kunna beskrivas med enstaka ledord. Min lösning på dilemmat är att vi därför bör vara mer restriktiva med den här typen av kategoriseringar, och att vi bara bör kategorisera det som är allmänt accepterat och som inte kräver någon form av åsikt eller tolkning, typ kategorier om Svenska kungliga slott, Ryggradsdjur, Barrväxter och Socialdemokraternas partiledare|Socialdemokraternas partiledare]]. Jag tror nog att jag är ganska ensam om denna kategoriseringskritiska linje, men ser alltså ett problem i att "WP-redaktionen" tar på sig rollen att kategoriklassa olika företeelser, när det uppenbarligen på mer eller mindre rimliga grunder kan finns olika uppfattningar om huruvida den klassificeringen är korrekt eller ej. Synpunkter? Janders (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.22 (CEST)

Jag håller helt med om att vi bör vara försiktiga med kategoriseringarna, bland annat för att eventuella källangivelser inte finns i artikeln utan i bästa fall på disksidan. Edaen (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.28 (CEST)

För att inte återigen fastna i argumenten kring Nordisk ungdom kunde vi kanske för den principiella frågan istället tänka på kategorin Alternativmedicin, som används som en associativ koppling till flera fenomen som alls inte självklart är alternativmedicin som Kiropraktik och akupunktur.--Yger (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.35 (CEST)

Håller med Yger. Dispyten som luftades rörande Nordisk Ungdom var främst ett problem sprunget ur politiskt POV-pushande än problem med kategorier.

Peter ^Isotalo 15 april 2014 kl. 14.40 (CEST)

Håller också med Yger. Kategorier är till för att hjälpa läsaren att hitta artiklar som på ett eller annat sätt hör ihop och behandlar likartade eller angränsande ämnen. De är inte tänkta att användas som etiketter. Jag ser inget problem i att kategoriavgränsningar på så vis blir lite luddiga eller svepande – inte så länge artikeltexten gör klart vad som gäller. /NH 15 april 2014 kl. 14.42 (CEST)

Om det blir någon slags slutsats av det här, fyll gärna på i Wikipedia:Kategorier, så att vi kan hänvisa dit nästa gång.//Hannibal (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.43 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Jag instämmer med Janders (bortsett från att jag alltjämt inte är övertygad om att det handlar om en enfrågeanvändare). Vi kan vara generösa med kategorisering, men då skall det handla om självklara data, inte spekulationer. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.50 (CEST)

Bra förslag, Hannibal och fullt medhåll till Yger med flera. Nu gäller det att släppa Nordisk Ungdom helt och tillsammans försöka tränga bort såväl artikeln som diskussionssidan ur våra minnen.Obelix (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.48 (CEST)

Jag hoppas tvärtom att samtalet där blir en väckarklocka och ett memento. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.50 (CEST)

Tostarpadius, du var själv drivande i att elda på den konflikten, så jag hoppas också det.

Peter ^Isotalo 15 april 2014 kl. 15.30 (CEST)

Det jag hoppas vi lär oss är att alltid kräva trovärdiga källor på allt, även kategorier. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.18 (CEST)

Bra idé, Yger. Låt oss diskutera den principiella frågan, men utan att hela tiden referera till NU-frågan. Janders (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.33 (CEST)

Jag tror det är svårt att diskutera hur vi ska jobba med högst kontroversiella kategorier genom att jämställa dem med en synbart okontroversiell dito. (Både akupunktur och kiropraktik innehåller den nämnda kategorin utan att det tycks ha startats några stora diskussioner om det).

Ja, jag är medveten om att ämnesområdena som sådana emellanåt är kontroversiella, men kategorin verkar inte vara det. Det är heller inte svårt att finna oberoende, neutrala källor som kallar ex akupunktur för alternativmedicin – just den problematik som leder till evighetsdiskussioner om mer kontroversiella kategorier. // Romulus74 (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.52 (CEST)

Som upplysning var det en diskussion i 18-24 månader om Kiropraktik och naprapati, om de skulle klassas som alternativmedicin eller ej och jag tror det var 5-7 som absolut var emot det. Själv upplever jag diskussionen om NU som en lätt västanvind jämfört med diskussionen om alternativmedicin, där det också var färre insatta med i den diskussionen. Graden av hur kontroveriellt det är hänger ihop med ens egen perspektiv/grundsyn.--Yger (diskussion) 15 april 2014 kl. 17.13 (CEST)

Jag rotade inte fullkomligt i arkiven, och litar på dig när du säger att kiropraktik lett till diskussioner. Du har säkert också rätt i att vad man själv ser som kontroversiellt påverkar. Men med mindre än 2 minuters arbete kan vi källbelägga alternativmedicin kring kiropraktik med NE, DN, fyra böcker, dagens medicin och sju professorer. Där finns bra, oberoende källor. Det gör det onekligen lite enklare. // Romulus74 (diskussion) 15 april 2014 kl. 17.57 (CEST)

En lösning på problemet med en kategori som Alternativ medicin är den norska - att inte använda den. I norsk lagstiftning och i norsk Wikipedia heter det Alternativ behandling, som kan definieras operationellt som sådan behandling som faller utanför det etablerade hälsoväsendet eller som i huvudsak utövas där. Det uppstår gråszoner också med en sådan definition. Vad som är alternativ behandling varierar från land till land och ändrar sig med tiden. Man har inte undgått tvister, och den norska Wikipedia-artikeln om ämnet är mallad för flera brister. Jag tror emellertid att man lättare bevarar sakligheten med kategorier som kan definieras operationellt än om man använder etiketter som talar om vad någonting "är". Roufu (diskussion) 15 april 2014 kl. 21.28 (CEST)

Starkt bifall till en kategoriseringsrestriktiv linje. Speciellt tycker jag man kan se hur vissa användare (även om jag själv vid något tillfälle gjort mig skyldig till motsvarande) använder kategoriseringar i uppenbart pejorativt syfte, snarare än neutralt upplysande. Jag ställer inte upp på resonemang av typen "någon-har-vid-något-tillfälle-använt-pejorativt-epitet-x-om-företeelse-y-och-därför-måste-y-kategoriseras-med-x".Agge2 (diskussion) 20 april 2014 kl. 11.22 (CEST)

Glad påsk!

Jag vill önska er alla en riktigt glad påsk! Obelix (diskussion) 18 april 2014 kl. 20.12 (CEST)

Det samma önskar jag dig och alla andra på Wikipedia. /ℇsquilo 18 april 2014 kl. 20.28 (CEST)

stra många påskhälsningar från mig!--Paracel63 (diskussion) 19 april 2014 kl. 01.01 (CEST)

Jag vill också framföra mina varma påskhälsningar! En glad och god högtid önskar jag Er alla! Tostarpadius (diskussion) 20 april 2014 kl. 00.13 (CEST)

Jag instämmer i påskhälsningarna, vänner och medskribenter! Deryni (diskussion) 20 april 2014 kl. 13.19 (CEST)

Stämningsläget

Jag vet inte om jag är ensam om detta, men just nu upplever jag stämningen som ganska stingslig på rätt så många forum. Det kan vara värt att erinra sig att det är supervalår (samtidigt som vi genomlider en djup kris i världspolitiken) och vi har förmodligen fortfarande årets värsta kriser framför oss, så det kan vara klokt att hålla krutet torrt och lita på att wiki-gemenskapen rättar till saker som blivit fel eller säger till användare som betett sig illa. Allt måste inte bli rätt direkt och allt hänger inte på en själv. Optimistiska hälsningar från ボスニア (diskussion) 19 april 2014 kl. 23.58 (CEST)

Jag upplever det inte så, men instämmer ändå gärna i den optimistiska uppmaningen från ボスニア. Deryni (diskussion) 20 april 2014 kl. 13.20 (CEST)

Tack för sammanfattningen och varningsflaggan, Bothnia. Med tanke på allt som händer runt omkring oss, räknar jag med liv och rörelse även här på Wikipedia. Jag ska försöka dra mitt strå till stacken för ett gott samarbete (och krutet hoppas jag inte behöva ta fram alls). --Paracel63 (diskussion) 20 april 2014 kl. 15.04 (CEST)

Ingresser – Veckans Tävling

Pris för deltagande i den kollektiva ansträngningen med ingresser.

Nu är svenskspråkiga Wikipedias dryga 1,6 miljoner artiklar föremål för en veckans tävling, vecka 17. Här gäller det att förbättra ingresser.

En from, men ljusblå förhoppning vore att hälften av alla aktiva användare förbättrade en ingress. Det skulle innebära ungefär 1500 förbättrade artiklar.

En lika from, men kanske mera realistisk förhoppning, är att tävlingen slår deltagarrekord. Tävlingsreglerna är enkla och ämnesvalet obegränsat. Alla som deltar i tävlingen får pris, oavsett antal bidrag. Detta eftersom målsättningen är ett kollektivt samarbete.

Tävlingsledaren räknar inte med att behöva lägga något större arbete på avdömningar och lovar därför att förbättra alla artiklar med direkt koppling till uppslagsordet ingress. En titt på ingångsordet själv visar på det tydliga behovet – en artikel utan källor och med avsaknad av flera av bibetydelserna!

Välkommen att bidra, välkommen att tävla, välkommen att vara delaktig – oavsett hur, varmt välkommen! Deryni (diskussion) 21 april 2014 kl. 08.27 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Hur gör man en tabell?

Fråga flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Hur gör man en tabell? - Averater (diskussion) 21 april 2014 kl. 20.12 (CEST)

Se vilka artiklar som man har skapat?

Hej Brunnen! Jag undrar över om det finns något sätt att se alla artiklar som man har skapat, utan att behöva bläddra igenom alla tusentals bidrag. Jag har för mig att det finns något sånt, men jag kanske inbillar mig. Tack på förhand i alla fall. Mysterio (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.46 (CEST)

Längst ner på Special:Bidrag/Mysterio finns en knapp "Skapade artiklar". Det kan dock vara ganska långsamt att komma åt det. /Hangsna (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.52 (CEST)

Den funkar jättebra ibland, långsammare ibland, ibland inte alls. J 1982 (diskussion) 23 april 2014 kl. 18.10 (CEST)

Blänkare: redigera gammal version

Se gärna MediaWiki-diskussion:Editingold och skriv vad du tycker. – GeMet [diskussion] 23 april 2014 kl. 11.51 (CEST)

Lavallen

Nyligen raderade Lavallen sin användarsida och blockerade sig själv tills vidare. Det verkar som om det är diskussionen ovan som ligger till grund för det. Om vi för ett tag åsidosätter frågan om det är permanent eller inte, oavsett vad diskussionen gäller, är det priset rimligt? Den här diskussionen känns ganska improduktiv från början, eftersom vi kan konstatera allihop att det a) inte finns någon enkel lösning, b) folk har väldigt olika ståndpunkter, c) det finns viktigare saker att göra. Finns det något som vi kan ta med oss?//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.48 (CEST)

Nej, han har inte lämnat Wikipedia, bara rensat sin bidragshistorik! -- Innocent bystander (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.49 (CEST)

Menar du att att Lavallen nu redigerar under annat namn? Det står ingenstans. Såvida du inte är Lavallen eller har direktkontakt med Lavallen, är det en osäker ståndpunkt, även om jag naturligtvis hoppas att det är så.//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.54 (CEST)

Titta i de sista loggarna jag gjorde som Lavallen! Kolla även detta. -- Innocent bystander (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.58 (CEST)

Okej. Vad skönt! Då drar jag tillbaka kommentaren om Lavallen ovan, men behåller poängen om diskussionen.//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 16.03 (CEST)

Eftersom det var jag som startade diskussionen ovan så känner jag mig förpliktigad att svara. Diskussionen är för min del avslutad och jag har fått veta vad jag behöver. Slutsatsen verkar ha blivit "konsensus saknas" och jag kommer att anpassa mig efter det. /ℇsquilo 17 april 2014 kl. 16.22 (CEST)

@Innocent bystander: your admin and oversight rights were removed by steward Mentifisto from Lavallen, but they weren't added to Innocent bystander. Did you intend to do that? Or did you wish to have the rights from Lavallen transferred to Innocent bystander? Please let me know your answer. Trijnstel (diskussion) 17 april 2014 kl. 16.23 (CEST)

@Trijnstel: No, that is not my intension. I restart here with a new contribution-list and without any special userrights. -- Innocent bystander (diskussion) 17 april 2014 kl. 16.28 (CEST)

Okay, good to know. Thanks. :) Trijnstel (diskussion) 17 april 2014 kl. 18.09 (CEST)

Vad kommer hända med boten "Innocent timebot"? DIEXEL (diskussion) 22 april 2014 kl. 16.31 (CEST)

Den kör om jag får lust... -- Innocent bystander (Innocent?) 25 april 2014 kl. 17.56 (CEST)

Vattendrag

Artikeln om Stångån (och andra liknande) har ingen uppgift om vattenföringen. Det finns ingen faktaruta. Och det verkar inte finnas någon Lista över vattendrag i Sverige som anger vattenföringen eller kan sorteras på detta mått. Dessa artiklar har i stället länkar till SMHI, som nu trasiga eftersom SMHI har byggt om sitt vattendragsregister. Här finns det alltså ett rätt stort importjobb att göra. Idag borde sådana data kanske importeras till Wikidata och därifrån hämtas till faktarutor på olika språk. Men vem har koll på vad Wikidata gör inom vattendrag? --LA2 (diskussion) 21 april 2014 kl. 21.54 (CEST)

Det är nog för att Stångån är uppdelad i olika delar. För uppgifter om vattenflöde så skulle jag kolla på den nedersta delen "Utloppet av Ärlången" (SE646788-149844). /ℇsquilo 22 april 2014 kl. 09.27 (CEST)

Mall:Insjöfakta tillagd i juni 2013 av Nasko.bot. Mycket imponerande. Men finns inte motsvarande för vattendragens artiklar? --LA2 (diskussion) 24 april 2014 kl. 21.36 (CEST)

Det är nog mer eller mindre omöjligt att få SMHI med fleras's namngivning och indelning av vattendrag att överenstämma med hur det upplevs i IRL. Så det är nog inte så enkelt görbart... -- Innocent bystander (Innocent?) 27 april 2014 kl. 16.39 (CEST)

Varför är länken till Wikipedia-frågor borttagen i "Jag vill..."-listan?

Varför är länken till Wikipedia-frågor borttagen i "Jag vill..."-listan? Jag minns att den fanns där förut men nu verkar den vara borttagen för nån okänd anledning? Varför? Det var ju hur smidigt som helst att ha i den där sektionen! DIEXEL (diskussion) 12 april 2014 kl. 11.56 (CEST)

Anledningen till att länken togs bort var att den redan fanns i boxen högst upp på denna sida. Lixer (diskussion) 12 april 2014 kl. 12.04 (CEST)

Jag hittar den inte där. Håller med Diexel. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 15.50 (CEST)

Syns inte den stora mallen högst upp på sidan? Övre raden i mitten står det "Wikipediafrågor". Undrar om det börjar bli för många länkar från alla ställen till alla ställen... Kanske dags att helt enkelt ta bort de där blaffiga rutorna? --MagnusA 17 april 2014 kl. 12.18 (CEST)

Nu ser jag den, men den är som något som hängt så länge på väggen att man uppfattar det som en del av tapeten... Tostarpadius (diskussion) 28 april 2014 kl. 11.33 (CEST)

Svenska entreprenörer

Jag ser att Svenska Dagbladet har en omröstning för att få fram alla tiders svenska entreprenör. Här, nedtill på sidan, är 100 "omröstningsobjekt", totalt 108 personer, om jag räknat rätt. Jag räknar med att Wikipedia har artiklar om de flesta, men orkar inte kontrollera alla. De jag funnit som saknas är kvinnor och/eller invandrare: Mika Kjellberg, Katarina af Klintberg, Karin Bodin, Helena Casserlöv-Kvist, Hanna Cheng och Johnny Cheng, Fernando di Luca. I flera fall nämns de på sidor som har med deras företag att göra. Men behöver inte Wikipedia biografier för alla, eller i varje fall omdirigeringssidor från namnen?

Jag har gjort rödlänkar av namnen jag funnit, så att man till var tid kan se vilka som är oskrivna. Det är alltså plats för fler rödlänkade namn från SvDs lista, och för att alla dessa byter färg till blått. Roufu (diskussion) 21 april 2014 kl. 12.42 (CEST)

Wilhelmina Skogh, Ragnar Sellberg, Hans Mellström och Thord Wilkne, Gudrun Abascal, Katarina af Klintberg, Ayad al-Saffar, Stikkan Anderson, Rune Andersson, Signhild Arnegård Hansen, Efva Attling, Carl Bennet, Rudolf Fredrik Berg, Curt Bergfors, Paul Urban Bergström, Karin Bodin och Anna Borgeryd, Albert Bonnier, Fredrika Bremer, Maria Christina Bruhn, Robyn Carlsson, Helena Casserlöv-Kvist, Bicky Chakraborty, Alexandra Charles, Hanna Cheng och Johnny Cheng, Holger Crafoord, Gustaf Dalén, Jacob de Geer, Louis De Geer, Wonna I de Jong, Gustaf de Laval, Fernando Di Luca, ”Greta” Donner, Gustaf Douglas, Daniel Ek, Estrid Ericson, Lars Magnus Ericsson och Hilda Ericsson, Amalia Eriksson, Maria Erixon Levin, Herbert Felix, Assar Gabrielsson, Katja Geiger, Salvatore Grimaldi, Sofia Gumælius, Göran Fredrik Göransson, Lars Johan Hierta, Johan Holmsäter, Bertil Hult, Björn Jakobson och Lillemor Jakobson, Antonia Ax:son Johnson, Axel Johnson, Ingvar Kamprad, Bert Karlsson, Mika Kjellberg, Filippa Knutsson, Ivar Kreuger, Christina Lampe–Önnerud, Lars Leksell, Kristina Lindhe, Sten-Åke Lindholm, Hanna Lindmark, Monica Lindstedt, Martin Lorentzon, Hjalmar Lundbohm, Liselotte Lööf, Ulla Murman, Bror Anders Månsson, Alfred Nobel, Gun Nowak, Clas Ohlson, Sten A Olsson, Anna Omstedt Lindgren, Erik Paulsson och Mats Paulsson, Erling Persson, Markus Persson, Christina Piper, Gunilla Pontén, Ruben Rausing, Josef Sachs, Sebastian Siemiatkowski, Gudrun Sjödén, Jens och Ulf Spendrup, Jan Stenbeck, Olof Stenhammar, Hakon Swenson, Åke Thambert, Björn Ulvaeus och Benny Andersson, Arend Versteegh, Vicky von der Lancken, Carl Gustaf von Koch, Baltzar von Platen, Gunilla von Platen, Christina Wahlström, Anders Wall, Rudolf Wall, André Oscar Wallenberg, Olof Wallenius, Axel Wenner-Gren, Sven Wingquist, Niklas Zennström, Bengt Ågerup, Johan Petter Åhlén. ⬤Bοⅰⅵе 21 april 2014 kl. 15.47 (CEST)

Jag har nu lagt till de rödlänkade namnen på Önskelista/Personer. /Ariam (diskussion) 22 april 2014 kl. 15.46 (CEST)

Det vore bra att lägga in en motivering till namnen i önskelistan. Utan motiveringar är det omöjligt att ta bort icke-relevanta namn ur önskelistan om man inte känner igen alla relevanta namn. --LPfi (diskussion) 28 april 2014 kl. 07.10 (CEST)

Järn- och stålproduktion

Jag skulle vilja ha hjälp av flera att titta på tillägget i artikeln Järn- och stålproduktion idag, med diskussion på dess diskussionssida.--Yger (diskussion) 29 april 2014 kl. 11.23 (CEST)

Kategori Vänsterpopulism i Sverige

Användare:Triboci skapade kategorin idag och har lagt in en hel del artiklar i den, exempelvis alla kommunistiska partier i Sverige. Efter att ha läst artikel om populism så ställer jag mig tveksam till vad som menas med kategorin, och vad för artiklar som skall vara där (och om den över huvud taget behövs. Jag lägger en blänkare här, men tycker att diskussionen skall vara på Kategoridiskussion:Vänsterpopulism i Sverige. Adville (diskussion) 26 april 2014 kl. 18.25 (CEST)

Det finns en kategori Kategoridiskussion:Högerextremism som tycks vara en pejorativ klassificering som så gott som uteslutande används på grupper/individer som vill hävda icke-rasifierade personers rätt att göra anspråk på territorium. Som jag kan se är inga organisationer som vill hävda rasifierade gruppers rätt att hävda rätten till territorium med. Kanske det bästa är att ändra namnet på kategorin till "Vänsterextremism" för att likhet ska råda. En klassificering som då främst skulle gälla grupper som anser sig stå på ett moraliskt högre plan och vill motverka icke-rasifierade gruppers rätt att hävda rätt till territorium. Själv tycker jag dock att både kategoriseringar som "vänsterpopulism" och "högerextremism" bör avskaffas då de främst används av personer med en extem åsikt på ena sidan av skalan som vill racka ner på personer på den andra sidan. Personer som vill sabotera wikipedia snarare än verka för neutralitet. Agge2 (diskussion) 26 april 2014 kl. 20.16 (CEST)

Det är möjligt att dessa kategorier skall ersättas - även om jag vill hänvisa till Wikipedia:Agera inte demonstrativt - om du nu inte stödjer de här kategoriernas existens. Jag ville bara påpeka att extremism inte enbart handlar om att vilja frånta vissa medborgare rättigheter baserat på rastillhörighet, utan även av andra skäl antidemokratiska grupper brukar klassas som extremister. SÄPO använder definitionen om våldsbejakande grupper, vilket är lite snävt eftersom det egentligen inte säger något om gruppernas egentliga politiska ståndpunkt, men om man anser våld som ett sätt att uppnå politiska mål brukar det ju normalt ses som exempel på antidemokratiskt förhållningssätt. Men det är möjligt att Andejons har rätt när han hävdar att det inte går att göra en objektiv klassicificering av politiska åskådningar i kategorier och att de helt enkelt behöver rensas i dem.FBQ (diskussion) 26 april 2014 kl. 21.43 (CEST)

Det är i dagsläget 41 politiska partiet som klassas som högerextrema på svenska wikipedia. Av dem är 40 europeiska och ett israeliskt. Min gissning är att alla dessa 41 motsätter sig invandring, men att ingen förespråkar våld. Vill man lista partier som har kritik mot invandring som bärande idé så tycker jag det är helt okej. Då kan man få en liknande lista men inte samma pejorativa benämning. Mer seriösa aktörer kan förstås bli förknippade med dårpippisar, vilken är en risk för alla kategoriseringar, men kategoriseringen i sig är iallafall inte pejorativ. Vad gäller klassificeringen "vänsterpopulism i Sverige" så tycks Säpo använda begreppet "den autonoma miljön" om essentiellt samma grupper. Om någon vill ha ett namn på kategorin som låter mer neutralt så kanske det är en väg att gå? Två fel gör inte ett rätt. Agge2 (diskussion) 27 april 2014 kl. 00.07 (CEST)

Jag har inte tittat alls på vilka partier som ligger i kategorin, det här är inte mitt område. Nu såg jag att grundfrågan egentligen handlade om högepopulism/vänsterpopulism. Högerpopulism brukar ju användas om nationalistiska populistiska partier, som egentligen inte nödvändigtvis hör hemma till höger i betydelsen av att de stödjer klassisk konservatism (och ytterst sällan liberalism) så att använda vänsterpopulism som en motpol är ju inte riktigt lyckat och inte heller något vanligt begrepp. Men som sagt, eftersom begreppet är ganska luddigt är det möjligt att man i stället bör välja något annat. Två fel gör helt klart inte ett rätt.FBQ (diskussion) 27 april 2014 kl. 08.09 (CEST)

Det är därför jag efterfrågar källor till detta epitet, i diskussionen, annars anser jag att kategorin skall raderas. Personen som skapade den anser tex, att Frihetspartiet i Österrike, som har 4 källor på högerextrem, behöver fler källor på detta för att ha kategorin, enligt användardiskussionen medan hen obehindrat sätter in alla svenska kommunistiska partier och organisationer i en kategori utan att visa en enda källa på att termen har använts om dem. Mitt förslag är att kategorin raderas helt och om någon hittar källa på att den går att använda kan den återskapas. Dock måste man ha samma källkrav på vänsterextrema och "vänsterpopulistiska" som på högerpopulistiska. Adville (diskussion) 27 april 2014 kl. 20.02 (CEST)

I så fall är det frågan om en ren WP:POINT-redigering. Bara det är ett argument för att återställa redigeringarna i artiklarna. För övrigt håller jag med Adville att kategorin vänsterpopulism ska raderas (eller åtminstone inte användas) tills det finns källor som visar att begreppet faktiskt används av tongivande och seriösa aktörer. För det är det som är en av de stora skillnaderna mellan begreppen: ordet högerextremism används ofta i den offentliga debatten, det är ett välkänt begrepp som används av trovärdiga källor och det finns en någorlunda klar bild av vad som utmärker högerextremism och vilka som hör dit. Inget av detta gäller för ordet vänsterpopulism. Orden kan därför inte på något sätt jämställas med varandra. Det är i och för sig möjligt att orden används för att racka ner på motståndare men Wikipedia är som bekant inte censurerat, utan används ett begrepp om en viss grupp kan vi berätta det i artikeln. Ska berätta det i artikeln, skulle jag till och med säga, åtminstone om begreppet är välkänt, ofta nämnt i samband med artikelämnet och av betydelse för förståelsen. Sjö (diskussion) 27 april 2014 kl. 21.13 (CEST)

bra skrivit!, Instämmer.--Yger (diskussion) 27 april 2014 kl. 21.17 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag instämmer. Bra skrivet! Jag anser också att kategorin Vänsterpopulism [i Sverige] ska raderas. Det finns mig veterligen inga sådana företeelser som gör sig relevant i Sverige och begreppet används sällan eller aldrig heller om utländska fenomen i svensk kontext, däremot tror jag att kategorin "vänsterpopulism" bör finnas kvar. Det finns en rad vänsterpopulistiska partier i världen. Exempelvis Venezuelas förenade socialistparti, det vill säga maktpartiet i landet, är ett parti som använder sig av den politiska strategin. Vänsterpopulismen är en politisk konstform i Latinamerika och används dessutom som något positivt. Men om vi inte lyckas fylla kategorin med något som äger källor till sina respektive påståenden bör även den kategorin raderas (om än kanske bara temporärt). Jag instämmer även i att det i detta ligger ett demonstrativt agerande varför samtliga (på grund av omfattande brister och att källstöd saknas) ska återställas. dnm ^{(d | b)} 27 april 2014 kl. 21.31 (CEST)

Eftersom det tycks som att några av mina redigeringar tyvärr tillskrivits bidrag till polemiken här, vill jag vidhålla att den ursprungliga kategoriseringen från mitt håll gällde vänster- respektive högerextremism, se här. Något som indirekt gav djärvt upphov till kategorin om vänsterpopulism, vars existensberättigande dock trots allt verkar ha vunnit stöd här, om än med justerat innehåll utifrån konsensus. Detta efter att dessförinnan ha upptäckt och försökt redigera och wikifiera en besvärlig artikel i ämnet, som enligt min uppfattning länge till synes orörd förmedlat direkt missvisande textinnehåll. Noterade senare att kommunistiska rörelsers kategorisering som vänsterextrema borttogs, vilket man likväl med goda argument starkt kan ifrågasätta. Mvh, Triboci (diskussion) 27 april 2014 kl. 22.24 (CEST)

Jag återställde dig, Triboci, rörande Europeiska arbetarpartiet. Alla källor jag tagit del av någonsin, allt jag sett i form av rapporteringar och analyser om det Europeiska arbetarpartiet har varit den att det var ett högerextremt parti. Att då skriva partiet som dess eventuellt uttalade tidiga historia och helt ta bort dess historia är märkligt. Alla rörelser utvecklas. Inget är som det var i början. Vi ska uppdatera det vartefter saker förändras. EAP utvecklades från någon slags/sorts vänsterposition till en klart högerextremt orienterad. Att beskriva en högerextrem rörelse som kommunistisk och vänster känns för mig synnerligen främmande. dnm ^{(d | b)} 28 april 2014 kl. 10.23 (CEST)

Att döma av hur nämnd artikel och kategori redigerats och omdiskuterats, tycks konsensus i nuläget skifta mellan 1) att populism som pejorativ term är a) mer relevant för högerkanten än för vänsterkanten, b) särskilt i Sverige, och 2) att den alls saknas relevans på vänsterkanten. Stämmer det? Mvh, Triboci (diskussion) 30 april 2014 kl. 16.03 (CEST)

Återvändslänkar – vara eller inte vara?

Jag och Deflexula har diskuterat återvändslänkar på dennes diskussionssida. Vi är oeniga om återvändslänkarnas vara eller inte vara. Alltså blå wikilänkar som leder tillbaka till samma artikel via en omdirigering. Jag har alltid städat bort dessa länkar eftersom jag anser att länkarna inte fyller någon direkt praktisk funktion och kan leda till förvirring och irritation. Deflexula menar att länkarna, likt röda länkar, uppmuntrar användare till att skapa artiklarna som ännu inte finns och att det medför mindre arbete om/när artiklarna skapas i framtiden. Själv har jag tänkt att återvändslänkarna är ett resultat av att artiklar raderats och ersatts av omdirigering eller att skaparen av länkarna inte kontrollerat att länkarna leder till förväntad artikel.

Det här har skapat ett problem eftersom vi motarbetar varandra. Jag hittar ingen praxis/konsensus/riktlinje som är tydlig på den punkten. I Wikipedia:Wikilänkar står att "Wikilänkar ska leda läsaren till annan information som är relevant för artikelinnehållet." och om röda länkar, men ingenting konkret om blå återvändslänkar. Vad finns det för syn på detta? /Kyllo|snacka?★ 27 april 2014 kl. 23.03 (CEST)

Jag föreslog Wikipedia:Önskelista som alternativ till att skapa/behålla återvändslänkar, men det var inte tillräckligt enligt Deflexula. /Kyllo|snacka?★ 27 april 2014 kl. 23.35 (CEST)

Återvändslänkar uppmuntrar inte till nya artiklar. De bör tas bort. Deflexula har dock en poäng i att det är en nackdel att de avlägsnats om omdirigeringen blir en egen artikel. Den är dock inte tillräckligt stor för att vi skall ändra praxis. Tostarpadius (diskussion) 27 april 2014 kl. 23.44 (CEST)

(redigeringskonflikt) Min åsikt är att återvändslänkarna bör tas bort på sikt. Men om artikelämnena är relevant är det nog bättra att skapa stubbar om ämnena eller omdirigeringssidorna raderas och blir rödlänkade än att helt sonika ta bort dem som jag sett göras. Jag tycker nog att det är bättre med röda länkar att uppmuntra till artikelskapande. En nytillkommen användare kan ju tro att omdirigeringen finns där för att artikeln inte går, eller inte skall skapas, och alla fall som administratör kan ju jag hämta raderat material när jag återskapar en artikel om det skulle behövas, men det kanske finns erfarna användare som inte är administratörer som är av annan åsikt.

Upplever nog att dessa återvändslänkar oftast tillkommit för att stubbar omdirigerats, ibland inte helt lyckade sådana.--FBQ (diskussion) 27 april 2014 kl. 23.52 (CEST)

Återvändslänkar riskerar att lura både läsaren och skribenten. Så om de tillverkas systematiskt, tycker jag att de är ett ofog som klart motverkar sitt (och Deflexulas) syfte.--Paracel63 (diskussion) 27 april 2014 kl. 23.57 (CEST)

Jag tycker det mycket beror på syfte och omständigheter. När jag byggde upp mitt komplex Socknar-Församlingar-landskommuner-härader fanns naturligtvis inte allt på plats från början, och i ett skede var det önskvärt al uppslagsord fanns, även om de bara var omdirigeringar, så man kunde kolla ev felstavningar vid inlägg av referenser dit. det var i sig ovanligt med att omdirigeringen gick till artikeln själv, men jag skulle inte velat ha en regel som hade förbjudit det.--Yger (diskussion) 28 april 2014 kl. 05.33 (CEST)

I ett uppbyggnadsskede, som det Yger beskriver kan länkarna ha en temporär funktion. Ibland är omdirigeringarna olämpliga, som FBQ påpekar, men om det finns en del information om ämnet kan de vara av värde för inlänkar, i väntan på en fördjupningsartikel. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2014 kl. 09.14 (CEST)

Omdirigeringar kan vara värdefulla på många sätt, så att radera dem tycker jag inte är en bra generell lösning. Man får kanske göra en bedömning om ifall det är troligt att ämnet kommer att bli en relevant artikel. Tror man inte det är det bäst att ta bort länken till omdirigeringssidan. Tror man det kommer bli en artikel senare skulle jag tycka det vore bäst att skapa en lite stub, men konsensus på det här stället är väl att små stubbar är av ondo, och då vet jag inte riktigt hur man kan lösa det på ett bra sätt. ⬤Bοⅳⅰе 28 april 2014 kl. 09.58 (CEST)

Har man omedelbart tänkt att skapa artikeln i fråga, så anser jag att det kan vara okej att låta återvändslänkarna ligga kvar. Istället för att man ska ta bort länkarna och några minuter senare återskapa dem. Annars är det väl i regel så att man skapar länkar från relevanta artiklar när en artikel är nyskapad. Deflexula menar att det är ett extraarbete, men jag ser det mer som en del av ett rutinarbete som ändå bör göras. Att skapa wikilänkar i en befintlig artikel är enkelt för många och tar bara några sekunder. Mindre tid än det tar att diskutera en fråga och vid upprepade tillfällen återställa en artikel.

Ju längre återvändslänkarna ligger kvar, desto mer skada enligt mig. Deflexula och även någon här i Bybrunnen (som jag tolkar det) tycks se det som en tillfällig lösning i väntan på en relevant artikel, men det finns inga garantier för hur lång tid det kommer att ta såvida man inte själv skapar artikeln på momangen. Många ämnen är relevanta, men saknar ändå artiklar eftersom ingen (av olika skäl) skapat artiklarna. Artikeln som låg till grund för diskussionen var nedladdning, där jag raderade wikilänkar som såg ut att gå till "uppladdning", men i själva verket var återvändslänkar sedan sex år tillbaka. Oavsett om det är fråga om dagar, månader eller år som en återvändslänk blir liggande så finns en risk att läsare hinner bli lurade av den.

Jag menar att Wikipedias önskelista är ett lämpligare alternativ än återvändslänkarna i artiklarna. Även om önskelistan inte heller är någon garanti för att artiklar faktiskt skapas.

Jag är inte riktigt med på vad som diskusteras när det talas om omdirigeringar istället för återvändslänkar. Omdirigeringssidan försvinner när man skapar artikeln och om artikeln aldrig skapas så ser jag inte varför man skulle ta bort omdirigeringen utan vidare. Den hjälper läsare vidare, medan en återvändslänk stjälper. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 12.05 (CEST)

Återvändslänkar går ju i regel till omdirigeringar. Dessa kan vara bra när någon lägger in en länk i en annan artikel. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2014 kl. 12.12 (CEST)

Jag är inte riktigt med på vad du menar. Vad är bra – omdirigeringar, återvändslänkar eller länkar till omdirigeringar som leder vidare? Vanliga wikilänkar som leder till en omdirigeringssida och sedan vidare till en annan artikel är en annan sak, inte lika allvarlig i mitt tycke. Återvändslänkar, eller vad man nu väljer att kalla dem, går väl alltid via minst en omdirigeringssida som sedan leder tillbaka till ursprungsartikeln. Eller har jag missat något? /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 12.25 (CEST)

Återvändslänkar har jag tagit avstånd ifrån i samtalet ovan. I ett projekt som det Yger genomförde kring Sveriges administrativa indelning kan jag dock acceptera att de existerar under en övergångsperiod som är längre än några timmar. Vanliga länkar till omdirigeringssidor ser jag inga problem med ö h t. I vissa fall kan de motiveras med att det senare kan komma en fördjupningsartikel och då finns länken där - till rätt artikel. Därför försvarar jag denna typ av omdirigeringar mot FBQ och eventuellt andra. De är bättre än substubbar. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2014 kl. 13.12 (CEST)

Jag antar att jag inte var tydlig, jag syftade på återvändslänkar. Länkar till omdirigeringssidor förstår jag fullt ut poängen med, även om jag normalt inte skapar omdirigeringar till närliggande ämnen utan i sådana fall föredrar en rödlänk och tycker att man bör vara restiktiv och skapa sådana länkar med eftertanke. Risken är ju att det missas att ett viktigt ämne saknar artikel om länken är blå fast den borde vara röd, eller att målsidan om den endast till en del berör ämnet flyttas eller omstruktureras så att länken inte längre leder rätt.--FBQ (diskussion) 28 april 2014 kl. 13.33 (CEST)

@Tostarpadius Jag känner inte till projektet och förstår inte varför just det skulle vara ett undantag. Det går väl fortfarande att vänta med att skapa dessa länkar, och man lär inte förlora någonting på det heller. Jag menar inte att man behöver vänta med det tills allt annat är slutfört, utan bara så länge att inga länkar leder tillbaka via en omdirigering. Alternativt kanske det går att arbeta med det privat och sedan flytta över det, så att det inte går ut över andra.

Det där "det kan hända"-uttrycket tycker jag inte om på Wikipedia. Jag hör det då och då. Det finns väldigt många exempel på när det inte hänt någonting på tio år eller mer. Även om någon själv tar på sig ansvaret och säger att det ska gå snabbt, så är det ingen garanti för att det händer något i praktiken eller att det faktiskt går så snabbt som förväntat. Därför borde andra användare ha möjlighet att agera.

Jag är inte ute efter förbud och bestraffning. Däremot skulle jag vilja ha möjlighet att radera upptäckta återvändslänkar utan att behöva bli motarbetad med argument som "länkning uppmanar till framtida skapande av artikeln". Önskelistan fyller den funktionen och det verkar befängt att man ska kunna reservera/äga återvändslänkar. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 14.04 (CEST)

Vi har olika sätt att arbeta och arbetar med olika typer av artiklar, och då uppstår olika behov av att skapa länkar. Därför tycker jag vi inte skall ha hårda regler i saker som detta. Däremot håller jag med Torpaderius om att återvändslänkar som inte verkar skapats som en tillfällig lösning inom ett större projekt kan tas bort. Också att återvändslänkar där inget skett på en tid 3 månader, 1 år kan tas bort.--Yger (diskussion) 28 april 2014 kl. 14.15 (CEST)

@FBQ Okej. Det är en annan fråga och jag tror att jag förstår din tanke. Sedan håller jag nog inte med dig fullt ut. Jag tycker att omdirigeringsidor är nyttiga just om man söker på ett ord som inte har egen artikel eller är felstavat. Däremot har jag en annan syn på att medvetet länka till omdirigeringssidor istället för direktlänka till artiklar. För som jag skrev i förra inlägget så ogillar jag uttryck som "kan hända i framtiden" som motivering på Wikipedia. Sedan händer det att omdirigeringssidor styrs om utan att länkarna som leder dit korrigeras, och då hamnar man lite galet via länkarna. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 14.34 (CEST)

@Yger Som jag skrev tidigare så är jag inte ute efter regler och pekpinnar, men möjlighet för vem som helst att korrigera/radera länkar som man antingen upplever som vilseledande eller irriterande, oavsett vilken typ av länkar det är och oavsett vilken artikel det är. Att om man skapar länkar i en publik artikel så får man också acceptera om någon annan raderar eller ändrar länkar. Precis som att det inte är meningen att man ska äga artiklar som man skapat. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 14.34 (CEST)

:Och ett sådant svart vit mandat håller jag inte med om, av skäl jag redan framfört.--Yger (diskussion) 28 april 2014 kl. 14.40 (CEST)

Nähä? Så tycker jag att det redan fungerar med andra länkar. Någon skapar, någon annan putsar, en tredje styr om, en fjärde raderar osv. Det är väldigt störande om man ska bli ifrågasatt eller be någon om lov varje gång man putsar eller städar en artikel. Du säger att du inte vill se hårda regler och då borde just öppenhet vara rätt väg. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 15.50 (CEST)

(avindenterar) Artikeln Pegasus-klass innehåller länkar likt USS Aquila (PHM-4) som leder till Pegasus-klass#USS Aquila (PHM-4). Sådana länkar som, även via omdirigeringar, leder till stycken i samma artikel tycker jag fyller sin funktion.

De är dock specialfall. Men även i det generella fallet så tycker jag att länkarna kan vara kvar. Även om blå länkar inte ger samma incitament att skriva nya artiklar som röda så är länkstrukturen i alla fall på plats vilket underlättar för den som skulle få för sig att göra en artikel av omdirigeringen. Det förutsätter förstås att det finns förutsättningar att skriva en självständig artikel av omdirigerngen. /ℇsquilo 28 april 2014 kl. 15.45 (CEST)

Kan säkert ligga något i det, men det känns som att omdirigeringar i största allmänhet är en egen diskussion som inte direkt har något med återvändslänkarna att göra.

Det är svårt att veta om du talar om återvändslänkar eller annat i ditt sista stycke. När det gäller just återvändslänkar har jag hört det där argumentet tidigare, men samtidigt finns det flera nackdelar som jag anser överväger. Även om man bortser från själva omdirigeringen så leder inte länkarna till någon ny information. Det är en stor skillnad mot ditt första exempel som handlar om omdirigeringar. Sedan är det lätt att man som läsare känner sig lurad och blir irriterad eftersom man inte ser skillnad på länkar och återvändslänkar, då båda är blå. Exempelvis finns det listor där var och varannan blå länk är en återvändslänk. Hur ska man då veta vilka som leder vidare till artiklar? Jo, man tvingas klicka på alla länkar bara för att konstatera att många är just återvändslänkar, och sedan bli irriterad på kuppen och känna att man kastar bort tid och kraft på att klicka på länkar som inte leder någonvart. Utan återvändslänkarna hade man genast sett vilka länkar som leder någonstans och inte behövt klicka på länkar i onödan. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 16.18 (CEST)

Ja, jag talar om återvändslänkar (till omdirigeringar till samma artikel). Om det bara är färgen på länken som är viktig så borde den i så fall gå att ändra. Länkar till samma artikel som inte går via en omdirigering blir ju inga länkar alls utan bara fetstil. Återvändslänkar borde gå att detektera på samma sätt och särbehandla på lämpligt sätt. /ℇsquilo 28 april 2014 kl. 20.39 (CEST)

Det är en viktig aspekt. Då skulle man som läsare eller skribent ha möjlighet att ignorera återvändslänkarna, på samma sätt som med röda länkar. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 21.10 (CEST)

Går det gör något liknande Wikipedia:Förgreningskoll för "återvändslänkar"? /Hangsna (diskussion) 28 april 2014 kl. 21.13 (CEST)

Nackdelen med det är att det måste aktiveras. Det skulle alltså inte fungera för en oinloggad eller någon som inte aktiverat det. /Kyllo|snacka?★ 28 april 2014 kl. 21.21 (CEST)

Det skulle funka fyr alle om du la det i MediaWiki:Common.js/css istället för som en gadget. -- Innocent bystander (Innocent?) 29 april 2014 kl. 05.24 (CEST)

Det går att ha finesser som är aktiverade för alla oinloggade. Då kan istället inloggade användare avaktivera dem om de inte gillar dem. /EnDumEn ✍ 1 maj 2014 kl. 10.25 (CEST)

Umepedia Challenge

Tävlingsdags! Skriv nya och förbättra existerande artiklar ur en lista av ämnen relaterade till Umeå. Exklusiva priser! Tävlingen pågår från 1 maj till och med 31 maj. Läs mer på meta. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 1 maj 2014 kl. 00.12 (CEST)

Nu kanske jag missar något men är det bara artiklarna som listas här som räknas? /Hangsna (diskussion) 1 maj 2014 kl. 13.32 (CEST)

Korrekt uppfattat, det är listan över artiklar som ingår i tävlingen. --Ainali (diskussion) 1 maj 2014 kl. 13.46 (CEST)

Bästa bidragen i mars

Aleksandr Vertinskij (t.v.), Flavobacterium columnare (t.h.), Krimkrisen 2014 (nedan t.v.) och Kievriket (nedan t.h.).

Aleksandr Vertinskij, Flavobacterium columnare och Krimkrisen 2014 delade på förstaplatsen som mars bästa nyskrivna artikel. Kievriket tog hem priset som månadens bästa utökade artikel. Nu tävlar 126 nya och 60 utökade artiklar i omröstningen om bästa bidragen från april. I april var 23 "nyskrivare" och 9 "utökare" inblandade i tävlingen. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga majhälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 02.39 (CEST)

Kvalitetsmätningen – maj

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En minskning med nästan 100 exklusive de med källbehov. Månadens projekt städa gav gott resultat, även kvalitetskontroll har gått ner med över 30. Fluff och POV har gått upp--Yger (diskussion) 1 maj 2014 kl. 06.09 (CEST)

Jag har valt Globalt perspektiv som månadens kvalitetsprojekt maj 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (Städa) var att vi fick ned antalet artiklar med 35 stycken. Tack till alla som hjälpte till med det! Lixer (diskussion) 1 maj 2014 kl. 08.58 (CEST)

Varför inte...

...gå med i veckans tävling och hjälp till att utöka Wikipedia "smala" innehåll om artiklar relaterade till Afghanistan? Ni kan vinna denna fina rosett som jag har designat!
Josve05a (diskussion) 28 april 2014 kl. 21.35‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nu handlar det inte längre bara om en liten fjutting rosett! Kom och tävla om den eftertraktade stjärnan från söder! Josve05a (diskussion) 1 maj 2014 kl. 00.08 (CEST)

Jag deltar inte, men tycker alltid det är kul med geografitävlingar. J 1982 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 23.26 (CEST)

Antal pågående administratörsnomineringar

Ett exempel på hur man kan göra. Siffran till vänster om användarnamnet visar hur många pågående nomineringar det finns.

Hallå, alla glada!

Tack vare Mikael Lindmark och EnDumEn är det nu möjligt att få fram en siffra på hur många pågående nomineringar det finns på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. Det är särskilt användbart för sådana som vill vara med och rösta, men inte kan eller inte vill hålla koll på sin bevakningslista. Man kan också tänka sig att det är användbart för personer som tar månadslånga wikipauser sett till redigering, men läser på Wikipedia ofta, och vill rösta. Det är också tänkt att lösa problemet med när någon nominerar sig utanför en omvalsperiod. Dessa nomineringar går förbi relativt obemärkta – särskilt om det gäller nyval, eftersom ingen har själva valsidan på bevakning i det fallet.

Modulen finns på Modul:Antal pågående nomineringar och mallen finns på Mall:Antal pågående nomineringar. Till exempel kan man lägga till {{Antal pågående nomineringar}} på sin användarsida, om man vill det. Man kan också tänka sig att man lägger in mallen i Wikipedia:Anslagstavlan/Anslag eller liknande.

Man kan också lägga till siffran i sitt eget användargränssnitt med hjälp av javascript. Följande kod kan läggas in på Special:Min sida/common.js och ger resultatet ni ser på skärmdumpen till höger, det vill säga, siffran läggs till till vänster om användarnamnet.

$.getJSON(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=parse&page=Mall:Antal pågående nomineringar&prop=text&format=json',
  function( data ) {
    $(data.parse.text[ '*' ]).children( 'span' ).wrap( '<li></li>' ).parent().prependTo( '#p-personal ul' );
  }
);

Varma vårhälsningar! Nirmos (diskussion) 29 april 2014 kl. 16.49 (CEST)

Snajdigt! Kanske skulle man göra den klickbar också? /Hangsna (diskussion) 30 april 2014 kl. 09.54 (CEST)

Håller med Hangsna om att det skulle vara jättebra med en länk också, men jag vet inte hur man lägger till det. För övrigt vill jag göra motsvarande sak för Wikipedia:Robotansökan, Wikipedia:Byte av användarnamn och Wikipedia:Begäran om IP-kontroll (möjligtvis även Wikipedia:Begäran om åtgärder). Jag kan inte lua men det hindrar mig inte från att försöka. All hjälp uppskattas. Nirmos (diskussion) 1 maj 2014 kl. 00.24 (CEST)

Nu vet jag inte om det går att göra på samma sätt här som på Meta, men på "senaste ändringar" dpå Meta så anges antal på raderna Maintenance och Meta affairs i sidhuvudet. Kanske något att kolla närmare på för någon som är kunnig inom detta område. -- Tegel _(disk) 1 maj 2014 kl. 01.10 (CEST)

Tegel, det är enkelt att lägga till den siffran på MediaWiki:Recentchangestext, men det kräver att både Modul:Antal pågående nomineringar och Mall:Antal pågående nomineringar hellåses på obestämd tid i förebyggande syfte. Problemet är att det finns en administratör som inte godtar hellåsningar i förebyggande syfte, och har tagit bort helskydd i liknande situationer. Nirmos (diskussion) 1 maj 2014 kl. 03.43 (CEST)

Jag la (helt fräckt) även till texten " AAB" så vet man lite mer vad det är för något. Visserligen funkar ju mouseover men om vi lägger upp flera siffror så kan det ju vara bra att se vad som är vad. /Hangsna (diskussion) 1 maj 2014 kl. 09.24 (CEST)

Jag såg, och jag förstår tanken. Den bästa lösningen kanske är om länken bestäms i mallen. På så sätt kan man skriva {{Antal pågående nomineringar}} om man inte vill ha någon länk, och {{Antal pågående nomineringar|länk}} om man vill ha länk. Vad tycker ni om det, Hangsna, Lixer och andra? Nirmos (diskussion) 1 maj 2014 kl. 09.33 (CEST)

Jag håller med Lixer som reverterade, det är ju lika smart att skriva det i anropet och så får modulen var begränsad till att plocka fram siffran. Däremot förstår jag inte hur jag skulle kunna lägga in texten i koden i min .js. /Hangsna (diskussion) 1 maj 2014 kl. 09.35 (CEST)

Det låter som en bra idé! Lixer (diskussion) 1 maj 2014 kl. 09.35 (CEST)

Jag har nu renodlat modulerna Modul:Antal pågående nomineringar, Modul:Antal pågående robotansökningar och Modul:Antal pågående namnbyten till att enbart returnera respektive antal och flyttat länkarna till respektive mall. Därmed kan man "räkna med" resultaten från modulerna om man vill. Så här t ex: Antalet pågående nomineringar, robotansökningar och namnbyten är för närvarande 8. --Larske (diskussion) 2 maj 2014 kl. 05.44 (CEST)

Suveränt, Larske! Ser du vad jag har gjort för fel i Modul:Sandlådan/Nirmos/Antal pågående IP-kontroller? Jag försöker räkna antal rubriker mellan "NYA KONTROLLER UNDER DENNA RAD" och "Avböjda kontroller". Den ger rätt värde för 0 och 1, men inte mer än så. "Mallen" är på Användare:Nirmos/Antal pågående IP-kontroller. Vänligen, Nirmos (diskussion) 2 maj 2014 kl. 07.03 (CEST)

Anledningen till att det inte fungerade är att "*" är "greedy", dvs den försöker matcha så mycket som möjligt. Om man vill räkna antalet rubriker så får man ändra till "-" som är "non-greedy" så här:

for user in mw.ustring.gmatch( text, "=== (.-) ===") do.

Jag valde dock att räkna antalet anrop till mallarna {{användarkoll}} och {{ip-koll}} (och dess alias {{ipkoll}}) eftersom det verkar förekomma att man under en och samma rubrik begära flera kontroller. Möjligen bör man dela upp dessa två i två olika funktioner. Det går ju alltid att summera sen om man vill. --Larske (diskussion) 2 maj 2014 kl. 07.50 (CEST)

Ny ED för WMF

Efter nära ett års arbete är nu ny chef efter Sue utsedd. Mailtext nedan.--Yger (diskussion) 1 maj 2014 kl. 20.58 (CEST)

---

The new Executive Director of the Wikimedia Foundation will be Lila Tretikov. Lila is a widely respected Bay Area technology leader, most recently with SugarCRM.

As many of you know, about a year ago Sue Gardner announced she planned to step down as our ED. As we launched the search for her successor, we spent some time working through the most critical requirements for the role. We decided the new ED should be someone with a product/engineering background, ideally in an open-source or other online community context. We wanted someone experienced with organisations that were growing, who'd managed staff and budgets comparable to ours, and who had experience creating continuous delivery of technology improvements in an agile context. We wanted a person who is oriented towards collaboration, transparency and openness, with some experience with complex stakeholder environments, and with an international orientation. We knew we needed someone with courage and strong personal integrity, who wouldn't be intimidated by attempts to censor the projects.

Lila is precisely what we set out to find.

Lila was born in the Soviet Union and moved to the United States alone, as a teenager. She's been working for technology companies, primarily in open source, in the Bay Area for the past 15 years. In 1999 she started her career at Sun Microsystems. Shortly afterwards she founded GrokDigital, a technology and design company. She spent three years as senior director of development at Telespree, a company that provides cloud-based wireless data services for mobile carriers. For the past eight years, she was at SugarCRM, where she held positions of increasing responsibility as the organization grew, including being in charge of internal IT, marketing, customer support and professional services, engineering, and product development. She has a stellar reputation as a leader who is highly skilled, collaborative, open, passionate and curious.

---

Se Lila Tretikov. Boberger (diskussion) 3 maj 2014 kl. 16.52 (CEST)

Utgivningsår för musikalbum

Jag ser gärna att fler användare uttalar sig om hur man skall hantera oklara uppgifter om utgivningsdatum för musikalbum på Diskussion:Vinterhamn. /Annika (diskussion) 4 maj 2014 kl. 11.20 (CEST)

Parametern hämtdatum

Ett flertal mallar har en parameter som heter "hämtdatum". Jag tycker det är ett lite märkligt namn. På engelska Wikipedia heter parametern "accessdate". Borde vi inte kalla den "åtkomstdatum" eller ännu hellre "läst"? I de fall då man inte använder en mall då man lägger in en länk, så vill vi ju att man ska skriva ordet "Läst". Det förekommer dessutom att personer felaktigt använder ordet "läst" i stället för "hämtdatum" som parameter då de använder t.ex. mallen webbref, vilket ju inte fungerar för närvarande. Skulle vi som ett komplement till "hämtdatum" kunna tillåta att man skriver "läst" i stället i t.ex. Mall:Webbref? Svensson1 (diskussion) 4 maj 2014 kl. 10.23 (CEST)

Stödjer Svensson1 till fullo! Jag gillar och föredrar "läst". Josve05a (diskussion) 4 maj 2014 kl. 12.00 (CEST)

Eller kanske möjligen "lästdatum" så hålls konventionen att här är det ett datum som avses. Så slipper man anrop typ "|läst=ja" och liknande. --MagnusA 4 maj 2014 kl. 13.21 (CEST)

Kanske i så fall till och med "läsdatum". Men visst kan man annars koda så att många olika variabler fungerar och gör samma sak? /Hangsna (diskussion) 4 maj 2014 kl. 13.54 (CEST)

Läst eller, litet krångligare Läsdatum, klart bättre än hämtdatum eller någon direktöversättning av det litet teknikspråkpåverkade accessdate, tycker Boberger (diskussion) 4 maj 2014 kl. 22.31 (CEST)

Magnus' kommentar är viktig. Om parameternamnet skall ändras så bör "datum" ändå finnas kvar. Det ursprungliga problemet löses dock inte annat än genom att parameternamnet sammanfaller med det som skrivs ut, alltså kan "läst" gärna vara en alias (om vi inte vill rätta för hand eller med robot). Att parametern inte skrivs ut är dock ett litet problem; åtminstone jag brukar ha nytta av parametern framförallt då jag ändå aktiverar redigeralänken (och alltså ser koden). --LPfi (diskussion) 5 maj 2014 kl. 11.14 (CEST)

Vad ska hända med alla skolartiklar efter den Gy 2011?

Som många av er antagligen vet så genomfördes en skolreform 2011 som (för gymnasiet) kallas Gy 2011. Bland annat gjordes betygsskalan om men många kurser bytte även namn och även många program, vissa tillkom och vissa bytte inriktning. Min undran är då hur artiklarna om dessa program, kurser med mera bör behandlas på Wikipedia. Alla de gamla programmen hade egna artiklar på Wikipedia men trots att det gått ca tre år sedan reformen genomfördes så saknas fortfarande artiklar om El- och energiprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet, även om det finns artiklar för Elprogrammet och Byggprogrammet som de hette förut. De sista eleverna som följde den gamla läroplanen har (vad jag vet) nu gått ut (förra året egentligen). Frågan är om man ska göra omdirigeringar av de gamla namnen till de nya eller om de ska ha separata artiklar? Som det ser ut nu så stämmer många artiklar inte eftersom programmen bytt namn, borde man istället skriva exempelvis "Byggprogrammet var ett utbildningsprogram..."? Artikeln om Medieprogrammet står nu nästan bara i dåtidsform eftersom det inte längre är ett eget program utan en inriktning på Samhällsprogrammet. Det är även ont om källhänvisningar i de flesta artiklarna. Det som jag efterfrågar är bland annat konsensus/hjälp att bestämma hur det ska vara och även hjälp att bygga ut artiklarna. Bland annat skulle det vara intressant att läsa om vad skillnaden blev i och med den nya läroplanen. Jag vet inte om diskussionen bör föras här på Bybrunnen men tycker att ämnet borde få lite mer uppmärksamhet. --Astridx (diskussion) 4 maj 2014 kl. 20.37 (CEST)

Lättast är ju att bara skriva om till dåtid om det finns en artikel om det nya eller annars att omdirigera till en artikel om nuvarande program/kurs och där skriva om de förra. - Averater (diskussion) 4 maj 2014 kl. 21.03 (CEST)

Om de nya programmen i allmänhet skiljer sig väsentligt från de gamla tycker jag det är bäst att ändra till dåtid och skriva nya artiklar, också om det till att börja med blir bara stubbar. Om det i de flesta fall är frågan om en naturlig utveckling av programmen kunde man inkludera den historiska informationen, men jag misstänker att det är så bara i en del fall, och konsekvens är bra. Det blir t.ex. märkligt att från artiklar om utbildningshistoria ha listor där en del punkter är till artiklar om gamla program och andra artiklar om de nya programmen (där de gamla nämns). --LPfi (diskussion) 5 maj 2014 kl. 11.00 (CEST)

Fototävlingen Wiki Loves Monuments: Medverka i årets jury

I september i år organiserar Wikimedia Sverige för 4:e året i rad fototävlingen Wiki Loves Monuments. Fototävlingen omfattar i år kategorierna byggnadsminnen och fasta fornminnen, k-märkta fartyg och arbetslivsmuseer. Till juryarbete under oktober månad söker vi 1 juryordförande och 2-3 övriga deltagare.

Juryordförandens ansvar är att:

- Vara sammankallande och sammanhållande för juryns arbete. Innebärande att ta ett ansvar för att juryn enligt tidsplan utser 10 vinnarbilder i årets tävling. Har vid behov utslagsröst.

- Bestämma, i samverkan med övriga jurydeltagare, juryns urvalsmetod och kriterierna för valet av vinnare.

Juryordföranden ansvarar inte för juryns sammansättning.

Juryarbetet uppskattas till ca 10 timmar förlagda till utanför normal arbetstid under oktober månad. Juryarbetet kan bedrivas på distans via en dator och telefon. Som ideell förening så har vi tyvärr inte möjlighet att ersätta dig för detta. Om du har intresse och möjlighet att ideellt medverka i årets svenska jury så meddela undertecknad detta så snart som möjligt!

För att läsa mer om den svenska deltävlingen, se vår hemsida http://www.wikilovesmonuments.se.

Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar!

Med vänlig hälsning, Stefan Elfving (WMSE) (diskussion) 5 maj 2014 kl. 12.28 (CEST)

No one needs free knowledge in Esperanto

There is a current discussion on German Wikipedia on a decision of Asaf Bartov, Head of WMF Grants and Global South Partnerships, Wikimedia Foundation, who rejected a request for funding a proposal from wikipedians from eowiki one year ago with the explanation the existence, cultivation, and growth of the Esperanto Wikipedia does not advance our educational mission. No one needs free knowledge in Esperanto. On meta there has also started a discussion about that decision. --Holder (diskussion) 5 maj 2014 kl. 12.56 (CEST)

Man kan åstadkomma mycket med selektiv citering, för han skriver också att "the Esperanto Wikipedia is hosted on the Wikimedia Foundation's servers, and will remain so indefinitely" och "the Esperanto Wikipedia (like the Latin Wikipedia) is a hobbyist's project, and has undoubted value for the Esperantist mission, but does not help spread free knowledge to people in the languages they need it in. We cannot consider funds spent specifically for the Esperanto Wikipedia funds used to further the mission" samt att "I would also like to stress that an Esperanto Wikisource is valuable, and seems to have been growing in the past year. We would consider grant proposals related to cultivating the Esperanto Wikisource, as the production, collection, and curation of free original Esperanto literature does coincide with the Wikimedia mission." D.v.s. det handlar inte om att eowp är hotat, utan att WMF föredrar att lägga projektpengar på - ursäkta uttrycket - riktiga och levande språk framför påhittade eller döda dito. Personligen har jag svårt att bli särskilt upprörd över detta, utan det verkar vara en fullt rimlig prioritering av ett globalt projekt med fokus på fri kunskap. Jag tolkar det hela som att det (förutom klumpiga formuleringar från WMF-representanten) handlar om ömma esperantistiska tår, där de inte vill acceptera att bedömas efter t.ex. antalet talare som har språket som modersmål utan bedömer sig själva efter helt andra "språkideologiska" ståndpunkter som troligen inte delas av särskilt många icke-esperantister. Tomas e (diskussion) 5 maj 2014 kl. 15.42 (CEST)

Projektet som inte fick pengar gällde utveckling av programvara för maskinöversättning till esperanto. Sen är det klart att även om esperantisterna har ömma tår så verkar WMF-representanten för dagen ha tagit på sig rejäla trätofflor. /NH 5 maj 2014 kl. 15.55 (CEST)

Huvudartikel eller fördjupning

Vilken mall är mest lämplig att använda, {{huvudartikel}} eller {{fördjupning}} i artiklar med underartiklar? Jag har skapat ett antal artiklar som berör fotbollsturneringar och har alltid använt mig av {{huvudartikel}} när man länkar till en undersida, t.ex. Världsmästerskapet i fotboll 2014 (grupp A) som är en fördjupningssida av Världsmästerskapet i fotboll 2014. Jag vill gärna höra vad ni tycker, då det slog mig idag (efter fyra år som wiki-skribent) att det inte såg bra att att kalla en underartikel för huvudartikel. // MAURIZIO 29 april 2014 kl. 23.57 (CEST)

I artiklar passar oftast fördjupningsartikelmallen bäst - det finns säkert undantag - medan huvudartikelmallen i första hand bör användas i kategorier. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2014 kl. 00.05 (CEST)

Är det inte så att fördjupningsmallen används i själva huvudartikeln och huvudartikelmallen används i fördjupningsartikeln? Det är åtminstone så jag noterat att det används och det känns intuitivt korrekt. dnm ^{(d | b)} 30 april 2014 kl. 01.33 (CEST)

I dokumentationen för fördjupningsmallen står det: "Använd i början av ett stycke i en moderartikel som sammanfattar en lång underartikel." I dokumentationen för huvudartikelmallen anges: "Använd i kategorier för att visa vad kategorin behandlar."--Historiker (diskussion) 30 april 2014 kl. 21.51 (CEST)

Det är dock inte helt konsekvent tillämpat här på Wikipedia: I första världskriget används "huvudartikel", medan det i andra världskriget används "fördjupning".--Historiker (diskussion) 30 april 2014 kl. 22.44 (CEST)

Jag använder ofta – antagligen felaktigt – {{Huvudartikel}}. Den mallen ger ett snyggt och enkelt resultat. Jag hade önskat att {{Fördjupning}} gav samma utseende, dvs:

Rubrik

Fördjupning: Ämnet för rubriken

Vad tycks? --Paracel63 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 02.49 (CEST)

Nu ser jag att det finns en {{Fördjupning2}}. Den gör exakt det jag vill. Så nu är jag nöjd. --Paracel63 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 23.07 (CEST)

Jag tänker i samma bana som dnm; {{fördjupning2}} i huvudartikeln och {{huvudartikel}} i fördjupningsartikeln. Jag gör så i framtida skapade/redigerade artiklar, om det nu inte finns någon annan mall som är bättre lämpad för länkning...

Kallar vi dessa artiklar, med mer information om ett ämne som går djupare in vissa detaljer, för underartiklar eller fördjupningsartiklar, jag hittar inget på deltagarportalen. // MAURIZIO 3 maj 2014 kl. 23.45 (CEST)

Jag tycker att den nuvarande fördjupningsmallen (alltså den ounmrerade) är riktigt snygg under rubriker i artiklar. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2014 kl. 18.57 (CEST)

Vill du hjälpa till att fixa några artiklar om Umeå?

Hejsan!

Meta:Umepedia Challenge är i full gång och det går bättre än jag vågade drömma om! Efter fyra dagar har vi över hundra artiklar skapade på 18 olika språk!

Då de flesta deltagarna helt enkelt översätter från svenska och engelska är det centralt att de artiklarna håller så hög kvalité som möjligt. Vi är några som de senaste månaderna arbetat hårt på att förbättra artiklarna, men det vore fantastiskt om fler snabbt kunde hugga in och lyfta de 40 artiklarna ytterligare nu när de översätts i rasande fart.

Några googlingar för att lägga till en källa eller ett nytt stycke är mycket värt och får en riktig snöbollseffekt. Därtill saknas följande artiklar ännu på engelska: Umedalen Skulptur, Vänortsparken, Umeå, Arboretum Norr, Restauranghögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek, Universumhuset samt von Ahnska magasinet.

Mvh, John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 maj 2014 kl. 13.17 (CEST)

Några artiklar till på engelska finns nu, men en:Umeå University School of Restaurant and Culinary Arts är en stub och har dessutom svag källbeläggning (gäller även motsvarande artikel på svenska). Boberger (diskussion) 5 maj 2014 kl. 01.25 (CEST)

Tackar för hjälpen Boberger och välkommen till tävlingen! :-) Ja, de som var oöversatta var de jag bedömde behövde lite mer kärlek så jag sköt på att (som volontär) översätta dem. En riktig höjdarartikel som till stora delar är oöversatt till engelska är Umeå stads kyrka. Exempelvis delen Umeå stads kyrka#Kyrkobyggnaden vore fint om den var översatt om någon känner sig manad. John Andersson (WMSE) (diskussion) 5 maj 2014 kl. 22.06 (CEST)

EXTRA EXTRA!

Eftersom jag såg att vi inte hade någon tävling denna vecka, så satte jag ihop en snabb liten sak om syntaxfel. Hoppas vi kan fixa en del artiklar. VÄLKOMMEN! -Josve05a (diskussion) 5 maj 2014 kl. 21.35 (CEST)

Grodan Boll-vandalen - kan vi göra något?

Om vi antar att vi skulle ha identifierat Grodan Boll-vandalen, och det rör sig om en autistisk kille i dryga 20-årsåldern som bor hos sina föräldrar och/eller på ett barn- och ungdomsboende (och kontaktuppgifter skulle finnas till såväl föräldrar som boendet), finns det då något rimligt tillvägagångssätt för att minska mängden arbete som krävs för att städa upp efter användaren? - Tournesol (diskussion) 6 maj 2014 kl. 14.20 (CEST)

Tournesol, jag kanske kan hjälpa till att skriva ett missbruksfilter om du kan peka på några redigeringar. Nirmos (diskussion) 6 maj 2014 kl. 14.41 (CEST)

Det kunde säkert vara användbart. Detta är en ganska typisk redigering, detta likaså. Detta är ett lite lömskare fall som lättare slinker under radarn om den som bara följer senaste ändringar inte känner till bakgrunden. Jag antar att ett filter som känner igen en viss individs (något excentriska) grammatiska stil vore svårt att skriva? - Tournesol (diskussion) 6 maj 2014 kl. 14.52 (CEST)

Det vore ju fantastiskt om man via personlig kontakt kunde få användaren att byta sitt beteende mot ett konstruktivt. Alternativt om det finns någon kontaktperson till killen som kan stoppa han vore ju också en förbättring. Om det finns någon här som skulle kunna vara lämpad är det väl bara att ta den kontakten? - Averater (diskussion) 6 maj 2014 kl. 14.56 (CEST)

Jag har uppfattat det som att Grodan Boll-vandalen är samma person som den så kallade Disney-vandalen, men där kanske jag har fel? /Ariam (diskussion) 6 maj 2014 kl. 14.59 (CEST)

Kan det inte vara samma person? Är Disneyvandalens namn eller ort känd? - Tournesol (diskussion) 6 maj 2014 kl. 15.19 (CEST)

Det finns en Disney-vandal som härjar globalt som är från USA, men detta är vår lokala "vandal". Kanske denna IP-address 195.67.121.66 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) från i september förra året skulle kunna ge en ledning till var man kan kontakta personen eller dennes närstående. De flesta IP-adresser pekar på Stockholmsområdet. -- Tegel _(disk) 6 maj 2014 kl. 15.31 (CEST)

Jag skall förtydliga mig något - jag tror med rätt stor sannolikhet att jag identifierat personen. Frågan är hur en kontakt kunde gå till? Vem kunde kontakta? Och vem borde kontaktas, personen själv eller föräldrarna? - Tournesol (diskussion) 6 maj 2014 kl. 15.36 (CEST)

Stort tack för diffarna, Tournesol. Jag ska se vad jag kan göra. Nirmos (diskussion) 6 maj 2014 kl. 15.14 (CEST)

Vi hade 14-åringen i Mölndal som larvade sig med artiklar om fiskar och ankor men också gjorde en video på YouTubedär han "hängde" mig (mitt nick). Där kontaktade vi (någon) föräldrarna som gjorde det blev lugnare men inte försvann, det gjorde det först när han blev äldre. Jag tror först ett meddelande till vandalen "IRL" där man meddelar att man kommer kontakta förälder om det inte upphör--Yger (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.42 (CEST)

Jag har ingen djupare erfarenhet av att försöka förhandla med personer med autism, men om du tror att det kan funka kan man naturligtvis börja med att kontakta Grodan Boll-vandalen själv. - Tournesol (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.50 (CEST)

Trist att det blir såhär. Är klotter och vandalism här på Wikipedia att betrakta som en brottslig gärning i juridisk mening?--Lill-Ann (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.53 (CEST)

I andra fall kan det säkert rubriceras som förtal eller hets mot folkgrupp, men definitivt inte i det här fallet, inläggen är bara långa haranger av nästan-språk. - Tournesol (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.55 (CEST)

Ja, och en polisanmälan leder väl ingestans heller. Trist ändå.Lill-Ann (diskussion) 6 maj 2014 kl. 19.01 (CEST)

Nej, det är knappast brottsligt att föra in trams på en webbsajt som (mer eller mindre) låter vem som helst kan redigera, såvida det inte handlar om sådant som även skulle vara brottsligt att ha på en egen webbplats, såsom förtal, hets mot folkgrupp, eller ett olagligt personregister. De diskussioner som tidigare förekommit om vilket lands lagstiftning som är tillämplig (servrar som tillhandahålls av en amerikansk stiftelse, användare som kan sitta var som helst) behöver kanske inte dras en gång till, annat än att konstatera att saken mig veterligen aldrig prövats på allvar. Tomas e (diskussion) 7 maj 2014 kl. 11.29 (CEST)

Ja, och det vi på Wikipedia kallar klotter och vandalism har här en annan innebörd än ute i samhället. Betänk att vi oavlönade arbetar med detta och så kommer någon och vill förstöra. Vill passa på att tacka alla klottersanerare och andra som rättar till och städar upp då vi utsätts för dessa attacker av sabotage.--Lill-Ann (diskussion) 8 maj 2014 kl. 11.14 (CEST)

Alright, jag har skapat ett filter. Det verkar fungera som det är tänkt, men det skadar inte att Hangsna, Lixer och andra som är bekanta med syntaxen kollar på det innan det gör något mer än att logga. Nirmos (diskussion) 7 maj 2014 kl. 00.40 (CEST)

Jag ser inga problem och med dina exempel igår så träffar de ju det den ska. Ska vi lägga något märke på redigeringarna? Kanske måste vi skapa något nytt, typ "kontrollera redigeringen" eller så.

Det finns alltid en väg att gå med en abuseanmälan. Jag har tillämpat det ett par gånger på Wikivoyage och det har tagit skruv. Riggwelter (diskussion) 7 maj 2014 kl. 11.51 (CEST)

Insatser mot stavningen "logotype"

I alltför många av artiklarna används den engelska stavningen logotype i stället för den allmänt av språkvårdare rekommenderade svenska formen logotyp. Det finns ingen som helst anledning att varken stava eller uttala detta ord på engelska i svenskspråkiga sammanhang. Tyvärr är det väldigt vanligt i våra artiklar. Jag har i dag på förmiddagen ändrat ändrat ett 20-tal artiklar under en halvtimmes tid. Det blir dock i längden rätt tjatigt. Så om några fler kunde engagera sig i detta vore det bra. --Andhanq (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.26 (CEST)

Jag har lagt in ordet i AWB. Förhoppningsvis gjorde jag rätt...--LittleGun (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.31 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 21 april 2014 kl. 11.51 (CEST)

Tror det ska vara $1, inte $l, i början, så jag ändrade till det. --Larske (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.37 (CEST)

All "svengelska" bör bekämpas med näbbar och klor. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2014 kl. 11.59 (CEST)

Håller helt med Tostarpadius! Lixer (diskussion) 21 april 2014 kl. 12.01 (CEST)

Medhåll, Tostarpadius! Finns det fler svengelska exempel så skirv gärna här som fler kan hjälpa till. Adville (diskussion) 21 april 2014 kl. 13.22 (CEST)

Problematiken gäller kanske inte bara svengelska, utan även andra ganska vanliga men inte egentligen svenska uttryck. Till dem hör exempelvis danismen "till syvende och sist" (eller "til syvende og sidst" om man ska vara noga). Önskar man använda ett liknande men svenskt uttryck är i så fall oftast finlandismen "sist och slutligen" att föredra – inte så vanligt väster om Östersjön, men frasen har sitt ursprung i svenskan och inget annat. Givetvis finns fler exempel än just detta, och från andra språk. Tommy Kronkvist (diskussion), 2 maj 2014 kl. 02.18 (CEST).

Den danismen betraktar jag som så etablerad i språket att jag inte reagerar på den. Den försvenskade stavningen visar för övrigt detta. Däremed inte sagt att jag har något emot finlandismen. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2014 kl. 19.13 (CEST)

"till syvende och sist" är till och med så etablerat att uttrycket är upptaget i Svenska Akademiens ordbok. Wvs (diskussion) 2 maj 2014 kl. 19.39 (CEST)

Poängen var väl också att få bort utländska (engelska) uttryck som knappt är etablerade på svenska, och därför låter illa, inte få bort uttryck som har utländskt ursprung (vilket ju om man drar det till sin spets gäller större delen av svenska ordförrådet, ffa via medeltida plattyska/lågtyska under hansans inflytande). flinga 9 maj 2014 kl. 16.07 (CEST)

"Referenser" (med mera) ->‎ "Källhänvisningar"

Jag har ett ännu vanligare exempel, nämligen "Referenser", vilket antagligen är en felaktig översättning av engelskans References. Jag brukar ofta ändra den rubriken till det mer svenska "Källor", även om jag egentligen skulle föredra att alla sådana rubriker ändras till "Källhänvisningar". Lixer (diskussion) 21 april 2014 kl. 13.46 (CEST)

Fortsatt diskussion om rubriken för källor flyttad till Wikipediadiskussion:Disposition#"Referenser" (med mera) ->‎ "Källhänvisningar". /NH 23 april 2014 kl. 19.30 (CEST)

"Personligt liv" ->‎ "Privatliv"

Ett annat exempel, som åtminstone för mig klingar illa, är när "personligt liv" används som rubrik i de biografiska artiklarna istället för "privatliv". /Ariam (diskussion) 22 april 2014 kl. 11.10 (CEST)

Ja, och den liknandde anglicismen "tidigt liv" (early life) är inte mycket bättre den. Jag brukar försöka byta den mot något mer passande i stil med "Barndom och uppväxt" e dyl. /FredrikT (diskussion) 22 april 2014 kl. 19.19 (CEST)

Ja, jag såg att Edaen ändrade "Tidigt liv" till "Barn- och ungdomsår" på ett par artiklar innan idag, det är ett bra alternativ tycker jag. /Ariam (diskussion) 22 april 2014 kl. 19.48 (CEST)

Är det bara jag som tycker att privatliv låter lite väl mycket som skvallerpress, man kanske ska försöka hoppa över den rubriken?/Bro (diskussion) 26 april 2014 kl. 01.12 (CEST)

Det beror kanske på hur mycket av intimitet man lägger i begreppet. Själv tycker jag nog att den har sitt berättigande. Det vore trist att inte kunna berätta om att Per Albin Hansson brukade spela kort om kvällarna hemma i Bromma, att Gustaf V broderade brasskärmar eller att Churchill målade tavlor på fritiden. /FredrikT (diskussion) 26 april 2014 kl. 01.31 (CEST)

Jag tror du missförstod mig lite, jag menade inte att man inte kan skriva om de sakerna men jag tycker namnet på rubriken är lite problematisk, exempelvis i artikeln Zlatan Ibrahimović står det en del om hans privatliv utan att använda den rubriken/Bro (diskussion) 26 april 2014 kl. 01.37 (CEST)

Det pågick en intressant diskussion om sådant här J 1982 (diskussion) 27 april 2014 kl. 17.59 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Man skall nog skilja mellan ”privatliv” , exvis vad personen pysslar med till vardags som sätts i motsats till personens offentliga liv, och ”personligt liv” som exvis omfattar personens inre liv. Personens privata liv kan man oftast skrivas om utan att det räknas som skvaller, medan behandlingen av det personliga livet är mer känsligt. Wvs (diskussion) 28 april 2014 kl. 10.58 (CEST)

Mälaren är igenfylld!

Det här är kanske inte helt rätt ställe att posta detta, men på OSM-kartorna som används för att visa koordinater på WP har hela Mälaren nyligen fyllts igen från Helgeandsholmen och Liljeholmsbron och västerut. På OSM:s egen webbplats ser allt ut som det ska, men inte i kartgadgeten. Går det att åtgärda eller är det nån cache-grej som åtgärdar sig själv snart? /jssfrk (d|b) 9 maj 2014 kl. 09.40 (CEST)

VisualEditor office hour in May

Please help translate this message.

• The Wikimedia Foundation's engineering department holds monthly office hours to discuss VisualEditor. Please join Product Manager James Forrester to discuss the products and upcoming plans in May.

Monday 2014-05-19, at 18:00 UTC.

The discussion will be on IRC (w:Internet Relay Chat) at irc://irc.freenode.net/wikimedia-office. For more information on office hours, including how to attend, please see m:IRC office hours. Logs will be posted at Meta afterwards.

If office hours are heavily attended, it can be difficult to get to all questions, but if you want to ask a question and cannot attend or do not speak English, then please let us know your question on mediawiki.org by the day before, and someone will add it to possible discussion topics.

Thanks! --Elitre (WMF) (diskussion) 9 maj 2014 kl. 17.47 (CEST)

Media Viewer and your wiki

Media Viewer lets you view images in larger size, for a more immersive experience.

My apologies for writing in English. Please translate this message as needed for your community.

Greetings,

As you may know, we have been developing Media Viewer, a new tool for browsing multimedia content on Wikimedia sites. This tool has been tested extensively since November, as a beta feature and is live on twelve other language-version Wikipedias, including Polish, Hungarian, Hebrew, and Vietnamese. The Multimedia team is now ready to enable Media Viewer as the default experience for viewing images, and would like to release it here on Thursday, 8 May. If you have not tried Media Viewer yet, we encourage you to do so and to give us feedback, before we release it more widely.

Can you help prepare for a smooth release of Media Viewer in your community?

• We invite you to create a local page for Media Viewer, and copy over some of its demonstration galleries, and also to invite community members to try out the tool and share their feedback on that local discussion page.
• Make sure all of the interface is translated correctly.
• Translate and link to the Help page on mediawiki.org.

Thank you for your help! Please let me know if you have any questions that are not answered on the help page. We look forward to bringing a richer multimedia experience to your community. Keegan (WMF) (diskussion) 26 april 2014 kl. 02.11 (CEST)

De flesta av våra metasidor har en neutral, saklig och ganska trevlig ton. När det lanseras nya funktioner ändras tilltalet. Mediavjoörn kommer t ex föreslå läsaren att "aktivera en ny multimediaupplevelse" och ger uppmaningen "Förbättra din multimediaupplevelse med detta nya verktyg. Det visar bilder i större storlek på sidor som har miniatyrer. Bilder visas i ett trevligare fullskärmsöverlägg, och kan också ses i full storlek.". Det handlar alltså om den nya spännande företeelsen bilder på webben. Varför måste vi börja låta som försäljare? Jag orkar inte skriva om alla systemmedelande själv. /NH 1 maj 2014 kl. 12.22 (CEST)

Funktionen innebar en klar försämring! Tidigare kom man direkt till Commons när man tryckte på bilden. Nu finns inte ens den inställningen! Tostarpadius (diskussion) 9 maj 2014 kl. 10.40 (CEST)

Om du avaktiverar funktionen (som görs på Special:Inställningar#mw-prefsection-rendering) kommer du till Commons som förut. Själv gillar jag mediavisaren, behoven av att behöva gå till Commons har blivit färre genom denna funktion. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 9 maj 2014 kl. 11.19 (CEST)

Jag tycker det var en riktigt bra upplevelse att kunna se bilderna på detta sätt, med möjlighet till helskärmsläge och enkel bläddring mellan bilderna i artikeln. Dock kunde det kanske göras lite tydligare i den funktionen hur man kommer vidare till Commons.--Historiker (diskussion) 10 maj 2014 kl. 08.45 (CEST)

Jag har här listat ett antal upplevda nackdelar med den nya funktionen. Jag har också (med blandad framgång) försökt få förståelse för de här synpunkterna här.--Paracel63 (diskussion) 10 maj 2014 kl. 17.18 (CEST)

Kontroll

Inlägg flyttat till Wikipediadiskussion:Projekt djur#Kontroll. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 18.56 (CEST)

"Sovjet & Co." (Veckans tävling)

Den här veckan sätter Veckans tävling fokus på Sovjetunionen, dess föregångare och dotterstater. Allt som (till minst hälften) ryms inom området räknas in. Här finns ESC-fyran Aram Mp3, presidentvalet i Ukraina, ishockey-VM i Vitryssland och en massa annat. Broar mellan Tadzjikistan och Afghanistan räknas in, liksom sibiriska tigrar och oförklarade händelser i Tunguska-området. Välkommen att kämpa om , , plus din egen gränsort – i tävlingen Sovjet & Co.! --Paracel63 (diskussion) 12 maj 2014 kl. 00.13 (CEST)

Kategori:Katoliker i Sverige

För närvarande håller användare:Triboci på med en kategorisering av levande och döda svenskar som är/var katoliker. I många fall blir det dubbelkategorisering som rullas tillbaka och ger upphov till diskussioner, bland annat användare:Tostarpadius på denna sida och på användare:Acirams diskussionssida där flera yttrat sig.

Själv är jag negativ till denna kategorisering av personer som inte har utmärkt sig inom religionen, ex Zlatan och Paulo Roberto och ser faran i att man sedan går vidare och börjar kategorisera personer som "judar" eller "muslimer" mm. Vilket användare:Romulus74 skrev på en tillbakarullning att det var mot PUL.

Istället för att sköta diskussionen på många olika användarsidor och artikeldiskussioner tycker jag det är bättre att diskussionen sker här samlat så att konsensus nås. Adville (diskussion) 8 maj 2014 kl. 12.30 (CEST)

Sådana för vilka konfessionstillhörigheten spelat stor roll i offentligheten bör kategoriseras utifrån denna. Där har vi sedan gammalt kategorier av annan typ, vilket jag meddelat Triboci. Jag ser denne som en seriös och konstruktiv bidragsgivare, men det som nu pågår är djupt olyckligt för vår trovärdighet. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2014 kl. 12.35 (CEST)

Jag har också framfört en synpunkt på kategorins diskussionssida och tycker att det är mycket olämpligt att kategorisera på detta sätt. Kategorierna ska prövas ur relevanssynvinkel, på samma sätt som all annan information i artikeln. Janders (diskussion) 8 maj 2014 kl. 12.41 (CEST)

Jag har redan framfört min åsikt på den diskussion som länkas ovan, men jag kan lägga till den här för att ha den på samma plats. Personer bör kritiseras utifrån tro endast då de har spelat en aktiv roll inom den religionen eller är kända för just den: kort sagt samma regel som i princip råder vad gäller övriga kategorier. Ingen bör kategoriseras som katolik enbart genom att vara katolik: personen ifråga skulle inte ha haft en artikel här enbart för det.

Jag måste också påpeka att Tribici dubbelkategoriserar personer och till exempel lägger in Kategori:Svenska Katoliker på en person som redan har Kategorin:Svenska katolska nunnor. Jag har rullat tillbaka åtskilliga sådana själv.

Slutligen vill jag dock markera att Tribici tycks vara en välmenande och seriös användare, som säkert inte behöver mer än att få denna sak klargjord för sig för att bli en konstruktiv och duktig medarbetare. --Aciram (diskussion) 8 maj 2014 kl. 14.21 (CEST)

Jag tycker att det verkar vara en vettig kategori att ha. Med levande personer ska vi givetvis vara försiktiga även om det är tveksamt om just PUL är tillämplig. Jag tycker att en rimlig riktlinje är att ha med kategorin om personen haft en betydelse för katolicismen eller om det är tillräckligt offentligt att personen är katolik så att det ändå uttryckligen står i artikeln (med källa). - Averater (diskussion) 8 maj 2014 kl. 15.02 (CEST)

Vi har som sagt redan en kategori för det ändamålet. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2014 kl. 15.07 (CEST)

Tack för att ni tog upp detta på Bybrunnen. Jag försöker sammanfatta min argumentation här för enklare åtkomst (hoppas det blir någorlunda begripligt, ursäkta upprepning): 1 ) "Jag inser att det finns goda skäl att med gott uppsåt ifrågasätta kategorier av den här typen, såsom ni nämner ovan. [...] Jag håller [...] med er om vitsen med försiktighet vid kategorisering av personer. 2) Motsätter mig dock Användare:Romulus74 inlägg. Motsvarande den här typen av kategori som vi nu diskuterar förekommer på de flesta av Wikipedias språkversioner. Engelskspråkiga Wikipedia har en policy som behandlar ämnet och, uppfattar jag, gör goda avvägningar. Om än inte lika restriktivt som jag uppfattar att ni förespråkar ovan. Det är den jag har utgått ifrån, och menar att även ni rimligen kunde utgå ifrån tills någon skapar en svenskspråkig motsvarighet med väsensskilt budskap." 3) "Håller med om [att undvika] dubbelkategorisering, givet att läget kvalificerar sig som sådant. [...] [J]ag ifrågasätter [dock] konsensus för premiss för borttagning, inklusive att Kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan i Sverige ska betraktas som en underkategori till Kategori:Svenska katoliker. [...] Om [en person] bara ska tillhöra en av dem så borde det vara [ Svenska katoliker ], vilket har mer av verifierbarhet över sig. Den förra kategorin, 'Kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan i Sverige', är diskutabel och verkar på ett problematiskt sätt angränsa till Wikipedia:Ingen originalforskning. [...] Men lyft gärna den berättigade frågan på Kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan i Sverige, så får vi se vart den diskussionen leder i stället. Det borde vara prioriterat framför raderingsiver här." Mvh, Triboci (diskussion) 8 maj 2014 kl. 15.36 (CEST)

Är det verkligen så att man måste vara katolik för att vara en person inom romerskkatolska kyrkan eller tvärtom? Borde det inte vara möjligt att vara katolik utan att vara verksam i romerskkatolska kyrkan eller att vara verksam i romerskkatolska kyrkan utan att vara katolik? - Averater (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.00 (CEST)

Visst kan man vara katolik utan att tillhöra romersk-katolska kyrkan. Det är en av mina poänger. Denna kategori omfattar dock inte dem som anser sig vara det. Man kan säkert i undantagsfall vara aktiv i romersk-katolska kyrkan utan definiera sig som katolik, men det är i så fall ett randfenomen. Att vissa anser att exempelvis personer som Gert Gelotte och Werner Jeanrond inte är riktiga katoliker är en helt annan diskussion. Tostarpadius (diskussion) 9 maj 2014 kl. 11.24 (CEST)

Vad gäller personuppgiftslagen inser jag att det, om inte annat för arkivändamål, tycks finnas anledning att förtydliga detta. EnWp gör annorlunda. Ja. Svenska personuppgiftslagen har inte motsvarighet överallt. PUL är dock tillämplig för oss.

"Förbud mot behandling av känsliga personuppgifter 13 § Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar a) ras eller etniskt ursprung, b) politiska åsikter, c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller d) medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifter av den art som anges i första och andra styckena betecknas i denna lag som känsliga personuppgifter."[2]

Det undantag i lagen som är tillämpligt för Wikipedia:

"Samtycke eller offentliggörande 15 § Känsliga personuppgifter får behandlas, om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller på ett tydligt sätt offentliggjort uppgifterna."

Lagen.nu gör ett försök att förtydliga lite:

"Precis som för "vanliga" personuppgifter så är samtycke en tillåtlighetsgrund. Dock ställs högre krav på hur detta samtycke kommer till uttryck ("[...] lämnat sitt uttryckligasamtycke") - underförstått eller konkludent samtycke räcker inte. Utöver detta får man även behandla sådana uppgifter som den registrerade själv offentliggjort på ett tydligt sätt, exempelvis när en person "talat ut" om sin hälsa eller sexliv i massmedier, eller när en person ställer upp i ett val för ett visst parti."[3]

Utan en tydlig källa, och juridisk eftertanke, är det alltså inte möjligt för oss att kategorisera folk efter religion etc.

Någonstans debatteras huruvida PUL verkligen är tillämplig om servrarna inte står i Sverige. Datainspektionen ger ganska god vägledning. [4] Kortfattat: PUL är alltid tillämplig om det finns en kopplad juridisk person i Sverige. Notera dock att ett av brotten begås av den som gör kategoriseringen – om den användaren är svensk och sitter i Sverige är svensk lag alltid tillämplig. Om vi startar masskategorisering av levande personer gällande religion skulle till och med jag aktivt överväga en anmälan till DI.

Detta problem finns inte i de fall personerna via sin gärning varit öppna med religionstillhörighet. Som andra användare påpekat, finns det dock flera sådana snävare kategorier tillgängliga.

Del två av min argumentation går såklart att debattera. Jag ser en uppenbar fara i att svenska katoliker öppnar upp för svenska judar, och att det blir svårare att aktivt övervaka dessa kategorier om så sker. Det finns alltid en risk att användare tror att alla bör kategoriseras efter religion om så öppna kategorier finns. Jag vill hellre stämma detta i bäcken genom att inte ha så breda kategorier.

Eftersom användare farit ut mot mig inser jag att jag måhända uppfattades som brysk på diskussionssidan – det var aldrig min mening. Detta problem har dock diskuterats flera gånger sedan jag skapade konto, alltid med refererande till konsensus om kategorin "judar".[5] Jag har inte sett detta konsensus ifrågasättas tidigare. LittleGun visade på diskussionssidan ett bra sätt att hitta flera diskussioner om ämnet.[6] Den senaste diskussionen jag själv kan minnas finns här: [7]

Min personliga åsikt är alltjämt att vi inte bör kategorisera på detta sätt. (Inser att detta nog blev långt och krångligt, även att jag gjorde ett försök att vara så konkret och enkel som möjligt i beskrivningen av de lagliga förhållandena. Sorry.)// Romulus74 (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.32 (CEST)

För Wikipedia gäller "journalistiska ändamål" enligt 7 §. Edaen (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.43 (CEST)

Wikipedia har inget utgivningsbevis och ingen ansvarig utgivare. §7 är inte tillämplig. Se tryckfrihetsförordningen. // Romulus74 (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.54 (CEST)

Första stycket i 7 § gäller TF och utgivningsbevis, andra stycket "journalistiska ändamål" och oss.

7 §
[1 st.] Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
[2 st.] Bestämmelserna i 5 a, 9-29 och 33-44 §§ samt 45 § första stycket och 47-49 §§ skall inte tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. Lag (2006:398).

Edaen (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.59 (CEST)

Nja, problemet är att om man ska försöka utnyttja undantaget kring journalistiskt ändamål, så handlar det om att behandla informationen. Då kliver §30 och §31 in istället. Vi måste då skydda uppgifterna. Jag törs lova på stående fot att ingen domstol skulle anse att vi skyddat informationen om vi använt dem för kategorier... Undantaget gäller helt enkelt inte för publicering [8] // Romulus74 (diskussion) 8 maj 2014 kl. 17.09 (CEST)

Alla svenskar som levde under perioden år 1164 - 1536 var väl per definition katoliker? Ska alla dessa personer märkas upp då? /Mikael Lindmark (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.41 (CEST)

Det här kan hanteras helt utan juridik och formalia. Som jag ser det finns det två avgörande faktorer som var och en för sig gör det omöjligt, eller i alla fall odiskutabelt olämpligt, för oss att klassificera på detta sätt. 1/ Relevanskravet. I vilka sammanhang är det innehållsmässigt relevant att berätta om en enskild persons eventuella religiösa hemvist, om personen ifråga inte på annat sätt kopplas ihop med bekännelsen t ex som officiell företrädare för en rörelse? Egentligen aldrig. 2/ Ren, enkel och helt traditionell publiceringsetik. Privata livsval måste kunna få vara just privata. Janders (diskussion) 8 maj 2014 kl. 18.45 (CEST)

Vi har haft flera liknande diskussioner tidigare om att kategorisera människor efter åsikter av olika slag, t.ex. här och här, och konsekvent kommit fram till att vi ska vara ytterst återhållsamma. Åsikten måste vara en central och offentlig del av personens gärning för att motivera kategorisering. Så även för katoliker, EMRÅ. Lsj (diskussion) 8 maj 2014 kl. 18.55 (CEST)

Jag tror snarare man måste säga att konsensus saknas. Flera användare tycker t ex att Kategori:Romer är ok, se Wikipedia:Problematiska kategorier#Kategori:Romer. /NH 8 maj 2014 kl. 19.50 (CEST)

Oj, den diskussionen hade jag missat. Mycket mycket tveksamt, tycker jag. Jag ser inte fram mot den offentliga debatt som kan komma när medierna börjar granska hur WP, genom sina kategoriseringar, skapar register över personer med ett visst (odefinierat) biologiskt ursprung eller en (av andra uppfattad) etnicitet. Nej, här måste vi ta ett publicistiskt ansvar. Janders (diskussion) 8 maj 2014 kl. 20.05 (CEST)

Delar Användare:Peter Isotalo:s resonemang i ovanstående diskussion, inklusive om kategorin för den här diskussionen. Mvh, Triboci (diskussion) 8 maj 2014 kl. 20.28 (CEST)

Bort, bort, bort! - och speciellt kategori: romer som uppenbarligen listar personer som någonstans avlägset möjligen har romskt blod som Calle Jularbo.--FBQ (diskussion) 8 maj 2014 kl. 20.34 (CEST)

Det verkar som om datainspektionen är på Romulus74s linje för databasliknande uppgifter (dit kategoriseringen bör höra) men inte för löptext. Så med tillägget att vi skulle kunna använda en kategori katolicism avsedd för företeelser och dylikt men inte för personer och att kategorin personer inom romerskkatolska kyrkan inte handlar om personernas tro utan deras handling (eftersom det ena inte förutsätter det andra) är också jag för en radering (och även för kategorin romer). - Averater (diskussion) 8 maj 2014 kl. 20.53 (CEST)

Det borde ju i så fall även gälla politiker Kategori:Svenska kommunister. Självfallet skall det krävas ganska stark öppen koppling till katolicismen för att någon skall hamna i den kategorin. Edaen (diskussion) 8 maj 2014 kl. 20.59 (CEST)

Min tanke var exempelvis demonstationer och politiska händelser även om jag inte känner till något enskilt fall där kategorin katolicism skulle användas. Angående politiska kategorier så borde det gälla om det handlar om övertygelse men inte om handling. Tycker nog inte det är en lika tydlig skillnad där som inom religion för personer aktiva inom något politiskt. Men om någon kommer på någon bättre kategori som inte antyder en politisk åsikt så tycker jag vi även kan radera den nuvarande. - Averater (diskussion) 8 maj 2014 kl. 21.09 (CEST)

@Edaen - jag håller med och jag vill minnas att det var så det bestämdes att de politiska kategorierna skulle användas. Jag kan till exempel inte tycka att Tomas Bolme hör hemma i kategori:Kommunister. Att man kan nämna ett politiskt engagemang i artikeln är en annan sak. Men det känns som alla kategorier som inte har helt entydiga riktlinjer kring ur de skall användas snart urartar.--FBQ (diskussion) 8 maj 2014 kl. 21.47 (CEST)

Min ståndpunkt har alltid varit att det man har belägg för att lägga in i artiklar också ska vara okej att göra kategorier av så länge det inte är trivialt eller förtalande. För mig är det fullt jämförbart med kategori:kvinnor och kategori:män.

Peter ^Isotalo 8 maj 2014 kl. 21.57 (CEST)

Den här typen av kategorisering förefaller helt onödig för personer som inte specifikt varit kända för just detta. Politiska kategorier bör bara användas om politiker eller andra speciellt aktiva, inte om andra personer som någon gång avslöjat sin valhemlighet offentligt. Samma med religiösa kategorier. Präster, imamer, rabbiner etc kan naturligtvis kategoriseras efter detta men inte personer som "råkar" tillhöra ett visst samfund, men utan att det är väsentligt. Etniskt ursprung kan vara än mer onödigt att dra upp om det inte är speciellt väsentligt för personens liv och gärning. --Andhanq (diskussion) 10 maj 2014 kl. 10.04 (CEST)

"Onödigt" eller "[inte] väsentligt" kan man säga om nästan vad som helst, inklusive kategorisering efter nationalitet. Det här går hela tiden tillbaka på obefogad oro för beskrivning av etnicitet. Det är godtyckligt att påstå att t.ex. Django Reinhardts belgiska födelseort eller franska medborgarskap skulle varit mer relevant än hans romska etnicitet. I många fall är det ett skadligt osynliggörande av folkgrupper utan en egen stat, t.ex. för kurder.

Peter ^Isotalo 10 maj 2014 kl. 13.54 (CEST)

Det måste få vara angeläget att värna om principiellt viktiga värden, utan att de ska avfärdas som "obefogad oro". Jag menar inte att vi ska tillämpa samma praxis som gäller i journalistiska sammanhang, men tycker ändå att det kan finnas anledning att fundera över det som formuleras i den branschens spelregler: Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. Dessa skrivningar grundas på publiceringsetiska bedömningar som visserligen inte är fullt ut tillämpliga här, men som kanske ändå kan stimulera lite eftertanke. En kategorisering som bygger på något som saknar betydelse måste nog kunna ses som överflödig information även i detta sammanhang. Janders (diskussion) 10 maj 2014 kl. 17.48 (CEST)

Om en uppgift är tillräckligt relevant och verifierbar för att leta sig in i en artikel måste man ju kunna skapa kategorier utifrån samma fakta. Vi är ju här för att hjälpa användare hitta information. Den här beröringsskräcken för etnicitet som vi har på svwiki känns ganska provinsiell och jag har inte sett några motsvarigheter till den på andra språkversioner. Tvärtom, på enwiki bevakas kategorin för romer av ett särskilt projekt som vill förbättra täckningen av romer på Wikipedia.--ボスニア (diskussion) 10 maj 2014 kl. 18.43 (CEST)

Man skulle kunna misstänka att Skånepolisen skulle skriva under på den första meningen, men att den romska gruppen i Sverige inte skulle göra det. Att kategorisera är att göra en sammanställning, där människor förs samman och presenteras som en homogen samling trots att de inte behöver ha det minsta med varandra att göra. Sådana sammanställningar är ibland helt okontroversielle, och betydligt mer komplicerade i etniska sammanhang än religiösa. Men principen är nog så viktig. Janders (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.08 (CEST)

Hänvisningen till romregistret är ett exempel på vad jag menar när jag säger att vi är provinsiella. Att snegla på svensk inrikespolitik när vi formulerar våra riktlinjer strider mot Wikipedias ambition att vara ett globalt uppslagsverk i flera språkversioner.--ボスニア (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.44 (CEST)

En eventuell provinsiell syn på frågan innebär inte att inställningen är fel, bara att den (möjligen) är annorlunda än andras bedömningar. Janders (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.51 (CEST)

Rent principiellt är provinsiell inte synonymt med fel, men provinsialitet strider mot vad Wikipedia är och strävar efter att vara, nämligen ett globalt uppslagsverk.--ボスニア (diskussion) 10 maj 2014 kl. 20.21 (CEST)

Det är en aning ironiskt att hänvisa till en riktlinje som svwp är rätt ensam om(av de språk jag kan avgöra är det bara franska och italienska som har något liknande; engelska och bokmål har bredare riktlinjer om systematisk skevhet, andra språkversioner har essäer) för att hävda att man måste kategorisera likadant som andra språkversioner.

Det finns ingenting som säger att man måste göra likadant. Det finns heller inget som säger att man inte får hänvisa till en händelse i Sverige för att visa hur det kan vara känsligt med kategorisering. Vi har redan striktare krav på att skriva om brottslighet än enwp. Vill vi kan vi gott ha hårdare krav på kategorisering utifrån nationalitet också.

andejons (diskussion) 10 maj 2014 kl. 21.21 (CEST)

Nu tycker jag du blandar bort korten. Andemeningen är i princip densamma på de andra språkversionerna, även om enwiki använder en annan term. Dessutom använder enwiki mallen en:Template:Globalize på ungefär samma sätt som vi gör. Sedan har jag aldrig sagt att vi "måste" ha exakt samma riktlinjer som andra språkversioner, det jag har sagt är att det som sker på andra språkversioner borde vara tyngre argument än diverse inrikespolitiska hänsyn.--ボスニア (diskussion) 10 maj 2014 kl. 21.38 (CEST)

@Bothnia: Om "diverse inrikespolitiska hänsyn" (i praktiken en allvarlig och upprörd samhällsdebatt där vissa ser sig som utsatta för en orättfärdig särbehandling, och dessutom för statlig kompensation för detta) avspeglar de publicistiska ideal som huvuddelen av svenskspråkiga WP:s publik relaterar till i samhällsdebatt och mediekonsumtion, så får vi kanske acceptera att olika språversioner har en frihet att anpassa sig till vad som uppfattas som "provinsiellt" lämpligt. Janders (diskussion) 10 maj 2014 kl. 22.00 (CEST)

Självklart skall varje språkversion få utarbeta sina egna riktlinjer, men när du drar in romregistret i diskussionen blandar du ihop två olika frågor. Den ena frågan är hur vi skriver och kategoriserar om nu levande personer, där vi måste vara återhållsamma med känsliga uppgifter för att inte kränka den individuella integriteten. På den punkten har jag varit konsekvent och tydlig: vår nuvarande WP:BLP ligger fast. Den andra frågan är hur vi skriver och kategoriserar majoriteten av våra biografiska artiklar som handlar om döda personer, där jag har svårt att se vilken skada det skulle göra om vi kategoriserar artiklar efter etnicitet på samma sätt som de flesta andra språkversioner. Där är det källäget och relevansen som ska avgöra, inte vad som råkar stå i senaste numret av DN eller vad som sägs i Sveriges riksdag. Som jag sade tidigare: majoriteten av de människor som föddes före första världskriget levde inte i nationalstater utan i multietniska imperier och stater. Att bortse från det, i något slags beröringsångest inför begreppet etnicitet, vore att sänka informationsvärdet i våra artiklar.--ボスニア (diskussion) 10 maj 2014 kl. 22.40 (CEST)

Nej, det måste man inte kunna per definition. En stor skillnad är att i en artikel kan man nyansera, det kan man inte i en kategori. Jag ser en poäng att kunna berätta att en politiker spelat punkmusik om det påverkat hans karriärval. Jag ser ingen poäng att lägga in den politikern i kategorin "musiker". Jag vet inte hur det är på andra språkversioner än den engelska men om den tyskspråkiga kategoriserar på det sättet skulle jag bli överraskad. Ingen av dessa är dock mall för den svenskspråkiga.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.04 (CEST)

Jo, dewiki har en kategori för romer och den förefaller inte varit utsatt för en raderingsanmälan. Och om vi vill vara ett globalt uppslagsverk borde vi ta mer hänsyn till hur andra språkversioner hanterar kategoriseringar än snäva inrikespolitiska bedömningar eller PUL.--ボスニア (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.44 (CEST)

För mig är huvudinvändningen mot denna kategori alltjämt att det finns många (exempelvis inom Svenska kyrkan) som identifierar sig som katoliker utan att tillhöra romersk-katolska kyrkan. Att ge den senare monopol på något som står i ekumeniska trosbekännelser är knappast NPOV. Tostarpadius (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.25 (CEST)

Men det är POMMF. Framförallt är det bara att byta namn på kategorin, till "papister" tex :). Diskussionen är aningen bredare än att bara handla om katoliker.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.31 (CEST)

Ja, i dagligt tal och i tidningstext säger och skriver man så. Att diskussionen är bredare är helt sant och den far åt olika håll. Vi har sedan länge Kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan i Sverige. Mitt förslag är att använda den. Jag kan också tänka mig att ersätta "Personligheter" med "Personer" kort och gott. Inte heller den bör användas för renodlad åsikts- eller etnicitetsregistrering utan endast när den är välkänd och har stor betydelse för personen. Att konfessionstillhörigheten varit identitetsskapande historiskt är ett faktum. På sina håll är den det alltjämt. Vi är religionsblinda i Sverige, som Inger Hammar lärt oss. Tostarpadius (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.45 (CEST)

PuL:s relevans för Wikipedia

Alla uppgifter som är allmänt kända (d.v.s. uppfyller WP:Relevans) är i praktiken undantagna från PuL. Kategorisering eller inte gör heller ingen skilland. Att säga att Peter Wolodarski är jude eller att Katarina Taikon är rom i artikeln eller genom kategorier gör ingen som helst skillnad. Båda skulle definieras som "behandling av personuppgifter" enligt PuL.

Jag uttalar mig om det här i egenskap av utbildad arkivarie med utbildning i bl.a. PuL. Det är en av de juridiska områden som man måste ha koll på. Alla uppgifter som uppfyller WP:Relevans (genom att beläggas med WP:PÅL) är i praktiken så offentliga att PuL blir irrelevant. Om ni ändå känner er skeptiska, fråga jurister som faktiskt kan området. Ett relevant tips är Datainspektionen. Men jag kan även rekommendera professor Cecilia Magnusson Sjöberg[9] vid Juridiska institutionen på Stockholms universitet.

Men det ni absolut inte ska göra är att försöka läsa lagen för varandra. Den som inte har dokumenterad utbildning på området så har inte kompetens att göra juridiska bedömningar enbart genom att läsa lagtexter.

Peter ^Isotalo 8 maj 2014 kl. 21.33 (CEST)

Oavsett om Peter har rätt eller ej: Varför diskutera juridik när det handlar om etik? Janders (diskussion) 8 maj 2014 kl. 21.49 (CEST)

Precis. Det var det jag ville komma fram till ovan, även om det kanske inte var helt tydligt. Edaen (diskussion) 8 maj 2014 kl. 21.51 (CEST)↓

(redigeringskonflikt) Precis min undran. Det var därför jag ville se till att avfärda spekulationerna om PuL. För allt prat om juridik här är rena gissningsleken.

Peter ^Isotalo 8 maj 2014 kl. 21.54 (CEST)

Om frågan enbart handlar om etik tycker jag vi inte ska ha några annorlunda moraliska plikter än de vi redan har i WP:BLP. Och då återgår jag till positionen att det är fritt att kategorisera om det som redan står i artikeln och har källa. - Averater (diskussion) 9 maj 2014 kl. 09.26 (CEST)

I detta fall tycker jag att Peter Isotalos juridiska resonemang är fullt rimligt. (Om vi nu utgår från att svensk lag är tillämplig, vilket inte är helt säkert i alla lägen för en webbplats som drivs av en amerikansk stiftelse, och där bidragslämnarna kan finnas varsomhelst i världen.) Allehanda privata (över)tolkningar PUL behöver därför inte ställas i fokus för diskussionen. Kärnfrågan, utöver att uppfylla WP:BLP är väl vad som är lämpligt att ta upp i ett svenskspråkigt uppslagsverk som är en del av en global encyklopedi. Mitt intryck är att man i svenskspråkiga framställningar sedan länge är mer försiktig och sparsam med etnisk och religiös kategorisering än man är i t.ex. USA, där det är vanligare att omnämna kända personer som "Jewish-American", "Catholic" eller liknande, utan att det är negativa omdömen. Därför uppstår en viss "slitning" mellan att vara en spegling av andra svenskspråkiga källor och vara en översättning av enwp. Jag tycker själv att man bör vara sparsam med karaktäriseringarna, men att det är en övertolkning att se dem som mer eller mindre "totalförbjudna". Tomas e (diskussion) 9 maj 2014 kl. 11.10 (CEST)

@Averater: Den moralisk/etiska frågeställningen regleras inte i policyn om biografier över levande personer. Etik är ett förhållningssätt, inte ett regelverk. Det som av dig och mig kan uppfattas som fullständigt harmlös information, kan i vissa fall kan uppfattas som kontroversiell, alltför privat och besvärlig att hantera. Vi vet inget om pesonens egen reaktion, eller om de reaktioner som hon/han möter. Frågor om religiös, ideologisk eller politisk bekännelse, eller schabloniserade beskrivningar av en persons härkomst (vem är katolik, rom eller jude?) kan - när de beskrivs av utomstående betraktare (t ex en WP-bidragsgivare) - ofta uppfattas som alltför påtängande och godtyckliga. Det har inget att göra med att personen i fråga inte skulle vilja stå för kategoriseringen. Det räcker mer än väl att vi inte vet. Nej, etiken ger oss möjlighet att berätta relevant information om vad de personer som vi porträtterar sysslar med, och i vilket sammanhang som det sker. Men den ger oss inte rätt att kategorisera vem WP anser att personen egentligen är. Janders (diskussion) 9 maj 2014 kl. 14.52 (CEST)

Instämmer med Janders. Därför bör kategorisering av personer efter åsikt/etnicitet/läggning/etc inskränkas till sådant som a) är av betydelse för personens gärning och relevans, och b) är något som personen själv "kommit ut" med offentligt. Lsj (diskussion) 11 maj 2014 kl. 11.33 (CEST)

Om vi vill kunna täcka in hela världshistorien med alla dess nyanser måste vi ha kategorier som täcker även etnicitet och religion, som ofta varit primära kategorier för självidentifiering. Vi är t.ex. vana att betrakta Marie Curie som polska, vilket hon själv betraktade sig som, trots att hon aldrig (mig veterligen) var medborgare i "Polen" utan föddes som rysk undersåte och sedan blev fransk medborgare. På samma sätt finns det historiska personer som betraktat sig själva främst som judar, katoliker, tyskar, vitryssar, osv, utan att för den skull vara medborgare i en stat som byggt på den tillhörighetsmarkören. Majoriteten av alla människor som föddes före första världskriget levde inte i nationalstater utan i multietniska imperier och stater och vi riskerar att osynliggöra viktiga etniska och religiösa grupper om vi retroaktivt kategoriserar enligt dagens strikta medborgarskapsbegrepp, som är helt meningslösa för stora delar av den mänskliga erfarenheten. Naturligtvis ska vara vi försiktiga med att kategorisera personer som "judar" eller "romer" (exempel på två av de mest kontroversiella kategoriseringarna), men jag ser inga principiella problem med denna typ av kategorier. Vi har tillräckligt många användare som patrullerar ändringar i neutralitetskategorin och om något ändå skulle bli fel har vi tydliga förbehåll. För övrigt ansluter jag mig till Peters resonemang att vi inte ska hänge oss åt juridiska spekulationer.--ボスニア (diskussion) 9 maj 2014 kl. 15.25 (CEST)

Att vi vill täcka in hela världshistorien med alla dess nyanser innebär inte att vi måste göra det med kategorier, vi har ju artiklar också. Jag tycker att just kategorier är riktigt dåliga på att hantera nyanser och att vi därför ska vara restriktiva. Inte ens "man" och "kvinna" är självklara och alla personer kan inte hanteras i dessa. Jag tycker Dcastor uttrycker det bra i kategoridiskussionen:[10]. Sen tycker jag även artiklarna ska hantera WP:OVIKT och relevans vilket kan tänkas avgränsa "hela världshistorien".--LittleGun (diskussion) 10 maj 2014 kl. 09.44 (CEST)

Att inte ha Django Reinhardt eller Natalie Portman i kategori:romer respektive kategori:judar handlar inte om att göra någon tjänst åt dem som personer eller att följa ett önskemål från företrädare för romer eller judar. Det är i praktiken bara att tabubelägga etnicitet på ett sätt som inte speglar ett globalt perspektiv. Det berövar också uppslagsverket möjligheten att ge en tydlig identitet till personer som tillhör etniska grupper som inte råkar sammanfalla med en specifik nationalitet. Det är ett bekvämt, men inte ett klokt val.

Peter ^Isotalo 10 maj 2014 kl. 13.38 (CEST)

Instämmer fullt ut med Användare:Peter Isotalo:s resonemang. Mvh, Triboci (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.04 (CEST)

Jag förstår inte vad det har med globalt perspektiv att göra?--LittleGun (diskussion) 10 maj 2014 kl. 19.07 (CEST)

Försiktighet kring etnicitet är en ganska typisk svensk ideologi (i viss mån även noridsk). De flesta länder där nationaliteten inte är identisk med etnicitet, som i Sverige, har inte den här inställningen. Och få har en så utpräglat negativa åsikter om beskrivningar av etncitet som Sverige. Om du tittar på artiklar om Django Reinhardt på olika språk så hamnar han under kategorier för romer eller romska musiker på engelska, franska, tyska, italienska, norska, polska, serbiska, rumänska och slovenska. Alltså inget ovanligt alls. Om du vill läsa mer om resonemang kring den svenska synen på etnicitet i ett globalt perspektiv så rekommenderar jag Andreas Johansson Heinös Gillar vi olika?.[11] Om du vill veta mer om internationella perspektiv på etnicitet så är det bara att gå till närmsta bibliotek och söka på "ethnicity".

Jag har svårt att se enycklopediska argument för att man måste vara försiktigare med att kategorisera romer, kurder och tamiler än t.ex. finlandssvenskar. För vems skulle måste vi framhäva enskilda personers nationalitet samtidigt som vi totalt osynliggör deras eventuella etnicitet? Det är särskilt det där med att det ses som något suspekt att beskriva etnicitet som besvärar mig, för det blir faktiskt en fråga om att framställa sitt eget POV som en allmängiltig och oproblematisk fråga om etik.

Peter ^Isotalo 12 maj 2014 kl. 07.23 (CEST)

En viss försiktighet med sådana "etiketter" är väl inte helt fel. Om personen själv är/varit aktiv i sammanhang som har med vederbörandes egen etniska/religiösa|politiska/sociala/sexuella etc tillhörighet att göra är det naturligtvis helt i sin ordning. Likaså om det haft en betydelse som är allmänt känd. Men vi ska definitivt inte "släktforska" och "rota fram" en etnisk bakgrund som ligger någon generation bort. Inte heller etikettera någon som "katolik", "protestant", "jude", "muslim", "homosexuell" etc om personen inte varit offentligt aktiv inom dessa sammanhang utan är känd för helt andra saker. --Andhanq (diskussion) 12 maj 2014 kl. 08.38 (CEST)

Att inte tillskriva biografier påståenden från t.ex. rena arkivkällor är redan reglerat WP:BLP, och framförallt WP:Relevans och WP:V. Och även WP:OR. Det är ingen nyhet. Men det där med "om personen inte varit offentligt aktiv" vad gäller etniciteter (inklusive judar) är precis den POV jag beskrivit ovan; det är inte ett neutralt ställningstagande utan bygger på just din (och andra svenskars) föreställningar om etnicitet. Att säga att det är okej att kategorisera efter nationalitet men inte etnicitet med motiveringen att någon är "känd för helt andra saker" är inkonsekvent. Jag förstår faktisk inte varför etniska kategorier är något som man måste ha aktiv tillåtelse för att lägga till. Det råder ju uppenbarligen delade meningar om det, men av någon anledning så är det "försiktighet" som ska gälla, alltså den lösning som t.ex. du företräder. Således ingen konsensuslösning.

För övrigt finns det inga skäl att säga att andra kategorier på t.ex. inklusive födelsedatum, kön, etc måste få finnas. Accepterar man dessa kan man inte samtidigt beskriva samtliga etnicitetskategorier (utom finlandssvenskar tydligen) som irrelevanta "etiketter".

Peter ^Isotalo 12 maj 2014 kl. 09.32 (CEST)

Vad tar vi med oss?

Jag tycker diskussionen ovan är så intressant och givande att jag gärna skulle se att vi sammanfattar den i någon av våra riktlinjer, exempelvis WP:BLP eller WP:KAT. Men vad ska vi skriva? Vad är lärdomarna? Föreslå gärna nedan eller på respektive sidas diskussionssida. Annars finns det risk att det här arkiveras och glöms bort till nästa gång.//Hannibal (diskussion) 12 maj 2014 kl. 08.22 (CEST)

Jag skulle vilja se åtminstone en enkät på vem som förespråkar vilken typ av lösning. Jag får intrycket att det faktiskt är en del användare som inte ser etnicitetskategorier som något egentligt problem, men att det är en minoritetsåsikt som ingen bryr sig om eftersom det inte speglar en typsikt svensk syn på frågan.

Peter ^Isotalo 12 maj 2014 kl. 09.39 (CEST)

Vad är poängen med att registrera dem som har en minoritetsuppfattning? Vi strävar ju efter konsensus. Det får motsatt effekt. Själv är jag inte benhård motståndare till kategorisering av detta slag, men föredrar alltså formuleringarna "Person(lighet)er inom judendomen", "islam", "romersk-katolska kyrkan", "svenska kyrkan" et cetera. Att peka ut personer av judisk börd som aldrig tillhört en mosaisk församling ser jag inget behov av. Det kan också hanteras delvis olika för skilda tider och delar av världen. Tostarpadius (diskussion) 12 maj 2014 kl. 09.46 (CEST)

Religion är ett eget kapitel. Det är inte något som ärvs av föräldrar och omgivning på samma sätt och det sammanfaller inte heller automatiskt med etnicitet (inte ens för judar). Där är det rimligare med ett urval.

Däremot handlar det absolut inte om några "minoritetsuppfattningar" utan att man ska givetvis ska få kategorisera alla etniciteter, inte bara de som på något sätt avviker från någon sorts större norm; hankineser och navajoindianer ska behandlas på samma sätt.

Peter ^Isotalo 12 maj 2014 kl. 10.21 (CEST)

Jag var uppenbarligen otydlig. Det jag syftade på med "registrering av minoritetsuppfattning" var Ditt förslag om en enkät. Tostarpadius (diskussion) 12 maj 2014 kl. 10.31 (CEST)

Jaha. Konsensus är inte majoritetstyckande. Man behöver ta någon form av hänsyn till andra ståndpunkter och fokusera på deras argument.

Men sen vet jag inte exakt var skiljelinjerna går. Det är viktigt att veta, särskilt för den som faktiskt vill upprätthålla generella förbud mot etnicitetskategorier.

Peter ^Isotalo 12 maj 2014 kl. 10.45 (CEST)

Visst bör vi alla lyssna på varandra. Bortsett från det rent juridiska finns det inte rätt eller fel i frågor som dessa. Det är avvägningar som måste göras. Tostarpadius (diskussion) 12 maj 2014 kl. 11.28 (CEST)

Ursäkta om jag upprepar frågan (måhända var den lite tidigt ställd), men hur skulle ni vilja uppdatera rekommendationerna för andra som ska skriva om det här? För att visa lite på hur det skulle kunna se ut (verkligen inte så jag skulle skriva, utan bara utgångspunkt): "Kategorisera enbart personer efter vad de är mest kända för och som det finns tydliga källor på."//Hannibal (diskussion) 12 maj 2014 kl. 12.08 (CEST)

Kanske något liknande detta: "Personers etniska ursprung, politiska tillhörighet, religiösa åskådning, sexuella läggning, personliga egenskaper och personliga ställningstaganden får inte användas som enskild kategoriseringsgrund. I vissa sammanhang är dock sådana uppgifter relevanta att nämna i artikeltexten. Kategorisering får däremot ske med stöd av tydliga aktiviteter (t ex om personen framtäder som samhällsdebattör i sådana frågor) eller är officiell representant för en organisation eller rörelse som samlar olika intressen. Kategorin ska då beskriva just den rollen, t ex Ledamot av nationella rådet för... e dyl". Janders (diskussion) 12 maj 2014 kl. 12.37 (CEST)

Stödjer ej. Att bunta ihop alla de här kategorierna, lägga till "personliga ställningstaganden" och antyda att man bara får kategorisera det om de är officiell representant är ohållbart. Vi måstes skilja rena åsikter från t.ex. kulturellt arv och religion.

Peter ^Isotalo 12 maj 2014 kl. 18.15 (CEST)

Stödjer Janders förslag. För övrigt undrar jag varför vi ska skilja religion från andra rena åsikter? Lsj (diskussion) 12 maj 2014 kl. 21.56 (CEST)

Stödjer ej. På samma sätt som kön, ålder, tidigare verksamheter, och mycket annat kan vara kontroversiellt använder vi de som kategorier. Förstår inte varför det skulle vara någon skillnad med just dessa sakerna. - Averater (diskussion) 12 maj 2014 kl. 22.09 (CEST)

Stödjer ej. Förslaget är alldeles för generelt och gör inte åtskillnad mellan artiklar som handlar om levande (där WP:BLP gäller) och döda personer. Om vi skapar ett generellt förbud mot kategorisering p.g.a. etnicitet eller religion går vi inte bara emot det som redan är praxis på andra språkversioner, vi kommer också försvåra kategorisering av artiklar som handlar om historiska personer, dvs. majoriteten av våra biografiska artiklar.--ボスニア (diskussion) 12 maj 2014 kl. 22.14 (CEST)

Kul att det har kommit igång. Kom gärna med alternativa skrivningar så att Janders inte behöver stå ensam med ett förslag. Finns det kanhända text från andra språkversioner som är bra? Eller har någon tidning eller bok tagit upp bra synpunkter här?//Hannibal (diskussion) 12 maj 2014 kl. 22.27 (CEST)

Stödjer. Den här diskussionen handlade ursprungligen om "Katoliker i Sverige". Man kan då fråga sig varför det är särskilt intressant att göra en kategori av detta? Är det enbart personer som tillhör en minoritetsgrupp av befolkningen i stort som ska få egna kategorier? Annars skulle ju alla som är medlemmar i Svenska kyrkan (utan att alls vara särskilt aktiva religionsutövare) ligga i en kategori "Protestanter i Sverige". Och "etnicitet" är knappast en exakt vetenskap. Den bestäms väl ofta av om personen själv anser sig tillhöra en viss grupp. Men Södertäljefödde Hasse Aro ligger i en kategori "Sverigefinländare", trots att han på artikelns diskussionssida Diskussion:Hasse Aro själv skrivit att han inte vill bli kategoriserad på det sättet. --Andhanq (diskussion) 12 maj 2014 kl. 22.43 (CEST)

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: vi kan inte föra en diskussion om kategorisering efter etnicitet som om den bara berörde nu levande personer som Hasse Aro eller Zlatan Ibrahimovic. Vi måste släppa nutidsfixeringen och vårt snäva fokus på svensk samtidsdebatt och sätta oss in i vad ett sådant här generellt förbud mot vissa typer av kategoriseringar kommer att innebära. Etnicitet är inte något exakt begrepp och det kommer alltid att uppstå gränsdragningsproblem, men begreppet har en fast förankring i samhällsvetenskapen och det finns en diger litteratur att tillgå.

Hur som helst föreslår jag att vi delar upp diskussionen mellan biografier över levande och döda personer, samt efter de olika typer av kategoriseringar som Janders nämner här ovan. Då blir det lättare att hitta mindre svepande formuleringar.--ボスニア (diskussion) 12 maj 2014 kl. 23.03 (CEST)

Med stor respekt för Bothnias engagemang och kunskap undrar jag om det finns några exempel på etniska eller åsiktsmässiga kategoriseringar som borde kunna accepteras, för personer som inte har framträtt som (eller utmärkt sig som) offentligt engagerade i (eller företrädare för) just de grupper eller intressen som de kategoriseras inom. (Se inte detta mitt inlägg som en del av i debatten. Frågan ställs helt enkelt för att jag ska förstå.) Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 09.00 (CEST)

Ok, ta till exempel Sovjetunionen och ryska revolutionen som jag jobbar en del med just nu. En mycket stor del av ledarna i mensjevik- och bolsjevikpartierna och den tidiga sovjetstaten kom från etniska minoriteter, vilket ibland var svårt att förhålla sig till för dem själva och för deras motståndare. Lenin var kulturellt och språkligt ryss, men hade ett brokigt påbrå (något som han var stolt över), Stalin, Ordzjonikidze och Berija var georgier, Lev Karachan och Anastas Mikojan var armenier, Dzerzjinskij och Vysjinskij var polacker, Trotskij, Zinovjev, Kamenev och Kaganovitj var judar o.s.v. Eftersom fördomarna mot etniska minoriteter var (och är) mycket starka i Ryssland var detta något som man helst inte framhävde och många tog sig rysk-klingande namn av det sklälet, men det står utan tvivel att de olika ledarnas etniska bakgrund hade betydelse för deras karriärer och för hur de uppfattades. Faktum är att en stor del av sovjetforskningen inriktat sig på detta och beskrivit bland annat hur Stalin gärna umgicks med kaukasiska kommunister.

Svenskspråkiga Wikipedias kategorier svajar dock på den här punkten. Vi har inga problem med att kategorisera flera av ovanstående som georgiska, armeniska eller polska kommunister - trots att de aldrig var medborgare någon georgisk, armenisk eller polsk statsbildning - medan vi låter bli att kategorisera Trotskij, m.fl. som judiska i någon mening. Engelska Wikipedia har inte samma problem, där kategoriseras t.ex. Trotskij som judisk i flera bemärkelser, inte heller hebreiska Wikipedia verkar ha några problem (hittar två kategorier i Trotskij-artikeln), men tyska Wikipedia liknar svenska i det att man svajar på punkten (vilket inte är svårt att förstå - samtidigt som tyska Wikipedia i andra sammanhang inte tvekar att kategorisera romer, t.e.x de:Django Reinhardt). Jag vet att just judisk tillhörighet är en känslig fråga och jag förväntar mig inte att vi ska vara hundraprocentigt konsekventa heller, men om vi nu genomför de föreslagna förändringarna, så kommer flera av ovannämnda kategorier att rensas ut och vi förlorar faktiskt en viktig dimension i vår artikelflora.

Så för att göra en lång saga kort: jag föreslår att vi gör åtskillnad mellan artiklar som handlar om levande och icke-levande personer. Jag tror det är där - snarare än självidentifikation rakt av - som linjen bör dras. --ボスニア (diskussion) 13 maj 2014 kl. 14.07 (CEST)

@Bothnia: Tack för intressanta tankar. För min egen del är det främst nutida och idag aktiva personer som jag värnar om. Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 17.25 (CEST)

Att jag är skeptisk handlar inte om att man inte skall kunna beskriva Trotskijs judiska påbrå. I en artikeltext kan man förtydliga och problematisera. Tyvärr gör inte kategorierna det. Sedan går det givetvis att hävda kategorier baserade på senare tiders nationalstater inte heller är helt lyckade. Janders har redan tagit upp problematiken och Lenin är ju ett exempel - räcker det med 25% påbrå, 12,5 % påbrå eller ännu mindre - egen eller annans uppfattning att anorna var viktiga. Är det okej att en person med flera olika påbrå får flera olika kategorier? Skall kategori:ryssar innehålla etniska ryssar, och betyder det att vi behöver skapa kategori:ryssar (etniska ryssar), kategori:ryssar (ryskspråkiga ryssar) /alternativt kategori:ryssar (personer som levt inom Kejsardömet Ryssland), kategori:ryssar (ryska medborgare)? Det känns som alltför många kategorier redan fungerar lite hursomhelst, därför tycker jag att det behövs förtydliganden kring hur kategorierna skall användas. Det skall bör också stå som beskrivning på själva kategorin. Eftersom existerande kategorier redan fungerar ganska dåligt är det min åsikt att det är bättre att ordna upp dessa ordentligt först innan vi skapar än fler som ytterligare krånglar till saker och ting.--FBQ (diskussion) 13 maj 2014 kl. 23.09 (CEST)

Poängen är ju att det är inte vi som ska göra bedömningen vilken etnisk eller nationell grupp någon tillhör, utan vi får förlita oss källorna och relevansen. Sedan finns det inget som hindrar att man kategoriserar personer under flera olika grupper om det är så att de haft överlappande identiteter. Jag tycker inte att det vore någon bra idé att dela upp kategorier som du antyder i fallet ryssar, kategorier är per definition grova uppdelningar som ska hjälpa läsaren att hitta rätt.--ボスニア (diskussion) 14 maj 2014 kl. 01.05 (CEST)

Fast jag tror inte att det är realistiskt att tro att kategorierna kan fungera på det sättet. Alla har olika uppfattningar om vad som är värt att framhålla. Ofta är de som är mest flitiga med kategorier bara intresserade att skapa nya och lägga in några slumpmässigt urvalda personer, eller så handlar det om någon som bara är intresserad av en viss kategoriaspekt. "Relevans" är inget objektivt begrepp utan förhåller sig till annan relevans. För den genetiskt intresserade är givetvis minsta lilla påbrå intressant. Det finns nog för de flesta biografier tiotusentals kategorier som skulle kunna vara relevanta för den som är intresserad av just den aspekten, men är det lämpligt att några av dessa kategorier kastas in på måfå? Jag upplever att de flesta kategorier fortfarande idag ser ut så att de innehåller ett slumpmässigt inkastat urval av svenskspråkiga wikipedias artikelbestånd, som nu omfattar 120.000 artiklar. Om vi inte i förväg har bestämt vilka artiklar som skall ha :kategori:judar kommer vi garanterat att få en kategori människor som lägger in kategorin på sådana som visar att judar varit framstående, en som lägger in kategori på "ökända" judar eller meningsmotståndare med judisk härkomst, personer däremellan är inte intressanta (utom möjligen vissa nynazister som kommer att försöka få alla ordentligt kategoriserade), och därtill emellanåt plockar bort personer ur av den andra typen som otypisk eller inte "relevant". Att det fungerar så i andra kategorier går att leva med, men i känsliga kategorier som den här tycker jag att det är extra viktigt att vara tydlig med vilka som skall ingå och vilka som inte skall göra det.--FBQ (diskussion) 14 maj 2014 kl. 09.45 (CEST)

(indrag) FBQ, så vitt jag kan se så bygger Bothnias sitt förslag om konsekvent, generell kategorisering på både WP:V och WP:Relevans. Vi utgår från vad som går att belägga och lägger till kategorier om saker som inte är pejorativa eller totalt subjektiva. Och som oftast är precis lika relevanta (om inte mer) som nationalitet.

Men jag förstår inte vad dina argument bygger på. Den som lägger in allt från Natalie Portman till David Ben-Gurion under kategori:judar (eller diverse underkatoegirer) är inte rasbiolog eller nazist. Någon med allmänt känt judiskt påbrå kan inte bli "utpekad" i högre grad än någon av estniskt, japanskt eller katalanskt ursprung (eller svensk-ester för den delen). Så var är egentligen dina exempel på alla de här "känsliga" kategoriseringarna av etnicitet? Varför går det inte att göra en bedömning utifrån trovärdiga källor?

Peter ^Isotalo

Jag ska inte säga att jämförelsen är helt adekvat, men det finns kanske anledning att fundera kring hur EU-domstolen har resonerat kring en integritetsfrågor i en helt färsk dom, som gäller när Google hittar länkar till sajter som innehåller personuppgifter. Enligt domen har vi rätt "att bli glömda" under vissa omständigheter, när personlig information blir felaktig eller föråldrad. Som sagt - ingen direkt parallell, men ändå värt att fundera över. Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 12.25 (CEST)

Det finns mer aktuellt som ligger inom fältet EU och yttrandefrihet: Signerat i DN om inskränkningar i offentlighetsprincipen med hänvisning till EU. Traditionerna vad gäller tryck- och yttrandefrihet är betydligt svagare på kontinenten än i Sverige (och USA). Moraliskt är EU-institutioners yttranden i frågan av tvivelaktigt värde. Det är inte självklart att vi skall följa eventuella EU-krav på oss. Jämför kampanjen på itwp när Berlusconi ville införa en lag som skulle göra oberoende biografiska artiklar om nu levande så gott som omöjliga. Edaen (diskussion) 13 maj 2014 kl. 12.58 (CEST)

Janders, domen handlar om icke-offentliga person. Vi skriver öht inte om de personerna per WP:Relevans. Det har alltså ingen kopppling encyklopedi att göra. Kopplingen till kategorisering efter uppgifter om etnicitet är ännu svagare.

Kan du öht ge något exempel på artiklar där det faktiskt skulle vara skadligt att lägga till en eller flera etniska kategorier (utöver de nationella kategorierna)?

Peter ^Isotalo 13 maj 2014 kl. 16.06 (CEST)

@Peter Isotalo: Som jag skrev: "Dagens dom är ingen direkt parallell". Det innebär att den inte går att använda som argument, men väl som ett bidrag i en principdiskussion. Sedan - det finns ingen officiell utnämning av vem som är "offentlig" person. Det faktum att ett antal WP-amatörer tycker att en viss person skulle platsa i just det uppslagsverk som de sammanställer innebär inte att personen med automatik får en så stark position att de omfattas av något speciellt juridiskt eller etisk regelverk. Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 17.25 (CEST)

@Janders: Du skrev ovan att vi borde diskutera etik och inte juridik, sedan gör du just det. Vi vet inte vad domen har för relevans till Wp och om den har det är det i förhållande till alla språkversioner. Edaen (diskussion) 13 maj 2014 kl. 17.47 (CEST)

@Edaen: Som jag skrev, och sen upprepade: "Dagens dom är ingen direkt parallell". Det betyder i klartext att EU-domen är ointressant ur ett juridiskt perspektiv. Men den är det kanske intressant av andra skäl? Det kan ju ibland finnas etiska skäl att inte utnyttja hela det utrymme som juridiken ger oss möjlighet att agera inom. Men det står var och en fritt att fundera vidare kring det faktum att EU-domstolen resonerar kring publiceringsetik i termer som handlar om att skydda respekten för privatlivet.Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 18.50 (CEST)

Stöder ej Janders förslag. Vi bör kunna ha kategorier som inte innehåller bestämningar av typen "Ledamöter av...". De nuvarande med "Person(lighet)er inom..." är alldeles utmärkta. Allt som nämns i artikeln kan vara kategoriseringsgrundande enligt min mening. Däremot bör vi vara restriktiva med att ta med denna typ av uppgifter, särskilt för nu levande personer. Tostarpadius (diskussion) 13 maj 2014 kl. 13.51 (CEST)

@Tostarpadius: Mina tankar ska inte ses som något färdigt förslag, utan som några principella tankar som skulle kunna vara en utgångspunkt för den diskussion som Hannibal försökte initiera. Jag tycker att du har en poäng me tanken om "Personligheter....", så länge som kopplingen till organisationen/rörelsen/ideologin är tydlig. Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 17.25 (CEST)

Jag ställer mig generellt bakom argumenten i Bothnias olika inlägg ovan (för er som inte vet: Bothnia är användaren vars signatur ser ut som japanska e dyl). Detta gäller särskilt i detta att vi inte kan ha samma regler för levande och historiska personer. /FredrikT (diskussion) 13 maj 2014 kl. 14.46 (CEST)

Stödjer Förslaget ansluter väl till det konsensus som uppstod tidigare kring debatten om den nu borttagna kategorin Judar samt den kvarvarande kategorin Personer inom judendomen i Sverige. Stigfinnare (diskussion) 13 maj 2014 kl. 16.26 (CEST)

Omröstningen kring kategori:judar säger mer om svenskars inställningar till judisk identitet än vad judar faktiskt själva har för åsikter i frågan. När inte ens hebreiska Wikipedia har problem med att kategorisera Lev Trotskij som jude så är det verkligen absurt att en liten grupp svenskar (med största säkerhet inte judar själva) bestämmer sig för att det är usch och fel och öppnar för rasism och annat obehagligt. Och samtidigt så höjer ingen ett ögonbryn när kategori:finlandssvenska författare innehåller över 200 artiklar. Hade ni verkligen tänkt att det här bara ska gälla de etniciteter ni själva inte är så bekanta eller bekväma med, eller är det bara en tidsfråga innan även alla finlandssvenskar stoppas in under kategori:finländare?

Peter ^Isotalo 13 maj 2014 kl. 16.37 (CEST)

@Peter Isotalo: Bara så du vet - jag tänker inte ta någon diskussion om det - men jag tar illa upp när du beskriver hur "en liten grupp svenskar (med största sannolikhet inte judar själva) bestämmer sig för att det är usch och fel....". Du har ingen aning! Och då ska du inte förutsätta någonting rörande dina meddebattörers bevekelsegrunder. Jag har sagt det tidigare, Peter: Tonen. Tänk på tonen. Det är en vädjan. Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 18.50 (CEST)

Och jag tar illa upp när du ständigt antyder att andra inte förstår "etik" och att allt från politiska åsikter till etnicitet är "schabloniserade beskrivningar". Just det senare är i mina ögon en rätt respektlös generalisering som jämställer det med något sorts allmänt livsval, som att vara folkpartist eller nykterist. Där sätter du dig på väldigt höga moraliska hästar. Fokusera på att bemöta de sakliga argument och exempel som lagts fram istället.

Peter ^Isotalo 13 maj 2014 kl. 21.13 (CEST)

@Användare:Peter Isotalo (och eventuella andra som tycker frågan är intressant): Mitt sista inlägg i diskussionen består av en massa frågor som vi bör försöka bevara. Vem är katolik? Vem är muslim? Vem är rom? Vem är jude? vem är svensk? Vem är amerikan? Båda föräldrarna? En förälder? En farfar/farmor/morfar/mormor? Egen identifikation? Andras uppfattning? En kategorisering som man själv accepterar? En kategorisering, även om man själv motsätter sig den? Blodprov? Rykten? Födelseort? Bostadsort? Eget uttalande? Eller? Vem avgör? WP-redaktörer? Oberoende källor? Och hur vet vi att det avgörandet är det rätta? Det är frågeställningen. Själv tycker jag att den kräver både en hel del intellektuella och publiceringsproblematiska tankemödor. Men när vi har klara besked och konsensus om detta, ja då är det bara att sätta igång att kategorisera. Janders (diskussion) 13 maj 2014 kl. 21.56 (CEST)

Trovärdiga källor gäller som alltid. Genuint tveksamma fall brukar vara uppenbara, men givetvis aldrig om man problematiserar frågor in absurdum. Det du förespråkar är som att förbjuda kategorisering efter kön med utgångspunkt i queerteori. Det är inte inte rimligt att kräva att vi inte får kategorisera innan vi lyckats hitta lösningen på varenda hypotetiskt tveksamt fall. Särskilt inte när du fortfarande inte kommit med ett enda problematiskt exempel.

Peter ^Isotalo 14 maj 2014 kl. 10.31 (CEST)

Också under Kategori:Amerikaner finns åtskilliga mer eller mindre etniskt grundande underkategorier som "svenskamerikaner", "ryskamerikaner" och "amerikafinländare". /FredrikT (diskussion) 13 maj 2014 kl. 17.00 (CEST)

Tydligen så har vi också pseudo-etniska kategorier för svenskar under kategori:svenskar efter nationellt ursprung. Och kategori:judiska släkter verkar heller inte ett problem.

Peter ^Isotalo 13 maj 2014 kl. 17.54 (CEST)

I samband med skapandet av den sistnämnda gjordes dock en tydlig markering på diskussionssidan om risken för missbruk. Tostarpadius (diskussion) 15 maj 2014 kl. 04.51 (CEST)

Till vapen!

Tänkte bara lämna en blänkare här om att samtliga läns, landskaps och kommunvapen (för dagens kommuner) ritade av Riksarkivet nu finns under en fri licens på Commons. Filerna som nu finns är png-filer och det är värt att ha i åtanke att ett fåtal^{källa behövs} kommuner använder sig av en annan version än den som Riksarkivet har ritat upp. Oavsett vilket bör vi definitivt överväga att använda dessa i artiklarna (och på Wikidata) istället för dagens bilder i enlighet med POMMF. Då frågan ligger mig lite väl nära hjärtat lämnar jag helst den diskussionen upp till andra.

För den som vill vektorisera de nya bilderna går detta bra men de bör i så fall laddas upp under ett annat filnamn än de filer vi använder idag.

Stora och lilla riksvapnet följer i dagarna när ett mindre frågetecken har retts ut. /Lokal_Profil 6 maj 2014 kl. 11.48 (CEST)

Fantastiskt! Ping: LittleGun.//Hannibal (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.43 (CEST)

Härligt att just Lokal Profil tar upp ärendet. De bilder du har bidragit med har varit ett mycket viktigt tillskott till Wikipedia. Även om jag gillar Lokal Profil:s .SVG-bilder samt att de är riktigt snygga och gjorda på ett enhetligt sätt, så tror jag det kan vara bra att vi byter. Vi får ju ganska ofta i detta ärende frågor och ändringar och uppladdningar med brott mot upphovsrätten. /Hangsna (diskussion) 6 maj 2014 kl. 17.05 (CEST)

Jag förstår inte riktigt varför vi behöver byta. Menar du att de vi idag använder skulle bryta mot upphovsrätten?--I99pema (diskussion) 6 maj 2014 kl. 19.38 (CEST)

Inte jag heller. Wikipedia är ett självständigt verk och den tidigare ordningen har givit oss möjlighet att skapa en egen stil och ett annat perspektiv till skillnad från myndigheternas. Frågan om heraldiska vapen contra loggor har varit pedagogisk, den har gett anledning att förklara den upphovsrättsliga skillnaden mellan information (blasoneringen) och dess utformning (loggan/vapnet). En sådan här förändring lär få trycket att öka från kommuner som vill att deras senaste utformning skall användas och från företag för att deras logga skall användas. Edaen (diskussion) 6 maj 2014 kl. 20.10 (CEST)

Ursäkta om jag var otydlig men nej, det menar jag inte. Jag menar det problemet som blir när nya användare laddar upp ofria bilder till commons. Bilder som de hittat på kommun-X-hemsida.se och lägger upp för att det ska vara "rätt" vapen i artikeln på Wikipedia. /Hangsna p(diskussion) 6 maj 2014 kl. 20.17 (CEST)

Kul! Godwin hälsar att statsheraldikern har hål i huvudet. Det är inte självklart att byta, eftersom Lokal_Profil har skapat både snygga enhetliga alster. Just att de är officiella talar dock för att använda dessa.

Riksarkivet hävdar fortfarande "copyright" och begränsningar i upphovsrätten för vapnen på sin hemsida, men jag gissar att ni har koll på det:[12] och [13]]?--LittleGun (diskussion) 6 maj 2014 kl. 20.24 (CEST)

Det finns en poäng i att återge vapnen på samma sätt som ägaren gör det, i synnerhet om en viss utformning använts under lång tid. Jag antar att riksarkivets versioner, liksom Lokal Profils, har en enhetlig stil. Jag är inte övertygad om att en egen stil på Wikipedia bör vara ett självändamål (ens med det pedagogiska argumentet). --LPfi (diskussion) 6 maj 2014 kl. 20.26 (CEST)

Ursäkta min okunnighet, men vad menas här med "ägaren"? Och skulle riksarkivets versioner vara mer lika de vapen som kommunerna använder sig av? Det gäller iallafall inte för deras version för Stockholm [14]. Den version på commons som brukar användas [15] ligger närmare versionen som Stockholms stad använder [16]--I99pema (diskussion) 6 maj 2014 kl. 21.50 (CEST)

Jag förstår inte varför LittleGun måste skriva på det sättet om Mike Godwin. Kan vi inte nöja oss med att RA har gjort så där och att situationen kan se olika ut i olika länder?//Hannibal (diskussion) 6 maj 2014 kl. 22.19 (CEST)

Det bör nog förtydligas att oaktat den licens bilderna nu publicerats under är de inte alls fria att använda i näringsverksamhet (visst kommersiellt bruk är tillåtet, men får inte användas som kännetecken för näringsidkare eller dennes vara). Lag 1970:498 gäller alltjämt (och uppladdaren påtalar att lagen är tillämplig - vilket den såklart är oaktat avkallet på upphovsrätt). Härvid skiljer sig alltså vad som är tillåten användning av dessa vapen från de krav vi normalt har på bilder på svWp.

Som LittleGun redan noterat ovan påtalar Riksarkivet alltjämt upphovsrätt och förbud mot att bilderna manipuleras på hemsidan, men det kanske är på väg att ändras? //Romulus74 (diskussion) 6 maj 2014 kl. 22.35 (CEST)

(Ping Hannibal)Anledningen till att jag skrev så om Godwin är, förutom att han tycker så, att det är den retorik han själv använder och som jag ogillar. Det var möjligen omoget och långsint. Jag tycker det är jättebra vad RA och Lokal_Profil gjort och det vill jag gratulera. Att jag inte fått det juridiska förklarat på ett sätt så att jag förstått spelar i sig ingen roll för någon annan än mig.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2014 kl. 07.53 (CEST)

Jag är skeptisk till att byta ut de idag existerande vapnen. Visserligen finns det en poäng i att återge vapnen på samma sätt som "ägaren" gör det, men jag tycker att det finns en större poäng i att återge alla vapen på ett likartat och enhetligt sätt. Däremot så är det mycket bra att de "officiella" vapnen från riksarkivet nu är fria att använda eftersom det betyder att Lokal_Profil och andra som knåpar ihop vapen för Wikipedia inte längre behöver ha skygglappar på sig när de läser blasoneringen utan kan efterlikna de "officiella" vapnen efter bästa förmåga utan att behöva oroa sig för att bryta mot upphovsrätten. /ℇsquilo 7 maj 2014 kl. 09.45 (CEST)

Jag tycker att Riksarkivets versioner bör användas, just med tanke på POMMF. Så att folk som letar efter Örebros kommun direkt känner igen sig, att det är rätt Örebros kommun och inte något likalydande men med en annan logga. Det sant att man då missar den pedagogiska förklaringen av att det är blasoneringen som gäller för ett vapen och inte utförandet. Det skulle kunna fixas med en länk vid bilden, typ "Om den här bilden" där man förklarar vad en blasonering är. Och förstås en sida på commons med alla utföranden av vapnet i fråga: Costas, Riksarkivets..etc. /Googaah 7 maj 2014 kl. 10.15 (CEST)

Jag vet (ping Innocent bystander) laborerat med att föra in dessa i wikidata, för kommuner, och sedan ändra mallarna för kommunerna så de hämtar enligt wikidata. Bör vi göra så (då får de också genomslag över alla språkversioner).--Yger (diskussion) 7 maj 2014 kl. 10.24 (CEST)

I fallet Stockholm som jag nämnde ovan är väl inte POMMF anförbart, eller har jag missat något? I99pema (diskussion) 7 maj 2014 kl. 11.00 (CEST)

Sant, där är det POMMF åt andra hållet. Tycker inte det är något problem att ha kvar Costas Stockholm. Även om vi ska vara konsekventa så tycker jag att vi bör vara det mot POMMF och inte mot en speciell upphovsperson. Så mycket skiljer sig inte Costa och Riksarkivet i stil att det är ett totalt stilbrott att ha kvar Stockholm som den är. /Googaah 7 maj 2014 kl. 11.06 (CEST)

Flera av de större kommunerna använder egna tolkningar av blasoneringarna. Jag skulle dela upp diskussionen i Två delar: Ska RAs vapen användas där dessa är 1) samma som 2) annorlunda än, den kommunen/länet själva använder. Bör även påpeka att Stockholms vapen är ritat av Koyos, inte mig (min skiljer sig avsevärt från den kommunen använder). /Lokal_Profil 7 maj 2014 kl. 11.14 (CEST)

Det gör lite ont i hjärtat men jag tycker nog vi genomgående ska använda RA:s version. För att dessa kommer från ett officiellt organ. Är den tolkning som kommunen använder fri och olika ska den användas. Och finns ingen fri ska en volontärs tolkning användas. (Vilket är ungefär samma sak som att säga att då ska Lokal_Profils tolkning användas). Jag tycker att Wikipediaprojektet ska hitta andra vägar att var pedagogiska på.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2014 kl. 11.24 (CEST)

Jag tycker inte att argumentet "kommer från ett officiellt organ" är bra. Allmänt håller vi hårt på att artikelsubjektet inte styr framställningen, det kan gälla skådespelares födelseår, företags miljövänlighet, politikers oklanderliga vandel och annat. Edaen (diskussion) 7 maj 2014 kl. 11.30 (CEST)

Om vi inte byter rakt upp och ner med något undantag, så behöver vi ändå byta de minst lyckade av de vi har idag. tex de för Bjurholms kommun ("ful" bäver), Svalövs kommun (felvänd gubbe), och Övertorneå kommun (spinkig räv) har kritiserats. Gör vi detta bäst genom att ladda över Lokal profils bild på Commons eller byta ut i kommunartikeln?Yger (diskussion) 7 maj 2014 kl. 11.48 (CEST)

Det gör vi bäst genom att fixa till de existerande. Edaen (diskussion) 7 maj 2014 kl. 12.15 (CEST)

Bjurholms egen bäver Övertorneås egen räv Svalövs egen gubbe (används ej längre av kommunen)

Jag misstänker att en del kommuner använder vapen som anpassats till kommunens "grafiska profil" och strider mot den heraldiska traditionen. I sådana fall bör vi som vapen inte använda kommunens version, ens när den är fri. --LPfi (diskussion) 7 maj 2014 kl. 11.54 (CEST)

Efterlyser ett litet förtydligande. Riksarkivets bilder är i png-format. De sägs nu vara fria att vektorisera, och att vektorisera "pixelbilder" är en sak som Commons uppmuntrar till. Om man således gör en trogen vektorvariant av Riksarkivets vapen, så räknas väl den – i det här sammanhanget - som "Riksarkivets version" (dvs vektorbilden återspeglar Riksarkivets tolkning av blasoneringen). Något annat vore väl konstigt, men jag vill gärna se ett förtydligande av detta. --Xauxa (diskussion) 7 maj 2014 kl. 12.05 (CEST)

Jag håller med dig, det bör då fortfarande vara "deras" version. /Hangsna (diskussion) 7 maj 2014 kl. 12.14 (CEST)

Så här alltså:. Vet inte om bakgrunden i svg-filen blev helt rätt, eller om attribuering gjorts på korrekt sätt. Ge gärna synpunkter på hur man bör göra! --Xauxa (diskussion) 7 maj 2014 kl. 13.12 (CEST)

Ett absolut nödvändigt attribut saknas i den nya filen: "This image shows a registered coat of arms from Sweden. Even if the design is free to use (per the license), it is not permitted to use in such a way that implies it is being supported by the municipality, county or authority involved, for example in part of trademarks or other commercial products. This requires permission of the municipality, county council or other authority involved. According to laws SFS 1970:498 and 1976:100.". I det här fallet är den juridiskt extremt viktig, eftersom den gör inskränkningar i licensen. //Romulus74 (diskussion) 7 maj 2014 kl. 23.26 (CEST)

@Xauxa: Jag fixade lite i bildtexten för att få rätt på attribueringen. Det är viktigt att det är tydligt att svg versionen inte kommer från Riksarkivet samtidigt som man gör det tydligt att den är gjord från en fil som kommer från dem. En anmärkning på själva filen är att hela vapnet nu ligger på en vit bakgrund, denna borde vara transparent. /André Costa (WMSE) (diskussion) 14 maj 2014 kl. 13.52 (CEST)

@André Costa (WMSE): Stort tack för konstruktiva synpunkter. Ser riktigt bra ut. Ska försöka få bort det vita i de följande sköldar jag gör. Xauxa (diskussion) 14 maj 2014 kl. 21.01 (CEST)

Edaen: Officiella organ brukar vi tvärtom förespråka, typiskt Svenska filminstitutet för skådespelares födelseår, Naturvårdsverket för företags miljövänlighet, och t ex Riksdagen om vi skriver om politiker. Här handlar det om att illustrera det vapen en kommun använder, bäst tycker jag det görs med den illustration som kommunen använder.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2014 kl. 22.40 (CEST)

I de fallen rör det sig om källor där vi själva ger utformning åt den information vi hämtar, här rör det sig om bilden av organisationen. Edaen (diskussion) 7 maj 2014 kl. 23.16 (CEST)

Inte bilden av organisationen utan organisationens bild. Jag tycker det snarare är jämförbart med citat.--LittleGun (diskussion) 8 maj 2014 kl. 08.41 (CEST)

Mitt svar på Lokal_Profils uppdelning av frågan här ovan: Ska RAs vapen användas där dessa är 1) samma som den kommunen/länet själva använder - ja. 2) Annorlunda än den kommunen/länet själva använder - nej, under förutsättning att vapnet som används av kommunen/länet är korrekt efter blasoneringen, och att bilden är fri alt. att Wikipedia har en egenproducerad tolkning. Se exemplet Stockholms Stad. Detta för att uppnå så mkt POMMF som möjligt. Om vapnet däremot inte stämmer m blasoneringen men Wikipedias egenproducerade och RAs båda gör det tycker jag nog att RAs har företräde i egenskap av officiellt organ för heraldik. /Googaah 8 maj 2014 kl. 00.45 (CEST)

Jag håller med Googaah i att vi skall eftersträva så mycket POMMF som möjligt. Detta kommer ju i vissa fall ske på bekostnad av en enhetlig stil - sett över hela uppslagsverket - men det reflekterar ju också hur heraldiken används i verkligheten där utformningen anpassats till rådande stilar/grafiska profiler.--I99pema (diskussion) 8 maj 2014 kl. 11.24 (CEST)

Vi har en hård attityd mot wp:CamelCase. Argumentationen där verkar ha beröringspunkter med denna diskussion. Edaen (diskussion) 8 maj 2014 kl. 11.26 (CEST)

Men skall RAs vapen ses som någon slags stilrekommendation på samma sätt som språkrekommendationer från språkvårdande instanser i exemplet ovan? På vilket sätt är dessa mer "officiella" och hur används de idag? --I99pema (diskussion) 8 maj 2014 kl. 11.51 (CEST)

Användare:Romulus74, tack för input. Jag har kompletterat med de mallar som png-filen hade. Jag utgår nu ifrån att man genom att vektorisera och märka upp bilden på detta sätt, kan göra en "RA-version" som är bättre än den pixlade bilden, även om något explicit svar på frågan inte har getts.--Xauxa (diskussion) 8 maj 2014 kl. 12.16 (CEST)

Jag tycker inte att CamelCase har något att göra med den här frågan. Det är skillnad på språkrekommendationer och en bildframställning från en myndighet som formulerat hur bilden i fråga ska se ut (blasoneringen).--Googaah (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.09 (CEST)

Jag tycker att frågan om CamelCase är mycket relevant i de fall där kommuner eventuellt valt att inte följa den heraldiska traditionen (jfr att inte följa språkrekommendationer). Jag känner inte beslutsgången ifråga om svenska kommunvapen. I Finland fattades beslut om vapnets grafiska utformning förut av fullmäktige efter expertutlåtanden (de gamla utformningarna var myndighetsbeslut och därmed automatiskt fria). Numera har kommunerna friare händer, vilket jag antar att även är fallet i Sverige. Kommunerna är inte experter på heraldik och kan, om de tillåts, låta förmenta marknadsföringsskäl väga tyngre. --LPfi (diskussion) 8 maj 2014 kl. 19.37 (CEST)

För de tre vapnen ja la upp ovan har kommunen i samtliga tre fall gjort egna som avviker från RA versionen. Jag anser i de fallen, RA version är den bästa för Bjurholms och Övertorneå, medan för Svalöv är faktiskt Lokal Profils den bästa (en kille i 1930-tals kläder är inget vidare) även om hans gubbe vänder sig framåt.--Yger (diskussion) 9 maj 2014 kl. 10.18 (CEST)

Bjurholm och Övertorneå är nu ändrade till RAs. 30-talskillen tycker jag är bättre än gubben för det är ju den som används av kommunen. (POMMF-principen igen.)/Googaah (diskussion) 9 maj 2014 kl. 16.37 (CEST)

Jag bytte Svalöv också. Om någon till äventyrs hamnar på följande kommunsida http://www.svalov.se/kommun--politik/symboler.html så är det ju bra om de känner igen sig sedan på Wikipedia. Såg att det inkommit två klagomål tidigare på att det var 'fel' vapen. /Googaah (diskussion) 9 maj 2014 kl. 16.51 (CEST)

svalöv är intressant då de vad jag förstår skrotat sitt vapen, åtminstone i den utgåva de själva haft. Den 30-talskillen ger i dagens värld olustiga associationer, medan den som RÄ tagit fram, som du la in nu, saknade sådan negativa attribut.--Yger (diskussion) 9 maj 2014 kl. 16.59 (CEST)

Är det förresten någon som lyssnat m Stockholms Stad om vi kan använda deras version på Wikipedia?/Googaah (diskussion) 9 maj 2014 kl. 16.56 (CEST)

Bara ett tillägg om att lilla och stora riksvapnet nu också är uppladdade och att Riksarkivets egna vapen följer i dagarna. /André Costa (WMSE) (diskussion) 15 maj 2014 kl. 17.12 (CEST)

Botbegäran

Baserat på diskussionen här har jag skapat en botbegäran om utbyte av vapen enligt:

1. Byta ut alla landskapsvapen
2. Byta ut vapnen där kommuner och län använder Riksarkivets verison
3. Byta ut vapnen där kommuner och län använder nånting helt annat än ett kommunvapen
4. Göra en lista för manuell genomgång av de fall där kommunerna har skapat en egen tolkning av vapnet
   

Jag hoppas det stämmer med er uppfattning och att någon kan och vill ta sig an uppgiften. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 maj 2014 kl. 10.35 (CEST)

Det var väl inte resultatet av diskussionen. Att Riksarkivet släppt bilderna gör att vi har större möjlighet att välja vilken vi skall använda. Vilken som är bäst som illustration får avgöras i varje enskilt fall. Edaen (diskussion) 14 maj 2014 kl. 10.42 (CEST)

Nej, så solklart är det inte att vi kan sätta en bot på det direkt. I övrigt ska vi väl i så fall först vektorisera bilderna innan vi kör igenom med bot? /Hangsna (diskussion) 14 maj 2014 kl. 10.50 (CEST)

Eftersom jag gillar samarbetet med Riksarkivet är jag kanske överdrivet positiv, men jag inväntar gärna fler synpunkter. Baserat på tidigare kommentarer så har ©-texten bytts ut mot en CC-version, se till exempel längst ned här. Jag har dessutom frågat om Riksarkivet kan släppa sina vektoriserade versioner så att vi inte behöver konvertera dom själva. Enligt Klackenberg är det ungefär 90% av kommunerna som använder Riksarkivets version, och när jag får den listan ska jag kolla med resterande kommuner om dom kan tänka sig att licensiera om sina egna versioner så vi får med dom också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 maj 2014 kl. 10.04 (CEST)

Jag ser ingen anledning till att byta ut vapen "en masse" med hjälp av en robot. /ℇsquilo 15 maj 2014 kl. 10.24 (CEST)

@Axel Pettersson (WMSE): Här är en annan sida RA borde uppdatera, med "Om inte annat anges" t ex: [17].

Axels entusiasm kanske smittar: Åtminstone de av RA:s tolkningar som kommunerna själva använder tycker jag vi borde byta. Jag tycker inte de måste vektoriseras först, det är väl bara att sätta en bot på att byta till vektoriserat då, eller byta de vartefter de vektoriseras.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2014 kl. 11.11 (CEST)

@LittleGun: Den sidan håller dom på med enligt besked. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 maj 2014 kl. 11.56 (CEST)

Jag håller med LittleGun. Som jag nämnt förut så tycker jag POMMF borde vara rådande i detta fall. /Googaah (diskussion) 15 maj 2014 kl. 12.52 (CEST)

Jag vill bara påpeka att jag personligen anser att vektorformat är att föredra där sådant finns och att eftersom RAs bilder är bitmappar bör dom inte användas av den anledningen om det finns vapen i vektorformat att tillgå. Sedan kan man tycka att RA kanske kunde kostat på sig att skicka som t.ex. WMF så hade vi kunnat konvertera dom till SVG om dom nu inte kan skapa SVG-filer själva. // Liftarn (diskussion)

@Liftarn: Jag är inte riktigt med på vad du menar med att skicka som WMF. Det går ju att konvertera filerna till SVG på det sätt Xauxa gjort ovan. /37.2.225.229 16 maj 2014 kl. 09.06 (CEST) Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 16 maj 2014 kl. 09.22 (CEST) (Mer kaffe...)

autopatrol i egen grupp

Jag föreslår att rättigheten autopatrol tas bort från tillbakarullare och att vi skapar en ny grupp som bara har rättigheten autopatrol. Det medför flera fördelar:

• Det ger oss möjligheten att dela ut rollback till någon som aktivt klottersanerat ett tag, men inte skrivit en enda artikel.
• Patrulleringar sker automatiskt istället för att en robot gör det i efterhand, vilket är snällare mot användare som håller koll på Special:Nya sidor.
• Vi är inte längre beroende av att enskilda användare har robotar som patrullerar i efterhand, och allt vad det innebär (personliga programmeringskunskaper, huruvida datorn är påslagen, huruvida kontot är inloggat).
• Det är enklare att hitta till Special:Rättigheter än Användare:Patrullroboten/Whitelist. Personligen tror jag det är relativt få som har koll på den sidan och vet vad den gör. Jag skulle inte ens chansa på att alla administratörer hittar dit – och det är ett problem. Det är enkelt och logiskt om autopatrol slås på och av på precis samma sida som – och oberoende av – rollback.
• Det är snyggare rent tekniskt. På precis samma sätt som vi idag kan få en automatiskt genererad lista över tillbakarullare på Special:Användare/rollbacker, så kan man få motsvarande lista på Special:Användare/autoreviewer (som för tydlighetens skull inte fungerar idag, trots att den är blålänkad). Det medför att man även kan räkna hur många det är i gruppen med magiska ord. Till exempel: {{NUMBERINGROUP:rollbacker}} → 79

Nirmos (diskussion) 5 maj 2014 kl. 10.45 (CEST)

[tog bort omröstningsrubriker – röstningsupplägg försvårar diskussion --LPfi (diskussion) 5 maj 2014 kl. 11.06 (CEST)]

Jahopp, och hur ska då utvecklarna kunna se att det finns konsensus på den här wikin för förslaget? På vilket sätt försvårar det diskussion när jag explicit lade till en rubrik som heter "Diskussion"? Nirmos (diskussion) 5 maj 2014 kl. 11.22 (CEST)

Mycket bra förslag. Dessutom är det så att listan vi använder idag för autopatrullering inte fungerar--Yger (diskussion) 5 maj 2014 kl. 11.42 (CEST)

I någon mening fungerar den ju, eller hur menar du? HangsnaBots patrulleringslogg. /NH 5 maj 2014 kl. 11.51 (CEST)

Jag la till den produktiva och bra användaren Jonas2011. i listan för 3-4 veckor sedan men alstren blev fortsatt markerade som opatrullerade. Sedan för en vecka eller två gavs han tillbakrullrättigheter och sedan dess blir alstren markerade som patrullerade--Yger (diskussion) 5 maj 2014 kl. 11.56 (CEST)

Stöder förslaget!

@NH: Roboten patrullerar inte alltid direkt när artikeln skapas, medan, om vi inför gruppen autopatrol gör det att nyskapade artiklar av användare i gruppen autopatrol patrulleras automatiskt av programvaran, direkt när artiklarna skapas. Det gör också svenskspråkiga Wikipedia oberoende av patrulleringsrobotar.

@LPfi: Håller med Nirmos och anser att röstningsupplägg bör återinföras.

Lixer (diskussion) 5 maj 2014 kl. 18.10 (CEST)

Sedan när kräver utvecklarna ett omröstningsresultat? Vilken majoritet? har vi inte fått igenom saker med utvecklarna utan omröstning förut? Spelar argumenten (och konsensus) ingen roll längre? --MagnusA 5 maj 2014 kl. 18.18 (CEST)

Vi har tidigare velat undvika att införa nya användargrupper. Finns det några icke-uppenbara problem som vi borde ta hänsyn till? --LPfi (diskussion) 6 maj 2014 kl. 18.44 (CEST)

Ja, jag motsätter mig förslaget med den motiveringen. Jag ser inga problem med att aktiva klottersanerare får detta på köpet. Att det finns administratörer som ständigt lämnar halvfärdiga artiklar ifrånb sig är ett större problem. Då syfta jag inte på mina som är märkta "Bearbetning pågår" (dem går jag tillbaka till och färdigställer - även om det ibland dröjer oförsvarligt lång tid), utan på minst en användare vars slarvfel är legio, trots att detta påpekats gång på gång. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2014 kl. 18.52 (CEST)

Tostarpadius, kan du utveckla vad du menar? Det är inget problem att en användare är med i båda grupperna. Nirmos (diskussion) 6 maj 2014 kl. 20.30 (CEST)

Nej, givetvis inte! Jag ser helt enkelt inte behovet av en ny grupp. Det ökar byråkratin. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2014 kl. 20.45 (CEST)

Jag förstår inte hur du menar att byråkratin ökar. Byråkratin idag ligger i att hitta till Användare:Patrullroboten/Whitelist och lägga till och ta bort namn från den sidan. Den processen är enklare och snabbare om autopatrol är en riktig grupp. Nirmos (diskussion) 7 maj 2014 kl. 01.19 (CEST)

Stöder absolut förslaget! Har lagt fram liknande förslag tidigare som dock inte vunnit något genomslag, detta är ingen förändring rent principmässigt eftersom Användare:Patrullroboten/Whitelist redan finns, snarare en effektivisering av detta. Kan tillägga att svwp är ett av de få projekt som inte har gruppen. Rasmus 28 6 maj 2014 kl. 22.58 (CEST)

Jag anser alltså att det enklaste är att de som samtalet gäller får tillbakarullarbehörighet. Men min uppfattning är av mindre betydelse då det kommer att bli konsensus om saken. Tostarpadius (diskussion) 7 maj 2014 kl. 04.20 (CEST)

Det hade fungerat om man inte kunde vägra att bli tillbakarullare, men det kan man. Att bli patrullerad är däremot inte alls upp till användaren som blir tillagd, utan de användare som aktivt håller koll på Special:Nya sidor. Därför fungerar inte systemet du beskriver. Nirmos (diskussion) 7 maj 2014 kl. 04.58 (CEST)

Varför inte? De som inte är tillbakarullare eller administratorer får sina artiklar patrullerade manuellt. Konstigare än så är det inte. Tostarpadius (diskussion) 7 maj 2014 kl. 06.29 (CEST)

Det är väl bättre att lägga tyngdpunkten av patrulleringsarbetet på nya användares sidor? De har ju ofta(re) brister (såsom inkorrekt wikisyntax med mera). Lixer (diskussion) 16 maj 2014 kl. 20.40 (CEST)

Omröstningar för utvecklare

[Lägger in annan rubrik, för att sakfrågan inte skall blandas med ordningsfrågan.]

För att kunna rösta måste man ha ett färdigt beslutsförslag att ta ställning till. Diskussionen reduceras då till om förslaget skall understödas eller inte. Om nya förslag läggs fram under diskussionen måste man antingen strunta i dem för att kunna genomdriva omröstningen eller starta om. Båda alternativen är frustrerande, och än mer frustrerande är det om man inte vet vilkendera som gäller (så att en del fortsätter rösta medan andra diskuterar vad omröstningen borde gälla och åter andra väntar med att delta i diskussionen tills de får klarhet i vad den handlar om, eventuellt tills omröstningen förklarats avslutad).

Jag antar att utvecklarna gärna ser ett klart beslut på Bybrunnen, men det betyder inte att vi behöver ändra vår beslutsprocess. Vi kan diskutera först. När konsensus verkar uppnådd kan någon formulera den, varefter var och en kan signera eller anmäla avvikande åsikt (med etablerade omröstningsrubriker om så önskas).

--LPfi (diskussion) 5 maj 2014 kl. 19.15 (CEST)

Två nya missbruksfilter

Det finns två nya missbruksfilter som jag ställer mig lite fundersam till. Special:Missbruksfilter/46 fångar redigeringar där stubbmallar läggs till på artiklar som innehåller mer än 2000 tecken. Special:Missbruksfilter/48 fångar redigeringar där ref-taggar tas bort. Jag kan tänka mig att det finns goda skäl till båda sorternas redigeringar och har svårt att se att det generellt skulle vara "missbruk". Eftersom jag brukar ha svårt att kommunicera med de användare som skapat just de här filtren (vilket säkert beror på mig) vore det fint med andras synpunkter. /NH 16 maj 2014 kl. 16.23 (CEST)

den andra är jättebra. Det behöver inte vara fel men den fångar upp ovarsamma överskrivningar av korrekt info.--Yger (diskussion) 16 maj 2014 kl. 17.13 (CEST)

Jag delar däremot tveksamheten till båda dessa filter. Generellt anser jag att vi bör bli något mer restriktiva till att skapa nya dylika. Tostarpadius (diskussion) 16 maj 2014 kl. 17.26 (CEST)

Begreppet stubb definieras inte kvantitativt. En stor mall och en rad brödtext kan exempelvis uppnå långt över 2000 bytes. Även brödtext på 2000 bytes kan behandla ett ämne så pass skevt att artikeln fortfarande kan betraktas som en stubb, medan en artikel på 500 bytes kan anses vara komplett om det är ett väldigt perifert ämne. Ser ett sådant filter som klart problematiskt och anser att det bör tas bort. /Grillo (diskussion) 17 maj 2014 kl. 13.42 (CEST)

Instämmer helt och hållet med Grillo. Dieselmotorvagnar (till stationen) 17 maj 2014 kl. 13.49 (CEST)

Vilka småpartier bör vi erbjuda statistik om?

Skapade en tabell över småpartierna och deras valresultat från 2002 och framåt, Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval. Tabellen visar hur många röstar olika småpartier fått i valen 2002, 2006 och 2010. Med småparti menar jag partier utanför riksdagen, så SD är också med på listan eftersom de var utanför riksdagen fram till 2010. Jag har använt mig av valmyndighetens siffror, men bra om någon dubbelcheckar. Dessutom undrar jag hur vi skall göra med partier utan valsedlar. Det finns flera partier utan valsedlar som fått fler röster än flera partier med valsedlar. Så hur skall gränsen dras. Det är dussintals partier som har fått endast 2-3 röster och ytterligare dussintals som fått mindre än 50. Skall vi dra gränsen nånstans för att undvika att det blir för många. Bara ta med partier som någon gång under den givna perioden fått mer än 50 röster, eller mer än 100? Eller bara ta med partier som haft riktiga valsedlar. Men ett parti kan ju ha haft valsedlar ute t.ex. 2006, men inte 2010 osv. En del partier som kanske bör ha egen artikel har det dessutom inte, t.ex. Frihetspartiet som fick 688 röster i valet 2010. Tror det var nåt slags bikerparti. Källa för 2010: http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike --Mats33 (diskussion) 30 april 2014 kl. 18.11 (CEST)

Ok, påbörjat en artikel om Frihetspartiet, Frihetspartiet i Sverige, hjälp gärna med den också. --Mats33 (diskussion) 30 april 2014 kl. 18.42 (CEST)

Jag har inget emot en samlad lista med småpartier, och den kan gärna vara generöst hållen. Däremot är enskilda pyttepartier knappast relevanta för egna artiklar. Enligt wp:Att skriva om politik går relevanströskeln vid att partiet någon gång har tagit mandat i ett val, eller har fått stor uppmärksamhet. Särskilt nu i valtider tycker jag vi bör vara restriktiva med att ge partier gratis uppmärksamhet. Lsj (diskussion) 30 april 2014 kl. 18.47 (CEST)

Instämmer med Lsj om att vi skall vara restriktiva med att ge partier gratis uppmärksamhet. Partierna kommer säkert att göra många försök att nyttja Wikipedia för att få ut sin information.--Historiker (diskussion) 30 april 2014 kl. 21.41 (CEST)

Var skall gränsen dras då det gäller själva tabellen? Alla partier som går till val med egna listor, eller alla partier som i något av valen fått mer än 50 röster, eller alla som fått mer än 25, eller alla som fått mer än 100, eller 10? Kalle Anka-partiet brukar exempelvis få fler än många småpartier som går till val på egna listor. --Mats33 (diskussion) 30 april 2014 kl. 22.16 (CEST)

Det handlar väl om hur stor tabellen blir. Några hundra partier borde ju gå bra, kanske tusen. Sedan är det kanske dags att börja rensa bland de mindre.--FBQ (diskussion) 30 april 2014 kl. 22.22 (CEST)

Antalet är hanterbart. Det finns ett par hundra partier som fått minst 2 röster, och därutöver 677 partier som fått en röst var. Mindre än 1000 totalt. Så vi kan ha en ganska låg tröskel utan att listan blir ohanterlig. Lsj (diskussion) 30 april 2014 kl. 22.42 (CEST)

Tror nog ändå vi skall hålla oss till partier som gått till val med beställda valsedlar och fått över ett visst antal röster, t.ex. 50, samt partier utan beställda valsedlar men som är tillräckligt kända för att ha egna artiklar på wikipedia, såsom Kalle Anka-partiet.--Mats33 (diskussion) 30 april 2014 kl. 23.34 (CEST)

Vad gäller egna artiklar baserat på röster har väl kutym varit att partiet ska ha uppnått minst 1000 röster i något riksdagsval, se ingressen på samlingsartikeln Svenska småpartier som ställt upp i riksdagsval där övriga samlas ihop. Mandat i en annan vald församling (t.ex. ett kommunfullmäktige) motiverar också. I övrigt måste man verkligen kunna motivera artikeln som ett särfall genom uppmärksamhet i seriösa tredjepartskällor (t.ex. tillräcklig uppmärksamhet i rikstäckande nyhetsmedier). Frihetspartiet i Sverige hör alltså snarast hemma med några meningar i den tidigare nämnda samlingsartikeln och inte med en egen artikel, om det bästa de uppnått är 688 röster (ca 0,01%). Jag förespråkar för övrigt infogning av listan i artikeln. Tomas e (diskussion) 1 maj 2014 kl. 12.08 (CEST)

Jag håller med Mats33 – en lista på 1000 partier blir helt oöverskådlig. Partier med beställda valsedlar är bättre än att lista alla tramspartier med en röst vardera. Jag håller i övrigt med Tomas e. Obelix (diskussion) 1 maj 2014 kl. 13.24 (CEST)

Jag tycker att vi kan ha kvar en artikel med textbeskrivning av småpartierna och en annan artikel med tabell över småpartiernas resultat. Men att vi begränsar oss i tabellen på lämpligt sätt. Alla småpartier med enstaka röster bör inte vara med i tabellen. Nånstans måste en gräns dras. 50 röster är nog ganska lämpligt. Artikeln med textbeskrivning av småpartierna är dock inte bra. Den behöver ses över. --Mats33 (diskussion) 2 maj 2014 kl. 02.02 (CEST)

Om listan ska vara kvar, vilket jag definitivt inte förespråkar, måste den ovillkorligen få ett annat namn som talar om att det är en lista över resultat och inget annat. Annars kommer den garanterat att svälla ut till en dublettartikel. Tomas e (diskussion) 2 maj 2014 kl. 13.29 (CEST)

Jag tycker som sagt att det är bra med två separata artiklar. En med textbeskrivningar av småpartierna, typ "Feministiskt initiativ är ett parti som... Piratpartiet är ett parti som... Enhet är ett parti som... o.s.v. Och en annan artikel med statistik över resultat över tid. Av de två artiklar vi har idag tycker jag att tabell-artikeln redan är redan mkt bättre. Text-artikeln (Svenska småpartier som ställt upp i riksdagsval) skulle behöva ordentlig uppstädning och struktur. Angående tabellartikeln är mitt förslag som sagt att endast ta med partier som gått till val med egna valsedlar och fått mer än 50 röster, samt de övriga, såsom Kalle Anka-partiet, som har egna artiklar samt fått mer än 50 röster. --Mats33 (diskussion) 2 maj 2014 kl. 20.25 (CEST)

OBS, har nu tagit bort alla småpartier i tabellen som inte fått fler än 50 röster i något angivet riksdagsval. Det blir ändå ganska många partier kvar. Fullt tillräckligt skulle jag nog säga. Hjälp gärna till att hitta ett smidigt sätt att ange referenser/källor. Det är ju valmyndigheten som gäller för alla. --Mats33 (diskussion) 2 maj 2014 kl. 21.08 (CEST)

Har dock även gjort en skiss som visar hur det skulle kunna se ut om vi bara hade EN artikel. Användare:Mats33/Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval--Mats33 (diskussion) 3 maj 2014 kl. 00.44 (CEST)

Kan det källbeläggas finns det väl ingen anledning att stryka partiet från listan, då de faktiskt krävs en del för att det ska vara ett valbart alternativ i form av registreringsprocessen.

För övrigt kan det noteras att Piratpartiet är Sveriges femte största parti i EU-parlamentet men inte är representerat i Riksdagen, medan SD som har riksdagsmandat inte fått några EU-mandat. Poängen är att bägge är etablerade partier, men alltför snäva kriterier tenderar att förhindra en korrekt återgivning av det politiska klimatet. BP OMowe (diskussion) 5 maj 2014 kl. 05.32 (CEST)

Jag provade nyss att slå upp Rikshushållarna. Då kom jag till ovanstående artikel som inte längre innehåller information om partiet. Jag vet inte om vi gör läsarna någon tjänst genom att stryka partier såhär? Och som någon för längesedan skrivit på diskussionssidan, är det inte kanske att göra det lite lätt för sig att bara gå på antalet röster? flinga 18 maj 2014 kl. 14.22 (CEST)

Mediaviewer för stillbilder

Jag märker att när jag klickar på en bild så hamnar jag numera på //sv.wikipedia.org/wiki/<ARTIKELN>#mediaviewer/Fil:<FILNAMN> och inte på Commons som fallet var tidigare. Jag måste scrolla ner och leta efter en länk till Commons, innan jag kan börja hitta bildkategorier, vilket ofta är mitt syfte med att alls klicka på en bild. Måste det vara så här? Är denna mediaviewer verkligen en förbättring? Går det inte att snabbare komma till Commons där ju alla bilderna ligger? --LA2 (diskussion) 10 maj 2014 kl. 07.20 (CEST)

Se Wikipedia:Wikipediafrågor#Bildvisning. --Yger (diskussion) 10 maj 2014 kl. 07.34 (CEST)

Länk till Commons finns längst till höger under bilden, det ska inte behövas scrollning (om du är inloggad). Inte heller behöver du längre gå till Commons för att se kategorierna, de visas under bilden i högerspalten. --Ainali (diskussion) 10 maj 2014 kl. 08.49 (CEST)

Jag anser att Mediaviewer är en försämring. Finns det någon inställning eller någon personlig stilmall eller skript så att man kommer till Wikimedia Commons direkt när man klickar på bilden som förut? Lixer (diskussion) 18 maj 2014 kl. 14.15 (CEST)

Ja, se Wikipedia:Wikipediafrågor#Bildvisning. --Yger (diskussion) 18 maj 2014 kl. 14.24 (CEST)

Stor eller liten bokstav i nobelpristagare

Detta är ett problem för en del av dem som översätter från engelska. Svenska språket har emellertid ganska klara regler för detta. Egennamn versaliseras men inte ord som avletts av egennamn. Alla vet att göteborgare skrivs med liten bokstav, medan däremot det felaktiga Nobelpristagare breder ut sig här i svenskspråkiga Wikipedia. Det korrekta är nobelpristagare. En sådan har mottagit ett nobelpris, det vill säga ett av flera "penningpris utdelade på nobeldagen, den 10. dec., dontaorn Alfred Nobels dödsdag." Detta enligt Bonniers svenska ordbok, femte upplagan, tryckt 1991, men som jag förstår det fortfarande aktuell. Roufu (diskussion) 17 maj 2014 kl. 11.29 (CEST)

Saol (aktuella upplagan på nätet) skriver "Nobelpristagare el. nobelpristagare" etc, alltså båda formerna går bra. Konsekvens är väl viktigt inom en och samma artikel/lista etc, men inte annars. /NH 17 maj 2014 kl. 11.49 (CEST)

NEO skriver också "Nobelpristagare el. nobelpristagare" medan NE (till synes) konsekvent använder gemen utom i Nobelstiftelsen som ju är ett egennamn. Rex Sueciæ (disk) 17 maj 2014 kl. 12.37 (CEST)

Om jag minns rätt tror jag mig just ha läst en tumregel kring sammansättningar där det ena ordet har stor bokstav, att dessa kan skrivas just antingen Sammansättning eller sammansättning. (Kan Rumänienborna respektive rumänienborna vara ett exempel, kanske?). flinga 17 maj 2014 kl. 15.18 (CEST)

Svenska språknämndens skrivregler säger: "Stor eller liten bokstav:Avledningar av egennamn: Ord som bildats av personnamn med hjälp av en avledningsändelse får i regel liten bokstav. darwinist, darwinistisk, darwinsk, bernadottesk, lutheran, marxism, marxistisk, weibullian Adjektiv avledda av personnamn får dock stor bokstav när de tydligt syftar på personen. Ändelsen är då vanligen -sk: en Bohmansk formulering är en formulering av Bohman, det Lidbomska förslaget är ett förslag från Lidbom. Adjektivet svarar här på frågan: Vems? Fler exempel: den Bergska stavningsreformen, den Fälldinska ministären. Ibland kan man behöva använda det fullständiga namnet: en Astrid Lindgrensk berättelse. Jämför med en freudiansk felsägning, som inte syftar på något Freud sagt, och en lidnersk knäpp, som kan drabba vem som helst. Adjektivet svarar här på frågan: Vad för slags? Fler exempel: galvaniskt element, luthersk trosbekännelse, marxistiska böcker."

"Ord som bildats av geografiska egennamn med hjälp av en avledningsändelse får alltid liten bokstav. stockholmsk, stockholmare, stockholmiana, uppsaliensare, malmöit, finländsk, finländare, australier, korean Jämför dock sammansättningar med -bo punkt 116."

"Stor eller liten bokstav:Sammansättningar med egennamn Om förleden i en sammansättning är ett egennamn som har kvar sin namnkaraktär, skrivs sammansättningen med stor bokstav, oavsett om sammansättningen i sig är ett egennamn eller ej. Falutrakten, Lapplandsresa, Osloavdelning, Stockholmsområdet, Sydafrikafrågan, Versaillesfreden, New York-tidning, Bonnierpressen, Frödingdikter, Hitlertiden, Mozartinspirerad, Gauguinpåverkad, Östersjöfisk, Nobelpris, Sverigefödd. När efterleden inte längre förekommer som självständigt ord varierar skrivsättet: Malmöbo eller malmöbo. Språknämnden rekommenderar här stor bokstav."

Rex Sueciæ (disk) 17 maj 2014 kl. 16.43 (CEST)

Detta är såvitt jag förstår en rekommendation som har omkring femton år på nacken. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2014 kl. 20.46 (CEST)

Svenska Akademiens Ordlista, Trettonde upplagan tryckt 2006, Inledning 5.6 Stavning xxix: ”Utöver dessa ändringar följer SAOL liksom i förra upplagan regeln att ett egennamn som utgör förled i en sammansättning enbart skrivs med stor bokstav (Amerikabåt, Sverigebesök). Detta gäller också i fall där det senare ledet inte är ett självständigt ord (t.ex. -bo). Rekommendationen från och med trettonde upplagan är t.ex. Varbergsbo. Om förledet har förlorat sin karaktär av egennamn skrivs sammansättningar också fortsättningsvis med liten bokstav (eriksgata, falukorv)” / Wvs (diskussion) 17 maj 2014 kl. 21.22 (CEST)

SAOL anger även: Nobelpris eller nobelpris samt Nobelpristagare eller nobelpristagare / Wvs (diskussion) 17 maj 2014 kl. 21.53 (CEST)

Observera dock exempelvis jack russell terrier, bombaykatt och salernohäst som alla stavas med gemen begynnelsebokstav, eftersom Spårknämnden menar att "djurraser betraktas som sortbeteckningar, inte som egenamn". –Tommy Kronkvist (diskussion), 17 maj 2014 kl. 22.56 (CEST).

Alltså: Både Nobelpristagare och nobelpristagare går bra. Samma gäller nobelpriskandidat, nobelfest mfl liknande sammansättningar. /NH 18 maj 2014 kl. 13.28 (CEST)