Öppna huvudmenyn

Stikkan Anderson

svensk sångtextförfattare och musikförläggare
För andra betydelser, se Stig Andersson.
Ej att förväxla med Stig Emanuel "Stickan" Andersson.

Stikkan Anderson, egentligen Stig Erik Leopold Andersson, född 25 januari 1931 i Hova,[1] död 12 september 1997 i Stockholm, var en svensk sångtextförfattare och musikförläggare. Han var dessutom folkskollärare, kompositör, manager och grundare av Polar Music samt instiftare av Polarpriset.

Stikkan Anderson
Stikkan Anderson 1968 001.jpg
Stikkan Anderson, 1968
FödelsenamnStig Erik Leopold Anderson
Född25 januari 1931
Hova, Sverige
Död12 september 1997 (66 år)
Stockholm, Sverige
BakgrundSverige Sverige
GenrerPop, rock, schlager, disco
RollLåtskrivare, musikproducent, manager
SkivbolagPolar Music
Relaterade artisterABBA, Lill-Babs m. fl.

Innehåll

BiografiRedigera

 
Andersons barndomshem i Hova.

Stikkan Anderson växte upp i ett litet hus vid torget i Hova i Västergötland. Han växte upp under knappa, utsatta förhållanden som oäkta son till sin ensamstående mamma Ester. Vid huset där han växte upp finns idag en byst av honom. Abba sjöng inför hans 50-årsdag in låten "Hovas vittne" som maxisingel.[2] Han började tidigt med små affärsverksamheter, bland annat hade han hand om kiosken på idrottsplatsen i Hova. Han arbetade sedan i en diversehandel.[3] Han fick redan som femåring en grammofon med sex inspelningar och i tonåren en gitarr av sin mamma och började uppträda med visor och deltog i lokalrevyer.[4] Han tog en korrespondenskurs i gitarr.[5] Han började i tonåren att skriva låtar och kom i kontakt med Ulf Peder Olrog som uppmuntrade den unge Anderson och kom med tips.[3] Han gick på Ingesunds folkhögskola 1949–1951 och var bland annat med i revyn Grädde på moset. Under tiden i Värmland arbetade han extra på Konsum. Det var också under denna tid som han träffade Boo Kinntorph och Bengt Bernhag som han kom att samarbeta med framöver.[6][7]

Revyartist och låtskrivareRedigera

År 1951 fick han sin första låt publicerad – Tivedshambo.[8] Han utbildade sig samtidigt till folkskollärare. Han arbetade som lärare i Aspudden i södra Stockholm innan han helt kom att koncentrera sig på låtskrivande 1964.[9] Han arbetade också som korrekturläsare på Idrottsbladet under Torsten Tegnér[3][10] Under många år åkte han runt och underhöll i folkparker runt om i Sverige. Han inspirerades att börja skriva "Stikkan" med två "k" av Akke Carlsson och Pekka Langer.[5] En tidig framgång var "Vi hänger me’” med Nacka Skoglund. Hans stora genombrott som kompositör kom 1959 då han skrev låten Är du kär i mig ännu, Klas-Göran? som Lill-Babs framförde första gången i Hylands hörna samma år.[11] Han hade fått i uppdrag att skriva låten och via kompisen Bernhag blev Lill-Babs manager Simon Brehm intresserad. Låten blev listetta och sålde guld i alla nordiska länder.

Kompositören och bolagschefenRedigera

 
Stig Anderson och Ria Valk (1961). Ria Valk spelade in en version av låten "Är du kär i mej ännu Klas-Göran?" på nederländska (Hou je echt nog van mij Rockin' Billy).

Stikkan Anderson var en centralgestalt i det svenska musikundret, och skrev under sin livstid över 3 000 sångtexter. Anderson står med som kompositör och/eller textförfattare till 1 143 låtar i Stims register.[12] 1960 grundade han musikförlaget Sweden Music och 1963 Polar med Polarstudion.[13] Under många år arbetade han tillsammans med sin fru och 1969 anställdes han mångåriga medarbetare Görel Hanser som sekreterare. Hon blev mycket viktig inom bolaget och senare utsedd till vice VD.[6][14] Sverige exporterar numera mer musik än något annat land i förhållande till folkmängden.[15]

Stikkan Anderson skrev framgångsrikt svenska texter till en rad utländska hits som "Tina och Marina", "Sånt är livet", "Min greve av Luxemburg" och "Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dej". Ibland skrev han under pseudonym, bland annat under namnet Stig Grossner. Grunden för detta var också en del av internationaliseringen av verksamheten när han inledde ett samarbete med Robert Bosmans. Bosmans intresserade sig för "Är du kär i mej ännu Klas-Göran?" och spelade in en version av låten på nederländska ("Hou je echt nog van mij Rockin' Billy"). Samarbetet innebar sedan att Bosmans skickade låtar som Stikkan Anderson skrev svenska texter till. Det var bland annat via Bosmans kontakt med USA som Anderson skrev "Sånt är livet" utifrån förlagan "You can have him". Insjungen av Anita Lindblom blev låten en stor framgång. Anderson lanserade även jenkalåtar internationellt 1965 för att dansa till den finska långdansen jenka. Anderson kom under 1960- och 1970-talet att bygga upp ett stort kontaktnät i världen, bland hans vänner på den internationella musikbolagscenen hörde Herb Alpert, Jerry Greenburg, David Geffen, Alain Boublil och bröderna Ahmet Ertegün och Nesuhi Ertegün.[3]

Hans stora produktion av låtar gav hans verksamhet namnet Schlagerfabriken av kritikerna, något som Stikkan Anderson inte hade några problem med.[6] Under 1970-talet kritiserade den alternativa musikrörelsen Stikkan Anderson. Han polemiserade och svarade med citat som "folk vill inte ha låtar om ensamma mammor och krig och sånt" och "Visst skriver jag mycket skit men det är åtminstone bra betalt".[6]

ABBARedigera

 
ABBA, 1974.

ABBA kan sägas ha börjat med att Stikkan Anderson bildade Union Songs tillsammans med Benny Andersson och Björn Ulvaeus 1967. Bolaget ägdes av de tre samt Bengt Bernhag.[6][8] Stikkan Andersson hade skrivit kontrakt med Hootenanny Singers några år tidigare. Stikkan Andersson kom som stöd och samtalspartner att ha stor betydelse för de unga låtskrivarna.[5] Stikkan Anderson var sedan medgrundare till och lanserade ABBA i början av 1970-talet. Gruppen fick sitt internationella genombrott då man vann Eurovision Song Contest 1974. ABBA kunde dra stor fördel av det internationella nätverk som Stikkan Anderson byggt upp sedan början av 1960-talet och gruppen firade stora internationella framgångar.

Den form av musik som ABBA spelade ansågs kontroversiell i dåtidens kulturradikala kretsar i Sverige, där det fanns en utbredd misstro mot "kommersiell pop". När Sverige 1975 skulle arrangera Eurovision Song Contest bildades därför en så kallad "antikommersiell folkfront" med stöd av bland annat Kulturrådet, kulturnämnden i Stockholms stad, producentföreningen på Sveriges Radio och olika musikerorganisationer.[16]

Under 1970-talet kom Stikkan Anderson även att signa Ted Gärdestad och Lena Andersson.[17] Anderssons låt "Är det konstigt att man längtar bort nån gång" ("I'm Gonna Be a Country Girl Again" av Buffy Sainte-Marie fick svensk text av Stikkan Anderson.

Affärsmannen och PolarprisetRedigera

 
Stikkan Andersons gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Stikkan Anderson kom att utmärka sig även som affärsman – "den börsnoterade refrängsångaren" blev titeln på en bok om honom 1983. De pengar som Polar drog in på ABBA investerades i företagsköp, bland annat köptes cykeltillverkaren Monark 1978 och Investmentbolaget Kuben bildades.[18] Andersons Polar Music utsågs till Sveriges mest lönsamma företag. I slutet av 1980-talet uppstod en konflikt om ersättningar mellan Stikkan Anderson och Abba gällande album som producerats på 1970-talet. År 1989 sålde han sin musikförlagsverksamhet till Polygram för 189 miljoner kronor.[12] Stikkan Anderson instiftade Polarpriset 1989. Priset delas sedan 1992 årligen ut till enskilda personer, grupper eller institutioner, oftast till två mottagare per utdelning.

FamiljRedigera

Han gifte sig i Sunne kyrka, i Fryksdalen, Värmland 1955 med vävlärare Gudrun Rystedt.[19] Äktenskapet upplöstes 1985 och de levde åtskilda i några år, men levde åter tillsammans de sista åren av hans liv.[20] Han var far till Marie Ledin (född 1957), Lasse Anderson (född 1958) och Anders Anderson (född 1966, doktor i nationalekonomi och förvaltare av Polarpriset) samt svärfar till Tomas Ledin. Under en stor del av sitt liv bodde Stikkan Anderson i Villa EkarneDjurgården i Stockholm. Familjen tillbringade många somrar i Sunne i Värmland under 1960- och 1970-talen. Hans hustru Gudrun var född och uppväxt i Östra Ämtervik.

Stikkan Anderson drabbades av en hjärtinfarkt och avled den 12 september 1997, 66 år gammal. Han hade också svåra alkoholproblem mot slutet. Begravningen direktsändes i Sveriges Television.[21] Marie Ledin gav 2008 ut en bok om sin far, Min pappa hette Stikkan, tillsammans med journalisten och författaren Petter Karlsson.[22]

Diskografi i urvalRedigera

  • De' ä' inte klokt va' han ä' snäll - med Börje Crona - Rolf Blomquist orkester
  • Polka-kyssar (orig Kuss-Polka) - med Börje Crona - Rolf Blomquist orkester
  • Tro lilla hjärta (orig Line) - med Börje Crona - Walle Söderlunds orkester
  • Dom finns på landet - med Stig Holms orkorkester
  • Tivedens ros - med Stig Holms orkorkester
  • Do-acka-doo (orig The banjo's back in town) - med Curt "Minimal" Åström - Peter Weldons orkester
  • Ja, de' ä' de' vi vill ha - med Curt "Minimal" Åström - Peter Weldons orkester
  • Rallarepolka - med Curt Åström - Gnesta-Kalle med Polydors polkagrisar
  • Vi kommer från Paris - med Curt "Minimal" Åström - Gnesta-Kalle med Polydors ragtimers
  • Baby-twist (orig Baby-Twist) med Marie "Lillan" Anderson-Ledin

Kompositioner i urvalRedigera

  • Det blir inget bröllop på lördag (musik, text)
  • Det är inte klokt va han är snäll (musik, text)
  • Det är knas på vår nya magister (musik, text)
  • Dom finns på landet (musik, text)
  • Grädde på moset (musik, text)
  • Ivar (musik, text)
  • Kära mor (musik även Reidar Bring, text Bengt Thomas)
  • Lyssna bara till ditt unga hjärta (musik, text)
  • Tivedshambo (musik, text)
  • Waterloo (musik, text)
  • Wit slafhandel (musik, text)
  • Vi hänger me' (musik, text)
  • Är du kär i mej ännu Klas-Göran? (musik, text)

Sångtexter i urvalRedigera

FilmografiRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

LitteraturRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970 (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2002
  2. ^ Sveriges Radio
  3. ^ [a b c d] Min pappa hette Stikkan, Petter Karlsson och Marie Ledin, 2008
  4. ^ ”Stig Anderson – master of words” (på engelska). ABBA The official site. http://www.abbasite.com/stig-anderson-master-of-words/. 
  5. ^ [a b c] Stikkan Anderson i Här är ditt liv
  6. ^ [a b c d e] Skivbolag i Sverige – musikföretagandets 100-åriga institutionalisering
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2015. https://archive.is/20150824184838/http://www.visitvarmland.se/sv/evenemang/hyllningskonsert-till-stig-stikkan-andersson-49175. Läst 24 augusti 2015. 
  8. ^ [a b] http://företagskällan.se/Artiklar/utan-stikkan-ingen-musikbransch/
  9. ^ http://www.polarmusicprize.org/about/
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304105432/http://www.vastsverige.com/sv/gullspang/products/49012/Stikkan-Andersonbysten-Hova/. Läst 24 augusti 2015. 
  11. ^ http://www.naringslivshistoria.se/templates/ArticleEntrepreneur.aspx?id=2021&epslanguage=SV[död länk]
  12. ^ [a b] http://www.expressen.se/nyheter/dokument/femte-abban-fick-upprattelse/
  13. ^ Stikkan Anderson: Startade det svenska musikundret Arkiverad 16 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Abbas mamma mia
  15. ^ Sweden.se om svensk musikexport
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2010. https://web.archive.org/web/20100917074945/http://www.foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Stikkan-Anderson/. Läst 27 september 2010. 
  17. ^ Stikkan Andersson död. En kung i svenskt nöjesliv. ABBA:s "Waterloo" lade grunden till hans imperium
  18. ^ http://blog.zaramis.se/2009/10/28/spekulanterna-abba-och-kuben/
  19. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1985, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1984 ISBN 91-1-843222-0 ISSN 0347-3341 s. 54
  20. ^ http://wwwc.aftonbladet.se/kvinna/9803/21/stikkan.html
  21. ^ http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/petter-karlsson-min-pappa-hette-stikkan
  22. ^ http://www.bokia.se/min-pappa-hette-stikkan-petter-karlsson-9185567426/bok/9789185567423/
  23. ^ ”Vinnare av hederspriset”. Grammis. Arkiverad från originalet den 19 september 2015. https://web.archive.org/web/20150919033313/http://grammis.se/om-grammis/vinnare-av-hederspriset/. Läst 9 september 2015.