Öppna huvudmenyn

Wikipedia:Trovärdiga källor

(Omdirigerad från Wikipedia:PÅL)

Traditionella uppslagsverks trovärdighet vilar på att deras författare är experter och auktoriteter på sina ämnesområden, medan Wikipedias trovärdighet vilar på dess källor. Med undantag för självklara uppgifter och påståenden som rimligen inte kan ifrågasättas måste därför innehållet i Wikipedias artiklar vila på tillförlitliga och tillgängliga källor så att det är möjligt för läsaren att kontrollera uppgifterna i artikeln mot källan/källorna. Källhänvisningar behövs till exempel för att styrka sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, begrepps svenska översättning och andra uppgifter som kan komma att ifrågasättas, och gör att det blir lätt att verifiera dem. Källor som är oberoende av artikelämnet behövs också för att påvisa att artikelämnet är encyklopediskt relevant, det vill säga tillräckligt känt och uppmärksammat för att passa i Wikipedia.

För att betraktas som trovärdig ska en källa vara publicerad, exempelvis i en bok, en tidskrift eller av en större organisation, och neutral i förhållande till det den beskriver. Emellertid finns inga absolut pålitliga källor, utan alla källor bör läsas med visst mått av skepsis. Generellt är den bästa typen av källa en tämligen ny artikel i en respekterad och kollegialt granskad akademisk publikation, författad av en framstående expert på området, som snarare försöker summera gällande forskningsläge än att föra fram en ny tes, och som direkt behandlar den uppgift som den används som källa för.

Källkritiskt förhållningssättRedigera

Fördjupning: Källkritik

Hur pålitlig en viss källa är beror på flera saker enligt källkritikens kriterier, bland annat vem som skrivit den, vem som publicerat den, i vilket syfte den getts ut, dess ålder, och vilken uppgift den används för att styrka. Källor författade av icke yrkesverksamma inom området, av personer med intressekonflikter, och primärkällor, har låg trovärdighet. Wikipedia förlitar sig på oberoende källor (vars utgivare inte står i direkt beroendeställning till artikelämnet eller förstahandskällan), främst sekundärkällor (vars författare är experter som har värderat vad som är trovärdigt, sakligt och relevant i primärkällors uppgifter). Att även uppge primärkälla för en uppgift underlättar för läsaren att kontrollera och värdera sekundärkällan, medan tertiärkälla (exempelvis ett uppslagsverk) kan användas för att påvisa att en uppgift är välkänd eller en teori är etablerad.

Bra sökhjälpmedelRedigera

Forskningsartiklar hittar man enklast via Google Scholar, men ofta krävs att man är student eller högskoleanställd och loggar in via ett högskolebiblioteks webbplats för att få tillgång till fulltextversion av artikeln, eller att man beställer artikeln via ett bibliotek. Böcker kan beställas via bibliotek, men delar eller hela boken finns ofta inskannad på Google Books. Gamla svenska uppslagsverk och andra svenska böcker finns inskannade på runeberg.org. Fria engelskspråkiga texter, bilder och videofilmer finns på archive.org.

Mywot.com eller Web of Trust är en webbplats och ett tilläggsprogram för webbläsare som indikerar omdömen om webbplatsers anseende och tillförlitlighet.

Trovärdighet av olika typer av källorRedigera

Följande lista med exempel på källor är ordnad från hög till låg trovärdighet. Ordningen (och trovärdigheten överhuvudtaget) är dock på inget sätt absolut utan trovärdigheten måste bedömas i varje enskilt fall. Exempelvis är kraven på att en källa är neutral högre vid värdeomdömen än vid ickekontroversiella uppgifter, och på vetenskaplighet högre vid ämnen inom vetenskap och pseudovetenskap. För att påvisa artikelämnets encyklopediska relevans krävs att åtminstone några av källorna är neutrala i förhållande till artikelämnet, annars riskerar hela artikeln att bli raderad.

Källa Trovärdighetsnivå Anmärkning
Vetenskapliga publikationer som refereegranskats, tillgängliga via Google Scholar och universitetsbibliotek. Ofta den mest trovärdiga typen av källa, särskilt för att visa på ursprunget till ett begrepp eller en teori. Artiklar som har refererats av många andra forskare har vanligen stor "impact factor", dvs anses betydelsefulla, men kan ibland ha kritiserats av många. Journalartiklar anses ha högre trovärdighet än konferensbidrag, eftersom vetenskapliga journaler brukar ha låg accepansnivå, dvs många bidrag blir refuserade på grund av otillräcklig kvalitet. En journalartikel läses av fler och har större sannolikhet än ett konferensbidrag att få hög "impact factor". Inom många områden kan en enskild studie vara alltför metodberoende eller motsägas av andra studier, varför nyskrivna så kallade metastudier och översiktsartiklar har högre trovärdighet. Artiklar kan syfta till att framföra en ny hypotes, som inte alltid accepteras. I så fall måste den balanseras med andra publikationer där hypotesen granskas. Artiklar kan innehålla terminologi som forskaren försöker lansera, men som aldrig blir etablerad, eller som senare ersätts av annan terminologi. Forskningsartiklar som senare har ifrågasatts kan refereras men bör då problematiseras. Forskningspublikationer kan innehålla svårbegripligt fackspråk och tekniska detaljer som inte passar i en Wikipediaartikels inledande delar.
Kursböcker, tillgängliga via Google Books och bibliotek. Tillförlitliga, särskilt om de är utgivna på akademiskt förlag. Ny kurslitteratur kan visa aktuell terminologi och gällande konsensus. Nybörjarlitteratur kan innehålla förenklingar. Akademisk litteratur kan innehålla svårbegripligt fackspråk och tekniska detaljer som inte passar i Wikipediaartikelns inledande delar.
Uppslagsverk, ordböcker och liknande referensverk Författas av experter som anses vara auktoriteter på området, och är oftast ett bra sätt att se vad etablerad konsensus är. Gamla uppslagsverk och ordböcker finns fritt på nätet, och kan användas för att utreda ett begrepps historiska innebörd, men bör användas med försiktighet eftersom de ofta är färgade av ålderdomliga tankesätt som tidigare var allmänt omfattade men inte är det idag, eller innehåller slutsatser som omprövats av nyare forskning och senare paradigm. Uppslagsverk är tertiära källor som vanligen saknar källhänvisningar till originalet, och som ofta presenterar ämnet mycket summariskt.
Myndigheters webbplatser och skrifter I allmänhet mycket trovärdiga ifråga om faktauppgifter, lagtexter, statistik och utredningar som direkt rör deras beslutsfattande. Uppgifter om annat, till exempel myndighetens historik, kan dock innehålla felaktigheter. I kontroversiella frågor måste myndigheten ibland betraktas som part i konflikten och är då inte en oberoende källa.
Större organisationers webbplatser Dessa kan ibland skrivas av professionella personer som räknas som auktoriteter på området, och kan innefatta användbar statistik, tekniska standarder, utredningar, med mera. Organisationen kan representera särintressen och dess publikationer kan vara behäftade med intressekonflikter och vinklade budskap, och bör isåfall undvikas som källa. Man bör vara särskilt uppmärksam på organisationens relation till ämnet och vid behov tydliggöra denna. I en artikel om en organisation är organisationens eller dess företrädares egna publikationer inte oberoende källor, och bör så långt som möjligt kompletteras med andra källor för att stödja artikelns encyklopediska relevans. Värdeomdömen (exempelvis huruvida organisationen är störst eller bra) och reklamiga formuleringar bör inte hämtas därifrån. Mindre föreningars hemsidor kan vara jämförbara med privata hemsidor, se nedan.
Folkbokföring och biografiska referensverk Databaser med officiell folkbokföring, som ratsit, Sveriges dödbok,Sveriges befolkning och riksarkivets dabaser och inskannade dokument, har hög tillförlitlighet och är användbara i biografier för grundläggande personuppgifter, men uppges inte alltid eftersom de kan vara underförstådda. Om primärkällorna ger motsägelsefulla uppgifter och behöver tolkas kan sekundärkällor såsom biografiska uppslagsverk och publicerad släktforskning i Sverige ha högre tillförlitlig. Privatpersoners egen släktforskning kan innehålla många fel, i synnerhet kring medeltidsgenealogi. Släktrelationer till icke kända personer anses inte encyklopediskt relevanta för Wikipedia.
Populärvetenskapliga verk Användbara främst om de är skrivna av forskare i det specifika ämnet. Oftast lättillgängliga och praktiska. Även om populärvetenskapliga verk ibland saknar referenser, så går det att kontrollera forskarens vetenskapliga publikationer, och det går nästan alltid att få tag i recensioner och andras omdömen som gör att man kan kontrollera trovärdigheten hos författaren. Har lägre trovärdighet än mer akademiska verk. Här kan även lätt direkta felaktigheter smyga sig in, framför allt om författaren själv inte är expert på ämnet, exempelvis en forskare som uttalar sig om ett annat ämne, eller en vetenskapsjournalist. Beskrivningen kan vara starkt förenklad, fylld av liknelser som ibland haltar. Källhänvisningarna kan vara knapphändiga. Litteraturen faller dock inom ett väldigt vitt spann. Från akademiska uppsatser som utgivits i en populärvetenskaplig upplaga, såsom Peter Englunds Poltava, en stor del av Dick Harrisons verk, där han använt sina stora kunskaper i ämnet till ett mer avslappnat språk, men där han strukit bort alla eventuellt och kanske och tillåtits spekulera ganska fritt och generalisera med svepande beskrivningar, över till icke-fackmän som Herman Lindqvist där felaktigheterna givetvis blir större, och sedan över mot friare och mer egensinniga, ibland pseudovetenskapliga, spekulationer av Åke Ohlmarks, Dag Stålsjö eller Erich von Däniken.
Dagspress Ofta – men inte alltid – balanserad nyhetsrapportering. Debattartiklar, krönikor och ledarspalter är ofta vinklade, och bör undvikas som källor. En i övrigt nyanserad nyhetsartikel kan ha en effektsökande och sensationsbetonad rubrik, som inte behöver citeras i källhänvisningen. Artiklar om pågående händelser innehåller ofta uppgifter som senare visar sig felaktiga eller irrelevanta. Personuppgifter bör inte publiceras vid brott som har begåtts av eller mot nu levande personer, innan dom har vunnit laga kraft. Stor försiktighet krävs med nyheter inom forskning, som ofta innehåller grava fel; försök hitta den forskningsrapport som nyheten grundar sig på. Svensk nyhetsrapportering kan ha ett icke-globalt perspektiv. Tidningsartiklar fungerar bra som källa för vad som skrivits i media, men för hårdfakta välj hellre en annan källa. Modernare artiklar kan för övrigt vara baserade på wikipediaartiklar, så en stor risk för rundgång finns.
Hembygdslitteratur eller lokalhistoria Skiljer sig egentligen inte från annan populärvetenskaplig litteratur. Här finns alla typer av skribenter, såsom akademiker, pensionerade akademiker och skickliga privatforskare som publicerat verk noggrant granskade och med utförliga källbeskrivningar, till andra författare som publicerat egna ganska dåligt underbyggda teorier, uppgifter baserade på föråldrade källor, muntlig tradition, felläsningar och feltolkningar av källmaterialet, och så vidare. Lokalpatriotiska skönmålningar är inte ovanliga. Inom släktforskning cirkulerar ofta uppgifter lång tid efter att de har bevisats vara felaktiga. Eftersom dessa ämnesområden oftast har en mindre intressesfär än annan litteratur, saknas ofta den verkligt stora och väl genomarbetade litteraturen. Likafullt behöver den därmed inte nödvändigtvis vara sämre, däremot är kvaliteten ofta svårare att kontrollera, då arbetet inte alltid granskats eller kommenterats av fackmän.
TV-program och radioprogram Vilken form information publicerats i påverkar inte pålitligheten, så länge den publicerats av en trovärdig tredje part och finns arkiverad. Nyhetsrapportering i Public service och andra medier som inte har en smal ideologisk inriktning har hög trovärdighet. Dock är skriftlig nyhetsrapportering lämpligare som källa, eftersom texter ofta arkiveras mycket längre, eftersom det kan vara lättare att söka i och kontrollera texter, och eftersom det är svårt att veta om rättelser eller korrigeringar av radio/TV-program senare har förekommit. Många radio- och TV-program har en sammanfattande textartikel online som är bra som källa för Wikipediaartiklar.
Kvällstidningar Kan användas som källa för vanliga okontroversiella faktauppgifter, men använd hellre andra trovärdigare källor. Var försiktig. Kvällstidningar sysslar visserligen med nyhetsförmedling, men mycket av den kan vara vinklad och av skvallerkaraktär – särskilt rubriksättningen. Journalisterna är sällan insatta i de ämnen de beskriver och missuppfattningar är väldigt vanliga även då ingen avsiktlig vinkling skett.
Politisk och religiös media Majoriteten av media har en ideologisk inriktning, men i synnerhet media som har en smal ideologisk inriktning kan ha en outtalad vinkling i nyhetsrapporteringen, inte bara på ledarsidor och i krönikor, vilket syns i både ämnesval och vinkel på text och bild. Nyhetstidningar vars ideologiska eller religiösa inriktning tydligt innebär att de inte är neutrala till artikelämnet bör inte användas som stöd för värdeomdömen, kritik och pejorativa epitet, utom möjligen om flera relevanta perspektiv presenteras. Deras nyhetsrapportering kan användas som stöd för ickekontroversiell faktauppgifter om inte en mer neutral källa kan hittas, men yttersta försiktighet måste iakttagas.
Ledare, samt debattartiklar och krönikor skrivna av kända personer Kan användas som källa för skribentens åsikter och som exempel på åsiktsströmningar i samhället. Bör inte användas som källa för hårdfakta. Använd hellre den källa skribenten hänvisar till, om den går att identifiera.
Företagssajter, mindre föreningars hemsidor, musikgruppers hemsidor, produkters officiella webbsidor med mera I en artikel om företaget, föreningen med mera används dess webbsida sällan som källa, men placeras ofta under "Externa länkar". Emellertid förekommer det att de används som källa för uppgifter om företagets storlek, produktsortiment, egna ståndpunkter och erbjudanden, om annan källa inte kan hittas. För andra faktauppgifter på sidorna har de däremot mycket lågt källvärde. En wikipediartikel får inte enbart bygga på denna typ av källor, utan de bör kompletteras med oberoende källor.
Icke-anonyma bloggar, mikrobloggar, Youtube-klipp, poddar, insändare och inlägg i diskussionsforum. Om det är en officiell kanal för ett företag, organisation, media eller liknande går den att använda som källa. Texter av privatpersoner som inte är neutrala experter accepteras som källa för ifrågasättanden och information som rör författaren själv. För en forskare eller neutral expert med hög auktoritet kan icke vetenskapligt publicerade texter vara användbara i väntan på en officiell publikation, men har forskningen inte publicerats vetenskapligt trots att lång tid har gått kan det bero på att vetenskapligheten har ifrågasatts av granskare. Viktigt är att verifiera upphovspersonens identitet. Om innehållet är en återgivning av en publicerad källa, till exempel en inspelning av ett TV-inslag, bör den ursprungliga källan anges istället (möjligen med en länk till klippet), men se upp så att innehållet inte är förvrängt.



Studentuppsatser och examensrapporter. Här kan det finnas grundläggande misstag och missförstånd. Ännu ej publicerade forskningsresultat kan presenteras av studenter och i rapporter som utgör grå litteratur. Yttersta försiktighet måste iakttagas, eftersom studenter ännu inte är professionella experter och eftersom kvaliteten på handledarens granskning starkt varierar, i synnerhet vid kortare uppsatser (på B- och C-nivå). På lite högre nivå är det dock vanligt att uppsatserna innehåller en genomgång av forskningsläget inom det område man valt att studera, med omfattande litteraturlistor, så om inte annat är de ofta en bra källa för att hitta mer material i ämnet.
Anonyma privatpersoners webbplatser/hemsidor, insändare, bloggar, poddar, videoklipp, insändare och inlägg i diskussionsforum Om webbplatsen inte i sin tur redovisar källor för sina uppgifter är källvärdet inte mycket större än en uppgift helt utan angiven källa. Om den uppger en källa är den ursprungliga källan att föredra framför den privata webbsidan. Acceptansen för sådana källor är mycket låg på Wikipedia.
Skvallertidningar, gula pressen, viralsajter, klickbeten Förmedlar sensationer snarare än nyheter. Acceptansen för sådana källor är ofta mycket låg på Wikipedia.
Befintliga Wikipediaartiklar eller andra språkversioner av Wikipedia. Kan redigeras av vem som helst. Om det finns källhänvisningar i artikeln – använd dem istället! Wikipedia skall inte användas som källa på Wikipedia. Vid översättning av artiklar från andra språkversioner kan man ange en permanent länk till ursprungsartikeln, men den bör inte användas som enskild källa.
Rykten som ingen står för. Gör alltid större skada än nytta. Bör över huvud taget inte föras vidare.

Källornas ålderRedigera

Källorna bör dessutom i allmänhet vara moderna – de bör följa det nutida vetenskapliga paradigmet i ämnet. Äldre litteratur, till exempel Nordisk familjebok (Ugglan), är mindre lämplig som källa i ämnen som genomgått ett eller flera paradigmskiften (Sveriges historia, etnografi, hbtq-studier et cetera) eller där forskningen gjort stora framsteg av andra skäl (naturvetenskap). De kan dock fortfarande användas som källa till uppfattningar och begrepps betydelse vid den tid de trycktes och om teknik som beskrivs mer ytligt i moderna verk, förutsatt att man är uppmärksam på källans begränsningar.

Hur gammal litteratur som är föråldrad varierar väldigt mycket från disciplin till disciplin. Inom vissa områden fungerar hundra år gamla källor, även om modernare givetvis ofta är att föredra, men inom andra områden är 10–20 år gamla uppgifter redan föråldrade. Det är dock viktigt att komma ihåg att modernt inte nödvändigtvis är bättre än gammalt. En 70 år gammal fackvetenskaplig artikel inom ett område kan vara mer "modern" än ett populärvetenskapligt 20 år gammalt verk okritiskt baserat på 100 år gamla källor.

Ett vanligt problem är att vissa typer av uppgifter endast står att återfinna i äldre källor. Då skall man vara extra försiktig, och fråga sig om det kan bero på att dessa uppgifter är så grundligt motbevisade att moderna författare inte finner dem mödan värt att behandla. Kontrollera med översiktsverk.

En vanlig missuppfattning är att gamla källor från personens levnad skulle vara trovärdigare än moderna eller mer sentida källor. Missuppfattningen bygger på att då man söker originalkällor i första hand bör hitta dokument som ligger så nära händelsen i tid som möjligt, även om andra faktorer också påverkar källornas trovärdighet. På Wikipedia där källorna är tryckta arbeten är det istället källornas kvalitet och vilket material de bygger på som är det intressanta och inte deras ålder.

I äldre facklitteratur är kontrollen av källorna ofta betydligt sämre. Källornas tillgänglighet och kontrollen av vad som fick skrivas var också betydligt hårdare. Det betyder inte att inte äldre källor kan innehålla intressanta uppgifter som är svåra att hitta på annat håll, och ofta kan vara intressanta för att beskriva hur sakförhållanden beskrevs under samtiden.

Vilka källor är "godkända"? Om medier som källorRedigera

Det finns ingen lista över medier som alltid är godkända som källor för information som presenteras i Wikipedias artiklar. Grundprincipen är istället att de medier som följer professionella journalistiska rutiner i sin produktion allmänt sett har en högre tillförlitlighet än medier som inte tillämpar sådana grundläggande publicistiska rutiner.

När skribenten gör sin granskning av mediets allmänna tillförlitlighet finns det därför anledning att se i vilken mån som det strävar efter en tydlig uppdelning mellan å ena sidan åsikter och värderingar (normalt framföra på ledarsidor, krönikor och annan subjektivt präglad journalistik) och, å andra sidan, sakligt beskrivande och åsiktsneutral nyhetsförmedling. Andra egenskaper som kan vägleda är i vilken mån som det finns en journalistiskt utbildad eller erfaren redaktion, och hur mediet uppfattas och värderas av andra seriösa samhällsaktörer.

I praktiken innebär det, vad gäller svenskspråkiga källor, att det råder konsensus om att etablerade medier som traditionella morgontidningar och etablerade landsortstidningar, public service och andra publicistiskt inriktade etermedier samt professionell fack- och branschpress i normalfallet bedöms ha en hög tillförlitlighet när det gäller den delen av deras produktion som gäller nyhetsförmedling, allmänna reportage, personporträtt m m. Varje uppgift som publiceras måste dock källvärderas individuellt. För mediekällor på andra språk kan man tillämpa motsvarande tumregler, dock med tillägget att det dels kan vara svårare att känna till och avgöra mediets kvalitet, dels att synen på publiceringsetiska normer och rutiner kan skilja sig mellan olika medietraditioner.

Bland de svenskspråkiga titlar som efter diskussioner i Wikipediagemenskapen betraktas ha hög trovärdighet finns exempelvis storstadstidningar som Dagens Nyheter och Göteborgsposten, etermedier som Sveriges Radio och TV4 samt fack- och branschtidningar som Dagens Samhälle, Läkartidningen, Expo och Forskning och Framsteg. Som stöd för bedömningen av andra medier kan skribenten fundera över vad som utmärker dessa medier, och jämföra om den publikation som man vill använda som källa kan ses som ungefär likvärdig med dessa, sett till tillämpningen av de publicistiska grundprinciperna.

Även relativt nyetablerade webbpublikationer kan i vissa sammanhang tillmätas en relativt hög tillförlitlighet, under förutsättning att de följer de grundläggande principer som även råder för traditionella tryckta medier, etermedier och andra publicistiskt seriösa publikationer.

Praxis vad gäller dessa grundprinciper ligger relativt fast, och det krävs en tydlig ny konsensus om den ska ändras.

Se ävenRedigera