Wikipedia:Trovärdiga källor

(Omdirigerad från Wikipedia:PÅL)

Traditionella uppslagsverks trovärdighet vilar på att deras författare är experter och auktoriteter på sina ämnesområden, medan Wikipedias trovärdighet vilar på dess källor. Med undantag för självklara uppgifter och påståenden som rimligen inte kan ifrågasättas måste därför innehållet i Wikipedias artiklar stödjas med tillförlitliga och tillgängliga källor så att det är möjligt för läsaren att kontrollera uppgifterna i artikeln mot källorna. Källhänvisningar är särskilt viktiga för att styrka sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeomdömen, begrepps svenska benämning och andra uppgifter som kan komma att ifrågasättas, och gör att det blir lätt att verifiera dem. Källor som är oberoende av artikelämnet krävs för att påvisa att artikelämnet är encyklopediskt relevant, det vill säga tillräckligt känt och uppmärksammat för att passa i Wikipedia.

Olika krav ställs beroende på vilken typ av uppgift som källan ska stödja. Även mindre auktoritativa källor kan accepteras, vid icke-kontroversiella uppgifter, men inte som enda källa i en artikel. Till syvende och sist måste en rimlighetsbedömning göras av om uppgiften är trovärdig, oomstridd och verifierbar i flera olika källor, snarare än att bedöma att varje enskild källa har högt anseende.

Källkritiskt förhållningssättRedigera

Fördjupning: Källkritik

Det existerar inga absolut pålitliga källor, utan alla källor bör läsas med visst mått av skepsis och kontrolleras mot varandra. Hur pålitlig en viss källa är beror på flera saker enligt källkritikens kriterier: vem som skrivit den, i vilket syfte, dess ålder, om källan är tendentiös, om dess uppgifter kan verifieras av andra oberoende källor. Wikipedias källor skall dessutom bedömas utifrån vem som faktagranskat och publicerat den, och vilken typ av uppgift den används för att styrka.

Ett grundkrav är att källan skall vara mer trovärdig än "någon okänd person skrev detta på Internet", vilket är den trovärdighet som en källös Wikipedia-artikel har. Av detta skäl godtas inte till exempel direkta hänvisningar till andra språkversioner av Wikipedia, eller andra sajter med liknande arbetsmetoder. Försök istället hitta de källor dessa använt och nyttja dem.

Reklam, anonyma källor, egenpublicerade källor, källor författade av icke yrkesverksamma inom området, av personer med intressekonflikter och som skriver på uppdrag för en intresseorganisation, debattinlägg och åsiktsjournalistik har överlag låg trovärdighet. Wikipedia förlitar sig på oberoende källor (vars författare och utgivare inte står i direkt beroendeställning till artikelämnet eller förstahandskällan). Wikipediaartikar ska domineras av faktauppgifter och väl grundad teoretisk kunskap, varför källorna även i huvudsak bör vara faktakällor och inte åsiktskällor.

Kom också ihåg att det är möjligt att använda ett flertal källor som kompletterar varandra. En äldre källa kan vara mer utfyllig än en nyare som dock ger kompletterande perspektiv, en tungläst vetenskaplig artikel på främmande språk kan kompletteras av en mer populär framställning på svenska, och så vidare.

Primär-, sekundär- och tertiärkällorRedigera

Primärkällor är sådana där en uppgift först är angiven. Vanligen används begreppet om historiska och biografiska texter; exempelvis är gamla skattelängder primärkällor till uppgifter om Sveriges befolkningsutveckling. Sekundärkällor är sådana som utgår från primärkällor och värderar innehållet i dem, ibland i ljuset av teorier som andra sekundärkällor fört fram. Tertiärkällor är sådana som utgår från främst sekundärkällor för att skriva översikter, t.ex. uppslagsverk.

Wikipedia bör främst utgå från sekundärkällor (vars författare är experter som har värderat vad som är trovärdigt, sakligt och relevant i primärkällors uppgifter). För en kontroversiell uppgift kan man med fördel uppge flera av varandra oberoende sekundärkällor (se vidare Wikipedia:Neutral utgångspunkt). Att även uppge primärkälla för en uppgift underlättar för läsaren att kontrollera och värdera sekundärkällan, medan tertiärkällor kan användas för att påvisa att en uppgift är välkänd eller en teori är etablerad.

Primärkällor bör inte användas ensamma. Att citera en primärkälla bör endast göras om sekundärkällor påvisar att primärkällan är relevant i sammanhanget.

Åsikter och ideologiRedigera

I allmänhet är det acceptabelt att ange vad personer och organisationer själva anger är sin åsikt eller ideologi. För sådana utsagor kan källkravet generellt sänkas: man kan t.ex. hänvisa till ett politiskt partis hemsida för att redogöra för deras nuvarande ståndpunkt i en fråga, även om man inte kan använda de motiveringar de anger som neutrala faktauppgifter.

Man bör dock fortfarande iaktta viss försiktighet: åsikter kan ändras över tid, och det någon tidigare motsatte sig kan idag omfamnas helt. I vissa fall finns också en motsättning mellan vad någon anger sig stå för, och hur de faktiskt agerar. Hittar man fristående och trovärdiga källor som motsäger egenutsagorna bör man därför vara noggrann och inte automatiskt välja den ena över den andra.

Källornas ålderRedigera

Källorna bör i allmänhet vara "moderna" – de bör redovisa de föreställningar som idag är förhärskande. Äldre litteratur, till exempel Nordisk familjebok (Ugglan) eller Svensk uppslagsbok, är mindre lämplig som huvudkälla i ämnen som genomgått ett eller flera paradigmskiften (historieskrivning, etnografi, hbtq-studier et cetera) eller där forskningen gjort stora framsteg av andra skäl (naturvetenskap). De kan dock fortfarande användas som källa, speciellt till äldre uppfattningar och begrepps betydelse och för detaljer om föråldrad teknik som beskrivs mer ytligt i sentida verk.

Hur gammal litteratur som är föråldrad varierar väldigt mycket från ämne till ämne. Inom vissa områden fungerar hundra år gamla källor, även om sentida givetvis ofta är att föredra, men inom andra områden är 10–20 år gamla uppgifter redan hopplöst föråldrade.

Ett vanligt problem är att vissa typer av uppgifter endast står att återfinna i äldre källor. Då bör en vara extra försiktig, och fråga sig om det kan bero på att dessa uppgifter är så grundligt motbevisade att sentida författare inte finner dem mödan värt att behandla. Kontrollera med översiktsverk.

En vanlig missuppfattning är att gamla källor från personens levnad skulle vara trovärdigare än mer sentida källor. Missuppfattningen bygger på att då en söker originalkällor i första hand bör hitta dokument som ligger så nära händelsen i tid som möjligt, även om andra faktorer också påverkar källornas trovärdighet. På Wikipedia där källorna är tryckta arbeten är det istället källornas kvalitet och vilket material de bygger på som är det intressanta och inte deras ålder. Begreppen kvalitet och ålder innebär dock inte att dessa står i en axiomatisk motsatsställning.

Om medier som källorRedigera

Grundprincipen är att de medier som följer professionella journalistiska rutiner i sin produktion allmänt sett har en högre tillförlitlighet än medier som inte tillämpar sådana grundläggande publicistiska rutiner.

När skribenten gör sin granskning av mediets allmänna tillförlitlighet finns det därför anledning att se i vilken mån som det strävar efter en tydlig uppdelning mellan å ena sidan åsikter och värderingar (normalt framföra på ledarsidor, krönikor och annan subjektivt präglad journalistik) och, å andra sidan, sakligt beskrivande och åsiktsneutral nyhetsförmedling. Andra egenskaper som kan vägleda är i vilken mån som det finns en journalistiskt utbildad eller erfaren redaktion, och hur mediet uppfattas och värderas av andra seriösa samhällsaktörer.

Även relativt nyetablerade webbpublikationer kan i vissa sammanhang tillmätas en relativt hög tillförlitlighet, under förutsättning att de följer de grundläggande principer som även råder för traditionella tryckta medier, etermedier och andra publicistiskt seriösa publikationer.

Varje uppgift som publiceras måste dock källvärderas individuellt. Nyheter om pågående skeenden har inte granskats grundligt ens av den mest ambitiösa källa. Uppgifter som inte handlar om en boks eller artikels egentliga ämne har i allmänhet inte granskats särskilt noga, i synnerhet om de inte ingår i skribentens expertisområde. Artiklar om för skribenten något främmande teman kan lätt ge en ensidig eller skev bild. Det finns många liknande problem.

För mediekällor på för wikipedianen främmande språk, eller från för wikipedianen främmande områden kan vara väsentligt svårare att bedöma, då källan kan vara svårare att sätta i ett sammanhang. Det kan vara svårare att känna till och avgöra mediets kvalitet, synen på publiceringsetiska normer och rutiner kan skilja sig mellan olika medietraditioner, och wikipedianen kanske inte är medveten om att ämnet är kontroversiellt och att författaren förfäktar en viss ståndpunkt.

Om vetenskapliga publikationer som källorRedigera

Vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter som är granskade av fristående experter är ofta tillförlitliga som källor men kan vara svåra att använda för den som inte är specialinsatt.  För den wikipedian som inte är expert på ämnet kan det vara svårt att värdera vilka källor som alls är relevanta att använda, och när man läser dem kan det vara svårt att förstå alla begrepp och resonemang, tolka sammanhanget och värdera de referenser som presenteras.

Det gäller också att våra uppmärksam på var publiceringen sker. Det finns en mängd ”vetenskapliga” publikationer som behandlar ett mycket brett ämnesområde och där varken redaktion eller granskare behöver vara experter inom forskarens/författarens specialområde.

För områden där man inte själv är väl insatt är det därför ofta bättre att använda kvalificerade populärvetenskapliga eller vetenskapsjournalistiska källor.

Se ävenRedigera

KällorRedigera