Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Oktober

Kvalitetsmätningen - september

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Här kommer kvalitetsmätningen för september. Elinnea brukar sammanfatta det så bra men är kanske lite ledig just nu, så jag gör ett försök istället. Språkvård och ouppdaterad börjar komma upp i höga siffror, hjälp gärna till att förbättra inom dessa områden om ni kan. Substubbar är färre än på länge, bra åtgärdat där senaste tiden! Höstblomma (disk) 4 september 2013 kl. 18.55 (CEST)

Tack Höstblomma för att du tog tag i detta när jag inte hade möjlighet. Jag hoppas att Månadens kvalitetsprojekt kan komma igång igen så småningom, vi kanske kan ta det i oktober? / Elinnea (disk) 9 september 2013 kl. 15.48 (CEST)

Jag sitter nu rätt mycket och tar bort stub-mallen från långa artiklar när jag åker kommunalt till jobbet. Har gått igenom alla medicin-stubbar, och även gjort lite fix vid behov. Såg nu att det inte finns någon kolumn för stubbar, utan bara för substubbar. Hur gör man för att se statistik över hur många stubbar det finns här? Skulle vara kul att se. Mvh Adville (disk) 14 september 2013 kl. 22.47 (CEST)

Läs av alla artiklar som finns i Kategori:Alla stubbmallar rekursivt med AWB och plocka bort dubbletterna. Det finns ca 30000 stubmallade artiklar. Du måste vara administratör om antalet artiklar i kategorierna är fler än 25000. Nasko (disk) 15 september 2013 kl. 02.56 (CEST)

Mall:Stubbmall‏‎ används på 1108575 sidor enligt Special:Mest använda mallar. Av dem är c:a 4000 ämnesspecifika stubbmallar och kanske några tusen diskussionssidor, Wikipediasidor och annat där stubbmallar inte används för att stubbmalla artiklar. Räknar man bort dem blir det c:a 1,1 miljoner stubbartiklar. 90.227.135.41 15 september 2013 kl. 08.06 (CEST)

AWB har stora begränsningar när det kommer till kardinalitet. -- Lavallen (block) 15 september 2013 kl. 09.06 (CEST) (För övrigt tycker jag stubmallarna ska avskaffas!)

Tack alla. Håller med dig, Lavallen, substub räcker eftersom många stubbar faktiskt inte "behöver" bli längre... Ex om man har en artikel om ett av fingerbenen i tummen kanske man inte behöver skriva en halv sida text... Den kan vara informativ ändå. 1,1 miljoner stubartiklar.... Dvs de flesta? Låter lite väl mycket... Adville (disk) 16 september 2013 kl. 11.31 (CEST)

Wikisource policy tillåter att vi skrivskyddar "färdiga" sidor. (Men det behövs i princip aldrig.) Sidorna här däremot blir i princip aldrig färdiga, så jag ser inte poängen med att påpeka att det kan fyllas på. -- Lavallen (block) 16 september 2013 kl. 12.54 (CEST)

Visst blir inga sidor färdiga, men jag ser en klar poäng med att kunna markera de fall där mycket saknas. Givetvis bör märkningen tas bort när de kompletterats. Där kan man gott vara djärv. Dessutom bör den aldrig sättas in om ämnet inte kräver utförligare behandling, även om artikeln är kort. Själv har jag blivit mer restriktiv med att lägga in mallarna med åren. Att proportionen stubbar ökar genom robotskapandet ligger i sakens natur. Tostarpadius (disk) 16 september 2013 kl. 13.17 (CEST)

Förstod efter koll att det var robotartiklarna som också stubbades... Adville (disk) 16 september 2013 kl. 14.22 (CEST)

Visst, alla botartiklar som jag har skapat stubbmallas, oavsett längd. Se diskussion här. Men de ligger i separata kategorier från de människoskapade stubkategorierna, och bör gå att räkna separat om man vill det. Lsj (disk) 18 september 2013 kl. 16.10 (CEST)

Ingen fara Lsj, den kategorin kommer jag att hoppa över. Kommer att fortsätta småkolla som jag gör när jag har tid (fast belv idag ombed IRL att göra färdigt billistan jag håller på med, men lagt på is... Börjar nog där nu.) Adville (disk) 18 september 2013 kl. 16.50 (CEST)

Veckans tävling - Wiki Loves Monuments 2013

Varmt välkomna att delta i veckans tävling med Wiki Loves Monuments-tema. Man kan delta genom att fotografera, lägga in bilder i artiklar och skriva artiklar om minnesmärken (fartyg, byggnader, kyrkor, fornminnen). Även den som inte fotograferar kan alltså delta, och kan också hjälpa dom som är ute nu och fotograferar genom att uppdatera listorna och därmed skapa en bättre bild av vilka objekt som är, och inte är, fotograferade. Förutom de sedvanliga priserna (äran och de vackra rosetterna) kan man denna vecka även vinna en "Jag fotograferar för Wikipedia" t-shirt och en Wikipediamugg.--ArildV (disk) 18 september 2013 kl. 11.22 (CEST)

Studenter härjar fritt

Imorgon torsdag kl 13-17 gör ett gäng nybörjarstudenter en uppgift om att skriva Wikipediaartiklar inom bl.a. öppen källkod, IT-rätt och mobila operativsystem. De har sedan fram till sista oktober på sig att åtgärda alla kvalitetsmallar och andra problem i artiklarna. De kommer att skapa identiteter som börjar på M3 (Mittuniversitetet 2013) följt av ytterligare 4 bokstäver och 4 siffror. Tidigare års studenter har fått väldigt bra återkoppling av Yger och andra i form av mallar och synpunkter - stort tack! Se Användare:Mange01/Kurs Öppen källkod.Mange01 (disk) 18 september 2013 kl. 12.15 (CEST)

Låter trevligt, lycka till! Rasmus 28 19 september 2013 kl. 22.36 (CEST)

Ormar

Det är ormens år just nu och nästa vecka handlar veckans tävling passande nog om puts i robotskapade ormartiklar. Det finns cirka 3000 artiklar att välja på och på varje artikels diskussion finns en källbelagd engelsk text som får översättas. Kanske ser övriga åtgärdslistan lite tung ut men det är ganska lätt att bli van med städningen och sedan rullar det bara på. Lycka till! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 september 2013 kl. 15.25 (CEST)

Mycket ofullkomligt översatta artiklar

Jag har två träffat på två artiklar (Simple living, Kooperativt lärande som båda är mycket ofullbordat översatta från en:wp och har kaos bland noter (källor), medan ämnen är intressanta. Bör sådan trots allt raderas, eller skall de fortsätta med flera mallar i lång tid (för det finns få entusiaster som i efterhand vill rekonstruera hur de bör se ut). Yger (disk) 20 september 2013 kl. 16.49 (CEST)

"Simple living" har en omfattande redigeringshistorik sedan 2007. Det känns som en drastisk lösning att radera den nu. "Kooperativt lärande" ser däremot ut att vara producerad av en gymnasieklass från Värnamo i våras. Där känns det mer naturligt. Tostarpadius (disk) 20 september 2013 kl. 17.19 (CEST)

tack, jag flyttade den andra till en undersida till skaparens användarsida och tog sedan bort den från artikelrymden.Yger (disk) 21 september 2013 kl. 11.59 (CEST)

Visual editor och externa länkar till interna artiklar

Jag är just nu väldigt trött på att det dyker upp saker i stil med detta och detta. Är detta en bugg i Visual Editor eller vad är det annars som ger dessa personer intrycket av att man ska klistra in en URL för att skapa en länk till en artikel på denna wiki? (ser det normalt ut för användarna?) Enligt mig är det en effekt i stil med att det dyker upp "nowikitagar" för att användarna inte vet hur man länkar, detta i sin tur är en effekt av att vi har dubbla redigeringssystem, införda utan att vi själva velat ta jobbet med att göra det och därmed skriva dokumentationen så att det kan användas. Nu ser detta väldigt bitter ut men det känns inte okej när något ska vara användarvänligare men skapar merarbete för oss andra. /Hangsna (disk) 18 september 2013 kl. 14.16 (CEST)

Hmm. Använder man länkverktyget i Visual Editor och klistrar in den kompletta URL:en till en artikel får man en korrekt formaterad "extern" länk (med enkla hakparenteser), som i ditt första exempel. Men i det andra exemplet blev det dubbla hakparenteser. Det är nog två olika problem. /NH 18 september 2013 kl. 15.09 (CEST)

Redigeringsverktyget borde förstås upptäcka externa länkar till WMF-sajter och ersätta dem med rätt interna länkar. Anmäl det som en bugg. --LA2 (disk) 19 september 2013 kl. 12.58 (CEST)

Nja, inte alltid, här måste man vara försiktig. Ibland används ju "externa" länkar till historik etc -- de ska inte bytas ut. Det vore värdefullt med fler exempel så kanske det går att bena ut vad som har gått snett. /NH 19 september 2013 kl. 13.06 (CEST)

Externa länkar till historik mm borde enkelt kunna särskiljas... -- Lavallen (block) 19 september 2013 kl. 14.25 (CEST)

Visst, och då uppstår några andra frågor, t.ex. vad man ska göra med länkar som de i artikeln URL. Problemet fanns ju tidigare också – det var inte alldeles ovanligt att ovana användare lade in kompletta url-er istället för wikilänkar till andra artiklar. För min del tycker jag det är ett problem att man inte kan se skillnad på externa länkar och wikilänkar i Visual Editor – båda ser ut som vanliga, blåa länkar. /NH 19 september 2013 kl. 14.59 (CEST)

Helt ovanligt var det inte förut men det känns som en ökning nu och ofta med "Märke:Visual editor". Om det ser likadant ut så är det förmodligen det som gör att de som redigerar får för sig att det är så man ska länka. Tidigare såg de ju hakparenteserna runt andra ord som var länkade och förstod därmed oftast hur vi länkar internt. Om det nu inte tydligt framkommer hur de ska göra så är det upplagt för att göra fel, speciellt om det ser ut som det är rätt! /Hangsna (disk) 19 september 2013 kl. 16.43 (CEST)

Artikeln Uniform Resource Locator använder externa länkar i brödtexten, så jag skulle inte använda den som ett argument till att inte förbättra Visual Editor. Den engelskspråkiga artikeln använder bland annat "http://en.example.org/wiki/Main_Page" utan länkning, vilket är en mycket bättre lösning.

Om man med en robot skulle kunna skapa en lista över artiklar som innehåller externa länkar som inte ligger under rubriker såsom Externa länkar, Källor etc, eller i infoboxen, så kanske man banar väg för en förbättring av VE? Nirmos (disk) 21 september 2013 kl. 20.16 (CEST)

Ser inga öht? -- Lavallen (block) 21 september 2013 kl. 20.37 (CEST)

Den där koden är tyvärr obegriplig för mig, men om den gör det jag säger ovan, så förutsätter jag att den inte räknar externa länkar till Wikipedia. Annars hade den väl fångat Uniform Resource Locator? Vill även betona att jag inte klagar. Om det nu är så att de enda externa länkarna som används i löptext går till Wikipedia, så är väl det jättebra på det sättet att färre = bättre. Nirmos (disk) 21 september 2013 kl. 22.12 (CEST)

En trevligare länk är Special:Länksökning/wikipedia.org som visar alla sidor med externa länkar till wikipedia.org, men man får själv kolla om det är i löptext eller inte. Lavallens API-länk visar nästan samma sak fast bara de tio första länkarna och allt utom länkar från artikelnamnrymden är bortplockat. Uniform Resource Locator länkar till sv.wikipedia.org. Dit finns det fler länkar: Special:Länksökning/sv.wikipedia.org. /EnDumEn ✍ 22 september 2013 kl. 10.07 (CEST)

I ett annat annat Skede

En man jag känner från Skede brukar berätta att när de sa på radion att "Kriget har kommit till ett annat skede", så blev de lite oroliga och någon valde att flytta. Hur det än är med den saken, det börjar bli trångt i headern i sidan Skede och nu har jag dessutom skapat artikeln Skedet, så någon som är händig med grensidor kanske vill skapa en sådan? Nu går jag och gör kudden sällskap! God natt! -- Lavallen (block) 10 september 2013 kl. 22.03 (CEST)

 Utfört Tostarpadius (disk) 11 september 2013 kl. 05.45 (CEST)

Och nu kan den som söker på den obestämda pluralformen hitta till skede också, istället för att komma till ett bestick.

andejons (disk) 11 september 2013 kl. 07.20 (CEST)

Utmärkt! Mera sådant! Tostarpadius (disk) 11 september 2013 kl. 22.43 (CEST)

Hur ska skribenter uppmärksammas på att de inte ska länka till skede utan till Skede, Vetlanda kommun som i t.ex. Mall:Dagens kyrka 5 oktober eller Skede kyrka. I den sistnämnda har det sedan artikeln påbörjades blivit rättat till skede. Det måste vara skribentens(ernas) ansvar att läsaren wikilänkas till den artikeln som avses (allt jag diskuterar här har med wikilänkning att göra inte sökning). Att skapa sidor (olika betydelser) löser inte problemet det blir sämre. När jag har kollat wikilänkar så finns det aldrig fellänkningar till (olika betydelser), däremot finns det gott om fellänkningar till vad som står innan (olika betydelser).

Förslag: I förhandsvisningen är wikilänkar till grensidor (och omdirigeringssidor) röda. Det ger skribenten möjligheten att se och fixa. Det innebär att alla sidor (olika betydelser) flyttas till vad som står innan och vad som står innan blir XYZ, ämne eller XYZ (ämne). Eftersom sidan "Sidor som länkar till" ska vara tom förutom från mallar som för o.s.v. är det lätt att kolla om det har tillkommit en ny fellänkning även om inte mjukvaran kan rödlänka i förhandsvisningen. Maundwiki (disk) 12 september 2013 kl. 21.17 (CEST)

Idén har sina poänger, men jag ser det som farligt att ge länkar till omdirigeringar och grensidor precis samma färg som helt tomma länkar. Här skulle snarast behövas en annan, tredje färg som signalerar att detta är inte en länk som helt saknar relevant vidarehänvisning men heller inte en som visar klockrent till en artikel om just det ämnet. Läge att introducera t ex gula eller gröna länkar? /FredrikT (disk) 13 september 2013 kl. 00.04 (CEST)

Specialsidan med länkar till grensidor har väl inte uppdaterats sedan Olof Skötkonung var kung, så jag vet inte om det är tekniskt möjligt. -- Lavallen (block) 13 september 2013 kl. 07.12 (CEST)

Jag motsätter mig bestämt Maundwikis förslag. När en betydelse har ett betydande försteg enligt POMMF, något som bland annat medför ett stort antal länkar, är tillägget "olika betydelser" välmotiverat. Att länkar går rätt är inte enbart den ursprunglige skribentens utan allas vårt ansvar. Dessutom finns det fall där det finns goda skäl att hänvisa till en förgreningssida. När det gäller omdirigeringssidor är det inget problem ö h t. Tostarpadius (disk) 13 september 2013 kl. 07.38 (CEST)

Iden var att ge skribenter ett hjälpmedel för att kolla wikilänkar. Det bör vara enklare för systemet att göra det om det länkas till en grensida. Om det ska göras kod så kan huvudsidor med en sida olika betydelser sida flaggas så att de ger samma indikering som en grensida i förhandsvisningen. Jag skrev inte något om att det inte var alla skribenters ansvar men naturligtvis är det bara en skribent som ser märkningen i förhandsvisningen när den skribenten redigerar. Maundwiki (disk) 23 september 2013 kl. 01.57 (CEST)

Det hela leder enligt min mening i stället till mycket onödigt extraarbete. Sådant är lätt att rätta till i efterhand. Det vore tråkigt att bli av med allt dylikt. Tostarpadius (disk) 23 september 2013 kl. 17.24 (CEST)

Träff på lantmäteriverket med experter på gamla kartor och Geoportalen

Jag har nu fått till ett möte den 8 oktober 12.30-14. Jag vill gärna fler kunniga följer med (se sidan för Wikiträffar)och att om det är frågor som bör belysas, ta gärna upp det på min diskussionssida. Användardiskussion:Yger#Lantmäteriet.Yger (disk) 23 september 2013 kl. 12.36 (CEST)

Request for consultation on community logo

Request for consultation on this community logo

First, I’d like to apologize for the English. If you can, please help to translate this for other members of your community.

The legal team at the Wikimedia Foundation would greatly appreciate your input on the best way to manage the "community logo" (pictured here) to best balance protection of the projects with community support. Accordingly, they have created a “request for consultation” on Meta where they set out briefly some of the issues to be considered and the options that they perceive. Your input would be invaluable in helping guide them in how best to serve our mission. Thank you! --Mdennis (talk) (via the Global message delivery system). 24 september 2013 kl. 05.13 (CEST) (wrong page? You can fix it.)

Fyra män för varje kvinna i fem år

Det har gått precis fem år sedan jag den 26 augusti 2008 skapade Kategori:Personer efter kön och började kategorisera samtliga biografiska artiklar som endera män eller kvinnor. Det var lite slitningar i början, läs gärna den utförliga Kategoridiskussion:Personer efter kön, men idag verkar systemet fungera bra. Jag hittar aldrig några biografiska artiklar som saknar könskategorisering. Det vi lärde oss hösten 2008 var att svenska Wikipedia hade 4 manliga biografier för varje kvinnlig. Det var lite oväntat, eftersom tyska Wikipedia hade 6 mot 1. Vi är alltså lite mer jämställda, vad det nu kan bero på. Nu fem år senare har antalet biografier fördubblats, men proportionerna är exakt de samma: 4 mot 1. Det är ju också en intressant lärdom. Gäller detsamma 2018? --LA2 (disk) 6 september 2013 kl. 20.24 (CEST)

Kolla gärna upp d:Property:P21 för att se vad den visar! -- Lavallen (blockera) 6 september 2013 kl. 21.31 (CEST)

Lavallen, det föranleder ju frågan: Går det att se hur många objekt i Wikidata som har en viss egenskap och hur fördelningen på värdena för denna ser ut? --Ainali (disk) 6 september 2013 kl. 22.40 (CEST)

Det kräver att man tankar ner en dump och analyserar den. -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 07.45 (CEST)

Ur en wikidata-dump bör man då kunna få fram statistik om könsfördelningen på varje språkversion. Vore en kul jämförelse att göra, om ingen redan har gjort det. Lsj (disk) 7 september 2013 kl. 14.55 (CEST)

Än så länge är nog inte P21 använt överallt, det är nog främst gjort på de objekt som har haft artiklar på de projekt som haft dessa kategorier. Det har även gjorts inlägg av kön utifrån namnet på folk, vilket jag hoppas har stoppats. -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 15.07 (CEST)

Observera att Wikidata även könsbestämmer fiktiva och mytiska människor. Sedan ska det finnas andra egenskaper som identifierar dem som fiktiva eller inte. -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 15.10 (CEST)

Att definiera ett attribut och sätta det på olika objekt (längd på broar, folkmängd på länder, kön på folk, mer eller mindre detaljerade faktarutor) är inte det svåra, utan att se till att alla objekt (alla biografier) har ett angivet värde och inga andra objekt (inga icke-biografier). Vi hade i början kön (och födelseår) på travhästar och mytologiska personer, men det rensade vi rätt snart undan. När man går in på kategori:män och kvinnor, så vet man att där bara finns verkliga personer och att man hittar alla biografier där. --LA2 (disk) 7 september 2013 kl. 16.46 (CEST)

Det har skapats objekt för att bestämma "fiktiva män" mm, men det har återställts till "män". Ett problem har varit att fiktiva personer kan vara mer än bara män eller kvinnor, tex var ngn person i ngn tv-serie äkta hemafrodit. Det diskuteras också om man ska särskilja fysiskt kön från socialt kön. - Ja, det vanliga tjafset med andra ord... -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 17.56 (CEST)

Tycker att det vore intressant om någon skulle göra motsvarande undersökning i några andra uppslagsverk, hur många av biografierna i NE handlar om män och hur många om kvinnor? Eller i media, hur många av de omskrivna i DN eller SvD är kvinnor resp män? Vore intressant om vi hade något att jämföra med. Jag tror inte att detta är något som kommer ändras så snart som till 2018, kanske kan man se en skillnad om man t.ex kollar på personer födda efter ett visst årtal, men inte på det stora hela. / Elinnea (disk) 9 september 2013 kl. 15.53 (CEST)

Tycker väl kanske inte att det hela är jättemärkligt. Vi har ett gäng användare som väldigt aktivt lägger in artiklar ur Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok, etc., och då såg könsfördelningen ut på det sätt som det gjorde. Innan vi är klara med alla historiska biografier och kan börja bara producera artiklar om levande personer idag känns det som att det blir svårt att komma någon vart med den här statistiken. Tanzania (disk) 9 september 2013 kl. 16.07 (CEST)

Undersökning från 2009.

Ny statistik från 2013, enligt tabellen.

Min undersökning från 2009 (se bild) visar att det är 1 kvinna per 3 män för nu levande personer (A), men 1 per 10 för personer som levde på 1800-talet (B). Det finns gott om levande kvinnor att skriva om, t.ex. professorer, som ju med automatik klarar relevanskriterierna. Jag själv skriver oftare om uppfinnare från 1800-talet. --LA2 (disk) 9 september 2013 kl. 18.22 (CEST)

@LA2: Kan du uppdatera den bilden med aktuella siffror? Eller till och med beskriva sättet att få fram den så att det går att göra en ny själv närhelst det behövs? /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 11 september 2013 kl. 09.22 (CEST)

Jag upprepar mig, men 50/50 vore inte jämställt; det vore att ge kvinnor oproportionellt mycket plats. Vi skall beskriva verkligheten i nutid och historia, i olika delar av världen. Eftersom världen inte är jämlik vore en jämn fördelning på Wikipedia missvisande. Det är inte säkert att det svenska en på fyra är mer jämställt än det tyska en på sex; det kan i stället vara så att den tyska artikelfloran har en geografiskt och historiskt bredare täckningsgrad. /Dcastor (disk) 12 september 2013 kl. 00.37 (CEST)

Ingen har väl talat om 50/50, eller? Det låter som en "halmgubbe".

Axel, jag överlåter på någon yngre att använda CatScan för att ta reda på dagens siffror. Det är bara att fylla på den här tabellen. --LA2 (disk) 12 september 2013 kl. 09.19 (CEST)

Födda årtionde	Kvinnor	Män	Kvot
1690-talet	58	360	6,20
1700-talet	70	413	5,90
1710-talet	80	508	6,35
1720-talet	90	629	6,99
1730-talet	98	620	6,33
1740-talet	139	758	5,45
1750-talet	134	937	6,99
1760-talet	145	957	6,60
1770-talet	159	1043	6,56
1780-talet	152	1270	8,36
1790-talet	128	1572	12,28
1800-talet	150	2082	13,88
1810-talet	189	2633	13,93
1820-talet	222	2733	12,31
1830-talet	236	2973	12,60
1840-talet	273	3271	11,98
1850-talet	325	3548	10,92
1860-talet	450	3981	8,85
1870-talet	505	3867	7,66
1880-talet	551	4446	8,07
1890-talet	627	4339	6,92
1900-talet	848	4670	5,51
1910-talet	950	4762	5,01
1920-talet	1193	5357	4,49
1930-talet	1456	5888	4,04
1940-talet	2470	8686	3,52
1950-talet	2783	8510	3,06
1960-talet	3484	8847	2,54
1970-talet	4134	9773	2,36
1980-talet	3886	9209	2,37
1990-talet	781	1754	2,25
2000-talet	34	13	0,38
2010-talet	4	2	0,50

Är det någon som har några förslag på kategorier där könsfördelningen "i verkligheten" är känd? Då kunde man jämföra könsfördelningen bland våra artiklar i den kategorin mot den "verkliga" könsfördelningen och på så vis få någon slags mått på hur jämställt sv.wikipedia är just för den kategorin. Jag har spånat lite men inte kommit på något riktigt bra. /NH 12 september 2013 kl. 15.21 (CEST)

Kategorier för tjänsteinnehavare eller folkvalda i ett land (professorer i Sverige, riksdagsmän i Finland) torde gå att jämföra med statistik. Motsvarande torde finnas t.ex. för företagsledning i storföretag. För grupper med mindre officiell status kan man försöka hitta statistik som borde korrelera (författarstipendier, medlemmar i författarföreningar). --LPfi (disk) 13 september 2013 kl. 12.48 (CEST)

För globala kategorier (presidenter, statsöverhuvud, ministrar) finns det antagligen statistik, men då bör man se upp (t.ex. kan det finnas samband mellan jämställdhet och i ett land och hur mycket landet uppmärksammas i Norden, varvid man mäter geografisk bias istället för könsbias). --LPfi (disk) 13 september 2013 kl. 12.53 (CEST)

Och i andra fall kan vårt artikelbestånd vara så uttömmande att det inte går att dra några slutsatser. Svenska riksdagsmän har vi väl t.ex. artiklar om varenda en. Helst skall man ju dessutom ha en grupp där könsfördelningen från början är hyfsat jämn också. Författare låter som en rimlig grupp att utgå från.

andejons (disk) 13 september 2013 kl. 19.29 (CEST)

Nej, ingen har kanske talat om 50/50, men ingen har heller, vad jag sett, visat att 80/20 är oproportionellt relativt verkligheten. /Dcastor (disk) 25 september 2013 kl. 15.12 (CEST)

Önskade dataset från offentlig sektor

Wikimedia Sverige gör en del arbete för att få den offentliga sektorn att släppa data fritt och vi har nu skapat en del kontakter så att vi har reella möjligheter att påverka. Till exempel har flera kommuner släppt sin data om offentlig konst fri redan. Men det vore riktigt bra om vi kan få önskemål här så att vi ser till att vi får loss data som kan komma till användning. Kan vi göra en lista med dataset som det finns behov av där vi förklarar hur de skulle kunna användas om det var fritt? Den listan kan vi hålla upp framför politiker och den hjälper oss att prioritera vilka myndigheter vi ska gå på först för att göra verklig nytta. Så spåna loss! Vilka dataset behövs och vad skulle de användas till? Jan Ainali (WMSE) (disk) 10 september 2013 kl. 21.30 (CEST)

• SCB areal och befolknignsuppgifter för församlingar kommunerorter
• Lantmäteriverket, kartor för diverse artiklar inom geografi

Yger (disk) 10 september 2013 kl. 21.43 (CEST)

"Lantmäteriet gör sig redo för öppna data".[1] Det kanske händer saker. Problemet med Lantmäteriet verkar vara att högre statsmakter har bestämt att de skall vara avgiftsfinansierade. Men nu kanske är rätt tillfälle att ligga på? Edaen (disk) 10 september 2013 kl. 22.05 (CEST)

• Polygonerna för SCB-orter (dvs tätorter/småorter/fritidshusområden). -- Lavallen (block) 11 september 2013 kl. 08.32 (CEST)

Tack för tips tips, keep'em coming! Glöm inte att tala om vad de ska användas till så att vi har något argument med oss också. Exempelvis förstår jag inte vad polygonerna kan användas till och då blir det svårt att påverka. Jan Ainali (WMSE) (disk) 11 september 2013 kl. 08.50 (CEST)

Går att lägga in i OSM och Wikidata (när rätt datatyp finns) för att beskriva en tät-/småorts gränser. Se disken om geodataportalen ovan. -- Lavallen (block) 11 september 2013 kl. 13.35 (CEST)

Tätortspolygoner (som uppdateras vart femte år) till OSM hade varit extremt intressant, speciellt som vi precis lagt ganska mycket tid på att se över ortstaggarna och lagt in tätortskoder. Är inte SCB:s data öppen nog för att vi ska kunna använda det redan? Kommungränserna kunde vi ju ta därifrån. /Grillo (disk) 20 september 2013 kl. 11.02 (CEST)

Just dessa finns att "köpa" hos SCB, men nog skulle jag tycka att äldre polygoner är fria redan nu, bara vi kommer över dem. -- Lavallen (block) 25 september 2013 kl. 15.27 (CEST)

Träff hos SCb om småorter

Jag har efter en oändligt lång mailväxling fått en halvljummen inbjudan träffa de personer på Scb som håller på med småorter. Ett sådant möte skulle nog mycket handla om att de visar hur de jobbar och olika verktyg de har, och vi visar vad vi håller på med och visar när vi tycker det är heldumt med SCb sätt namnge orter (som att ha "+" emellan när namnet består av flera orter istf "och"). Är det fler som skulle vara intresserade följa med? i sådan fall lägger jag upp något på wikiträffsidan.Yger (disk) 18 september 2013 kl. 11.37 (CEST)

Kanonbra initiativ! Läs gärna igenom sidan 5 i detta dokument om du inte redan gjort det, det bör vara en bra bas i resonemanget med dem. I övrigt bör det kanske framhållas att vi vill ha artiklar om deras avgränsade småorter men att vi tycker namnfrågan är komplicerad. /Hangsna (disk) 18 september 2013 kl. 11.48 (CEST)

Någonstans är det ju viktigt att förstå SCB-statistikens uppgift - att redovisa befolkningstäthet. Det område som ingår i SCB-orten är det område som har tillräcklig befolkningstäthet för att ingå, något annat inkluderas inte. En by som hetat B-by kommer ju däremot i folkmun och på kartor normalt att fortsätta heta B-by även om den skulle avfolkas. Det är ju något man måste leva med, även om det givetvis är bra om man kan försöka uppnå största möjliga samstämmighet mellan uppgifterna. Det jag skulle önska vore ju att SCB skulle inse nödvändigheten av att redovisa församling eller socken för de småorter de har med i statistiken. Ofta är det hopplöst att förstå vilket av 7 Tibble i en kommun som råkar vara den som räknas som småort, om man inte också har en karta där den är utprickad. Tyvärr kan jag nog inte vara med, det blir lite för bökigt för mig att ta mig till Stockholm enbart för detta.--FBQ (disk) 18 september 2013 kl. 12.54 (CEST)

RApporten från 1990 anger församling, jag saknar liknande i senare rapporter. Uppsala är hittills den värsta kommunen när jag inventerat småorterna. Artiklarna har inte varit dåliga, men det har varit svårt att utröna vad som avses. Än värre blir det väl i skärgårdskommunerna. -- Lavallen (block) 18 september 2013 kl. 13.08 (CEST)

Ett utmärkt initiativ. Det skall bli intressant att se vad resultatet blir. I övrigt som Hangsna och FBQ. /Ascilto (disk) 19 september 2013 kl. 17.58 (CEST)

Jag instämmer med ovanstående skribenter. Ytterligare ett problem jag noterat är att det 2010 dök upp några fall med två småorter med samma namn i samma kommun, vilket är olyckligt. T.ex. finns två småorter med namnet Dala i Kungsbacka kommun och två småorter som heter Gropen i Lekebergs kommun. Det blir omöjligt att avgöra vilken ort som avses. // jorchr 21 september 2013 kl. 11.57 (CEST)

Och två i Uppsala med samma namn. Vi försöker lösa det vid småorts-inventeringen nu. -- Lavallen (block) 21 september 2013 kl. 19.06 (CEST)

Jag skulle önska att lantmäteriet också inbjuds till diskussionen/mötet, så att deras mer tidlösa perspektiv på bebyggelsenamn och f.d. bynamn också återspeglas. Är det självklart att wp:s ortsindelning alltid ska baseras på scb:s tillfälliga indelning?

Du läser mina tankar. Jag är på väg få till ett möte med lantmäteriet den 7 eller 8 oktober för vi behöver lyssna med dem båda. Jag hoppas återkomma i början av nästa vecka med datum etc för båda träffarna.Yger (disk) 21 september 2013 kl. 20.48 (CEST)

Byar och bruksorter hade unika namn inom respektive socken, och var tydliga entiteter i folkbokföringen. Men efter 1960-talets kommunsammanslagningar är inte namnen unika inom kommunerna. Men även om Scb skulle ge dagens småorter unika inom kommunen så löser det egentligen inte vårt problem. Vi har ju även artiklar om och listor med äldre ortsnamn, som ofta återkommer i samma kommun. En lösning är att wp allt mer ofta bör särskilja genom att lägga in sockennamnet inom parentes i artikelnamnet. Ibland använder lantmäteriet sockennamnet i ortnamnet, t.ex. i Alnö-vi, och den metoden kan vara en bra lösning för Scb. FBQ:s förslag att återuppväcka den frysta sockenindelningen eller landsortskommunerna sådana de såg ut på 1950-talet stödjer jag! Mange01 (disk) 21 september 2013 kl. 19.43 (CEST)

Det är nu klart med tidpunkt, den 14 oktober 13.00-14.30. Jag vill gärna fler kunniga följer med (se sidan för Wikiträffar)och att om det är frågor som bör belysas, ta gärna upp det på min diskussionssida (jag kopierar det ovan dit).Yger (disk) 25 september 2013 kl. 13.13 (CEST)

Virginia Woolf och hyperlänkar

Ur den antologi med namn Litteraturens Nätverk som Christian Lenemark är redaktör för finns en artikel av Lisbeth Larsson med rubriken "Virginia Woolfs hyperbiografi". Däri finns ett avsnitt som är lite extra intressant för oss på Wikipedia, i och med hennes jämförelse mellan svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedias hyperlänkar i respektive artikel. Nu skrevs artikeln för 1,5 år sedan, och saker kan säkert ha ändrats, men oavsett är det intressant:

”	Både den engelska och den svenska Wikipedia-artikeln om Virginia Woolf […] lägger tyngdpunkten på hennes biografi. Den svenska artikeln är dock avsevärt kortare än den engelska, knappt en tiondel. En annan viktig skillnad mellan de båda artiklarna är att de länkar som finns i dem är av helt olika karaktär. I den svenska artikelns ingress, som omfattar sju rader, markeras länkar till 25 januari 1882, London, 28 mars 1941, East Sussex, brittisk författare, feminist, modernistiska, prosa, 1900-talet, Bloomsburygruppen, Vanessa Bell, 1912, Leonard Woolf, Nicole Kidman, Oscar, Timmarna (2002). I den engelska artikelns ingress om fem rader finns länkar till modernist, interwar period, Mrs Dalloway, To the Lighthouse, Orlando och A Room of One's Own. De flesta länkarna i den svenska artikeln leder med andra ord bort från Virginia Woolf och till artiklar om olika kontexter. […] I den engelska artikeln leder de allra flesta länkarna däremot till beskrivningar av Woolfs verk.	„
– Lisbeth Larsson, "Virginia Woolfs hyperbiografi", Litteraturens nätverk, s. 38

Har ingen direkt åsikt, men det är en intressant text och en intressant skillnad väl värd att fundera över (kanske redan gjort?). Tanzania (disk) 17 september 2013 kl. 09.54 (CEST)

Jag redigerade nyss en artikel med många länkar som snarare fungerade som ordförklaringar än som fördjupning. Utan att kontrollera historik fick jag en känsla av att artikeln skrivits i Wikipedias ungdom. Vid närmare eftertanke är det något som poängterades på 1990-talet ifråga om att skriva webbsidor: tekniken lockar lätt till att länka för mycket.

Jag tror skillnaden mellan sv-wp och en-wp i artikeln kan bero på att man arbetat mer med den engelskspråkiga, också relativt nyligen, och praxis ändrats. Dessutom är det förstås naturligare att länka till verk som det finns artiklar om.

--LPfi (disk) 17 september 2013 kl. 12.01 (CEST)

Jag förstår inte problemet. Allt som kan behöva förklaras förtjänar en hänvisning. Underlänkning är definitivt vanligare än överlänkning. Tostarpadius (disk) 17 september 2013 kl. 13.35 (CEST)

Precis. Wikilänkar är en service - ett smidigt sätt att ta sig runt i uppslagsverket, inte ett medel att söka styra läsaren i någon viss riktning. /FredrikT (disk) 17 september 2013 kl. 13.58 (CEST)

Jag är - i grund och botten - av samma åsikt. En del artiklar tenderar att bli överlänkade, det har dock sällan att göra med inledningen utan upprepade länkar till samma artikel genomgående i längre artiklar, och nog kan en helt blå eller röd text vara litet smått störande för ögat. Citeringen var dock inget annat än uppmärksammande på att citatet fanns och att det trots allt är en intressant skillnad - som kanske gäller i fler artiklar, kanske inte. Tanzania (disk) 17 september 2013 kl. 17.13 (CEST)

Tack för det förtydligandet! Jag förnekar givetvis inte att överlänkning förekommer, exempelvis i den form Tanzania nämner. Något jag iakttagit i artiklar från Wikipedias barndom är att alla boktitlar ofta omges av fyra klamrar. När det inte finns någon särskild anledning att förmoda att de får en artikel brukar jag kursivera i stället. Tostarpadius (disk) 17 september 2013 kl. 17.25 (CEST)

Problemet är ju oftast att särskilt äldre artiklar ofta inte länkar namn som nämns i artikeln, förmodligen för att man aldrig trodde att artiklar om personerna någonsin skulle skrivas och kanske inte hade någon aning om hur betydelsefulla de var. Titlarna länkades inte för att böckerna inte fanns och man ville slippa skrikande rödlänkar - ganska ofta existerar de fortfarande inte. Jag ser egentligen inget problem i att faktiskt servar med både ordförklaringslänkar och vidareläsningslänkar, men visst, i många fall kan det vara värt att se över äldre artiklar och försöka lägga till länkar (och se över de som finns för att se om de ännu länkar rätt) där det behövs och ännu hellre när de blir rödlänkar försöka skriva artiklarna. I övrigt så har ju skilnaden delvis att göra med artiklarnas upplägg. Frågan är ju bland annat om Nicole Kidman och hennes Oscar nämnas i ingressen av en artikel som är en biografi över Virginia Woolf. Jag tycker inte det hör hemma där. FBQ (disk) 17 september 2013 kl. 20.37 (CEST)

Efter att han tittat på artikeln konstaterar jag att länkarna inte är problemet i artikeln Virginia Woolf utan själva artikeln, som knappast egentligen beskriver Virginia Woolfs författarskap utan främst olika lustiga detaljer runt henne.--FBQ (disk) 18 september 2013 kl. 11.43 (CEST)

Mitt intryck, utan att ha sett artiklarna i sig, blir också att det handlar om hur väl genomarbetade artiklarna är. Vilket väl ofta är en naturlig skillnad mellan enwp (stor användarbas) och svwp (liten användarbas). I en väl genomarbetad artikel om en författare är det mer sannolikt att centrala verk nämns, än skådespelare i filmatiseringar av verken. flinga 18 september 2013 kl. 13.32 (CEST)

Jag vill ge FBQ en eloge för arbetet med artikeln. Att inte bara peka på brister utan även åtgärda dem är föredömligt. Tostarpadius (disk) 20 september 2013 kl. 17.33 (CEST)

Ur läsbarhetssynpunkt kanske det vore bäst att undvika länkar i artikelns inledning och i stället länka orden första gången de förekommer i huvudtexten (eller vad den del som ligger efter innehållsförteckningen ska kallas)? Det är en fördel att också en läsare som läser dåligt kan ta till sig de viktigaste uppgifterna utan att läsningen störs av de annorlunda formaterade länkarna. Sjö (disk) 18 september 2013 kl. 13.38 (CEST)

Detta har varit uppe tidigare och inte vunnit stöd i gemenskapen. I undantagsfall (mycket långa artiklar) kan det dock äga sitt berättigande. Tostarpadius (disk) 18 september 2013 kl. 23.31 (CEST)

Den svenska artikeln om Virginia Woolf är 10.900 bytes. Tidigare i år togs 2100 bytes interwiki-länkar bort. För 1,5 år sedan, i mars 2012, var den 10.400 bytes och såg ut så här. Engelska Wikipedias artikel om Virginia Woolf är 41.600 bytes lång, men den var 10.500 bytes lång i juni 2005 och då såg den ut så här. Där var alltså länkar i inledningen till datum och feminist och world wars, som leder bort från henne. Så varför är svenska Wikipedia sju år efterblivet? Varför var vi 2012 där en.wp var 2005? Är svenskar i allmänhet efterblivna i jämförelse med amerikaner, eller är det något som gäller i synnerhet om svenska litteraturvetare? Där har det svenska humanioraskrået något att fundera över. Det är knappast kemister och datavetare som kommer att skriva bättre artiklar om Virginia Woolf. Så vem ska göra det? Litteraturvetarna, kanske? --LA2 (disk) 21 september 2013 kl. 18.54 (CEST)

Jag ber om ursäkt om jag framstår som butter och tvär, vilket jag kanske är när tycker att folk utifrån fisförnämt kommer och klagar utan att själva bidra. Jag har inte läst mer än Tanzanias utdrag här ovan av artikeln eller antologin. Beskriver författaren hur hon ser på oss som skriver i Wikipedia, och hur förhåller hon sig till oss? Är vi författarna av Wikipedia och hon recensent, eller utgör hennes analys grunden för hennes egna bidrag till Wikipedia? --LA2 (disk) 21 september 2013 kl. 19.32 (CEST)

Vi har ingen anledning att se enwp som en förebild i allt - långt därifrån. När där genomförs klara försämringar - som i detta fall - bör vi inte följa dem. Tostarpadius (disk) 21 september 2013 kl. 23.26 (CEST)

Jag har nu kommit över texten och hunnit läsa uppsatsen. Det var i januari 2011 hon gjorde analysen. Det är alltså textläget för 2,5 år sedan, inte 1,5 år, som vi ska analysera. Då var svenska Virginia Woolf bara 8700 bytes och inte 10400. Motsvarande tidpunkt för engelska Wikipedia är dock fortfarande juni 2005, då den nämligen växte från 7500 till 10700 bytes.

Uppsatsens avslutande huvudpoäng är dock att en postmodern trend inom litteraturvetenskapen, nämligen den att analysera texten och bortse från författarens person, har brutits genom övergången till nätet och hypertext. Intresset för Woolf som person ("biografism") är idag större än den var under slutet av 1900-talet menar författaren. Jag tycker att hon missar att vi i stället inom Wikipedia fokuserar på texten (om Woolf eller andra ämnen) och bortser från vem som skrivit artikeln (man får ju vara helt anonym). Så kanske är den trenden snarare starkare än någonsin. Tyska Wikipedia har en artikel om Biografismus men den saknar motsvarigheter på andra språk. --LA2 (disk) 22 september 2013 kl. 19.19 (CEST)

Är den tyska artikeln motsvarighet till det som på svenska kallas biografism? Min tyskkunskap är tämligen bristfällig, däremot har jag källor tillgängliga för att få till en artikel om biografism, och den performativa biografismen som vinner mark inom litteraturvetenskapen idag. Men vad som står i den tyska artikeln har jag ingen aning om. Tanzania (disk) 22 september 2013 kl. 21.20 (CEST)

Jag tycker det låter som väldigt långgående slutsatser baserat på en wikipediaartikel. På wikipedia är det ju egentligen förbjudet för artikelförfattaren att göra egna analyser. Sedan blir många artiklar väl avskalade - man undviker allt som kan riskeras att kallas "fluff", presenterar en lista över författarens (som i exemplet) verk utan några omdömen, och fokuserar på sådant som är klart och entydigt - födsloår, födsloort, eventuella giftermål osv. Även om en del går att göra ganska snabbt, som det lilla jag lade till - att skriva en fördjupad text med ordentliga källor kräver därtill kunskaper och en god tillgång på litteratur i ämnet och tar väldigt mycket tid och energi. Att återge vad litteraturkritiker NN tycker om Woolf ju egentligen först intressant om man vet om det är en typisk uppfattning. Då måste man också läsa XX, YY och ZZ:s, och det kräver väldigt mycket arbete. Jag kan inte tycka att det finns något skäl att ta till sig av en kritik, den som vill fördjupa sig i Virginia Woolfs liv och/eller författarskap gör nog bäst att faktiskt köpa eller låna en riktig biografi över författaren, även om klarar av att läsa den engelskspråkiga artikeln. Jag hoppas att många fortsätter att göra det, för utan några sådana kommer artiklarna här på svenskspråkiga wikipedia inte att fortsätta växa.--FBQ (disk) 23 september 2013 kl. 10.20 (CEST)

Möjligen kan jag då som berättigad kritik just tycka att många här är väl snabba på raderingsknappen för sådant man uppfattar som "fluff" - därmed inte sagt att artikelförfattare på wikipedia skall göra egna analyser av källorna utan hålla som till att återge andras. Och vilka utvikningar som helst bör ju ändå inte tillåtas i artiklarna. Även om vi är ett annat uppslagsverk än traditionella och tillåter betydligt mycket fler perifera detaljer är vi fortfarande ett uppslagsverk, inte en samling litteraturvetenskapliga essäer. Vad som passar i en sådan passar nödvändigtvis inte i ett uppslagsverk.--FBQ (disk) 23 september 2013 kl. 10.23 (CEST)

Samtidigt riskerar mycket som platsade i ett konversationslexikon för hundra år sedan att klassas som onödiga utvikningar här. Det är i mina ögon sorgligt. Även om inte avger egna omdömen måste vi kunna citera och referera andras. Tostarpadius (disk) 23 september 2013 kl. 17.21 (CEST)

Det är en balansgång. I artikeln Petrus Jonæ Helsingius jag med en del skrönor som berättades om Helsingius, och det raderades av en IP-adress. Jag protesterade inte, då jag kunde se poängen i att sägenmaterial, förmodligen inte sant upptog väl stor del av en ganska kort artikel. Å andra sidan kan jag hålla med om att det är synd om liknande information inte skall kunna tas med på wikipedia.--FBQ (disk) 24 september 2013 kl. 08.27 (CEST)

Jag lade tillbaka texten. Det finns givetvis källkritiska problem med den typen av material, men det är beklagligt om anekdoter skall anses oencyklopediska. Tostarpadius (disk) 24 september 2013 kl. 16.52 (CEST)

Uppsatsen handlar om mer än bara Wikipedia-artikeln. Att Wikipedia nämns är en rätt kort passage. --LA2 (disk) 23 september 2013 kl. 19.24 (CEST)

Just, jag undrade just det. Handlar uppsatsen egentligen om wikipedia (vilket LA2 besvarar ovan)? Är vi inte istället bara en "sekundärkälla" för hur exemplet V. W. beskrivs?

Våra åsikter om uppsatsens uttalanden, ställda i förhållande till Wikipedia, blir i så fall ungefär lika irrelevanta som uppsatsen är när det gäller skrivande på Wikipedia :) flinga 26 september 2013 kl. 17.01 (CEST)

Skrivstuga på gång

Wikimedia Sveriges projekt för att få fler kvinnor att bidra har idag en skrivstuga i Malmö. Inte så många anmälda, men om ni ser några nya användare som hälsar varandra välkomna eller gör nånting annat suspekt kan det vara vi som är i farten. Uppmuntrande ord och glada tillrop mottages tacksamt. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 26 september 2013 kl. 16.59 (CEST)

Support till Wikipedianer på Bokmässan

Medans vi (ett helt gäng Wikipedianer) är i full fart med att fota på Bokmässan och ladda upp på Commons, behöver vi hjälp med personkategoriskapande på Commons, inläggning av nya bilder här på sv-wiki samt skapande av nya artiklar för vissa av de fotade, t.ex.:

Sven Strömqvist (professor i lingvistik), Martin Gellerstam (författare, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, redaktör för SAOL), "Per-Olof Nilsson (professor)", professor i fysik, Catherine Legrand (professor i akvatisk ekologi Linnéuniversitetet), Olle Matsson (professor i kemi), Stein Tønnesson (professor i historia Uppsala universitet), Hans Swärd (professor i socialt arbete Socialhögskolan Lunds universitet), Arild Midthun, (norsk serietecknare), Cornelius Holtorf (professor i arkeologi). --Vogler (disk) 27 september 2013 kl. 04.05 (CEST)

Bli vilse

Faktafråga flyttad till Wikipedia:Faktafrågor#Bli vilse. --MagnusA 28 september 2013 kl. 21.19 (CEST)

Visual editor igen

Det har blivit vanligare med den här[2] typen av ändringar från oinloggade när sifferuppgifter och andra enkla uppgifter ändras. Ofta med 0 bytes skillnad. Går det över huvud taget att hålla koll på detta, eller skall man för säkerhets skull återställa som normalåtgärd? /Ascilto (disk) 27 september 2013 kl. 15.50 (CEST)

Vad har det med Visual Editor att göra? -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 september 2013 kl. 16.00 (CEST)

Fenomenet har blivit åtskilligt mycket vanligare med visual editor. /Ascilto (disk) 27 september 2013 kl. 16.08 (CEST)

Jag har sett åtskilliga sådana redigeringar innan VE infördes. Det är ju inte precis som att VE har gjort det enklare att redigera faktarutor. -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 september 2013 kl. 16.10 (CEST)

Låt så vara. Vad skall man göra med den här typen av redigeringar, det är frågan. De utmärker sig inte som klotter, men ändrar på mer eller mindre osynligt vis triviala uppgifter som är svåra att kolla upp. Om bara en bråkdel är sabotage så minskar Wikipedias trovärdighet stort. /Ascilto (disk) 27 september 2013 kl. 16.26 (CEST)

Jag brukar återställa direkt om det inte är källbelagt. Nu var det ju förvisso få siffror som var källbelagda från första början. Känner jag mig osäker brukar jag dubbelkolla med enWP eller deWP. -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 september 2013 kl. 16.24 (CEST)

Angående texten i sig är jag osäker på vad "toppar 45 000" ska betyda? "Som mest"? flinga 27 september 2013 kl. 17.13 (CEST)

Det som är oroande är att samme användare gjorde en tveksam ändring i våras i en annan artikel som inte upptäckts förrän nu, och att en annan ipadress gjorde en märklig ändring i ovan nämda artikel i våras som inte upptäckts förrän nu. Vad kan vi göra för att inte sånt ska slinka igenom?Mange01 (disk) 27 september 2013 kl. 21.05 (CEST)

Halvlås de 100 mest klottrade artiklarna, t.ex. Sverige och Sveriges stadsminister, och lägg krutet mindre intensivt klottrade artiklar. Återställ alla tveksamma redigeringar direkt om det inte läggs till några källor. Nasko (disk) 27 september 2013 kl. 22.42 (CEST)

Jag halvlåste nu Första Tjetjenienkriget i 3 månader med motivering "subtilt klotter som vi har missat". Gick jag för långt?Mange01 (disk) 27 september 2013 kl. 23.30 (CEST)

Vi har tidigare diskuterat detta med sidlåsningar och sagt detta skall bara ske yttersta restriktivt och bara i extraordinära fall när det gäller mer än en veckors låsnoingar som kan behövas för att kyla av attacker.Yger (disk) 28 september 2013 kl. 06.12 (CEST)

Min vanliga käpphäst: Allt som försvårar redigerandet minskar klottret. Men: Det är just Wikipedias öppenhet som är grundförutsättningen för projektet.

Öppenheten medför trovärdighetsproblem och risker: Alla vi idioter och andra puckon kan redigera, klottra och POV-pusha. Trovärdighetsproblemet är inbyggt i just det att "alla kan redigera", inte i att det faktiskt finns lite fel. Jag tror projektet fungerar för att i längden är det roligare att göra bra saker än dåliga. Man måste inte ha ett öppet system för att göra en encyklopedi, men det blir ett annat projekt ju mer det begränsas. Och klotterfritt!

Så jag tycker precis som Yger uppfattat konsensus: Lås kort bara vid attacker, aldrig vid subtilt klotter. Då får vi hellre missa klotter. Klotter ska stoppas med fler användare som snabbt och lätt kan förbättra uppslagsverket.

Återställ icke-källbelagda ändringar. Fråga var siffran kom ifrån på användardiskussionssidan, om ni pallar. Det är bättre där eftersom redigeringskommentarerna inte läses av ovana.--LittleGun (disk) 28 september 2013 kl. 08.04 (CEST)

Och om vi pratar mer allmänt om förstörande redigeringar blir frågan än mer komplex. I de artiklar jag skapat i mitt specialområde har jag med mycket detaljer. Och jag har noterat flera fall där mycket erfarna användare, i god tro, varit inne och infört/ändrat till felaktig information. Jag tror vi har ett betydligt mer allmänt erosionsproblem än bara en enstaka vandalliknande användare, där det är lätt återställa rakt av. (ett av mina exempel, vilket bara avsåg ett år inte hela perioden, se den nuvarande texten)Yger (disk) 28 september 2013 kl. 09.11 (CEST)

Vad betyder det? Att det kan vara bra att låsa artiklar där någon har specialistkunskap?--LittleGun (disk) 28 september 2013 kl. 11.13 (CEST)

nej jag ville mer visa på att vägen med låsning inte är en principiellt framkomlig väg utan leder till absurditeter Vi måste acceptera att det hela tiden finns nedbrytande krafter. Och att vi troligen måste var öppen för att gång på gång gå igenom alla artiklar och rensa ut fluff och felaktigheter som med tiden smyger in. Jag tänker tex på de 500 ortsartiklarna jag gick igenom förut i år, det var mycket skräp som kommit in och behövde rensas ut. Men jag tror att med allt tydligare struktur i artiklarna och fotnoter (alt Wikidata) för varje fakta, nedbrytningen kan hejdas bromsas.Yger (disk) 28 september 2013 kl. 11.21 (CEST)

... vilket får mig att fundera lite i periferin av den ursprungliga diskussionen: Det är viktigt att vi gör det enkelt för nybörjare att ge sig in i detta, och att de känner sig välkomna. Och det är lika viktigt att obekräftade faktaändringar återställs, om man inte själv har möjlighet att verifiera den nya uppgiften. Låsningar är jag tveksam till och tror att vi istället måste söka konsensus för en tydligare gemensam bild av vad det egentligen är som vi ägnar oss åt här. Det finns (oavsett redigeringsmetod) ett samband mellan ett ämnes karaktär - smalt, brett, litet, stort - och möjligheten för de aktiva att följa och upptäcka brister i de detaljförändringar som sker i artiklarna. Ju fler som är intresserade av eller behärskar ett ämne, desto fler kan upptäcka felaktigheterna och underhålla det faktamässiga innehållet. Det är emå en stark anledning till att det inte är något självändamål att WP ska växa och samla in allt som alla enskilda bidragsgivare har ett eget intresse av att beskriva. Det för med sig en risk, att den samlade kvaliteten eroderas. Artiklar om breda, förankrade och beständiga ämnen kan hållas uppdaterade och korrekta, medan artiklar om smala, oförankrade och informationsmässigt dynamiska ämnen riskerar att "gro igen" med allehanda oupptäckta brister. Janders (disk) 28 september 2013 kl. 12.51 (CEST)

(Off topic): Något är fel i Öckerö kommun... (läses med dramatiskt tonfall). Men jag har försökt ställa allt till rätta (se historik), dock är jag osäker på om siffrorna stämmer och exakt var man kan kolla dem, så den kunnige får gärna kontrollera. flinga 29 september 2013 kl. 00.58 (CEST)

Översättningshjälp av Wikimini önskas, franska till svenska.

Wikimini-snart även på svenska.

Efter diverse diskussioner här om målgruppsanpassning och möjligheter att ha en separat Wikipedia eller bara artiklar anpassade för barn och ungdomar finns nu Wikimini på svenska. Än så länge är det mest ett skal och den enda artikeln är inte mycket att att skryta med. En översättare har påbörjat arbetet med att få till alla mallar, hjälpsidor och andra instruktioner som behövs och ett antal lärare och skolor är intresserade av att börja låta elever skriva och redigera artiklar.

Det behövs dock en del översättningsarbete fortfarande och om någon här är intresserad av att hjälpa till är all hjälp välkommen. Wikimini är inte Wikipedia utan skiljer sig i utseende och tilltal så att det är mer anpassat till målgruppen elever i åldern 8-13 år, men det är MediaWiki i botten så anpassningen är inte allt för svår att göra.

På lab.wikimini.org/Translation är det främst det som finns under Pages och Templates som behöver översättas, och namnförslag finns för alla sidor (även om det går att anpassa dom om det finns bättre altlternativ och förslag). Den grafiska redigeraren (som inte är samma som VisualEditor) är lite yxig att jobba med, men Wikitext-läget är det samma som wikitextläget här. För att kunna redigera behöver ni skapa nya konton där (fungerar både på lab, sv och fr.wikimini) och om ni känner att ni behöver vara administratörer där för att ta bort artiklar ni gett fel namn så kan jag dela ut adminrättigheter tills vidare.

På WMSEs projektsida står det mer om Wikimini och jag svarar gladeligen på frågor och tar emot förslag. Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 27 september 2013 kl. 12.09 (CEST)

Hmm. Intressant. En reflektion från min sida.. jag tycker allmänt att vi bör samla vår arbetskraft så gott vi kan, på sätt och viss är vi ju en lite begränsad mängd som vill skriva encyklopedi-text på svenska, och kan vi samla våra krafter tycker jag därför att det är bra (detsamma leder också till en tanke att vi kanske, okonventionellt nog, skulle hålla artikelantalet här ganska lågt, t ex mha sammanslagning/infogning/övergripande artiklar, men det är en annan historia). Sedan är det ju inte säkert att de personer som vill redigera på projekt X är samma grupp som vill redigera på projekt Y, förstås - det beror på hur näraliggande de är förstås. Grundskolebarn har förstås också begränsade (men inte obefintliga) möjligheter att bidra här, och ja.. Det var den nackdel jag skulle kunna se, i alla fall.

Sedan kan ju fler projekt också leda till synergieffekter, ett intresse för projekt X kan göra att man får upp ögonen för projekt Y. Dagens Wikiminianer kan förstås bli framtidens Wikipedianer :)

Om man tänker på kortfattad/enkel/sammanfattad information a la Wikipedia, så är det en idé jag tycker är väldigt intressant (och som nog skulle vara användbar för många läsare, när man inte vill ha/översköljas av all detaljinfo). Den idén går också att utveckla här, essentiellt är att det finns bra, sammanfattande inledningar. Häromveckan hittade jag (till min förtjusning :)) The book som just ger översikter över inledningarna i Wikipediaartiklar (funnen här), och som därför förutsätter bra inledningar för att bli riktigt lyckat.

Ändå ett projekt som låter positivt och roligt tycker jag. Ska bli spännande att se vart det leder :) flinga 27 september 2013 kl. 14.06 (CEST)

Jag håller med om att krafterna inte ska spridas ut på många ställen. Men eftersom diskussioner här har landat i att artiklarna inte ska vara allt för enkla språkmässigt eller att det inte ska finnas en /enkel eller liknande variant tror jag det är bra att fostra in grundskoleelever i Wikimini och få dom att inte bara vara kunskapskonsumenter utan även börja bidra med kunskap och få med sig källkritik och andra viktiga lärandeaspekter på en gång. Att dom redan kan det när dom "växer ur" Wikimini och på en gång kan börja bidra till Wikipedia tror jag bara är positivt. På fr.wikimini finns det över 12000 artiklar nu, och flera lärare har efterfrågat ett liknande projekt och vill börja så fort skalet är tillräckligt översatt för att det ska vara användbart på svenska. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 27 september 2013 kl. 16.09 (CEST)

Jag tycker att det hade varit ett jättebra projekt för skolor att hjälpa till att bygga ut Wikimini. Som grupparbeten i en massa olika ämnen. Det är säkert väldigt motiverande för skolbarn att få se sina texter bli publicerade på nätet på det sättet. Hur är det med kontakten och samarbetet med skolor? -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 september 2013 kl. 16.18 (CEST)

Vagt associerad fundering: En väldigt stor andel av de som är svensktalande och väl allmänbildade kan också engelska. För en stor andel av ämnena finner de bättre redogörelser på engelska Wikipedia. Därför är de läsare som är mindre avancerade en mycket viktig målgrupp för svenska Wikipedia. Härav följer att det är mycket viktigt att skriva lättförståeligt i svenska Wikipedia. Det skulle därför vara mycket dåligt om en effekt av tillkomsten av minipedia blir att många känner sig fria att skriva krångligare på svenska Wikipedia. --Ettrig (disk) 27 september 2013 kl. 16.19 (CEST)

@Jsdo1980: GR UTbildning i Västra Götalandsregionen är med så vi har bra kontakt med skolor genom dom och det är fler pedagoger och skolor i andra områden som är intresserade redan nu. Har du fler tips tar jag gärna emot dom.

@Ettrig: Visst finns den risken, men jag hoppas och tror att språket på sv.wikipedia inte kommer att förändras av att ett projekt riktat till en ny målgrupp startar. Wikimini skrivs av och för barn och ungdomar, så både skribenter och läsare är målgrupper som Wikipedia inte vänder sig till idag. För språkvårdande och läsbarhet finns fortfarande förslagen från Centrum för lättläst som jag inte vet om dom är införda eller tillämpade fullt ut än.

/Axel Pettersson (WMSE) (disk) 27 september 2013 kl. 19.08 (CEST)

Av webbsajten idag framgår inte alls vem som driver den. Grafiken är fladdrig och störande. Det är en salig blandning av svenska, engelska och franska och trasiga länkar. Av allt detta drar jag slutsatsen att WMF inte står bakom projektet. Gott så! Så varför är då WMSE inblandat? WMSE-sidan är markerad som "förslag", men tydligen är man redan på gång att ansöka om finansiering från olika fonder. Det vi står inför är inte bara en utspädning av de frivilliga krafterna, utan också en kraftig störning i varumärkesbyggandet. Helt plötsligt ska den som vill presentera Wikipedia inte bara bära bördan att tvingas förklara skillnaden mellan Wikipedia med P och Wikimedia med M, utan också ägna fem dyrbara minuter av varje föredrag åt att förklara Wikimini, med dess särskilda regler, begränsningar och förutsättningar. När frågor om Wikileaks dyker upp kan man, tack och lov, enkelt säga "det har vi inget med att göra", men samma möjlighet att svära sig fri från Wikimini kommer kanske inte att finnas om WMSE och WMF (eller ännu värre: Den europeiska konspirationen "chapters association") skulle backa upp det här projektet. Min åsikt är att vi i stället bör skriva enklare inledningar till artiklarna i Wikipedia. Vår styrka ligger i att vi lyckas samla oss till ett gemensamt projekt i stället för att splittra oss på tusen olika webbsajter, en för varje ämne. Det är därför Wikipedia ofta ligger högt i träfflistan när man söker. --LA2 (disk) 29 september 2013 kl. 22.02 (CEST)

Jag får nog hålla med LA2. Jag skrev ett längre inlägg men det sparades inte av nåt skäl. Kontentan av mitt inlägg var "Varför har WMSE fått för sig att stödja ett för Wikimedia Foundation orelaterat projekt?" WMSE:s syfte är väl ändå inte att stödja vilket slumpmässigt wikiprojekt som helst? Vet centrala WMF om detta? Vad tycker de om det? Dessutom är Wikiminis infosidor väldigt tunna på info. Som jag förstått ligger ett antal privatpersoner bakom sidan, men det är också all info jag lyckats få fram... Det är nog bra om ni tar er en ordentlig funderare innan ni lägger mer tid på det här. /Grillo (disk) 30 september 2013 kl. 14.40 (CEST)

För att ta ẽn sak en i taget. Målgruppen är barn - för barn av barn. Det är där lika viktigt att de får vara med och skriva och se hur kunskap skapas. De kan de knappast göra på Wikipedia.

Det är alltså inte tänkt att Wikipedianer ska skriva artiklar där alls, bara hjälpa till intitalt med översättning av metasidor. Någon splittring på det sättet vill vi alltså inte att ska ske. Snarare tvärtom, genom att yngre generationer får träna sig, säkrar vi återväxten in i Wikipedia.

WMF känner till Wikimini och det drivs av WMCH (vi ska peta lite på dem så att det blir tydligare). Det kan komma att inkorporeras i Wikimedias familj i framtiden, diskussion pågår på meta. Det finns flera andra alternativ som också kan vara aktuella, men det finns ett stort tryck hos lärare och därför vill vi sätta igång redan nu. Eftersom det skrivs under en fri licens kan vi senare flytta över materialet om ett annat projekt skulle väljas till Wikimediafamiljen.

Grillo har helt rätt att vi inte ska stödja slumpmässiga wikiprojekt. Faktum är att det inte behöver vara en wiki så länge det gynnar fri kunskap. Och att barn får lära sig hur det här fungerar tror i alla fall jag att det gynnar fri kunskap i längden. Jan Ainali (WMSE) (disk) 30 september 2013 kl. 15.49 (CEST)

VisualEditor office hours

Hello. I apologize for the English. Please help translate this message so that others in your community can read it. :)

I wanted to tell you that the engineering department is is hosting two office hours this week to discuss VisualEditor. The first of these will be held on Monday, 30 September, at 1900 UTC. The second will be held on Wednesday, 2 October, at 0000 UTC. Please join as Product Manager James Forrester discusses VisualEditor and upcoming plans. Logs will be posted on meta after each office hour completes. (If office hours are heavily attended, it can be difficult to get to all questions, but if you want to ask a question and cannot attend or do not speak English, please let me know your question at my talk page by 1700 UTC Tuesday 1 October, and I will present it among possible discussion topics to try to get a response for you.)

Thanks! --Mdennis (WMF) (disk) 30 september 2013 kl. 02.51 (CEST)

Please note that I've corrected the time for the first office hour above. I'm sorry; I messed up the conversion to 24 hour time! --Mdennis (WMF) (disk) 30 september 2013 kl. 12.22 (CEST)

Europeiska författare

På bokmässan under den gångna helgen presenterade EU:s kulturkommissionär Androulla Vassiliou mottagarna av det europeiska litteraturpriset. Många av författarna har ingen artikel på svwp, och alla har en kort sammanfattning här: [3].

Om vi hjälps åt går det ganska fort att skapa artiklar om författarna. Tanzania (disk) 30 september 2013 kl. 09.14 (CEST)

Riksarkivet

Snabbarkiverat. Riksarkivet har lovat ändra texten. Edaen (disk) 1 oktober 2013 kl. 16.40 (CEST)

Googles sökresultat?

• Vad sägs om den här googlingen? Visserligen handlar det om två stycken Bush, men titta närmare på skillnaden i den visade infon för "George W. Bush - Wikipedia" och "George W. Bush - Wikipedia, the free encyclopedia". Av enwp-artikeln listas inledningens början, vilket nog inte riktigt är fallet för svwp-artikeln… ;-) Är VisualEditor inblandat på ett hörn?
• En annan variant är det här sökresultatet. Toppträffen ("Adamson - Wikipedia") har även här en konstig visning.
• Sådana här konstigheter hittar jag i princip bara på de visade enwp-artiklarna, inte på svwp. Har ni samma erfarenhet?--Paracel63 (disk) 29 september 2013 kl. 21.50 (CEST)

Jag får ingen "Adamson - Wikipedia" i min träfflista. Du kanske tror att Google ger alla samma sökresultat? Det var för tio år sedan. Varför står det "adamson" även i din första söklänk? Du får nog använda skärmdumpar om du vill visa vad du menar. --LA2 (disk) 29 september 2013 kl. 22.09 (CEST)

Jag får märkliga "referat" på googleträffar på svenska wikipedia. Det verkar som om början av artikeln "missas" och referatet börjar en bit ner till skillnad från träffarna på engelska wikipedia där artikelns början, låt vara med något annorlunda formatering, finns som "referat". I fallet med Bush så börjar "referatet" med texten "På Yale University sågs Bush som en medelmåttig elev. Enligt.." och i fallet Adamson så börjar "referatet" med texten "Utseende[redigera | redigera wikitext]. Adamson har en ganska hög hatt,...". --Larske (disk) 29 september 2013 kl. 22.26 (CEST)

Förlåt om jag slarvade med första länken. Larske förklarade dock vad jag menade. På min dator tappas ingressen, det före första rubriken, väldigt ofta. Jag ser i princip aldrig det på enwp-artiklar som listas av Google. Jag tror färre får förtroende för en artikel som påstås kretsa kring ämnet "På Yale University sågs Bush som en medelmåttig elev." eller andra saker som inte är centrala fakta i något ämne. I fallet med Adamson-sökningen tas både rubrik och redigeringstext ("redigera", redigera wikitext") med i sökresultatet, vilket förvirrar läsaren.-Paracel63 (disk) 1 oktober 2013 kl. 18.10 (CEST)

Det går inte att flytta artikeln

Flyttat till Wikipedia:Begäran om åtgärder. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 oktober 2013 kl. 00.40 (CEST)

Avslutat kvalitetsprojekt

Sedan Lsjbot i november 2012 skapade de sista artiklarna om pungdjur har jag granskat dessa artiklar (och alla pungdjursartiklar som fanns sedan tidigare) om dem stödjas av referenserna. Detta projekt är nu avslutat och hela ämnesområdet är nu bekräftat med källor. Antalet tillhörande artiklar syns i granskningstabellen. Där ingår alla huvudtaxa (ordningar, familjer, släkten, arter) av infraklassen medan vissa mellantaxa (underfamiljer, tribus) lämnades utanför. Ordningar, familjer och släkten med flera tillhörande arter har rätt utförliga artiklar. Samma gäller de flesta arter som är ensam i sitt släkte. Bara några arter som nyligen flyttades till egna släkten har korta artiklar, pga. källbrist. För arter som ingår i stora släkten (med flera tillhörande arter) redovisas bara utbredning, habitat och taxonomi – kanske 2-3 uppgifter till enligt IUCN:s rödlista.

För att öka kvaliteten ännu mer skulle det behövas en språkgranskning, så att artiklarna är på bra svenska. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 oktober 2013 kl. 08.53 (CEST)

Stiligt! Jag tror ju mycket på kompletta ämnesserier, och detta är ju ett typexempel på en bra sådan där också alla nu (med något undantag) är med OK kvalitet, dvs kan ersätta fullt ut andra uppslagsböcker som täcker detta ämne.Yger (disk) 1 oktober 2013 kl. 09.25 (CEST)

Ett stort tack för den insatsen!--Historiker (disk) 1 oktober 2013 kl. 19.32 (CEST)

Wiki Loves Monuments 2013: Tack för alla uppladdade foton!!

Den svenska deltävlingen inom Wiki Loves Monuments 2013 har nu stängts för ytterligare tävlingsbidrag. Ni kan dock fortfarande ladda in era foton på byggnadsminnen, fornminnen och k-märkta fartyg via våra uppladdningsformulär men de kommer inte kunna räknas som tävlingsbidrag.

Under oktober månad kommer nu den svenska juryn välja ut vinnarna i den svenska deltävlingen.

Stefan Elfving (WMSE) (disk) 1 oktober 2013 kl. 11.00 (CEST)

wp:Anslagstavlan?

Nyligen lades svenskspråkiga Wikinews på is, eftersom den knappt publicerade några nyheter längre. I samma sovande tillstånd verkar wp:Anslagstavlan befinna sig. Jag hamnade härom dagen (första gången någonsin) på sidan av en ren slump. Och det var inte genom den länk som finns på Deltagarportalen (där den lätt drunknar bland alla andra länkar). Finns det någon idé om vad som ska publiceras på Anslagstavlan? Kanske är det läge att museimärka sidan?--Paracel63 (disk) 20 september 2013 kl. 01.58 (CEST)

Just nu såg det ovanligt dött ut men min uppfattning är att den brukar uppdateras mellan varven. Rasmus 28 21 september 2013 kl. 19.47 (CEST)

Tittar vi verkligen på samma sida? Så här såg sidan ut 30 juli 2008. Min skumning av historiken hittade inte några andra publiceringar däremellan. Däremot är det sant att en del saker publicerats där – under 2007 och första halvan av 2008. Det var ett tag sedan…--Paracel63 (disk) 22 september 2013 kl. 15.44 (CEST)

Själva uppdateringen verkar ske på WP:Anslagstavlan/Anslag, se historik. Men ger den så mycket mer än Bybrunnen utöver att den kan visas på enskilda användarsidor? Det känns lite redundant jämfört med att titta in på Bybrunnen då och då istället för att vänta tills någon "sätter upp en lapp" på anslagstavlan och framförallt "tar ner lappen" när den inte är aktuellt längre. --MagnusA 22 september 2013 kl. 15.57 (CEST)

Tack för länken. Det var inte helt uppenbart att man skulle leta efter anslagen just där. Nej, Bybrunnen är mycket lättare att hålla koll på.

Fråga: skulle man inte kunna göra en "anslagstavla" som får lov att ta ett visst utrymme på Bybrunnen? Något typ "Visste du att…"-avdelningen på Huvudsidan? Skulle det fungera? Den anslagstavlan skulle nog bli mycket mer läst, föreställer jag mig.--Paracel63 (disk) 23 september 2013 kl. 18.53 (CEST)

För egen del brukar jag ögna innehållsförteckningen här på Bybrunnen. Den uppdaterar sig automatiskt och saker som inte har varit "intressanta" på ett tag försvinner. Ingen som behöver avgöra vad som ska anses "aktuellt" och "inaktuellt". Vad det ene tycker är intressant och aktuellt är den andre totalt ointresserad av. Men det är min personliga åsikt som inte nödvändigtvis behöver delas av andra. --MagnusA 23 september 2013 kl. 19.01 (CEST)

Jo, Bybrunnen-innehållsförteckningen är rätt bra som översikt. Annars finns ju ett "dött" utrymme till höger om innehållsförteckningen, som kanske går att använda till något, typ offentliggöranden eller meddelanden som inte behöver diskuteras. Men risken är kanske att det ändå blir mycket dubblettinfo, saker som redan har egen diskussionstråd.--Paracel63 (disk) 24 september 2013 kl. 02.30 (CEST)

Nu har jag lagt in Anslagstavlan här på Bybrunnen. Jag tycker det ser trevligt ut, och den kan fungera som bra påminnelse vid aktuella, tidsbegränsade anslag.--Paracel63 (disk) 2 oktober 2013 kl. 15.36 (CEST)

Gallring av rekommenderade artiklar

Hej! Jag håller just nu på att utföra en gallring av wikins rekommenderade artiklar. Jag har hunnit gå igenom nästan hela geografidelen. Bara en tredjedel av Europa kvar. De artiklar som jag hittills ifrågasatt är dels Alingsås som jag tillsammans med Dieselmotorvagnar har tagit bort som rekommenderad.

De andra artiklarna hittills är: Limerick, Norr Mälarstrands strandpromenad och Rijeka Crnojevića‎. Det skulle vara bra med åsikter från andra på artiklarnas diskussionssidor så att vi kan komma överens om ifall dessa artiklar ska fortsätta vara rekommenderade eller inte. Mvh, Mysterio (disk) 20 september 2013 kl. 03.44 (CEST)

bra initiativ. Jag råkade själv se en som var mycket långt från att vara värd den gröna stjärnan så vet en genomgång är behövlig.Yger (disk) 20 september 2013 kl. 05.29 (CEST)

Tack! Ja onekligen, fyra bristfälliga artiklar hittills av tjugotre är fyra för mycket. Vilken artikel var det då? Mysterio (disk) 20 september 2013 kl. 06.02 (CEST)

Turkiet, även för Tvärbanan tog jag bort stjärnan men det var inte en självklar borttagning.Yger (disk) 20 september 2013 kl. 06.42 (CEST)

Jag har varit kritisk till Jämtlands län (redan när den valdes 2007). Den hade ett flertal problem när den valdes och sedan dess har ett flertal källor döda länkar. Mason (disk) 20 september 2013 kl. 11.44 (CEST)

Jag är personligen helt ointresserad av denna typ av kvalitetsmärkning, så jag borde kanske avstå från att yttra mig i detta samtal, men jag ser ett stort mått av godtycke i urvalet. Det behöver säkert rensas, men samtidigt uppfyller betydligt fler artiklar än de märkta kriterierna. Tostarpadius (disk) 20 september 2013 kl. 07.34 (CEST)

Apropå det, är det fortfarande "tabu" att märka upp "egna" artiklar som rekommenderade?--Paracel63 (disk) 21 september 2013 kl. 03.14 (CEST)

Synnerligen olämpligt och osmakligt att märka upp "egna" artiklar. Lsj (disk) 21 september 2013 kl. 09.05 (CEST)

Jag minns att jag rekommenderade några egna artiklar i början, då jag (uppenbarligen felaktigt) trodde att det var ok att göra så. Men var tydlig med att det var artiklar där jag skrivit lejonparten (både på diskussionssidan och i redigeringskommentaren). Jag tänkte då att eftersom Rekommenderade artiklar funkar genom konsensus, skulle de tas bort om någon inte håller med, vilket de inte gjort sedan dess. Men jag kanske överskattade andra personers intresse av att gå in och granska rekommendationerna. -- [ jiˈesˌdeːo ] 21 september 2013 kl. 13.55 (CEST)

Tack för förtydligande, Lsj. Jag minns vårens och sommarens heta diskussioner på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar och det ändrade reglementet där. Jag missade att man inte tog upp problemet med Rekommenderade artiklar. Jag ser fortfarande Utmärkt artikel, Bra artikel och Rekommenderad artikel som tre kvalitetsnivåer. Många artiklar hamnar enligt min mening på just den där tredje nivån. I och med att man inte kan nominera en artikel till rekommenderad, finns här ett potentiellt problem. Och diskussionen på den här sidan antyder att praxis kanske inte följer dagens instruktion. Jsdo1980:s inlägg ovan antyder också att >1500000 artiklar och <3000 månatliga redigerare ger ett stort utrymme för redigeringar som sällan upptäcks. Vi är helt enkelt för få.--Paracel63 (disk) 22 september 2013 kl. 15.54 (CEST)

Jag vill i sammanhanget påminna om att kvalitetsnivån Rekommenderad (låt mig för enkelhetens skull i fortsättningen kalla den nivå 3, där Bra är nivå 2 och Utmärkt är nivå 1, eftersom nivåerna har bytt namn flera gånger) tillkom för att det behövdes en kvalitetsmärkning med mindre byråkrati än den för nivå 2 och 1 och för att det fanns alldeles för många inofficiella kriterier för nivå 2. När nivå 3 inrättades så hade den nästan exakt samma uttalade kriterier som nivå 2 (se historiken för nivå 3 resp. nivå 2), enkla och tydliga kriterier som det skulle vara enkelt för vem som helst att kolla om en artikel uppfyller. Då som nu ser jag ingen anledning till varför man inte skulle få märka en artikel för nivå 3 som man själv bidragit till i större eller mindre omfattning. Om artikeln uppfyller de uttalade kriterierna så gör den det, och om någon får för sig att det finns en massa inofficiella kriterier utöver de uttalade kriterierna så har den fel! Om det är absolut jätteviktigt att man inte får märka "sin egen" (sic! Wikipedia:Du äger inte någon artikel) så måste det till ett enkelt nomineringsförfarande, så att man kan föreslå märkning för nivå 3 som någon annan sedan, efter en granskning, kan verkställa. /213.113.119.52 26 september 2013 kl. 13.44 (CEST)

Tack för sammanfattningen. Det är ungefär så jag själv känner det, att om vi ska kunna få lite mer fart på rekommenderandet av artiklar, är det bra om vi inte diskvalificerar för många användare i för många sammanhang. Se även mitt konstaterande ovan om att vi är för få. Jag är ledsen för om/att mina och dina åsikter uppfattas som olämpligt eller dålig smak, när det här primärt är ett kvalitetsprojekt som borde kunna leda till större ansvarskänsla i utbyggandet av artiklar.--Paracel63 (disk) 2 oktober 2013 kl. 15.43 (CEST)

Wikipedia:Rekommenderade_artiklar/Kandidater fanns tidigare, där kunde man lägga upp artiklar som man ville att någon annan skulle granska och rekommendera. Varför den sidan blev en omdirigering vet jag inte. / Elinnea (disk) 2 oktober 2013 kl. 21.39 (CEST)

En sådan sida vore utmärkt att ha. Kanske var det brist på nominatorer/granskare som gjorde att den avskaffades? För tillfället listas nya, mer eller mindre bra artikelbidrag på ett antal olika ställen, inklusive wp:Veckans tävling och wp:Månadens nyskrivna artiklar (även länkat från Portal:Huvudsida/Visste du att. I praktiken fungerar "Visste du att" som en tillfällig rekommendation – där alla kan "rekommendera" – av någorlunda bra, nya artiklar.--Paracel63 (disk) 3 oktober 2013 kl. 21.21 (CEST)

"Kreativ byrå" tar sig an Wikipedias webbdesign (inofficiellt)

Vet inte riktigt om detta ska vara i Wikipedia:Wikipedia i media eller här, men ramlade över ett projekt som en "kreativ byrå" verkar ha underhållit sig själv med under en tid: Wikipedias design. Man kan ju ha olika åsikter om detta, designen har åtminstone blivit mer minimalistisk i deras vision. De har till och med gjort om den ikoniska logotypen. Det intressantaste förslaget tycker jag var att man kan komma till länkmoln, som visar hur olika artiklar hänger ihop. Jag antar att det troligen finns sådana tjänster redan, men inte integrerat. Bara lite kul läsning. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 oktober 2013 kl. 14.00 (CEST)

Klart intressant. Några noteringar från min wikivardag: Wikipedias logotyp med glob och två rader är komplex och otydlig; vänsterspalten är rörig med mycket text; innehållsförteckningen är ofta i vägen för vidare läsning av en artikel; startsöksidan har alldeles för många språklänkar; redigeringsläget med kod skulle definitivt vinna på intelligent färgkodning.--Paracel63 (disk) 2 oktober 2013 kl. 15.28 (CEST)

Har inte läst igenom hela sidan, men deras tanke att ändra loggan till ett W istället för globen med flera olika typer av bokstäver, tyder på att de inte har haft ett globalt perspektiv. Den där bokstavsraden som T N W B S som de föreslår istället för ikonerna påminner mest om någonslags optikertavla i mina ögon. Det är som de inte reflekterat över att folk inte använder samma alfabet som de själva gör. / Elinnea (disk) 2 oktober 2013 kl. 16.11 (CEST)

Det största problemet med att förenkla Wikipedias logotyp till endast ett W är ju att det blir för likt Wordpress. Sen är det ju förvisso rätt plottrigt med alla olika logotyper, så en harmonisering av dessa hade varit bra. Kanske inte just enligt deras förslag. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 oktober 2013 kl. 19.29 (CEST)

Det är tydligen en förändring på gång från WMF:s håll, enligt denna artikel. Men den är över ett år gammal. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 oktober 2013 kl. 18.17 (CEST)

Ah. Den förändringen har jag ju läst om innan, det är detta projekt: mw:Athena. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 oktober 2013 kl. 18.20 (CEST)

Fantastiskt! Gillar nästan allt med deras ideer. Vore mycket bättre. Hoppas någon kan fixa det. Averater (disk) 2 oktober 2013 kl. 19.02 (CEST)

Jag förstår inget av förslagen, men jag skulle tycka att det är en identitetsförlust om klotet försvann. Det är sgs om alltid en förlust om en inarbetad ikon förvanskas. / Ascilto (disk) 3 oktober 2013 kl. 10.53 (CEST)

Jag håller med om identitetsförlusten. Problemet med globen är dock att den inte funkar i mindre storlekar, så en förenklad variant endast för mindre storlekar hade varit önskvärt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 3 oktober 2013 kl. 13.01 (CEST)

Jo, det finns vissa saker som är bra med Athena-projektet (som har drag av Facebook). Logotyper ska man handskas varsamt med, med jag tror att global hänsyn kan skymma sikten. Wikipedia är ett väldigt starkt varumärke, men logotypen är inte tydlig. Kanske kan man göra något enklare av globen, med bara några enstaka (fyra?) tecken/pusselbitar? Jag tror det kan funka.--Paracel63 (disk) 3 oktober 2013 kl. 21.30 (CEST)

Läsare och milstolpar

• Det verkar som om sv:wp (om statistiken här stämmer) tillhör de Wikipedia-versioner som på sistone ökat mest i antal läsare. Många Wikipedia-versioner verkar de senaste månaderna ha fått märkbart fler läsare, kanske delvis beroende på Googles nya faktaruta vid sökresultaten där Wikipedia länkas väl synligt.
• Pl:wp har (enligt List of Wikipedias) precis gått över miljonen artiklar. Samtidigt har ru:wp passerat es:wp (efter en längre tids stabil ökning), och pt:wp har gått över 800 000 artiklar. De båda filippinska minoritetsversionerna war:wp och ceb:wp är numera runt 900 000 artiklar, vilket i princip helt och hållet är Lsjbots förtjänst.--Paracel63 (disk) 4 oktober 2013 kl. 00.12 (CEST)

Statistiken avser ju sidhämtningar, inte antal (unika) läsare. Man ska nog vara försiktig med att dra slutsatser om antalet mänskliga läsare eller läsningar utifrån den. (Argumentet att den är den enda statistiken vi har, så i brist på bättre får vi använda den till att dra de slutsatser vi hoppas är riktiga kommer att framföras nedan, men jag tycker inte riktigt det håller.) /NH 4 oktober 2013 kl. 09.00 (CEST)

Bra förtydligande. Jag ber om ursäkt för mitt ordval. Något kanske statistiken ändå säger.--Paracel63 (disk) 4 oktober 2013 kl. 19.43 (CEST)

Och inom kort passerar Wikimedia-projekten 2 miljarder redigeringar. Bara drygt 20 miljoner kvar och det går rasande snabbt. (Även om räknaren baseras på ett genomsnittligt antal redigeringar och inte visar i realtid.)//Hannibal (disk) 4 oktober 2013 kl. 11.57 (CEST)

Det är visserligen ett genomsnitt, men ett genomsnitt som uppdateras varje gång du laddar sidan. Så om du uppdaterar sidan tillräckligt ofta blir det realtid :) --Ainali (disk) 4 oktober 2013 kl. 21.13 (CEST)

SVT:s Uppdrag Granskning öppnar "UG-Referens" - användbart?

Redaktionen på SVT:s uppdrag granskning har öppnat upp sitt källmaterial för allmänheten. Kanske det kan vara användbart? nu skulle det ju gå att referera till faktiska dokument istället för vad en journalist säger sig ha sett. Eller om materialet kan vara användbart på annat sätt. "Här är ett exempel på den font som kassapparaten X använder" och andra kreativa alternativa användningar.

Redaktionens egna ord: "Nu blir det lättare att granska Uppdrag granskning. I kvällens program lanserar vi UG-referens, ett verktyg som gör att du enkelt kan syna vårt källmaterial och fördjupa dig i granskningen.".

Index:

• Välkommen granska oss med UG-referens
  • UG-referens: Whistleblower
  • UG-referens: Staffanstorps kommun
  • UG-Referens: Porträttet Bertil Hult
  • UG-referens: Dödens väg

Listning av fällningar i granskningsnämnden etc.

Exempel på dokument från lyxresorna som Staffanstorps kommun sägs bedriva: Kvitto: Le Sommelier Schh (disk) 4 oktober 2013 kl. 06.55 (CEST)

<div>

Var hittar jag vad <div> används till? Jag vill veta vad avsikten var med denna redigering: [4] Stigfinnare (disk) 4 oktober 2013 kl. 16.16 (CEST)

div används till lite av varje, finns överallt, det som förvånade var myEventWatcherDiv Detta kanske förklarar ngt, men jag kan inte säga att jag blev klokare. -- Lavallen (block) 4 oktober 2013 kl. 16.41 (CEST)

Förklaring, som jag tolkar det. Redigerarens dator har divx-plugins som lägger till det automatiskt (dvs misstag här). Adville (disk) 4 oktober 2013 kl. 17.38 (CEST)

Den egentliga användningen handlar om att man markerar ett avsnitt för att kunna hänvisa till det eller göra ändringar som gäller där men inte annars, främst ifråga om layout (CSS). DIV-elementet gör ingenting i sig själv. --LPfi (disk) 5 oktober 2013 kl. 17.09 (CEST)

Mitt svar gällde det Lavallen kursiverade, och att han hade länkat till den sidan jag också hittade missade jag när jag läste. (ber om ursäkt för den fadäsen). Tror dock att problemet skulle lösa sig om ägaren till ip-numret som gjorde redigeringen rensade sin dator... Adville (disk) 5 oktober 2013 kl. 17.45 (CEST)

Kartor. Databas- och spridningstillstånd.

Jag har kontakt med Lantmäteriet om tillstånd för att skapa och ladda upp kartor. Frågorna handlar förutom om upphovsrätt även om tillstånd för att skapa en databas med landskapsinformation och tillstånd för spridning av geodata. De vill att jag skall uppge vilka data jag kommer att använda.

De jag uppgivit i mejl hittills är Valmyndighetens shapefil för valdistrikt 2010, Corine Land Cover 2006 seamless vector data för vatten och kalkerade gränser från ekonomiska och häradsekonomiska kartorna samt uppgifter om indelningsförändringar från SCB. Andra lämpliga kartor kunde vara även andra polygonlager från Corine, polygonlager från länsstyrelserna, satellitdata (Aster) för relief och eventuellt för att ta fram vattenavrinningsområden.

De tillstånd jag söker berör mitt projekt med historiska administrativa gränser och ansökningen bör nog fokusera på det, men dessa shapefiler som jag skapar kan ju förväntas komma till användning för annat och det bör antagligen nämnas.

Vad gäller presentationen på nätet är min avsikt i ett första skede att illustrera socknar med kartor i rasterformat, självständigt eller ovanpå en karta från Openstreetmap, och kanske kml-filer som man själv kan använda till exempel tillsammans med GoogleEarth. Jag har även nämnt Wikimaps, men det projektet finns ju inte ännu. Edaen (disk) 5 oktober 2013 kl. 18.47 (CEST)

Wikimaps? finns ju open streetmap? Schh (disk) 5 oktober 2013 kl. 22.08 (CEST)

OHM (Open Historical Maps) är lika mycket i en utvecklingsfas som Wikimaps.[5] Edaen (disk) 5 oktober 2013 kl. 22.45 (CEST)

Wikimaps kommer att samarbeta med (och bygga på) OpenStreetMap och OHM. Målet är att ha en karta där du ställer in för vilken tid du vill att den ska visa gränser, gator mm ifrån. Ainali (disk) 6 oktober 2013 kl. 20.50 (CEST)

1 miljon artiklar-loggan

Hej. Vet någon på vilken sida den normala loggan uppe till vänster byttes ut mot 1 miljon artiklar-loggan? LZ6387 (disk) 5 oktober 2013 kl. 23.10 (CEST)

På MediaWiki:Common.css AlphaZeta (disk) 5 oktober 2013 kl. 23.35 (CEST)

Intressekonflikt?

Efter att på min diskussionssida ha blivit beskylld för intressekonflikt när det gäller Diskussion:Nollning i Sverige (märk väl att det gäller diskussionen, inte artikeln) så vill jag undersöka vilken konsensus det finns för att behålla Wikipedia:Intressekonflikter som riktlinje. Jag vet att frågan har varit uppe förut, men jag känner att den har aktualiserats på nytt. Jag tycker att den är onödig av två skäl: 1) Den är redundant med Wikipedia:Neutral synvinkel och 2) Den avskräcker i högre grad än NPOV kunniga personer att skriva om ämnen som de är insatta i. Vad anser ni övriga? /ℇsquilo 17 september 2013 kl. 08.58 (CEST)

JAg föreslog något liknande för ett tag sedan, men fick väl i princip svaret att sidan var ett bra verktyg i diskussioner med newbies, det i sig kan jag förstå. I övrigt tycker jag en sida som har så vagt stöd i övrigt inte kan kallas "riktlinje". -- Lavallen (block) 17 september 2013 kl. 09.36 (CEST)

Instämmer den är olämplig. Och i tidigare diskussion kom vi fram till den inte bör användas mot etablerade användare utan enbart enfrågeanvändare.Yger (disk) 17 september 2013 kl. 09.50 (CEST)

Jag har svårt att förstå att riktlinjen ifråga i nuvarande utformning skulle vara olämplig för att den skrämmer bort kunniga bidragsgivare. De exempel som ges (artiklar om egna musikgrupper, organisationer, släktingar etc.) är sådana där de som genom sin expertis är särskilt skickade att skriva en encyklopedisk artikel sällan är de som har någon större intressekonflikt. Det är inte musikerns klasskamrat eller bror som skall skriva artikeln, utan helst en musikvetare. Anställda har ofta värdefull information om sin organisation, men relativt sällan en lämplig synvinkel. Sidan uppmuntrar till samarbete i sådana fall och tonen kan på vissa ställen justeras.

Jag kan tänka mig att riktlinjen ofta används som en slagbräda. Att bli hänvisad till WP:IK kan i sig vara kränkande, oberoende av sidans innehåll. Men då handlar det ofta om argumentationsfel, bristande WP:etikett etc. som har mycket litet med själva sidan att göra. Den blåa länken ger då ett sken att ens handlande har stöd i riktlinjerna - men länken vore blå också om den ledde till en användaressä.

--LPfi (disk) 17 september 2013 kl. 11.51 (CEST)

Håller med. Intressekonflikt är en väldigt viktig princip som tyvärr blivit lite väl urlakad på sistone. Att dessutom dela in användarkåren i ett a- och b-lag (där vissa "regler" inte gäller för a-laget) vore dessutom djupt olyckligt. /Grillo (disk) 17 september 2013 kl. 14.38 (CEST)

Det skall aldrig vara någon förbjudet att delta i en diskussion om en artikel på grund av intressekonflikter. Däremot finns det tillfällen när det är olämpligt att delta i redigeringen av samma artikel (och inte ens då är det något totalförbud). Men då krävs det betydligt mer än att man varit student och artikeln handlar om studentliv. Annars skulle vi omöjligt kunna ha en artikel om Wikipedia...

andejons (disk) 17 september 2013 kl. 19.07 (CEST)

Esquilo är missnöjd med riktlinjen efter att ha utgått ifrån egna erfarenheter och åsikter när det efterfrågades oberoende källor. Att utgå ifrån sina erfarenheter från KTH (eller annan skola) i en nationell eller global artikel om nollning, studentkår, studentexamen, studentfest eller vad det nu kan vara går starkt att ifrågasätta. Hela Wikipedia bygger på att artiklar utgår ifrån oberoende källor och inte egna erfarenheter och åsikter. Erfarenheter och åsikter kan dock komma till användning om man kan styrka att det är sant med lämpliga källor. Ibland läser jag något i stil med "jag vet att det är så för att jag har själv upplevt det". Det jag menar är att även om det är sant så kan inte andra veta om det är det, och även om det är sant så kanske det inte är hela sanningen eller representativt för artikeln. Därför fyller riktlinjen en funktion tillsammans med andra riktlinjer. Det är dessa riktlinjer som tillsammans skapar skillnaden mellan ett klotterplank och en encyklopedi och ser till att artiklarna håller hög kvalitet och en hög sanningshalt. /Kyllo|snacka?★ 17 september 2013 kl. 19.57 (CEST)

Esquilo påpekade att det egna erfarenheter som avgör vad som är en pålitlig källa! Nationell media må säga att "jorden är platt", det gör det inte till sanning, även om du kan källbelägga det. Det är kriterium '-1' i Wikipedia! -- Lavallen (block) 17 september 2013 kl. 20.12 (CEST)

Jag skulle tro att vi är överens där, men du pratar vanlig källkritik. Det jag menar och vill belysa är det här med att använda sig själv som källa. Det är inte samma sak. /Kyllo|snacka?★ 17 september 2013 kl. 21.24 (CEST)

Om man för exemplet vidare.. vi kan i så fall skriva att "nationell media skriver ofta att jorden är platt". Och ytterligare: om det bara finns källor som säger att jorden är platt, och inget annat, då är det väl vad vi skriver? Oavsett vad som egentligen kan vara sant. flinga 18 september 2013 kl. 13.40 (CEST)

Du kyllo har uppenbarligen inte bemödat dig med att läsa svaret jag skrev på min diskussionssida. Det kanske inte var en så bra idé att smeta ut en diskussion som borde har förts på Diskussion:Nollning i Sverige? Mina egna erfarenheter angående Wikipedia:Intressekonflikter baserar sig, som jag påpekade, i en diskussion som jag hade för över ett år sedan med an annan användare i ett helt annat ämne. Den andra användaren visade sig trots potentiell intressekonflikt och avsaknad av källor prestera bättre resultat än mig. Det var tack vare hans insikt som jag kunde avgöra vilka källor som var pålitliga. Intressekonflikter är för övrigt alltid potentiella, vilket är ytterligare ett skäl emot den riktlinjen. /ℇsquilo 18 september 2013 kl. 08.58 (CEST)

flinga, du har en poäng. Allt är inte så svart och vitt och tyvärr verkar vissa användare inte kunna acceptera att en högskole- eller universitetskälla kan ifrågasättas utan att börja kritisera media.

Esquilo: Jag har inte sett ditt senaste svar förrän nu, eftersom jag tror att du klämt in det mitt i mitt inlägg på något vis. Sedan fick jag annat att svara på. Dock håller jag inte med dig. För att ta ett uppenbart exempel som tydligt påvisar vad jag menar. X arbetar på ett företag. På företagets webbplats står det att företaget är Sveriges bästa inom branschen. X uttrycker på Wikipedia: "Jag har arbetat där så jag vet att företaget är bäst i branschen." eller "jag har arbetat där så jag vet att det som står på webbplatsen är sant.". Eller någon som arbetat 50 år inom musikbranschen och tycker att det i sig berättigar till att skriva allt om musik utan några källor. Det garanterar inte saklighet och framför allt bevisar det inte något för andra. Men intressekonflikt är inte på något sätt ett ifrågasättande av personen, som du verkar uttrycka det.

Gäller intressekonflikten en företagsartikel så brukar det genast få konsekvenser utan att en enda användare reagerar på åtgärderna. Ifrågasätter man något högskole- eller universitetsrelaterat av samma anledning så väcks starkt motstånd. Då ska plötsligt riktlinjen bort, media smutskastas och alla "jag vet vad jag snackar om"-inlägg fram. Det är otroligt sorgligt att det fungerar så. Visst är det många studenter som skriver här, men ska Wikipedia verkligen premiera universitet och högskolor i alla lägen? Är det inte något som är fel då? /Kyllo|snacka?★ 18 september 2013 kl. 22.08 (CEST)

Återigen, intressekonflikt är inget anklagande utan uppmärksammande. Jag blir mycket oroad när jag ser att en del antyder att det "används" för ofta. Det ska förstås inte nämnas i fel syfte, men om det är ett stort problem med intressekonflikter på senare tid så är det mycket viktigt att det uppmärksammas. Jag ser det som mycket allvarligt just för att Wikipedia är en encyklopedi. Man ska kunna känna en viss tillit till faktainsamlingen och källorna som anges. Om det konsekvent förekommer intressekonflikter på Wikipedia som nonchaleras så tappar åtminstone jag tilltron till Wikipedia och lusten till att bidra. /Kyllo|snacka?★ 18 september 2013 kl. 23.17 (CEST)

Så kallad intressekonflikt är inte ett problem i sig. Användare som är väl insatta i förhållandena kan bidra med ökad sakkunskap, exempelvis genom att bedöma om källor är trovärdiga. Riktlinjen är, som det sagts i tidigare samtal om saken, främst ett memento till oss alla. Var och en måste fråga sig: Riskerar jag att vara osaklig på grund av min inblandning i något som berörs i en artikel? Reklam är alltid POV. Att ett företag är bäst i branschen finns det aldrig godtagbara skäl att skriva. Tostarpadius (disk) 18 september 2013 kl. 23.38 (CEST)

WP:IK är en bra riktlinje att ha, för att förtydliga WP:NPOV, men den handlar ju mer om folk som är direkt berörda av och kan ha uppennart intresse för att vinkla en artikel, t.ex. jag i en artikel om mig (det finns ingen, var inte oroliga) eller en småföretagare i en artikel som sitt företags enda produkt. Men generaliseringar till tusentals, hundratusentals eller miljontals personer som anses ha intressekonflikt om en viss artikel är ju bara absurt, exempelvis att tycka att göteborgare inte ska få skriva i Göteborgs-relaterade artiklar, att de som någonsin varit anställda på Volvo inte skulle få skriva om Volvo-relaterade artiklar, eller att alla som någonsin studerat på en svensk universitet eller högskola i artiklar om studentkultur eller dess avarater. Sådana vantolkningar är just vantolkningar och inte så mycket om riktlinjen. (Behöver den kanske förtydligas.) Kyllos formulering om deltagande diskussionen fick mig verkligen att höja på ögonbrynen. Kan inte låta bli att fundera på att Kyllos slutsas borde bli att Jan Guillou borde vara positiv till internatskolor i allmänhet och Solbacka i synnerhet, vilket inte riktigt verkar stämma med det som stod i Ondskan när jag läste den boken... :-) Tomas e (disk) 19 september 2013 kl. 15.14 (CEST)

Men Tostarpadius, problemet är att många inte kan bedöma om källor är trovärdiga. Då fallerar det. En källa från högskolan kan vara bra, men kanske inte just när artikeln handlar om högskolan. En företagskälla kan vara bra, men kanske inte just när artikeln handlar om företaget. En källa från en forskare kan vara bra, men kanske inte när det handlar om forskaren. Jag har inte märkt av någon som helst källkritik när det gäller högskolan. Där tycker alla som bidrar att erfarenheter eller en enskild skolas webbplats är bra källor. Men när det gäller andra ämnen så är det absolut inte acceptabelt. Högskolor är olika och konkurrerar precis som företag, men ingen tycks inse det eller vilja se det. Så fort jag tar upp det brukar användare börja kasta galla över media som källa. /Kyllo|snacka?★ 19 september 2013 kl. 15.51 (CEST)

Tomas e:s formulering fick mig att sätta moroten i halsen. Lustigt att du nämner mig, men tyvärr har jag ingen aning om vad du pratar om. Som sagt, alla på Wikipedia tycks vara studenter eller före detta studenter. Räck upp handen om du inte är det. Några måste förstås skriva skolrelaterade artiklar också, men det är just i dessa artiklar jag hittar lösa generaliseringar och rent av missuppfattningar. Artikelskribenten verkar relatera uppslagsordet till skolan och skriver därför bara om skolan, trots att begreppet inte är typiskt för skolan enligt oberoende källor. Då möts man alltid av starkt motstånd när man tar upp det eller någon student som vaktar artikeln som en hök. Ingen kan bevisa något, men alla "vet" att det är precis som det står eller försöker snacka bort det hela. Som jag förstått finns det ingen som helst möjlighet att få till en påtaglig förändring i en högskolerelaterad artikel eller ens flytta ned texten som handlar om högskolan. /Kyllo|snacka?★ 19 september 2013 kl. 16.17 (CEST)

Visst tävlar lärosäten om studenter och forskningsanslag, men jämförelsen med privata företag haltar betydligt. Den akademiska världen skiljer sig i de allra flesta avseenden från näringslivet. Visst behövs källkritik här som överallt annars, men den bild som målas upp känner jag inte igen. Egna erfarenheter är originalforskning när de läggs in i artiklar, men när de tas i bruk i våra samtal är de ytterst värdefulla. Tostarpadius (disk) 19 september 2013 kl. 16.09 (CEST)

Jag förstår inte vad du menar att skillnaden är i det här fallet. En tveksam källa eller en tveksam uppgift är alltid en tveksam källa/uppgift oavsett vad den handlar om eller är skriven någonstans. Ibland kanske erfarenheter kan fungera som komplement i diskussionen, men utgången bör ändå vara källor om det finns källor. Det är otroligt irriterande när man presenterar oberoende källor och pekar på brister och någon säger att den vet att det är på ett annat vis. Alltså indirekt förkastar källan. Risken är ganska stor att det blir en diskussion om vem som vet bäst när erfarenheterna/åsikterna får ta över och går isär. Många tycker uppenbarligen att personliga erfarenheter väger tyngre än oberoende källor, eftersom det används som motargument. /Kyllo|snacka?★ 19 september 2013 kl. 16.27 (CEST)

Ja, om ingen annan vågar säga det i klartext sticker jag ut hakan och säger att jag i de allra flesta fall värderar personliga erfarenheter högre än tidningstext. Jag har läst tillräckligt många gravt vinklade och direkt felaktiga artiklar för att inte kunna göra en annan bedömning. Tostarpadius (disk) 20 september 2013 kl. 17.26 (CEST)

Det är just det där jag menar i mitt inlägg 19 september 2013 kl. 15.51. Du kan inte prata om källor och källkritik utan att smutskasta tidningskällor. Dels handlar intressekonflikt inte om media och dessutom finns det fler än två typer av källor. /Kyllo|snacka?★ 21 september 2013 kl. 12.20 (CEST)

Det finns vissa fakta (exempelvis dödsfall) som mycket väl kan beläggas med hänvisningar till media. I övrigt bör vara försiktiga med uppgifter som är hämtade därifrån. De är ofta partsinlagor eller av andra skäl POV. Önskan att sälja lösnummer är enligt min erfarenhet en betydligt starkare drivkraft än viljan att locka studenter. Tostarpadius (disk) 21 september 2013 kl. 12.38 (CEST)

Varför fortsätta diskutera media? Det finns hjälp att tillgå på Wikipedia och "försiktig" är inte samma som förbud. Media får ofta sina nyheter från samma källa och i notiser anges ofta källor nu för tiden. Man kan undra hur du blir informerad om vad som händer i världen om inte via media. Ryktesvägen? Eller vet du alltid bäst ändå? Bara en tanke. Det sista du skriver är helt taget ur luften. /Kyllo|snacka?★ 21 september 2013 kl. 21.20 (CEST)

Det är föga meningsfullt att fortsätta ett samtal när en allmänt erkänd sanning påstås vara helt gripen ur luften. Givetvis använder jag media som nyhetskälla. Det finns inga andra att tillgå, bortsett från enstaka privatpersoners bloggar. Oavsett varifrån man får uppgifter måste man göra en trovärdighetsbedömning. Tostarpadius (disk) 22 september 2013 kl. 05.32 (CEST)

Jag var stressad och kanske uttryckte mig otydligt. Det är förstås din uppfattning. För övrigt tar jag avstånd från den typen av argumentation när "min erfarenhet" plötsligt förvandlas till "erkända sanningar" i nästa inlägg. Ja, visst kan man göra en trovärdighetsbedömning från fall till fall. Men om du menar att man med trovärdighetsbedömning kan avgöra om något är helt sant så håller jag inte med dig. /Kyllo|snacka?★ 29 september 2013 kl. 06.35 (CEST)

Jag har ö h t inte varit inblandad i det ursprungliga samtalet och inte heller varit tillräckligt intresserad för att sätta mig in i saken. Jag uttalar mig generellt. Att en statlig institution som ett universitet skulle vara mindre trovärdig än en kommersiell produkt som en tidning faller enligt min mening på sin egen orimlighet. Därmed inte sagt att jag gör anspråk på att kunna avgöra vad som är "helt sant". Tostarpadius (disk) 7 oktober 2013 kl. 10.28 (CEST)

En storm i ett litet vattenglas. En konsekvens av att många på Wikipedia i första hand strävar efter att vara "encyklopediskt" och "källbelagt". Inte "en samling av mänskligt vetande" som Jim Wales säger. Självklart ska någon som kan ett ämne kunna skriva om det, förutsatt att resultatet är bra, korrekt, och neutralt. Att alltid misstänkliggöra med de magiska formlerna att avslöja förrädare "intressekonflikt", "reklam", "inte relevant" gör bara att bidragsgivare tappar intresset. Det måste finnas någon sorts sunt förnuft också, annars hamnar man i det absurda "världen är platt" som kan källbeläggas i ett antal internet-länkar. Sådant höjer inte precis kvaliten. Och inte heller intresset, användbarheten, eller frivilligheten att lämna bidrag.

I detta fall har någon dragit ut "Intressekonflikt" längre än strået håller, men formellt sett på goda grunder. Dock, alla regler är nog till för att modereras med en hel del sunt förnuft. Varningen för Intressekonflikt är som någon nämde helt enkelt en minnesregel "Riskerar jag att vara osaklig på grund av min inblandning i något som berörs i en artikel?". Varningen har aldrig varit till för att jaga bort de som kan ämnet.

Just den här atikeln verkar inte uppenbart osaklig eller vinklad. Snarare är problemet att texten är för kort, den "ger ganska lite". Visst kan man på långsökta formella grunder kritisera källorna så som gjorts, det är ju en av de metoder som wikipedia-administratörerna använder mot nybörjare. Men inte står det för sunt förnuft. Tyvärr är det, tror jag, en konsekvens av att wikipedia (även engelska) domineras av paragrafryttare, som efter en tid av "räfts och rättarting" kvalificerar sig för administrativ behörighet. Mer sunt förnuft, och mindre extrem tolkning av regler, skulle motverka, tror jag. Det skulle öka antalet nyttiga bidrag. Janwikifoto (disk) 27 september 2013 kl. 16.33 (CEST)

Har du någon gång funderat på vad det är som skiljer en encyklopedi från exempelvis ett internetforum eller ett klotterplank? Vill man skriva om sina erfarenheter och berätta anekdoter så finns det andra webbplatser som är mer lämpade. Varför ska man göra det just på en encyklopedi av alla ställen?

Om du skriver av egen erfarenhet är det korrekt enligt din syn på saken, men inte nödvändigtvis andras. Jag menar att du aldrig kan använda det som bevis mot någon som har invändningar. Dessutom finns det troll på internet och då menar jag "att det finns" och inte att man ska anklaga någon för att vara det. Det är själva kärnan i sammanhanget.

Man ska inte "alltid misstänka", det håller jag med om. Däremot anser jag att man bör väcka frågan och hänvisa när det finns anledning. Precis som med andra riktlinjer.

Du talar om att ingen vill redigera om man ska följa olika riktlinjer. Jag skulle snarare säga att ingen kan lita på Wikipedia utan riktlinjerna. Skriftliga källor är en faktor som skiljer Wikipedia från liknande sajter. Att man kan verifiera uppgifter och inte enbart måste förlita sig på att den som skrivit något har koll på precis allting och uttrycker det neutralt och globalt.

Den som slår upp något i ett uppslagsverk utgår förmodligen ifrån att det som står är korrekt enligt den forskning som finns. Riktlinjerna är inte ett dugg märkliga egentligen. Det fungerar likadant i samhället, även om det inte kallas just riktlinjer, intressekonflikt och källor. Få skulle nog anställa en okänd läkare som enbart kan presentera sin kompetens muntligt eller med egenhändigt skrivna intyg. Det räcker nog inte med att läkaren säger sig ha studerat i 30 år eller vad det kan vara.

Intressekonflikt handlar inte att misstänkliggöra användare och ännu mindre om att sätta en stämpel på någon. Det handlar egentligen bara om redigeringar och artikelkvalitet. Intressekonflikt kan uppstå när som helst av vem som helst. Det kan även vara något omedvetet. En del använder enbart sina erfarenheter eller sin egen skola/arbetsplats som källa till uppgifter som ska vara nationella eller globala. I ett sådant läge är det mycket möjligt att någon fattar misstankar om att uppgifter inte ger en helt korrekt bild av ämnet och då kan frågan om källor och intressekonflikt väckas. Det kan även vara en situation där man förlitar sig helt på sin skola/arbetsplats men där skolan/arbetsplatsen smugit in reklam, förskönat sanningen eller undvikit att ta upp sådant som kan uppfattas som negativt.

Jag vet faktiskt inte hur du resonerar om du menar att riktlinjer om intressekonflikt är onödigt. Hur ska man hantera olika åsikter om det inte finns några riktlinjer? Hur ska man då kunna veta vad som är sant? Eller har den med mest erfarenhet alltid förtur framför den som försöker resonera logiskt och använder oberoende källor? Det är precis det som det här handlar om.

När du skriver "någon" så förmodar jag att du syftar på mig. Det är otroligt trist att jag har blivit ihopklumpad med ett flertal andra (icke namngivna) användare som sägs ha använt sig av "intressekonflikt" som en anklagelse. Jag har inte sett det och har ingen aning om ifall det förekommer, men jag kan bara tala för mig själv och jag har aldrig haft för avsikt att anklaga någon och jag har förklarat varför jag tog upp riktlinjen från början.

Det finns en mall som heter Mall:Intressekonflikt som kan användas för att informera användare om intressekonflikt. Likt liknande mallar bör den inte användas i kommunikation med etablerade användare. Jag vill förtydliga att jag inte använt mig av den, om det nu är något som fått den uppfattningen. Om någon användare ändå tagit det som personligt angrepp så är det mycket olyckligt. Men det är som sagt personens uppfattning. Sedan är det tillåtet att ifrågasätta etablerade användare om man har skäl till det. Bara det att man inte bör malla, utan diskutera saken fritt istället. Det går inte att utesluta att någon tar kritik personligt eller känner sig kränkt. Men att slopa riktlinjer är ingen lösning, för riktlinjerna ligger till grund för kvalitetsarbete, som i sin tur ligger till grund för tillförlitlighet, hög artikelstandard och att användare enkelt ska kunna hitta lösningar på vanliga problem.

Uppenbarligen sprids en del lögner som sanningar. Den som vill veta vad som är sant kan själv ta reda på det eftersom allt ligger öppet på Wikipedia. Jag ska försöka beskriva det hela med egna ord.

När det gäller nollning så skapade jag den ursprungliga artikeldiskussionen efter att jag av en tillfällighet besökt några högskolors webbplatser, läst artikeln och misstänkt intressekonflikt. Syftet var alltså att förbättra artikeln gällande neutralitet, uppdelning och källor. Absolut inte att anklaga eller kritisera enskilda användare.

Jag skrev om att man kunde misstänka att studentkårerna marknadsförde sig själva (och förklarade varför) och gick senare in på att det även kan förekomma skillnader mellan exempelvis olika högskolor i landet eller olika utbildningsnivåer (grundskolor, gymnasieskolor, högskolor etc.). Jag presenterade även en oberoende källa som beskrev ämnet ganska övergripande, men på ett helt annat vis än studentkårerna och media. Budskapet tycktes inte gå fram. För till svar fick jag en hänvisning till SAOL, en ordlista. Det hade kanske varit användbart om det handlat om stavning eller bevis för att det är ett existerande uttryck, men det var inte vad jag eftersökte.

Då förklarade jag hur jag menade igen och anledningen till att jag startade diskussionen. Alltså att det fanns en misstänkt intressekonflikt. Något som i det här fallet för övrigt hänger ihop med avsaknad av källor och POV. Jag gav även förslag till grundläggande förbättringar.

Efter det blev jag, vad jag uppfattar som dumförklarad. Användaren framställde det som att studentkåren alltid vet bäst och att allt var självskrivet. Någon källa på det fick jag inte. Det bara var så det var och det skulle jag tydligen finna mig i. Det var precis den typen av uttalanden som jag ville undvika. Och för att förklara hur det känns så är det som om man går in på polisstationen och anmäler en stöld och blir dumförklarad och bestulen av polisen. Sedan kan man tycka att en stöld är allvarligare i jämförelse, men i relation till annat på Wikipedia är det allvarligt. Problemet med artikeln är en sak, men inställningsfrågan känns ännu allvarligare. Att man inte blir tagen på allvar eller att alla försöker förminska eller snacka bort allt man säger med lösa argument. Att man inte kan diskutera på samma villkor och försöka komma fram till en gemensam lösning.

För hur i hela världen ska man kunna få till förbättringar eller förändringar om alla andra struntar i vad man skriver och hela tiden motargumenterar med jag-vet-bäst-argument? Då spelar det ingen som helst roll vad jag säger eller hänvisar till för källor. Det är därför jag menar att det inte längre är en liten diskussion om en enskild artikel, utan en fråga om artiklar och diskussioner i största allmänhet på Wikipedia. Det handlar om grundprinciper som att alla ska känna ett värde och kunna vara med och påverka.

Den enda som tycktes förstå något av min specificerade kritik var LPfi. Alla andra har sedan fortsatt att hävda att det är på ett visst sätt utan några källor. En användare passade på att lägga in nya källösa uppgifter i artikeln under pågående diskussion och där någonstans kände jag att det var lönlöst att fortsätta. Jag var inte ute efter konflikt eller att smutskasta användare. Jag ville bara påtala brister i en artikel för att komma fram till en bra gemensam lösning. Jag är trött på att förklara mig hela tiden när det aldrig är någon som bryr sig om vad jag skriver eller ens försöker samarbeta eller bidra för att få till en lösning.

Det kan inte egentligen inte kommit som en överraskning. Artikeln har varit uppmärkt i flera år (märktes inte upp av mig) och läser man tidigare inlägg på diskussionssidan om nollning i Sverige så ser man att det är flera stycken som berättat om erfarenheter från sin skola, vilket antingen inte är relevant för artikeln eller saknar större betydelse eftersom det ändå bör källbeläggas senare. Sedan kan man finna källkritik, även om den hamnat lite i skymundan.

Jag frågade bland annat om en användare hade koppling till en studentkår eftersom jag uppfattade det som att det var fråga om personliga erfarenheter snarare än källbelagda uppgifter som användaren använde som motargument. Först efter det har användaren känt sig anklagad, orättvist behandlad och gått till Bybrunnen för att få bort riktlinjen om intressekonflikt. Användaren nämner mig inte bokstavligen här, men med hänvisning till användardiskussionen, diskussionen om nollning och placeringen i anslutning till mitt inlägg här i Bybrunnen så är det inte svårt att dra slutsatsen att det är på grund av mig.

Den här användaren som känner sig orättvist behandlad skrev "Om de 'oberoende källor' du hittar inte stämmer överens med verkligheten så kommer de att bli sågade av folk som är insatta.". Vad jag sett hade ingen ens brytt sig om att kommentera mina oberoende källor tidigare, och varför skulle personlig erfarenhet vara synonymt med verkligheten i Sverige? Därefter försökte användaren övertyga mig om att erfarenhet alltid går före källor. Det hade användaren tydligen fått lära sig från en tidigare diskussion med en helt annan användare.

Därefter förklarade jag mitt syfte igen. Då blev jag påhoppad av en annan användare som inte ens varit delaktig i diskussionen tidigare med argumentet "Snälla Kyllo! Esquilo är en av Wikipedias mest aktiva och erfarna bidragsgivare.". Om man nu ska tro på allt som användare skriver så går erfarenheter alltid före källor på Wikipedia och den med längst erfarenhet på Wikipedia har alltid rätt. Jag tror inte ett dugg på det. Snarare tolkar jag Wikipedia:Grundprinciperna helt annorlunda.

För att citera kortfattat några viktiga delar: "Alla artiklar måste sträva efter verifierbarhet: material som inte kan verifieras kan tas bort, så var snäll och inkludera trovärdiga källor. Wikipedias artiklar är inte rätt ställe för att uttrycka personliga åsikter, erfarenheter eller argument. Originalforskning, dina egna idéer och tolkningar kan inte verifieras, och är därför inte lämpliga. Wikipedia är inte en plattform för reklam, en talarstol eller en samling webblänkar... Presentera inte ett perspektiv som 'sanningen' eller 'det bästa perspektivet', men som den etablerade eller vanligaste uppfattningen. Det innebär att källbelägga med verifierbart och pålitligt material så ofta som möjligt, särskilt i ämnen som kan anses kontroversiella... De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna."

Etikettreglerna säger bland annat: "Idealet är att söka samförstånd. Diskussioner tas till främst när redigerandet i artikeln kört fast, och resultatet av en diskussion är oftare en kompromiss än övervunna anhängare. Till att börja med bör man läsa, begrunda och bemöta andras argument.".

Jag uppfattar det inte som att alla försökt följa etikettreglerna.

En sak som många tycks utgå ifrån i sammanhanget är att en studentkår skulle ha ensamrätt på uttrycket "nollning" i Sverige eller globalt. Det skulle förstås förändra förutsättningarna en del. Jag har dock inte sett några källor på det och jag anser att det finns mycket som talar för att nollning anordnas även utan studentkår. I många källor om nollning så nämns inte ens studentkår och då är det svårt att tro att det skulle vara en så given förutsättning som användare gjort gällande. Jag menar att man mycket väl kan nämna ursprung och en fördjupning under lämpliga rubriker, men att en artikel om någonting i Sverige i första hand ska beskriva begreppet generellt i Sverige.

En annan sak som tycks ha kommit fram efter hand är att det skulle saknas tillgängliga neutrala källor om nollning. Jag ställer mig väldigt frågande till det. Jag presenterade själv en källa som jag hittade på ett ögonblick. Frågan är nog snarare om man försökt leta. Källor kopplade till skolor, studentkårer och media bör man väl helst undvika i det här fallet så länge man skriver om nollning rent generellt. Och som vanligt även personliga bloggar och diskussionsforum. Men övriga källor borde vara av intresse att belysa åtminstone. Ibland tror jag bara att det handlar om att man måste våga kliva ut ur sin skola och vidga vyerna. Det är inte otillåtet att för en gångs skull lämna skolan när man söker källor.

Det finns hur mycket som helst att skriva om det här, men nu börjar jag få skrivkramp.

/Kyllo|snacka?★ 29 september 2013 kl. 06.07 (CEST)

Oj, du fick skrivkramp, och jag fick läskramp. Så olyckligt! --Janwikifoto (disk) 30 september 2013 kl. 16.52 (CEST)

Låt oss förbättra artiklarna om 1989!

1989 hände det lite saker i östra halvan av Europa.

Idag drar en internationell tävling igång som fokuserar på de omvälvande händelserna i Europa år 1989. Kan vi göra en kraftansamling och förbättra de artiklarna här? Exempelvis är huvudartikeln av väldigt låg kvalité och artiklarna om de olika revolutionerna är inte mycket bättre. Skriv upp er här om ni är intresserade av att vara med och göra en insats: meta:Europeana/1989. Vänligen, John Andersson (WMSE) (disk) 1 oktober 2013 kl. 10.36 (CEST)

Tävlingen pågår ända till 31 december! John Andersson (WMSE) (disk) 1 oktober 2013 kl. 10.37 (CEST)

Det här var ett lovvärt initiativ! Det är en väsentlig del av världens moderna historia, vilken till stor del påverkar dagens politiska situation. Samtidigt finns det en generation, som inte har upplevt de omvälvande händelserna under 1989. Jag minns att jag bara några år tidigare inte hade kunnat föreställa mig att det skulle kunna ske – järnridån och terrorbalansen mellan öst och väst föreföll kunna bestå för all framtid. Jag får se om jag får någon tid att deltaga, men skall försöka göra något.--Historiker (disk) 1 oktober 2013 kl. 19.42 (CEST)

Nu har jag skapat {{Revolutionerna 1989}}. Förhoppningsvis kan den hjälpa till med överblicken över ämnet. Jag har också lagt in mallen i alla relevanta artiklar – varav ganska många är i behov av lite vänlig omtanke. Mvh/P--Paracel63 (disk) 3 oktober 2013 kl. 21.04 (CEST)

Fint! Lägg gärna till den på tävlingssidan på Meta (även om mallen kanske inte ger några poäng så är det kul att kunna få en överblick av effekterna från ett sånt här initiativ). Vänligen, Jopparn (disk) 7 oktober 2013 kl. 00.03 (CEST)

 Fixat--Paracel63 (disk) 7 oktober 2013 kl. 18.05 (CEST)

Välkommen till Veckans tävling/Illustrera Sveriges sjöar

Jag vill välkomna alla intresserade till veckans tävling vecka 41 som handlar om att illustrera Sveriges sjöar. I genomsnitt är en sjö per kommun illustrerad. Förbättra dessa siffror med bilder från Commons, fria bilder från nätet eller ditt eget bildarkiv. Nasko (disk) 6 oktober 2013 kl. 22.41 (CEST)

Tävlingen syns inte i RecentChanges, vilket vore bra om den gjorde! -- Y-näsmannen (disk) 7 oktober 2013 kl. 18.29 (CEST)

Skrivstuga för kvinnor på Litteraturhuset i Göteborg

På onsdag kommer vi ha en skrivstuga för kvinnor på det nystartade Litteraturhuset i Göteborg. Ingen föranmälan. Välkomna!//Hannibal (disk) 7 oktober 2013 kl. 11.48 (CEST)

Workshopar med arbetslivsmuseer i oktober

I oktober kommer jag att åka runt i landet och hålla workshopar för frivilliga från arbetslivsmuseer i ett projekt som Wikimedia Sverige och ArbetSam har tillsammans. Platserna jag kommer att besöka är:

• Uppsala, tisdag 8/10, hos ABF
• Norrköping, torsdag 10/10, hos ABF
• Stockholm, onsdag 16/10, hos ABF
• Ängelholm, tisdag 22/10
• Skara, onsdag 23/10
• Borlänge, torsdag 31/10

Alla workshoparna är 13.00-16.00 och om någon lokal Wikipedian vill vara med under workshopen som stöd blir jag mycket tacksam, kontakta mig om intresse finns. Målet är att få dom att skriva om ämnen dom kan, och inte bara om respektive museum även om vi nog kommer att hamna där också. Ni får gärna hjälpa till att hålla koll så att det inte skapas nya artiklar om museer som inte är relavanta eller att det blir reklam i artiklarna om de museer som redan finns. Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 7 oktober 2013 kl. 17.02 (CEST)

Commonsloggan i Commons-mallen

Jag såg att följande redigering lagt tillbaka Commonsloggan i Commonsmallen. Under början av 2010 fördes en lång diskussion på Bybrunnen om ofria loggors vara eller icke vara på WP. Konsensus då blev att ta bort ofria Wikimedia-loggor från artiklars innehåll, men behålla dom i gränssnittet. Har konsensus ändrats, eller finns det någon annan anledning till att bilderna åter lagts till? --Ojan ^diskutera _Bidrag 7 oktober 2013 kl. 17.45 (CEST)

Återställ. Det var förmodligen i gott syfte, då användaren inte hade börjat redigera när de diskussionerna hölls och inte kan förutsättas känna till dem, men konsensus har inte ändrats. Ainali (disk) 7 oktober 2013 kl. 18.28 (CEST)

*?* Lixer – Kontakt 7 oktober 2013 kl. 19.37 (CEST)

Mandatstaplar i svenska kommunartiklar

Jag håller på att fixa med mallarna för mandattabellerna i artiklarna om svenska kommuner. Tanken är att de nya mallarna inte ska vara lika resurskrävande. Den nya versionen är fyra gånger så snabb som den gamla och antalet byte som transkluderas in i artiklarna, blir bara hälften så stort. Parametern "län" ska inte längre behövas när jag är klar, men den kanske vi vill behålla av nostalgiska skäl?

En hake är dock att tabellerna inte kan använda mallar som {{Feministiskt initiativ/meta/färg}}, utan den informationen måste läggas i moduler som Modul:Partier se. Någon som har invändningar? -- Lavallen (block) 29 september 2013 kl. 16.07 (CEST)

Har du exempel som visar skillnaden? --// jorchr 29 september 2013 kl. 23.58 (CEST)

Då kan det också vara lämpligt att samtidigt omformulera rubrikerna så det tydligare framgår om staplarna avser kommunalval, riksdagsval eller kyrkoval. --Vogler (disk) 30 september 2013 kl. 02.39 (CEST)

Just nu använder kommuner/landsting i AB, C, och D län den nya lösningen om du vill jämföra. -- Lavallen (block) 30 september 2013 kl. 06.54 (CEST)

Efter en buggfix finns nu mallen i E, F, G och H län också. I Växjö kommun minskade processortiden med en halv sekund. "storlek efter mallutvidgning", vilket ofta är ett problem i vissa list-artiklar, minskade men en tredjedel. Motsvarande i Madesjö landskommun var 0,15 sekunder och en halvering. -- Lavallen (block) 30 september 2013 kl. 10.49 (CEST)

När man ändå håller på, kan man väl ta bort sådant som egentligen inte hör dit, som valdeltagande (som i stället hör hemma i en tabell över valresultat med antal röster och %) och fördelning män/kvinnor (som kan förändras under mandatperioden även om mandatfördelningen ju inte gör det). Hånky Dåry (disk) 2 oktober 2013 kl. 10.07 (CEST)

Antalet röster på varje kandidat i 1919 års kommunalval finns inte lätt tillgängliga i källor. -- Lavallen (block) 7 oktober 2013 kl. 11.06 (CEST)

Skulle det gå att på något smidigt sätt föra över dessa staplar till artiklar om svenska kommuner på andra språkversioner (som till exempel en:wp)? —P. S. Burton (disk) 8 oktober 2013 kl. 00.20 (CEST)

Kontoskapare

Jan Ainali begärde igår att få bli Kontoskapare, en användargrupp som vi haft här så länge jag kan minnas. Rättigheten är ganska begränsad, man tillåts skapa fler nya användarkonton, utan att hindras av en automatisk ip-block. Det är en nyttig användargrupp för de som håller i workshops och dylikt. Haken är att varken en administratör eller byråkrat kan tilldela rättigheten, man måste gå till en Steward på meta. Min erfarenhet av att både själv begära den rättigheten och att ha sett andra begära den, är att det är lite slumpen som avgör om man får den eller inte. Detta beroende på vilken inställning den Steward har som först reagerar på förfrågan. Ainali hade i mina ögon därför tur igår. Jag tycker det därför vore praktiskt om vi själva här kunde hantera den här användargruppen.

Mitt förslag är att våra byråkrater ska lokalt ges möjlighet att tilldela och dra in denna rättighet till välkända användare som har nytta av den. Det kan göras utan omröstningar och utdragna diskussioner, men bör hanteras eller noteras över BOÅ. Alla Administratörer har denna rättighet redan, så antalet ärenden blir lågt. -- Lavallen (block) 2 oktober 2013 kl. 10.01 (CEST)

Bra idé, kan inte se några problem. /NH 2 oktober 2013 kl. 10.07 (CEST)

medhåll. Adville (disk) 2 oktober 2013 kl. 10.32 (CEST)

Medhåll även från mig. Rasmus 28 2 oktober 2013 kl. 17.23 (CEST)

Även jag håller med.--Historiker (disk) 2 oktober 2013 kl. 19.10 (CEST)

Det låter bra om det kan fungera så, en fråga dock. Kan en lokal byråkrat som lägger till en person i gruppen kontoskapare även ta bort behörigheten? Det kan väl inte en lokal byråkrat göra med administratörsbehörigheten? (Det är möjligt att det fungerar att ha det så men då måste vi ju se till att begära att få det så.) /Hangsna (disk) 2 oktober 2013 kl. 19.17 (CEST)

En byråkrat kan både lägga till och ta bort bot-behörighet och om vi skulle besluta om det, kan vi även få att de kan ta bort admin-behörighet. Det finns några projekt som har det så. Det handlar om vilka inställningar man väljer att göra. -- Lavallen (block) 2 oktober 2013 kl. 19.48 (CEST)

Låter bra. /Julle (disk) 2 oktober 2013 kl. 21.14 (CEST)

OK /rrohdin (disk) 2 oktober 2013 kl. 23.05 (CEST)

Kanske inte helt oväntat håller jag också med. Förslaget om att byråkrater också ska kunna ta bort behörigheten stödjer jag likaså. --Ainali (disk) 2 oktober 2013 kl. 23.10 (CEST)

Stöder förslaget. Lsj (disk) 3 oktober 2013 kl. 20.25 (CEST)

Vem kan ändra på den här typen av inställningar, och var vänder man sig? Kan en steward göra det, eller är det enbart utvecklare som kan genomföra det? En nyfiken Nirmos (disk) 2 oktober 2013 kl. 23.20 (CEST)

Bugzila? Rasmus 28 2 oktober 2013 kl. 23.47 (CEST)

Det kräver ändringar i skalet, vilket är bugzillas jobb! -- Lavallen (block) 3 oktober 2013 kl. 17.16 (CEST)

bugzilla:54922. -- Lavallen (block) 3 oktober 2013 kl. 18.17 (CEST)

Hm... det verkar röra på sig. Förstår dock inte riktigt vad man har gjort, klara är man i.a.f. inte. Rasmus 28 7 oktober 2013 kl. 21.42 (CEST)

Klart! Nu kan jag och de andra byråkraterna utdela och dra tillbaka kontoskaparbehörighet, prövade det nyss på mig själv. Rasmus 28 7 oktober 2013 kl. 23.29 (CEST)

Bra att det löst sig, och stort tack för behörigheten. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 8 oktober 2013 kl. 06.58 (CEST)

M:40

Hej, jag stötte på en länk på denna artikel till ett hårdrocksband som heter "M:40", namnet kan bekräftas här, men eftersom den var länkad som [[M:40]] omdirigerades man till Metawiki. Har någon ett förslag på hur man skulle kunna lösa detta? // WikiPhoenix ^[disk.] 8 oktober 2013 kl. 12.42 (CEST)

Kalla artikeln M40 (band) eller liknande, förklara vad det riktiga namnet är där, och länka dit såhär: [[M40 (band)|M:40]]. /NH 8 oktober 2013 kl. 13.17 (CEST)

Okej, tack för ditt svar! // WikiPhoenix ^[disk.] 8 oktober 2013 kl. 14.45 (CEST)

Speak up about the trademark registration of the Community logo.

Hi all, Please join the consultation about the Community logo that represents Meta-Wiki: m:Community Logo/Request for consultation. This community consultation was commenced on September 24. The following day, two individuals filed a legal opposition against the registration of the Community logo. The question is whether the Wikimedia Foundation should seek a collective membership mark with respect to this logo or abandon its registration and protection of the trademark. We want to make sure that everyone get a chance to speak up so that we can get clear direction from the community. We would therefore really appreciate the community's help in translating this announcement from English so that everyone is able to understand it. Thanks, Geoff & Yana 8 oktober 2013 kl. 22.54 (CEST)

Ändrad bild men inte ändrad bildtext

Jag vet inte hur många gånger jag stött på felaktig bildtext i wikipediartiklar på grund av att någon, någon gång har ändrat bild men inte brytt sig om att ändra bildtext. Jag har främst noterat det i taxoboxar i djurartiklar. Finns det någon möjlighet att få bukt med detta, kanske med någon teknisk lösning, som en extra popup-banner när man ändrar bild i taxoboxar? Typ: "Du ändrar nu bild men har du kontrollerat bildtexten?" --AHA (disk) 4 oktober 2013 kl. 16.21 (CEST)

Jag läste just ett relaterat klagomål på Commons: någon laddade upp en bild och lade in den i artiklar på ett stort antal språk. Då bilden sedan raderades som brott mot upphovsrätt blev de drabbade faktarutorna bildlösa, vilket föranledde klagomålet.

Man bör alltså beakta möjligheten att sådana bildbyten görs av personer som inte kan svenska. Kan detta hanteras genom missbruksfiltret? Med tillräckligt smart kod kunde man uppmärksammas på ändringarna och kontrollera dem.

--LPfi (disk) 5 oktober 2013 kl. 17.14 (CEST)

Hej, AHA och LPfi! Jag har ett förslag: Bildtexter läggs till, tas bort och ändras på samma ställe där filen på Commons ligger. Först anger man projekt (till exempel "svwiki"). Därefter väljer man artikel (till exempel "diklofenak"). Slutligen skriver man själva bildtexten (till exempel "Strukturformel"). Det är inte så omständligt som det kanske låter, eftersom programvaran hjälper till att fylla i, precis som på Wikidata. Nirmos (disk) 7 oktober 2013 kl. 21.07 (CEST)

Intressant idé Nirmos! En sak som skulle kunna bli klurig är om man vill använda samma bild två gånger i en artikel med olika bildtexter. Jag kan inte komma på att jag har sett det göras än dock och det kanske finns en listig lösning på det med (typ lokal överridning). Hur som helst är just det en diskussion som bör ske på Commons eftersom att det är där förändringar ska göras. Ainali (disk) 7 oktober 2013 kl. 21.35 (CEST)

Hej, Ainali! Man kan tänka sig att de tre första parametrarna (projekt, sida, bildtext) är obligatoriska. Den fjärde, och frivilliga, parametern tolkas som Bildtext2. Nirmos (disk) 7 oktober 2013 kl. 21.46 (CEST)

En sak är om bilden används två gånger i samma artikel, en annan sak är om bilden används i olika artiklar. Även då vill man väl ha olika bildtexter? Jag tycker inte att bildtexten ska lagras i Commons. Varje förekomst av en bild kan nog, i princip, fordra en egen bildtext. Men gärna en varning när man byter bild. Eventuellt kan man tänka sig att en defaulttext dyker upp i samband med varningen, men det kanske ändå inte är precis vad man tänkt skriva in. --Xauxa (disk) 7 oktober 2013 kl. 22.59 (CEST)

Xauxa, nu läste du nog inte Nirmos förslag noga, det hen menar (om jag fattar det rätt) är att vi på Commons sparar en eller flera bildtexter per projekt per språk per artikel. Exempelvis skulle ett enda porträtt på Einstein, som kanske används på två-tre projekt, i 10-280 språk, i tre-fem artiklar alltså ha mer än tusen unika bildtexter i sig (och då ej räknat multipla användningar). --Ainali (disk) 7 oktober 2013 kl. 23.41 (CEST)

Jo, Ainali, så förstod jag det också. Och vill man ha en ny unik text, så får den läggas till den befintliga "listan". Jag förmodar alla texter blir synliga för alla språkversioner och det kan bli långa listor att välja ur och ev komplettera med ny version. Men jag kanske inte ser fördelarna med detta. --Xauxa (disk) 8 oktober 2013 kl. 00.13 (CEST)

Som Xauxa skriver, så förstår inte jag heller fördelarna med ett sådant upplägg Ainali? Mvh --AHA (disk) 8 oktober 2013 kl. 09.18 (CEST)

Det kan vara att jag är trött, men jag undrar också vad vinsten med lösningen är? Att den gamla bildtexten försvinner (tillsammans med den gamla bilden) om någon lägger in en helt ny bild? Lite nyfiken också hur commons vet vad jag ska skriva..? ;) Alltså, vad är det som autokompletteras? flinga 8 oktober 2013 kl. 14.06 (CEST)

Det förekommer diskussioner om att lägga bildtexter på Wikidata. Själv tycker jag inte det är den typen av material som ska finnas på Wikidata. Men om det ändå blir så, så är vi fria att inte använda de bildtexterna, utan skriva egna. -- Lavallen (block) 8 oktober 2013 kl. 09.24 (CEST)

Xauxa, jag är rädd att du helt missförstått min idé. Problemen du tar upp finns inte i systemet jag beskriver. Det är inget problem att en bild används två gånger på samma sida, eller att en bild används på olika sidor. Den ”långa” listan blir bara så lång som antalet gånger bilden förekommer på en unik sida, det vill säga nästan alltid en gång, i undantagsfall två eller fler. Man kan iofs tänka sig en annan lista, över alla sidor på ett projekt som en bild förekommer, men då skulle det bli på en helt annan nivå i strukturträdet, så det är inget problem. Man kan också tänka sig en tredje lista över alla projekt som använder en bild, men då rör det sig (återigen) om en annan nivå i strukturträdet.

flinga, bildtexten blir knuten till bilden, vilket löser bland annat problemet som AHA tar upp i det första inlägget. Det som autokompletteras är projekt och sida, precis som på Wikidata.

Lavallen, att ha bildtexter på Wikidata ser jag ingen logik i. Då har vi helt plötsligt tre olika projekt för en sak. Nirmos (disk) 9 oktober 2013 kl. 07.35 (CEST)

Tanken är att även Commons ska knytas till Wikidata, att metadata för varje fil läggs in, så även en bildtext. Tanken låter väl bra, men det sista ligger utanför Wikidata enligt mig. -- Lavallen (block) 9 oktober 2013 kl. 09.39 (CEST)

(Svar till AHA): Ja, man borde kunna sätta upp ett "missbruksfilter" som fångade redigeringar som enbart innebär att en bild där byts ut, och (på ett ytterst vänligt vis) frågade om inte bildtexten också borde ändras. För att veta hur det ska göras vore det bra med några exempel på den sortens redigeringar. /NH 9 oktober 2013 kl. 08.37 (CEST)

Jag tycker inte att missbruksfilter är rätt lösning i det här fallet.

• Den typen av redigeringar görs väldigt ofta utan att bildtext behöver ändras.

• Om man laddar upp en bild ämnad att ersätta en liknande bild, på alla projekt, är chansen väldigt liten att man förstår språket.

• Även om man förstår språket, så görs den typen av redigeringar väldigt mekaniskt – man förväntar sig inte ett felmeddelande. Jag tror de flesta bara skulle hoppa över just det projektet och fortsätta, även om det är så enkelt att man bara behöver spara en gång till.

Min idé tillåter att bildtexter automatiskt kopieras till den nyuppladdade bilden, om bilden är tänkt att ersätta en befintlig bild på alla ställen. Allt som krävs är en ruta där man kan skriva in namnet på filen från vilken bildtexterna ska kopieras. Nirmos (disk) 9 oktober 2013 kl. 11.20 (CEST)

Grundproblemet är ju att om en bild byts ut måste bildtexten kontrolleras vid varje förekomst av bilden. (Och även artikeltexten kan behöva ändras – ibland hänvisar ju texten till beteckningar i bilder, etc.) För att göra den kontrollen behöver man ibland läsa – och förstå – själva artikeln. Jag ser inte att ett centralt register över bildtexter skulle automatisera den biten. /NH 9 oktober 2013 kl. 14.17 (CEST)

Nej, och uppmuntra folk att springa runt mellan projekten för att promota "sin" bild på projekt där man inte förstår språket, vet jag inte om vi heller ska uppmutra, förutom möjligen att man byter till vektor-versioner. -- Lavallen (block) 9 oktober 2013 kl. 14.26 (CEST)

Tabeller med tät-/småorter i kommunartiklar

Jag har nu blviit varse att just tät- och småorts-tabellerna i Gotlands kommun och Kristianstads kommun tar över 20 sekunder för MediaWiki att rendera. Jag tror vi måste banta dessa tabeller, eller identifiera vad det är i dem som tar så mycket kraft i anspråk. Tex använder de Stat-mallar, på ett sätt de aldrig var tänkta för. Det kan vara en orsak till att sidorna laggar. -- Lavallen (block) 4 oktober 2013 kl. 17.09 (CEST)

Och bara småortstabellen i Sundsvalls kommun tar 40 sekunder i anspråk. -- Lavallen (block) 4 oktober 2013 kl. 18.05 (CEST)

Tar man bort statmallen i dessa tabeller, så blir det bara bråkdelar av sekunder. -- Lavallen (block) 4 oktober 2013 kl. 18.15 (CEST)

De där statmallarna drar ner hastigheten på väldigt många sidor. Vet du när Wikidata tänker börja implementera folkmängd och dylikt? Det hade förhoppningsvis bättrat på prestandan. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 oktober 2013 kl. 18.22 (CEST)

Jättebra du är på väg hitta denna sak som drar ner så på svarstiderna. Sundsvall kommun kan jag på min dator varken läsa och än mindre uppdatera. Gör vad som behövs för att riva ner svarstider, inget i dessa tabeller är av sådant värde det kan motivera sådana svarstider.Yger (disk) 4 oktober 2013 kl. 18.24 (CEST)

Folkmängd kommer nog ganska snart till Wikidata, men det kommer först bara bli möjligt att ta fram vilken folkmängd det är i kommunen, inte i tätorter i kommuner. Det blir möjligt såsmåningom, men det är inte bakom nästa hörn. -- Lavallen (block) 4 oktober 2013 kl. 18.43 (CEST)

Tack för den nya versionen av sidan, du Innocent bots husse. Nu går sidan blixtsnabbt att läsa. Har vi förlorat någon statistik på det hela?--Paracel63 (disk) 4 oktober 2013 kl. 19.49 (CEST)

Vad? Jag justerade mandattabellerna för ett par dagar sedan, det vann vi några sekunder på, men dessa tabeller har jag inte gjort ngt med. -- Lavallen (block) 4 oktober 2013 kl. 19.55 (CEST)

Sundsvalls kommun går fortfarande inte att ladda för mig. Fungerar som en DoS! /Mikael Lindmark (disk) 4 oktober 2013 kl. 20.12 (CEST)

Tog bort hela stycket och det minskade direkt från 60 till 6 sekunder. -- Lavallen (block) 4 oktober 2013 kl. 20.28 (CEST)

Nu fungerar det med Sundsvall kommun! Jag kunde tom få igenom en ändring på mindre än 15 s.Yger (disk) 4 oktober 2013 kl. 20.45 (CEST)

Varför ta bort stycket helt? Det räcker väl med att ersätta statmallarna med att skriva in folkmängden för hand? -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 oktober 2013 kl. 21.47 (CEST)

Plocka fram 210 siffror är görbart, men inte gjort på en kafferast. Själv saknar jag intresset. Nu kan fler redigera sidan. Jag försökte substa mallarna, men det funkade inte. -- Lavallen (block) 5 oktober 2013 kl. 07.57 (CEST)

Jag har lagt tillbaka tabellerna men utan massanrop till mallen. Anropen finns dock kvar som kommentarer. --Larske (disk) 5 oktober 2013 kl. 09.24 (CEST)

6 s för läsning 18 för uppdatering, Mycket bra. Tack för all som hjälpt till och allra mest för att vi nu hittat den "sjuka" koden.Yger (disk) 5 oktober 2013 kl. 09.55 (CEST)

Jag har inga problem att se sidorna. Normalt ska väl sidorna endast behöva genereras när de blivit ändrade. Men det kanske inte fungerar i alla lägen? // jorchr 4 oktober 2013 kl. 20.34 (CEST)

Finns det inget sätt att fixa det här utan att lägga in siffrorna i tabellen? Avsikten med mallen är ju att inte sprida ut samma sifferuppgifter på flera olika ställen. Det är siffror som ändras vart 5:e år och nu finns de på minst tre ställen. I kommun-artikeln, i listorna över Sveriges småorter och i den här mallen, som även används i artiklarna om respektive småort. // jorchr 5 oktober 2013 kl. 10.07 (CEST)

När Wikidata är "färdigt" så.... -- Lavallen (block) 5 oktober 2013 kl. 17.11 (CEST)

Finns det någon mätning, beräkning eller uppskattning gjord för hur mycket en "uppslagning" av en uppgift i Wikidata belastar servern jämfört med ett mallanrop? I fallet {{Stat/Sverige/Tätorter/Tabell}} (och motsvarande för småorter) skulle man kunna reducera belastningen genom att ersätta fyra mallanrop (befolkning, areal, befolkning, areal) och en beräkning (som omfattar en division, en multiplikation och en avrundning) med tre mallanrop (befolkning, areal, täthet) och ingen beräkning. För detta behövs att tätheten läses från en ny mall som uppdateras samtidigt som befolknings- och areamallarna. Jag provade hur mycket detta skulle ge genom att stoppa in 46 st anrop (av {{Stat/Sverige/Tätorter/Tabell|7688}}) från en sida som i övrigt var nästan tom och noterade CPU time usage för fem förhandsgranskningar av vardera sättet (fast utan ny tabell, det tredje anropet var till befolkningsmallen igen) med följande resultat:

	CPU-tidsanvändning (sekunder)
Försök #	Med nuvarande mall (4 anrop och en beräkning)	Med modifierad mall (3 anrop, ingen beräkning)
1	28,502	22,365
2	33,418	22,097
3	33,430	21,197
4	31,994	24,874
5	29,738	24,090
Medeltal	31,416	22,925

En minskning med ungefär 27 procent således, men fortfarande alldeles för lång tid för att kunna användas i långa listor. Även om någon lyckas "substa" så att tiderna inte gäller vid varje läsning av sidan så måste ju en artikel gå att förhandsgranska/spara utan att det blir "timeout" i servern. --Larske (disk) 5 oktober 2013 kl. 18.45 (CEST)

Jag har labbat med att spara informationen i en Lua-modul i stället för en mall av den gamla typen. Det återstår en del att göra, men jag tror man kan få ner tiden för att spara till en bråkdel. T.ex. tog småortstabellen i Kristianstads kommun några sekunder att spara för mej, mot ett par minuter med de gamla mallarna. Tabellen med befolkningssiffror för småorter ligger ännu så länge på en testsida här: Modul:Sandlådan/jorchr/testtabell. För att bli fullständig får man konvertera även tabellerna för småorternas areal, tätorternas befolkning och tätorternas areal också. Är detta något att gå vidare med? En nackdel kan vara att tabellen kanske upplevs som mer svårtillgänglig i en modul, även om jag kan tycka att det snarare blir mer lättläst. // jorchr 9 oktober 2013 kl. 00.02 (CEST)

Rent tekniskt behövs en enkel mall som anropar en Lua-modul som i sin tur laddar in tabellen via ett anrop till mw.loadData. Det gör att tabellen bara läses in en gång även om man har många rader som utnyttjar samma tabell. // jorchr 9 oktober 2013 kl. 00.02 (CEST)

Tekniska finesser runt moduler är jag inte så insatt i, men visst hjälper det ner processortiden. Frågan är dock om det är en teknik vi ska uppmuntra när Wikidata är under utveckling. -- Lavallen (block) 9 oktober 2013 kl. 14.30 (CEST)

Du skrev själv en bit upp att wikidata inte är om hörnet för statistik om orter. Jag kommer nog att göra lite mer tester, åtminstone. // jorchr 9 oktober 2013 kl. 17.49 (CEST)

Låtlistemall

Mallen "{{låtlista..." ser i färdig text väldigt konstig ut, rent layoutmässigt (se t.ex. Handen i fickan fast jag bryr mig), rörigt och obalanserat. Dessutom anser jag faktamässigt att den är felkonstruerad: man kan lägga till "extra column", i detta fall "Textförfattare", men ursprungligen ingår nånstans i mallen rubriken "Låtskrivare" och det kan man inte redigera; detta är felaktigt, det borde stå "Kompositör" som rubrik. "Låtskrivare" och "Textförfattare" blir liksom lite tautologi. En låtskrivare är oftast den som skriver både text och musik! Önskar att någon mallnörd vill göra om mallen, och även så att layouten får ett bättre hyfs; konstigt med stora luckan mellan låttitel och låtskrivare jämfört med den lilla mellan låtskrivare och textförfattare! --Christian47 (disk) 7 oktober 2013 kl. 17.36 (CEST)

Nu är "Låtskrivare" utbytt mot "Kompositör". Däremot är själva mallen ett myrbo av kod och if-satser. Den borde kanske baseras på {{faktamall}} eller någon annan enklare basmall?--Paracel63 (disk) 7 oktober 2013 kl. 18.23 (CEST)

Bra, tack! Förutsätter då att det automatiskt ändrats på alla ställen där mallen använts? Nyfiken på att veta hur du korrigerade mallen. F.ö. borde man kunna göra en ny mer okomplicerad mall för "Låtlista". Det bör ju inte vara ett myrbo av koder, speciellt när det ska användas i själva artikeltexten. (Ska kolla olika basmallar.) --Christian47 (disk) 7 oktober 2013 kl. 19.51 (CEST)

Hur jag gjorde? Jag gick till mallen {{Låtlista}}, klickade på "Redigera" och letade lite bland texten som låg mellan måsvingeparenteserna (dvs som var text och inte kod). Tittar du själv så ser du "Kompositör" en bit ner (på min dator är det 20:e raden); där stod förut "Låtskrivare". Nu bör "Kompositör" synas överallt där mallen anropas. Alla basmallar (= som inte baseras på andra mallar) är mer eller mindre komplicerade, och fördelen med att basera en mall på en annan mall, typ {{faktamall}}, är att man då slipper hantera lika mycket komplicerad kod. Har du allmänna mallfrågor, kan du också ställa dem på min diskussionssida. Allt gott.--Paracel63 (disk) 9 oktober 2013 kl. 03.18 (CEST)

Kommunartiklar vs stadsartiklar (vilken info skall tas med vart?)

Gjorde nyss underrubriken "Föreningar, kultur och nöje" på artikeln om Malå. Men en allmän undran, skall man ta med sån info både för "staden" och för kommunen. Det är ju två separata artiklar... Allt som står i artikeln om Malå, nästan, kan ju också stå i artikeln om Malå kommun. Eftersom Malå ingår i Malå kommun (övrigt är ju bara småbyar). Eller hur är tanken egentligen...?

I artikeln om Malå får man skriva om ortens "Föreningar, kultur och nöje" och i artikeln om kommunen, kommunens "Föreningar, kultur och nöje" även om det kanske inte är så stor skillnad i det här fallet. Rasmus 28 8 oktober 2013 kl. 17.39 (CEST)

Tanken är att separera orter från kommuner. I Sverige är det i de allra flesta fall rätt stor skillnad på detta, då kommuner oftast är ytstora och innefattar ett flertal orter. Så det får bedömas från fall till fall. En förening verksam huvudsakligen i Gamleby kan stå i den artikeln, men inte i artikeln Västervik, däremot i Västerviks kommun. Detta då som ett exempel. Sen kan det i vissa fall vara så att skillnaden inte är så stor och då får man göra den bedömningen. --Andhanq (disk) 9 oktober 2013 kl. 00.21 (CEST)

Om Wikipedia i "Godmorgon, världen"

(Flyttat till Wikipedia:Wikipedia i media. /NH 13 oktober 2013 kl. 12.40 (CEST))

Karta köpt i Sverige

Hejsan! Jag fick just höra om den här kartan (Archipelagus Orientalis) som köptes i Sverige av The National Library of Australia. Den finns nu digitaliserad och en liten videofilm om kartan har släppts under CC-BY-3.0. Filmen kommer att användas i en utställning om kartor i Australien och det vore kul, eftersom det finns en koppling till Sverige, om vi kunde fixa svenska undertexter till filmen. Om den här lilla donationen tas väl emot av oss wikimedianer så är chansen större att vi får fler digitaliseringar av kartor från National Library of Australia i framtiden (de här är ett test från deras sida). Är det någon som känner sig intresserad av hjälpa till med en översättning? Texten hittar ni här. Det är bara att byta den engelska texten mot en svensk motsvarighet. Mvh, John Andersson (WMSE) (disk) 11 oktober 2013 kl. 07.16 (CEST)

Jag har börjat lite, till textremsa 30 eller nåt. Förbättra och fortsätt gärna!--LittleGun (disk) 11 oktober 2013 kl. 08.11 (CEST)

Jag gjorde några rader, rätt kul att se uppbyggnaden hur det fungerar, kolla gärna om jag fattat texten rätt. Kanske hinner jag med resten i kväll. Förlåt en dum fråga, hur väljer man sedan subtitelspråket? --Xauxa (disk) 11 oktober 2013 kl. 13.05 (CEST)

Ingen dum fråga alls. Hur man aktiverar den till på .ogv-filen vet jag inte. På youtube [6] finns det ett val längst ner till höger. Nu finns bara engelsk text där så på något sätt måste den svenska aktiveras och filmen laddas upp igen.--LittleGun (disk) 11 oktober 2013 kl. 13.40 (CEST)

I verktygslisten under filmen, precis till höger om tidsangivelsen finns en liten symbol: . I det här fallet står det inte för Creative Commons utan Closed Captioning och om man klickar där kan man välja bland tillgängliga undertexter. --Ainali (disk) 11 oktober 2013 kl. 22.21 (CEST)

OK, när man sökt upp filen på commons[7], inte via översättningssidan.--LittleGun (disk) 11 oktober 2013 kl. 23.24 (CEST)

Det blev ju bra! --Xauxa (disk) 12 oktober 2013 kl. 00.08 (CEST)

Bör fortsatta diskussioner om översättningen ske här eller på översättningens diskussionssida? Jag skriver här den här gången men föreslår att vidare diskussion förläggs där. Översättningen är väldigt bra och genomtänkt, men jag har noterat att kommateringen förblivit nästan precis densamma som i det engelska originalet. Jag försöker försvenska den lite och ville bara flagga lite för det, ifall ni som jobbat med den inte går in och kollar mer nu när ni verkar vara färdiga. Det kan ju faktiskt hända att ni tycker att det ska vara som det är eller har synpunkter på vad jag tänker göra. Bra jobb i övrigt:) EdvinW (disk) 12 oktober 2013 kl. 10.27 (CEST)

Hade inte läst hela när jag skrev här. Det blev inte så stora förändringar trots allt. EdvinW (disk) 12 oktober 2013 kl. 12.40 (CEST)

Klart du, och alla andra, ska förbättra! Det är ju genom att förbättra som det blir bättre.--LittleGun (disk) 12 oktober 2013 kl. 13.43 (CEST)

Väldigt välgjord översättning! Jag var på en konferens i helgen så jag hann inte ens vara med och hjälpa till :-P... Undertexterna finns nu även upplagda på Youtube. John Andersson (WMSE) (disk) 14 oktober 2013 kl. 13.51 (CEST)

TT-språket och nationalitetsnamn

Hej alla wikipedianer. Jag fick Språkbrevet från Sveriges Radio med posten idag, och hittade där ett tips om hur man på webbplatsen TT-språket kan hitta nationalitetsbeteckningar. Skulle jag ha tid och ro att koncentrera mig på det skulle jag ge mig i kast med att gå igenom listan och kolla överensstämmelsen med det som står i Wikipedia. Men som min situation är nu, avstår jag från detta, men vill tipsa den redigeringshungrige på möjligheten. Listan finns på http://info.tt.se/tt-spraket/navigation/nationalitetsnamn/stats-och-nationalitetsnamn/

I samma notis har Språkbrevet med en länk till http://www.ud.se/utrikesnamnbok för ungefär samma ändamål.

--/RaSten 14 oktober 2013 kl. 15.29 (CEST)

Alla svenska termer i Utrikes namnbok (7:e upplagan) är inlagda i engelska Wiktionary med rätt engelsk översättning. Här är hela listan. --LA2 (disk) 14 oktober 2013 kl. 21.23 (CEST)

Kvalitetsmätningen - oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Månadens kvalitetsmätning i oktober visar på en stor minskning i kategorin ickewiki, bra gjort med det! Språkvård minskade något men är fortfarande över 500 och även ouppdaterad kom över 500. Månadens kvalitetsprojekt har vilat ett tag, ska vi dra igång igen den här månaden med någon av dessa? Höstblomma (disk) 1 oktober 2013 kl. 21.00 (CEST)

Jag lade till uppdatering till månadens kvalitetsprojekt (tror jag). Är det något jag har missat angående upplägg och liknande? Lixer – Kontakt 1 oktober 2013 kl. 21.13 (CEST)

Bra att ni tagit tag i detta. Det finns just nu 509 artiklar i behov av uppdatering, hoppas att vi kan åstadkomma en minskning nu i oktober. / Elinnea (disk) 2 oktober 2013 kl. 16.19 (CEST)

Sport är ett ämne med många artiklar i behov av uppdatering. Alla som gillar det, ta gärna och kolla om det är något ni kan göra! Det är t.ex ofta rätt svårt att förstå hur tabeller i sportartiklar ska fyllas i och var man hittar information för det när man inte vet så mycket om sporten, tycker i alla fall jag. Höstblomma (disk) 5 oktober 2013 kl. 08.46 (CEST)

Artiklar som behöver wikifieras är nu nere på endast 50. Ta en sväng inom där också, kanske kan den nå ännu lägre :) //Mippzon (disk) 7 oktober 2013 kl. 08.18 (CEST)

Vill bara flika in att i skrivande stund, inte ens halvvägs in i månaden, är antalet ouppdaterade artiklar nere i 455 stycken, alltså 52 mindre än vid månadens start. Det är en av de största minskningarna vi haft i den kategorin sedan kvalitetsmätningen började! Dessutom är icke-wiki nere i 10 artiklar. Icea (disk) 12 oktober 2013 kl. 14.25 (CEST)

Veckans tävling

Vill bara tipsa om veckans tävling (Wikipedia:Veckans tävling/Källor 3) som har som mål att åtgärda de där 22000+ artiklarna som behöver källor. Vi har redan åtgärdat mer än en promille av dem. Hjälp gärna till med ditt favoritområde! - Averater (disk) 15 oktober 2013 kl. 11.24 (CEST)

Mycket skolstartsklotter blir det

Tror att våra tappra klottersanerare behöver hjälp. Det klottras mycket nu, och endel ligger kvar i många timmar. Mange01 (disk) 5 september 2013 kl. 21.50 (CEST)

Sådant krävs det administratörer för att stävja, eftersom det enda som hjälper är snabba blockeringar. Tyvärr har den gruppen minskat oroväckande i antal det senaste året och understiger nu 80. Tostarpadius (disk) 5 september 2013 kl. 21.59 (CEST)

En anledning (av flera) till det minskade antalet administratörer här är att de senaste åren har de som ansetts som inaktiva inte fått tillräckligt stöd vid omval. På senare tid har en del inte ställt upp till omval av den anledningen. I praktiken är vi troligen alltså inte så många färre som adminstratörslistan ge sken av. --MagnusA 6 september 2013 kl. 16.39 (CEST)

Jag är för snabbare blockeringar samt längre blockeringar. Vem har man gjort en tjänst när en ip-adress med femtioelva varningsmallar är välkommen tillbaka om ett halvår? Smäll på med tre år.

Jag tycker inte heller det är rättvist att en extremt liten andel användare tar bort ofantligt mycket klotter, och hålls tillbaka av användare som inte klottersanerar alls.

På engelskspråkiga Wikipedia finns en bot som tar bort 40% av alla klotterredigeringar med 0,1% falska positiva (55% med 0,25% falska positiva). Var finns intresset i att försöka få hit en likadan?

När vi ändå pratar klottersanering vill jag uppmärksamma om Användare:Nirmos/common.css där jag (genom att både kopierat från andra samt testat mig fram) tagit fram ett användar-interface som är specialgjort för klottersanering. Man kan helt eller delvis kopiera och klistra in texten i Special:Min sida/common.css. Det borde finnas något användbart där för alla som inte testat att ändra sin CSS. Om man inte tycker om det kan man enkelt ta bort all text från den sidan.

Nirmos (disk) 6 september 2013 kl. 02.37 (CEST)

Jag ser inte behovet av en bot. Antalet redigeringar är betydligt mindre här än på enwp. Däremot är det viktigt att tillbakarullare verkligen utfärdar varningar. Den insikten hade jag inte när jag först fick tillgång till verktyget. Dessa bör sedan följas av blockering vid första förseelse. Alldeles för ofta sker detta inte. Treårsblockeringar är jag dock mindre förtjust i. Successiv förlängning är det rimliga. Tostarpadius (disk) 6 september 2013 kl. 05.54 (CEST)

Det finns tidvis klottrare på alla allmänna datorer. Om någon elev får för sig att klottra en vecka, en annan nästa vecka, så har vi snabbt tiotals varningar (om folk varnar, men inte blockerar på lång tid). Jag uppfattar inte att det skulle betyda att det är en "klotteradress". Om vi inte har resurser för den klottersaneringen måste vi förstås långtidsblockera ändå.

Jag har uppfattat att vi har gott om folk som jobbar med klottersaneringen och trivs med det arbetet. Det är ett värdefullt bidrag, inte bara för att hålla uppslagsverket i skick, utan också just för att det tack vare er/dem är möjligt att tillåta redigeringar utan användarnamn från allmänna datorer. Är det en allmän uppfattning att klottret nu blivit frustrerande massivt eller att klottersanerarna är för få, annat än alldeles tillfälligt?

--LPfi (disk) 6 september 2013 kl. 07.56 (CEST)

Vad gäller varningar: Om en redigering taggas som "klotter" av missbruksfiltret har användaren redan fått en automatisk varning (och struntat i den). Under förutsättning att det faktiskt är klotter kan man då blockera direkt istället för att skriva på diskussionssidan. Varningen från missbruksfiltret har garanterat nått den som gjorde redigeringen, vilket meddelanden på diskussionssidor för ip-adresser inte alltid gör. /NH 6 september 2013 kl. 17.27 (CEST)

Bra förslag. Jag tillämpar en exponentiellt ökande blockeringstid för att hantera återfallsförbrytare. För varje upprepning ökar jag ofta till nästa eller ändå nästa högre tid upp till något slags maxnivå. Det betyder att upprepat grundskoleklotter till slut når 1 år, och i enstaka fall 3 år.Mange01 (disk) 7 september 2013 kl. 01.49 (CEST)

Om det är så viktigt att varna så måste det gå att automatisera det. Det är alltså stegen

1. Lägg till ”Mall|” i den senaste mallen.
2. Kopiera den senaste mallen.
3. Lägg till en asterisk under Tidigare meddelanden.
4. Klistra in den senaste mallen efter asterisken.
5. Lägg till lämplig mall under Senaste meddelande.

som tar upp oproportionerligt mycket tid.

Om man går ifrån systemet med Tidigare/Senaste meddelanden och använder &action=edit&section=new så borde det vara ganska enkelt att fixa knappar för varningsmallarna. Den senaste varningsmallen kommer förvisso vara längst ned på sidan, men om man använder till exempel datum och tid som rubrik borde det inte uppstå några tvetydigheter. Det borde inte heller vara svårt att säga till knapparna att bara visa sig på användardiskussionssidor.

Nirmos (disk) 7 september 2013 kl. 01.56 (CEST)

De steg Du beskriver går enligt min mening snabbt att genomföra. Problemet uppstår när man också måste lägga in rubrikerna. Det tar oproportionerligt mycket tid. Jag förespråkar att vi bibehåller nuvarande system. Detta med knappar verkar mycket krångligare. Tostarpadius (disk) 7 september 2013 kl. 16.42 (CEST)

Jag kan visa vad jag menar istället för att försöka förklara .

På Användare:Nirmos/sandlåda finns en länk du väldigt gärna får klicka på. Med en knapptryckning kommer du till redigeringsläget där det redan finns en K2-mall på min diskussionssida i ett nytt stycke längst ned på sidan. Rubriken är också redan där och använder dagens datum och tid. Det jag brottas med nu är att signaturen blir rätt, och jag skulle uppskatta om någon kunde hjälpa mig. Med en andra knapptryckning sparar du sidan.

Den här ”knappen” är inget krångligt. Det är samma länk som finns i min sandlåda, och du kan välja att ha den precis var du vill på sidan, förslagsvis där det inte redan finns något.

Nirmos (disk) 7 september 2013 kl. 18.34 (CEST)

Tack! Jag förstår inte alls vad jag gjorde. Jag böjer mig givetvis för eventuell konsensus i annan riktning, men för mig känns det direkt avskräckande att behöva ta till något sådant. Tostarpadius (disk) 7 september 2013 kl. 19.38 (CEST)

Är det någon som vill testa igen att ge mig (Nirmos) en K2 genom att klicka på länken i Användare:Nirmos/sandlåda? Jag har snyggat till rubriken och signaturen verkar fungera, förutom länken till användarsidan. Allt man ska behöva göra är alltså att att trycka på länken och sedan på spara.

83.38.200.127 10 september 2013 kl. 20.27 (CEST)

 Utfört Lixer (Diskussion | Bidrag) 10 september 2013 kl. 20.30 (CEST)

(Redigeringskonflikt)  Utfört Edaen (disk) 10 september 2013 kl. 20.32 (CEST)

jag med... Glömde dock signera det. Adville (disk) 10 september 2013 kl. 20.33 (CEST)

men jag läste inte instruktionerna så bra, lärare som jag är ;-) Adville (disk) 10 september 2013 kl. 20.36 (CEST)

Tack så mycket! Just när jag trodde att jag nästan var klar så visar det sig att tiden i rubriken och signaturen inte stämmer överens. Man kanske helt enkelt får skippa tiden i rubriken. Bortsett från detta och det faktum att det inte bildas en länk till användarsidan i signaturen – vad tycker ni om själva idén? 83.38.200.127 10 september 2013 kl. 23.08 (CEST)

Finns det verkligen konsensus för att införa detta i mina ögon alltjämt krångliga system? Varför byta ett väletablerat och fungerande? Tostarpadius (disk) 13 september 2013 kl. 07.29 (CEST)

Det är väl valfritt att använda? Då behövs väl inte konsensus? Det är väl bara handhavandet som förenklas, för den som tycker att det är en förenkling?--LittleGun (disk) 13 september 2013 kl. 07.39 (CEST)

Ja, om så är fallet ser jag inga problem med det. Jag uppfattade det som att Nirmos vill ersätta det nuvarande. Tostarpadius (disk) 13 september 2013 kl. 08.47 (CEST)

Missförstår jag något? Det är väl de fem stegen som blir 90%-automatserade med hjälp av en knapp?--LittleGun (disk) 13 september 2013 kl. 09.59 (CEST)

Jag är inte intresserad av att tvinga någon att använda det här systemet. Att skada någon för att hjälpa samma person påminner om en viss skräckroman. Jag är mer intresserad av vad folk tycker om det och varför. Det är väldigt få som har sagt vad de tycker, och de som verkar ogilla det har inte förklarat varför.

Väletablerat och fungerande kan jag hålla med om, men det betyder inte att det inte kan förbättras. Som jag förklarar här, så är det nuvarande systemet väldigt ineffektivt. Man måste lägga till rubriker om det inte finns, kollapsa gamla mallar, flytta ned gamla mallar. Allt det är onödigt. Jag har lyckats banta ned hela processen till två knapptryck.

Det har hänt ganska mycket sedan du testade, Tostarpadius. Signaturen använder nu rätt användarnamn (dock utan länk) och rätt tid. Rubriken anger datum och tid på ett mycket snyggare sätt än 14 siffror på rad. Med det sagt är du varmt välkommen att testa igen, dock inte det minsta tvingad. Du får också testa om du vill, LittleGun. Nirmos (disk) 13 september 2013 kl. 10.06 (CEST)

Elegant lösning. Jag mallar sällan, bland annat för att det är trassligt, dessutom kan jag inte mallnamnen så jag måste söka och kolla efter lämplig mall och så. Och är det inte uppenbart och med uppsåt vandaliserande tycker jag inte att man ska malla utan lämna ett personligt förklarande meddelande. Men visst underlättar detta!--LittleGun (disk) 13 september 2013 kl. 10.34 (CEST)

Jag välkomnar verkligen denna lösning. Jag klottersanerar någon gång emellanåt, men jag brukar aldrig malla eftersom jag tycker det känns för krångligt med alla moment som inte sitter i min ryggmärg. Om den här varianten görs lättillgänglig så att jag hittar den när jag behöver så kommer jag att börja malla.--Skogsfrun (disk) 13 september 2013 kl. 11.01 (CEST)

Wow. Det här är världsklass. LittleGun fixade så att det blir länkar till användarsidan och användardiskussionssidan i signaturen, och jag fixade precis så att länken hamnar på aktuell sida, istället för min diskussionssida.

Nu behöver vi någon som kan placera länken i användargränssnittet genom att skriva lite alviska i Special:Min sida/common.css. Vad härligt det känns! Helt underbart! Nirmos (disk) 13 september 2013 kl. 11.12 (CEST)

Jag håller inte med, som jag visat på Nirmos diskussionssida. Genom att frångå tidigare standard så får i alla fall jag jobba om mina skript och hjälpmedel för att malla och hålla ordning på klottrare. Jag säger inte att jag skall ha ensam tolkningsrätt och i realiteten kanske det inte ens blir ett problem, men jag skulle önska lite reflektion. /^Fluff?_Fluff! 13 september 2013 kl. 11.24 (CEST)

Kan du förklara varför det blir problem om du kör ditt system och någon annan kör Nirmos?--Skogsfrun (disk) 13 september 2013 kl. 13.17 (CEST)

Om en del postar varningsmallar överst och andra underst så blir det lätt oöverskådligt. Innehållsförteckningen (TOC:en) som dyker upp efter tre rubriker på en sida skjuter också ner det budskap som (enligt mig) är viktigast att visa för den som har klottrat eller burit sig tarvligt åt. /^Fluff?_Fluff! 13 september 2013 kl. 17.59 (CEST)

Jag använder inga knappar ö h t utan skriver in all kod med hjälp av tangentbordet. Är det möjligt i fortsättningen också? Jag har ingen aning om vad användargränssnittet är för något. Tostarpadius (disk) 13 september 2013 kl. 16.53 (CEST)

@Tostarpadius, ja det kommer vara möjligt.

Jag måste säga att det blir kanske smidigare men jag gillar det inte riktigt. Dels så blir det många rubriker (blir väl en innehållsförteckning till och med och det kanske inte alltid passar) dels blir det många mallar när alla kommer vara utfällda. Och visst hamnar enligt detta system det senast inlagda längst ner, det skulle i så fall räcka med kanske 3 mallar för att en skolklottrare inte ens skulle se så långt ner direkt den kommer till sidan efter att ha klickat på orangea bannern. Sen blir det även problem för de som vill köra "det gamla systemet" som vi kör nu, då det blir svårare att klumpa ihop som nu. Om vi kör båda systemen parallellt så kommer det väl se väldigt konstigt ut? /Hangsna (disk) 13 september 2013 kl. 17.14 (CEST)

Jadå, det kommer fungera att göra som vanligt. Ingenting kommer ändras MediaWiki-namnrymden (det skulle kräva gemenskapens konsensus och jag gissar att det skulle vara väldigt svårt att få igenom).

Användargränssnittet är hur Wikipedia ser ut för just dig, och sidan som styr detta heter Special:Min sida/common.css. Där ska man kunna lägga in länken på något smart sätt, om man vill. På Användare:Nirmos/common.css finns ett smörgåsbord av tricks som jag har snott från andra användare och testat mig fram till. Jag har försökt förklara så gott det går vad koden gör. Det värsta som kan hända är att man inte gillar det nya utseendet, och då kan man tömma sidan. Nirmos (disk) 13 september 2013 kl. 17.25 (CEST)

Hangsna, jag är ganska säker på att det är hemmablindhet du beskriver. Vad är det egentligen som säger att det senaste meddelandet rent logiskt skulle vara längst upp? Klottersanerare är så inkörda i att det är längst upp, men klottrarna har ingenting att jämföra med. Med datum i rubriken, och både tid och datum i signaturen så finns det inget rum för missförstånd, det är däremot fullt möjligt att göra fel i det nuvarande systemet. Det är dessutom enklare för nya klottersanerare (som återigen inte har något att jämföra med), och det tycker jag väger oerhört mycket mer än att det kommer läggas till en innehållsförteckning. Nirmos (disk) 13 september 2013 kl. 17.55 (CEST)

Det är möjligt att du har rätt men att nya bör ligga överst tycker jag är viktigt, så att det direkt syns för den som klottrat vad som uppmärksammats. Det blir nog annars lätt lite en:Banner blindness och klottraren orkar inte bläddra ner för att leta upp datum. Sen kvarstår problemet med att vi ändå måste komma överens om att alla ska göra likadant, oavsett vilket system vi väljer så måste det nog (som jag ser det) vara konsekvent. /Hangsna (disk) 13 september 2013 kl. 18.10 (CEST)

Fluff och Hangsna, jag lade till notoc inom includeonly i Användare:Nirmos/K2-knapp. Det fungerar alldeles utmärkt. Det blir ingen innehållsförteckning på användardiskussionssidorna. Nirmos (disk) 13 september 2013 kl. 18.45 (CEST)

Nu när innehållsförteckningen är borta, så försöker jag lösa det faktum att den senaste varningsmallen inte syns när man klickar på ”Du har nya meddelanden.”. Som jag ser det, så har det ingenting med det nya sättet att lägga in varningsmallar på – precis samma sak händer när en icke-problemanvändare får ett nytt meddelande på sin diskussionssida. Det betyder inte att det inte är värt att fixa.

Om länken som säger ”Du har nya meddelanden.” går till stycket längst ned på sidan, så är problemet löst. Om det inte går, länka till senaste diffen. Det går definitivt, eftersom det förra meddelandesystemet gjorde det. Man gör det onödigt svårt för sig själv om man envisas med att ha det senaste meddelandet överst, när nya stycken envisas om att hamna längst ned. Nirmos (disk) 15 september 2013 kl. 11.40 (CEST)

Länken "Du har nya meddelanden" syns ju idag bara om man letar efter den, så en förbättring vore av godo! -- Lavallen (block) 15 september 2013 kl. 12.03 (CEST)

Hej, Lavallen! Jag har suttit uppe hela natten för att hitta sidan som bestämmer vad ”Du har nya meddelanden.” ska länka till, men den gömmer sig ganska bra. Jag hittade MediaWiki:Echo-new-messages, men det finns ingen länk där. Vet du var den finns och/eller vad man ska lägga till för att visa senaste diffen? Nirmos (disk) 15 september 2013 kl. 12.35 (CEST)

Nirmos! Ge mig en varning, så ska jag se vad jag ser! -- Lavallen (block) 15 september 2013 kl. 12.45 (CEST)

Texten byggs upp av MediaWiki:mytalk, MediaWiki:colon-separator och MediaWiki:echo-new-messages. Men länken ser jag inget som påverkar! Den blir bara: https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Lavallen -- Lavallen (block) 15 september 2013 kl. 12.59 (CEST)

Ok. Betyder det att vi inte kan ändra länken lokalt? Nirmos (disk) 15 september 2013 kl. 13.07 (CEST)

Nej inte nödvändigtvis, men det betyder att vi kanske måste gå över css eller js-sidorna, istället för över MW-namnrymden. Men där tar min knowhow slut! -- Lavallen (block) 15 september 2013 kl. 13.28 (CEST)

Ok, tack så jättemycket för hjälpen! Har EnDumEn möjlighet att hjälpa till, kanske? Nirmos (disk) 15 september 2013 kl. 13.51 (CEST)

Hur gör Huggle, Vandal fighter och de andra existerande verktygen för klottersanering? Lägger de ut varningstexter på användarsidor och i så fall var? --MagnusA 13 september 2013 kl. 18.07 (CEST)

Som Hangsna påpekar kommer det att bli synnerligen rörigt om en del använder denna möjlighet och andra avstår. Min fråga kvarstår: Varför ändra på ett välfungerande och i det stora hela effektivt system? Tostarpadius (disk) 16 september 2013 kl. 11.10 (CEST)

För att det ska gå snabbare och vara enklare att varna.

Tostarpadius, du har två gånger beskrivit det nya sättet som krångligt. Kan du vara mer specifik? Det är väldigt viktigt att särskilja den bakomliggande koden från resultatet. Hangsna och Fluff har givit konkreta exempel på problem, och dessa har jag delvis löst. Nirmos (disk) 17 september 2013 kl. 04.42 (CEST)

Vi har ett inarbetat system och jag ser ingen anledning att ändra. Kalla det ren och skär konservatism, men jag anser att det i detta fall är ett legitimt argument. Jag är rädd att vi får färre varningar, inte fler. Tostarpadius (disk) 17 september 2013 kl. 17.12 (CEST)

K2-knapp i övre höger hörn

K2-knapp i samma meny som Flytta

Hallå, alla glada! Jag har gjort framsteg.

1. Signaturen är ändrad så att den använder sig av fyra tilden, istället för en hemgjord signatur av magiska ord. Det betyder bland annat att tidszonen följer med, och att specialsignaturer fungerar.

2. Det finns ett bra sätt att få in länken i användargränssnittet. Det krävs endast en redigering, och är inte på bekostnad av något annat (dvs tar inte upp plats där något annat tidigare var). Man behöver inte ladda ned eller installera något. Man behöver inte använda en speciell webbläsare. Det fungerar till och med på mobilen.

3. Jag har hittat ett sätt att lösa problemet med att det senaste meddelandet inte är synligt när man klickar på "Du har nya meddelanden". Man lägger till #footer i slutet av länken som går till användardiskussionssidan. På så sätt tvingas man längst ned på sidan och man ser det senaste meddelandet.

Jag skulle gärna vilja höra åsikter från flera olika användare. Nirmos (disk) 30 september 2013 kl. 01.59 (CEST)

Jag är ganska säker på att om det uppfattas som krångligt, så är det för att det är svårt att visualisera ändringarna. Jag lägger därför upp två exempel på hur dessa knappar kan se ut. Det krävs alltså en redigering för att lägga till en sådan här knapp. Nirmos (disk) 4 oktober 2013 kl. 06.29 (CEST)

Nu har jag kommit underfund med hur man gör för att länka till senaste diffen på en sida, som jag frågade efter här. Ändelsen blir &diff=cur. Detta är ett komplement till att man lägger till ändelsen #footer i länken som idag bara går till diskussionssidan. Man kan då tänka sig att "Du har nya meddelanden"-rutan innehåller två länkar, ungefär som den gamla rutan. (I exemplet nedan vill jag bara visa att det enkelt går att få in sådana länkar i meddelandet. Man behöver inte nödvändigtvis återgå till det gamla utseendet.)

Du har ett nytt meddelande (senaste ändringen).

På så sätt kan man välja mellan att direkt gå längst ned på diskussionssidan, eller visa diffen, eller båda delarna. Det löser problemet med att det senaste meddelandet inte skulle vara synligt om man varnar med förladdade mallar. Det är en klar vinst även för icke-problemanvändare, som kan ha väldigt långa diskussionssidor och idag måste scrolla ned en bra bit.

Återigen – man gör det onödigt krångligt om man ska ha helt olika förhållningssätt på diskussionssidor för problemanvändare. Det hindrar inte bara den här typen av teknisk utveckling, men det är ju även så att så fort man använder ett rubriksystem som endast används för problemanvändare, så stämplar man ju den användaren som en problemanvändare. (Det sistnämnda är alltså inte min huvudpoäng, men det är ett problem som man löser på köpet.) Nirmos (disk) 17 oktober 2013 kl. 04.50 (CEST)

Ip-nummer som ofta byter användare finns det ingen möjlighet att föra seriösa diskussioner med. Det nuvarande systemet skall inte användas för registrerade användare. Dessa permanentblockeras ju som vandaler vid motsvarande beteende. Du får givetvis lägga ned hur mycket arbete Du vill på att utveckla en ny modell. Sannolikheten för att Du får konsensus för att ta den i bruk bedömer jag som ytterst liten. Tostarpadius (disk) 17 oktober 2013 kl. 05.41 (CEST)

Tostarpadius, kan vi diskutera vad du ogillar med det nya systemet, istället för hur troligt du anser att det kommer införas? Med tanke på "Det nuvarande systemet skall inte användas för registrerade användare" så misstänker jag att du har missuppfattat mig. Jag vill inte ändra på hur man skriver meddelanden till etablerade användare. Jag vill att man konsekvent använder "Nytt ämne", och att man konsekvent hamnar längst ned på sin diskussionssida när rutan kommer upp.

Det finns också en inbyggd problematik i att något inte ska användas för "registrerade användare". Ibland används rubrikerna "Tidigare meddelanden" och "Senaste meddelandet" för nyregistrerade användare, och då stämmer inte längre den distinktionen. Då blir särskiljningen huruvida de är problemanvändare eller ej. Det problemet ryker, och det är det jag menade med de sista meningarna i mitt förra inlägg. Men, som sagt, just detta ser jag mer som en bonus. Nirmos (disk) 17 oktober 2013 kl. 07.13 (CEST)

Om systemet används för registrerade användare är det fel. Möjligen skulle det kunna tänkas för vandalkonton, men där blir det ju högst två meddelanden, så behovet finns inte. Det nuvarande systemet med olika regler för IP-nummer som används av offentliga datorer fungerar enligt min mening väl. Det finns ingen anledning att övergå till samma sätt att lämna meddelandet där som till konton eller till nummer som har en seriös historik och uppenbarligen av samma person under lång tid. Det är mitt argument och jag kan inte se att Du fått stöd för Dina. Tostarpadius (disk) 17 oktober 2013 kl. 12.03 (CEST)

kennethnyman.com

Ett halvdussin artiklar länkar till kennethnyman.com, [8], vilket jag ställer mig lite tveksam till. Fler åsikter? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 13 oktober 2013 kl. 18.32 (CEST)

Bort, bort. Jämförbart med personlig Blogg.Yger (disk) 13 oktober 2013 kl. 18.49 (CEST)

Jag vet inte varför det inte kunde vara av läsarintresse, varken bloggar i allmänhet eller denna sida specifikt. Ser ut som religionsfilosofiska essäer vid min första anblick. Däremot representerar upphovsmannens personliga ställningstaganden förstås inte någon objektiv sanning i frågorna. flinga 13 oktober 2013 kl. 22.02 (CEST)

Ta bort. Jag tycker "Wikipedia är ingen länksamling" och "Du får göra reklam för dina essäer någonannanstans än på Wikipedia" är bra riktlinjer.--LittleGun (disk) 14 oktober 2013 kl. 08.06 (CEST)

Borttaget. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 14 oktober 2013 kl. 22.51 (CEST)

Utmärkt! Tostarpadius (disk) 16 oktober 2013 kl. 09.18 (CEST)

Jag undrar faktiskt.. vad var problemet? Jag gick iofs aldrig igenom i vilka sammanhang länkarna låg i artiklarna, mer än att jag såg att en låg som extern länk, så med reservation för dettta: om sidor som tycks ha högkvalitativ fördjupande information inte är intressanta som vidare läsning - vad är det då? Låg det något problematiskt i själva termen "essä" (som jag tog upp)? Är det för att skribenten hade en uppfattning som redovisades? flinga 16 oktober 2013 kl. 11.37 (CEST)

Min åsikt är den samma: Wikipedia är ingen länksamling och externa länkar ska inte göra reklam för egna insatser, egen forskning, på nätet.

Jag tycker helt enkelt vi ska vara restriktiva med externa länkar, helt enligt wikipedia:Externa länkar, som jag tolkar strikt. Om allmänt hållna ämnen som livsåskådningar kan inte jag tänka mig en enda länk till en privatperson. Möjligen någon till ett större samfund eller dylikt.

Enda stället jag kan tänka mig externa länken kennethnyman.com är i artikeln om Kenneth Nyman. Dessvärre kan jag inte tänka mig artikeln om Kenneth Nyman.

Problemet enligt mig är bland annt seriositeten; det kryllar av vardagsfilosofer och all heder till dom och deras intressanta texter, men de ska ha en annan tummelplats än wikipedia. Ett annat problem är gallringen.--LittleGun (disk) 16 oktober 2013 kl. 15.49 (CEST)

Hm, min spontana tolkning av sidan är ju inte att behållningen är livsåskådning, eller egen forskning. Den biten kan man ju bortse ifrån.

Jag menar att texten diskuterar väl vissa specifika forskare/filosofer och idé-skolor, inom religionsfilosofi (eller kanske teologi?) kan man kanske drista sig till, och den biten ska ju bara vara fakta. För att vara på den säkra sidan kanske jag ska säga att jag har i övrigt ingen aning om vem denne Nyman som står bakom sidan är :) Sådana teoretiska översikter borde inte vara särskilt vanliga att hitta på svenska, på internet, eller kanske över huvud taget.

Min bild (som fortfarande riskerar att vara lite förhastad) är ju liksom snarare att det är en genomgång av ett visst axplock teorier inom religionsfilosofi. Och så vad författaren anser, men det är för mig av mindre vikt. flinga 17 oktober 2013 kl. 01.27 (CEST)

Jag ställer mig helt bakom LittleGuns resonemang. Det må vara hur seriöst som helst: privatpersoners funderingar bör inte torgföras här ens i form av externa länkar. Tostarpadius (disk) 17 oktober 2013 kl. 05.45 (CEST)

@Flinga: Då har jag helt enkelt en striktare syn på externa länkar och innebörden i att inte begränsa dom. Oberoende av det så är, EMRÅ, en diskussion, teoretisk översikt och genomgång av ett visst axplock av teorier av en privatperson med en agenda, dold, uppenbar eller öppen, av ytterst lågt encyklopediskt värde. Det hindrar inte att jag uppskattar, läser och inspireras av sådana. Och det finns många.--LittleGun (disk) 17 oktober 2013 kl. 07.45 (CEST)

Jag förstår er och märker att vi tycks vara vid ett konsensusläge i frågan som jag inte tänker bråka om. Vi har i alla fall lite olika intryck av texterna, jag upplever inte att det centrala i dem är någon enskilds funderingar, utan att det (rätta mig om jag har fel) till stor del är en genomgång av rådande religionsfilosofiska teorier. Lite som en sida som beskriver newtoniansk fysik och modernare teorier inom fysik, som ett motsvarande exempel. Texten är på det sätt inte så väldigt olik kurslitteratur jag har sett inom filosofi (fast de är åtminstone snäppet bättre, får jag förstås poängtera, men själva upplägget).

Med det här tänker jag att alla privata hemsidor och texter (exempel gronluft.se) inte lämpar sig som externa länkar, oavsett hur matiga eller intressant läsning de kan vara, och det var ett striktare förhållningssätt än jag trodde vi hade. Jag tänker att det är (och bör vara) självskrivet att vi inte kan gå i god för sanningshalten i en extern text. flinga 17 oktober 2013 kl. 12.08 (CEST)

Nu drog jag det väl lite till sin spets, ska förtydliga att förstås förstår jag att sidan inte bara är genomgångar av teorier, utan också personliga ställningstaganden. (Men ändå, även den nämnda fysiksidan kan innehålla sådant). Och förstås är kurslitteratur åtminstone till mindre del ställningstaganden och eventuellt försök till helt sakliga genomgångar, men sålänge ställningstaganden nämns explicit verkar de inte ses som så problematiska, och förekommer. flinga 17 oktober 2013 kl. 13.13 (CEST)

Om en sida (även personliga bloggar och dylikt) har goda genomgångar kan de användas som referenser i brist på annat (hellre än inga referenser alls). Men som extern länk ska endast sådant vara som kan vara det som man faktiskt ville in på om man gick in på när man googlade. Om man exempelvis googlar efter "Volvo" och hamnar på Wikipedias sida om Volvo är det lämpligt med en extern länk eftersom man kanske ville till just Volvos hemsida. Jag tror få som googlar efter filosofiämnen faktiskt var intresserade efter att hamna på ovan nämnda sida. Så även jag är restriktiv med externa länkar. - Averater (disk) 17 oktober 2013 kl. 14.38 (CEST)

Småorterna och SCB

Såg på Lavallens diskussionssida en del om Ygers möte med SCB om småorterna. Det skulle vara intressant att få en redogörelse här på Bybrunnen, eftersom saken varit uppe till diskussion här tidigare. /Ascilto (disk) 17 oktober 2013 kl. 14.38 (CEST)

Det finns några rapporter på Wikipedia:Wikiträffar. Alla kanske inte hittar dit, men som blänkare kanske länken duger? --MagnusA 17 oktober 2013 kl. 14.44 (CEST)

Jag upprepar gärna här. Det är en mycket stor skillnad på hur tätorter och småorter hanteras fast det sker av samma gäng. Tätorternas namn diskuteras mellan tre myndigheter vilket gör man kan "lita" på dessa namn. Småorter både ritas upp och namnsätts av (fem) individer, vilket ger en grad av godtycklighet i både utbredning och namn. Själva ville de helst inte ange namn för småorter utan bara småortskoden. Och att vi reder ut röran med namnen var de både förvånade och imponerade av. Så jag tror vi skall fortsätta redan ut "röran" som vi ju redan påbörjat på ett bra sätt. Sedan är det nog så vi visar deras namn på småorter för stor respekt, vi kunde nog gå från deras krystade namn till rena namn oftare. För utbredningen av både tätorter och småorter så verkade vi kunde få denna kartmappning av dem, men vi måste då fixa så den visas över (troligen) open street map.Yger (disk) 17 oktober 2013 kl. 16.36 (CEST)

Intressant att de inte vill ta ansvar för namn på småorter samtidigt som de sätter namn på dessa. Någonstans måste de få namnen ifrån och om de inte hämtar dem från Lantmäteriet, varifrån får de dem då? Kartor med utbredning skulle vara till stor hjälp att sätta relevanta namn här på Wikipedia. /Ascilto (disk) 17 oktober 2013 kl. 16.43 (CEST)

De ritar ut gränserna på en sateliitkarta och ev med hjälp av en från lantmäteriet. Sedan när de ritat konturen ser de vilka ortnamn som står ungefär där från kartan. För småorterna ser jag också det mesta som svårt förstå utan karta. Vi får se om två veckor om det verkar genomförbart få till en.Yger (disk) 17 oktober 2013 kl. 17.08 (CEST)

Jag prövade att lägga ut European Environment Agencys "tätorter" över SCB:s. EEA:s kommer från Discontinuous urban fabric och SCB:s från geodataportalen. Vita områden är SCB:s och bruna EEA:s. Se [9]. Edaen (disk) 17 oktober 2013 kl. 17.58 (CEST)

Copyright?

Blev plötsligt osäker: är det ok att använda kortare eller längre textavsnitt (rakt av) från Riksantikvarieämbetet, gällande deras objektbeskrivningar i samband med Byggnadsminnesförklaringar? Ymer (disk) 17 oktober 2013 kl. 18.06 (CEST)

Njae, byggnadsminnen är för lik Raa:s text tycker jag. Se plagiatkontroll med Copyscape. Enligt citaträtten är enstaka korta citat okej om de markeras, men nu domineras texten av sin källa. Har du möjlighet att skriva om med egna ord? Mange01 (disk) 17 oktober 2013 kl. 23.13 (CEST)

Om du menar beskrivningarna av objekt i bebyggelseregistret så finns inget generellt svar på det; eftersom att beskrivningarna där är hämtade från olika institutioner.

Om det (vilket jag gissar) gäller texten som lades in i artikeln Bergslagsbanans stationshus i Göteborg så är det sannolikt ok i det fallet eftersom att texten förefaller vara hämtad från länsstyrelsens beslut om kulturminnesmärkning (då lagar, förordnindningar såväl som beslut och yttrande av myndigheter saknar upphovsrätt).--ArildV (disk) 17 oktober 2013 kl. 23.43 (CEST)

Samtidigt skriver länsstyrelsen: "Användning av material, upphovsrätt: Länsstyrelsernas webbplatser innehåller texter, kartor, bilder och illustrationer som är upphovsrättsskyddade och får inte användas utan tillstånd. Detsamma gäller våra logotyper." Vad ska man tro? Ymer (disk) 18 oktober 2013 kl. 11.08 (CEST)

Jag har nu varit i kontakt med länsstyrelsen i Västra Götaland, och fått uppfattningen att den av mig ifrågasatta textanvändningen ändå tycks vara okej. Låter därmed saken bero. Ymer (disk) 18 oktober 2013 kl. 11.33 (CEST)