Virginia Woolf

brittisk författare

Virginia Adeline Woolf, född Virginia Adeline Stephen den 25 januari 1882 i London, död 28 mars 1941 nära Lewes i East Sussex, var en brittisk författare och feminist. Hon anses vara en av 1900-talets viktigaste engelskspråkiga författare.

Virginia Woolf
Virginia Woolf 1902. Foto: George Charles Beresford.
Virginia Woolf 1902. Foto: George Charles Beresford.
Född Virginia Adeline Stephen
25 januari 1882
London, Storbritannien
Död 28 mars 1941 (59 år)
Nära Lewes, East Sussex, Storbritannien
Yrke Författare, förläggare, kritiker
Nationalitet Britt Storbritannien
Litterära rörelser Modernismen
Framstående verk Mrs Dalloway (1925), Mot fyren (1927), Orlando (1928), Ett eget rum (1929)
Make/maka Leonard Woolf (g. 1912–1941)

Virginia Woolf var en av de tongivande modernistiska författarna och teoretikerna. Hennes experimentella prosa var nydanande och har även ökat kunskap om och inspirerat flera nutida feministiska rörelser. Även litteraturstudierna i essäsamlingen The Common Reader fick stort genomslag. Woolf ingick i Bloomsburygruppen.

Virginia Woolf var syster till Vanessa Bell och Thoby Stephen. Hon gifte sig 1912 med Leonard Woolf.

Innehåll

BiografiRedigera

 
Virginia Woolf med sin far, sir Leslie Stephen, 1902.

Woolf föddes i London som Adeline Virginia Stephen, som dotter till sir Leslie Stephen och Julia Prinsep Stephen (född Jackson) (1846–1895). Hon utbildades av sina föräldrar i deras hem på 22 Hyde Park Gate, Kensington and Chelsea. Virginias föräldrar hade båda varit gifta tidigare, men deras respektive makar var avlidna. Hushållet bestod av barn från tre äktenskap: Julias barn med hennes förste make, Herbert Duckworth: George Duckworth (1868–1934); Stella Duckworth (1869–1897); och Gerald Duckworth (1870–1937). Leslie Stephens barn med Minny Thackeray: Laura Makepeace Stephen (1870–1945), som förklarades mentalt funktionshindrad och levde hos föräldrarna tills hon blev inlagd på institution 1891, där hon sedan levde fram till sin död. Och Leslies och Julias gemensamma barn: Vanessa Stephen (1879–1961); Thoby Stephen (1880–1906); Virginia; och Adrian Stephen (1883–1948). I hemmet umgicks författare och konstnärer såsom George Meredith och Edward Burne-Jones och Virginia bestämde sig tidigt för att bli författare. Genom brodern Thoby Stephen kom hon i kontakt med den grupp av Cambridgestudenter, som senare kom att bilda kärnan i Bloomsburygruppen, däribland Virginias blivande make Leonard Woolf.[1]

1910 var Woolf med i den grupp som genomförde Dreadnoughtbluffen, då en grupp ungdomar lurade brittiska flottan att de var en grupp etiopiska dignitärer och gavs en rundtur av flottans mäktigaste skepp, HMS Dreadnought.[2]

Woolf debuterade 1915 med romanen Resan ut (originaltitel: The Voyage out) som är en bildningsroman av traditionellt slag men med en kvinnlig huvudperson. I essän Modern fiction (1919) bröt hon med den realistiska romanen genom att fördöma genren, och 1922 började hon i Jacobs rum (originaltitel: Jacob's room 1927) experimentera med romangenren genom att beskriva huvudpersonen utifrån andra personers upplevelser av Jacob. Till fullo utvecklade hon sin teknik i Mrs Dalloway (1925), som skildrar en dag i London utifrån de olika karaktärernas upplevelser.[1]

PrivatlivRedigera

 
Vita Sackville-West, Virginia Woolfs älskarinna.

Virginia Stephen gifte sig med författaren Leonard Woolf 1912, och kallade honom under förlovningen för en "pengalös jude". Paret hade dock nära band, och 1937 skrev Woolf i sin dagbok: "Love-making — after 25 years can't bear to be separate ... you see it is enormous pleasure being wanted: a wife. And our marriage so complete." De bildade tillsammans Hogarth Press 1917 som kom att ge ut Woolfs arbeten.[3] Woolf träffade Vita Sackville-West 1922. Efter en tentativ start inleddes ett förhållande som skulle hålla genom större delen av 1920-talet.[4] 1928 gav hon ut romanen Orlando (originaltitel: Orlando: A Biography), en fantasybiografi tillägnad Sackeville-West med en huvudperson som svävar mellan att vara man och kvinna. Efter det att kärleksaffären avslutats förblev de två vänner ända till Woolfs död.

DödRedigera

Sedan Woolf hade skrivit klart manuskriptet till det som blev hennes sista roman Mellanspel (Between the Acts) återkom den depression som hon tidigare lidit av. Kriget och Luftwaffes förstörelse av hennes hem i London, och föräldrarnas död, tillsammans med det svala mottagandet av biografin hon skrev om sin vän Roger Fry, förvärrade situationen tills hon inte längre kunde arbeta.[5]

Den 28 mars 1941, istället för att få ett nytt nervsammanbrott, dränkte sig Woolf genom att fylla sina fickor med stenar och därefter vandra ut i River Ouse nära sitt hem. Hennes kropp hittades inte förrän den 18 april. Hennes man begravde henne under ett träd i trädgården till deras hus i Rodmell i Sussex. I sitt sista brev till maken skrev hon:

I feel certain that I am going mad again. I feel we can't go through another of those terrible times. And I shan't recover this time. I begin to hear voices, and I can't concentrate. So I am doing what seems the best thing to do. You have given me the greatest possible happiness. You have been in every way all that anyone could be. I don't think two people could have been happier 'til this terrible disease came. I can't fight any longer. I know that I am spoiling your life, that without me you could work. And you will I know. You see I can't even write this properly. I can't read. What I want to say is I owe all the happiness of my life to you. You have been entirely patient with me and incredibly good. I want to say that — everybody knows it. If anybody could have saved me it would have been you. Everything has gone from me but the certainty of your goodness. I can't go on spoiling your life any longer. I don't think two people could have been happier than we have been.
[6][7]

Syn på kvinnans rollRedigera

Under merparten av Virginia Woolfs livstid var kvinnor i hög grad särskilda från männen och erhöll en helt annan ställning[8] .Under den viktorianska eran (1837–1901) hade kvinnor varken rösträtt, eller rätt till att äga egendom. Kvinnor sågs som de personerna som skulle laga mat, städa och ta hand om barnen medan männen var de arbetande intellektuella. Woolf hade turen att växa upp i en bildad, litterär familj som lärde henne och syskonen mycket i hemmet. Dock blev Woolf och hennes systrar inte tillåtna till att utbilda sig på ett universitet som hennes bröder fick vilket skulle ha utvecklat hennes författarskap ännu mer[9]. I sina romaner kom Woolf att ifrågasätta de bristande möjligheterna en kvinna hade på den tiden och kritiserade också men framförallt utvecklade synen på kön.

Detta gjorde hon ofta genom att ta fram karaktärer som bröt mot traditionella könsroller och genom att gå djupt inpå karaktärerna för att berätta om deras bristande punkter där rollerna inte längre kunde upprätthållas I romanen Mot fyren skriver Woolf dels om ett äktenskap mellan en man och en kvinna där mannen tar rollen av att vara en väldigt betydelsefull arbetande man som bryr sig lite om annat. Samtidigt tar kvinnan rollen av att vara hemmafrun och det emotionella navet i familjen. Senare i romanen utvecklas deras roller emellertid på så sätt att mannen blir beroende av kvinnan genom att hon är både hans medhjälpare och stöttepelare när han inte längre orkar hålla upp hans position. Woolf presenterar även en tredje karaktär, en kvinna som är högst medveten om men trotsar könsnormerna genom att arbeta och bete sig på ett annat sätt än vad som förväntas av en kvinna. Virginia Woolf skapade alltså, genom att gå utanför det normativa, karaktärer som människor som inte kunde eller ville identifiera sig med sin könsroll någon att se upp till.

Ojämställdheten i äktenskapet var även ett problem som Woolf hade tydligt sett mellan sina föräldrar under sin barndom då märkte hur hennes mor Julia Prinsep Stephen desperat försökte fullfölja det kvinnliga idealet där hon förväntades att agera som kock, barnflicka, hemhjälp och som mannens egendom. Woolf beslöt sig, efter att ha upplevt detta när hon levde med sina föräldrar, för att ha ett jämställt äktenskap där både parter skulle göra och betyda lika mycket i samlivet. Efter att ha tackat nej till många frierier genom åren beslöt sig författaren att gifta sig med Leonard Woolf 1912. Det kom att bli ett äktenskap som stod ut då mannen exempelvis var fattigare än kvinnan.

En stor del till varför hon först tvekade till att gifta sig hade sitt ursprung i att hon tvekade till den sexuella plikten som kvinnan skulle ha gentemot mannen. När Woolf och hennes syster Vanessa var yngre blev de utsatta för sexuella övergrepp av deras halvbröder vilket både inspirerade verket Ögonblick av liv och till insikten hos Woolf att män hade en helt annan tillgång och kunskap om sex medan kvinnor förväntades att ignorera ämnet. Detta som bröderna utsatte systrarna för var på denna tid mer acceptabelt då kvinnan på många sätt sågs som mannens egendom och som en person utan fri vilja.

Men förutom att de sexuella övergreppen inspirerade Woolf till text fick dåden, med ursprunget i könsroller, konsekvensen att Woolf blev sjuk i depression och ångest vilket senare ledde till hennes självmord.

Bibliografi i urvalRedigera

Romaner
Facklitteratur
Självbiografiska verk, dagböcker och brev
Samlingar

Svenska utgåvorRedigera

Virginia Woolf i populärkulturenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord Virginia Woolf)
  2. ^ The Dreadnought Hoax
  3. ^ http://www.nytimes.com/2006/12/10/books/review/Messud.t.html?_r=1&n=Top%2fFeatures%2fBooks%2fBook%20Reviews&oref=slogin
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012002007/http://andrejkoymasky.com/liv/fam/biow3/wool2.html. Läst 22 januari 2008. 
  5. ^ Lee, Hermione: "Virginia Woolf." Knopf, 1997.
  6. ^ Jones, Josh. "[Virginia Woolf’s Handwritten Suicide Note: A Painful and Poignant Farewell (1941)]" Open Culture.
  7. ^ Rose, Phyllis (1986). Woman of Letters: A Life of Virginia Woolf. Routledge. s. 243. ISBN 0-86358-066-1.
  8. ^ ”Den viktorianska eran” (på sv). SO-rummet. http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/den-viktorianska-eran. Läst 16 mars 2017. 
  9. ^ Virginia Woolf” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Virginia_Woolf&oldid=770529903. Läst 16 mars 2017. 

Externa länkarRedigera