Oxelösunds kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Oxelösunds kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Oxelösund.

Oxelösunds kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganFrihet – närhet
Kommunens vapen.
Oxelösunds kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortOxelösund
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd12 106 ()[2]
Areal745,92 kvadratkilometer ()[3]
- därav land34,97 kvadratkilometer[3]
- därav vatten710,95 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet346,18 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°40′00″N 17°07′00″Ö / 58.666666666667°N 17.116666666667°Ö / 58.666666666667; 17.116666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0324[4]
Anställda975 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0481[6]
GeoNames2684652
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Oxelösunds kommun är en liten skärgårdskommun med en en lång tradition av järnbruksnäringen genom Oxelösunds Järnverks AB, senare SSAB Emea AB.

Från det att kommunen bildades 1971 och fram till början av 2000-talet var befolkningstrenden negativ. Därefter har trenden vänt. Kommunpolitiken har dominerats av Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 fick kommunen sitt första borgerliga styre.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar en del av Sankt Nicolai socken där Nikolai landskommun, före 1940 benämnd Sankt Nicolai landskommun, bildades vid kommunreformen 1862.

Oxelösunds municipalsamhälle inrättades 27 januari 1899 som upplöstes 1950 när Oxelösunds stad bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Oxelösunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Oxelösunds stad. [7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Geografi redigera

Oxelösunds kommun ligger på Oxelösundshalvön vid Östersjökusten, strax norr om Bråviken, och omfattar även flera närliggande öar. Kommunen omges på landsidan av Nyköpings kommun, men har i söder också maritim gräns mot Norrköpings kommun.

Det är cirka 13,5 km vägavstånd mellan centrala Oxelösund och centrala Nyköping.

Topografi och hydrografi redigera

Oxelösunds kommun är en liten skärgårdskommun där berggrunden utgörs av gnejser och gnejsgraniter. Berggrunden sticker upp som hällpartier på fastlandet och de inre öarna, dem emellan finns hällpartier med mellanliggande lerfyllda, uppodlade sprickdalar. Kring hällarna finns ofta en smal kant av ett uppåt uttunnande täcke av morän som oftast är bevuxet med barr­blandskog. Oxelösunds skärgårds inre öar består av skog- och hagmarker medan den karga yttre skärgården har sparsam vegetation. Allra längst ut finns ett rikt fågelliv bland fridlysta kobbar och skär.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Oxelösunds kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (29,1 %)
  Skog (37,0 %)
  Öppen myrmark (1,4 %)
  Jordbruksmark (6,6 %)
  Övrig mark (25,8 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns två naturreservat i Oxelösunds kommun: Femöre och Fågelskär.[12]

Femöre bildades 2006 och består av 235 hektar klippor, hav, kustnära barrskog, ädellövskog och hagmark. Reservatet är viktigt för många sjöfågelarter som vigg, ejder, knipa och storskrake. En del av reservatetär även skyddat som Natura 2000-område.[13] Cirka tre kilometer utanför Oxelösund ligger ön och naturreservatet Fågelskär. Reservatet bildades 1997 och består av 10,5 hektar skärgård och hällmarkstallskog. Skogen är vuxit upp utan mänsklig påverkan varför det finns gott om gamla träd där.[14]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Oxelösunds församling.

 
Distrikt inom Oxelösunds kommun

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Oxelösunds distrikt.[15]

Tätorter redigera

Förutom centralorten Oxelösund räknas sedan 2015 även Inskogen som en tätort i Oxelösunds kommun.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Oxelösunds kommun är traditionellt ett starkt fäste för Socialdemokraterna.[16] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Tillsammans samlade partierna 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Koalitionen behöll majoriteten efter valet 2014 och fick dessutom ytterligare ett mandat.[17] I valet 2018 backade koalitionen, men kunde behålla majoriteten med 16 mandat.[18]

Valet 2022 ledde till att Oxelösund för första gången på 72 år fick borgerligt styre när Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över makten. Koalitionen fick egen majoritet med 16 av mandaten i kommunfullmäktige.[16]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[19]
Ordförande M Mårthen Backman
Förste vice ordförande M Haifaa Alkhaldi
Andre vice ordförande S Britta Bergström

Mandatfördelning i Oxelösunds kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970220342
220342
3190,3
247
1973319423
319423
3192,1
247
1976219433
219433
3190,1
247
1979319333
319333
3188,6
229
1982319324
319324
3190,2
229
1985516235
516235
3188,3
229
19886142234
6142234
3184,3
238
199131512235
3152235
3184,7
2011
19943192124
319224
3185,2
1714
1998420124
42024
3179,66
1615
20025152324
5152324
3178,33
1615
200641421217
414227
3178,87
1615
201041221129
412229
3182,89
1714
201441323117
413237
3183,12
1516
2018412131118
41238
3183,98
1813
2022410411110
410410
3180,08
1516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026[20]
Ordförande M Dag Bergentoft
Förste vice ordförande M Katarina Berg
Andre vice ordförande S Linus Fogel

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Socialdemokraterna har tre, Moderaterna har två och medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[20]

Övriga nämnder redigera

Avser mandatperioden 2022–2026:

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden[21] M Katarina Berg M Catherine Tholander
Kultur- och fritidsnämnden[22] M Anders Berglund SD Dagmara Mandrela
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden[23] M Annsofie Karlsson M Tomas Stenbäck
Utbildningsnämnden[24] M Eva Lantz M Stefan Johansson
Valnämnden[25] Ann Svensson M Matti Koponen (M)

Utöver dessa har kommunen även gemensamma nämnder. Dessa är:[26]

  • Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård
  • Gemensam patientnämnd för Södermanlands län
  • Nyköpings-Oxelösunds gemensamma servicenämnd
  • Nyköpings-Oxelösunds överförmyndarnämnd
  • Växelnämnden

Vänorter redigera

Oxelösunds kommun har följande nordiska vänorter:[27]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Området har en lång tradition av järnbruksnäringen genom Oxelösunds Järnverks AB, senare SSAB Emea AB. I början av 2020-talet var det kommunens största arbetsgivare, följt av kommunen själv. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för nära hälften av arbetstillfällena i kommunen. SSAB tillverkar ämnen som används för plåttillverkning samt höghållfast stål och plåt.[10]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Genom kommunen går riksväg 53 som har sin början/slut vid kusten. På 1800-talet anlade Grängesbergsbolaget järnvägen Ludvika–Oxelösund.[10] Järnvägen trafikeras i början av 2020-talet fortsatt av gods även om persontrafik är nedlagd på sträckan.[28]

I centralorten finns en hamn som når 16,5 meters djup.[10] Hamnen har använts under åtminstone 500 år[28] men har även den byggts ut av Grängesbergsbolaget. Hamnen är av stor betydelse för handelssjöfart och där hanteras last så som olja, stål, malm, cement och containrar.[10]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 12 106 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 188:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Oxelösunds kommun 1950–2020[29][30]
ÅrFolkmängd
1950
  
5 391
1960
  
10 017
1970
  
15 164
1975
  
14 211
1980
  
14 120
1985
  
13 137
1990
  
13 035
1995
  
11 747
2000
  
10 866
2005
  
11 134
2010
  
11 193
2015
  
11 701
2020
  
11 995

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I naturreservatet Femöre ligger den gamla militära anläggningen Femörefortet[13] som uppfördes 1961–1964 som skydd från anfall från Sovjetunionen. Fortet var i bruk till 1997. I närheten ligger Femöreskanalen som minnen om nödhjälpsarbete som utfördes 1920–1921 för att mindre båtar skulle slippa den vågutsatta passagen utanför Femöreshuvud.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I blått fält en vänsterstråle, åtföljd ovan av ett järnmärke och nedan av ett ankare, allt av silver.

Vapnet syftar på stålindustrin (järnmärket) och sjöfarten (ankaret). Strålen skall symbolisera ett fyrljus. När Oxelösund, som en av de sista i landet, blev stad 1950 antogs vapnet. Det nyregistrerades hos PRV enligt nya regler år 1974.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  10. ^ [a b c d e] ”Oxelösund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oxel%C3%B6sund. Läst 2 maj 2023. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 2 maj 2023. 
  13. ^ [a b] ”Femöre”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/femore.html. Läst 2 maj 2023. 
  14. ^ ”Fågelskär”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/fagelskar.html. Läst 2 maj 2023. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ [a b] Asplund, Fanny (29 september 2022). ”Maktskiftet i Oxelösund: Borgerligt styre efter 72 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/maktskiftet-i-oxelosund-borgerligt-styre-efter-72-ar. Läst 2 maj 2023. 
  17. ^ ”Stärkt röd majoritet i Oxelösunds fullmäktige - Oxelösund - www.sn.se”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924103239/http://www.sn.se/nyheter/oxelosund/1.2635187. Läst 2 maj 2023. 
  18. ^ Jennische, Johanna; Ekberg, Svante; Martinsgård, Ingela (21 september 2018). ”S och V fortsätter styra i Oxelösund”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7048100. Läst 2 maj 2023. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/9b6ae153-33e4-4181-8205-35931fbfbb79. Läst 2 maj 2023. 
  20. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/8386f368-fde6-4dea-90ee-ed62b5ad766a. Läst 2 maj 2023. 
  21. ^ ”Vård- och omsorgsnämnden - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/c1dbd471-a835-48ea-9f14-7489c9b92cc9. Läst 2 maj 2023. 
  22. ^ ”Kultur- och fritidsnämnden - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/21d6d68e-3f81-4b62-ad6e-8a08e5216f12. Läst 2 maj 2023. 
  23. ^ ”Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/720084b3-5034-456e-8613-0cfb3c9b8d81. Läst 2 maj 2023. 
  24. ^ ”Utbildningsnämnden - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/2f33b991-7d7e-46c6-bcfb-faf5436743e4. Läst 2 maj 2023. 
  25. ^ ”Valnämnden - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/e4c3b15f-f9eb-4968-8789-785ef06542b7. Läst 2 maj 2023. 
  26. ^ ”Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/. Läst 2 maj 2023. 
  27. ^ ”Internationella kontakter”. Oxelösunds Kommun. http://www.oxelosund.se/index.php?id=501. Läst 31 augusti 2010. 
  28. ^ [a b] ”Banguide - Kolbäck-Oxelösund - järnväg.net”. www.jarnvag.net. https://www.jarnvag.net/banguide/kolback-oxelosund. Läst 2 maj 2023. 
  29. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se. 
  30. ^ ”Umeå universitet - Folkmängd 1810–1990”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101028143206/http://www.ddb.umu.se/tjanster/folkmangd/. Läst 31 oktober 2010. 

Externa länkar redigera