Öppna huvudmenyn

Europaparlamentsvalet 2019

2019 års val till Europaparlamentet
Denna artikel behandlar valet ur ett europeiskt perspektiv. För ytterligare detaljer om valet i en viss medlemsstat, se de landspecifika artiklarna, t.ex. Europaparlamentsvalet i Sverige 2019.
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
2014 2019 2024
Område Europeiska unionen Europeiska unionen
Antal mandat 705
Valdagar 23–26 maj 2019
Valmanskår Ca 400 miljoner
Valdeltagande
Valsystem Proportionellt valsystem
Valmetod Varierar mellan medlemsstaterna
Spärr Max 5 % på nationell nivå
Valresultat efter politisk grupp
   EPP       0
   S&D       0
   ECR       0
   ALDE      0
   GUE/NGL   0
   G/EFA     0
   EFDD      0
   ENF       0
   NI        0
European Parliament composition empty.svg
Avgående kommission Tillträdande kommission
Kommissionen Juncker Ej avgjort

Europaparlamentsvalet 2019 (EP-valet 2019) äger rum i Europeiska unionen den 23–26 maj 2019 för att välja 705 ledamöter av Europaparlamentet för mandatperioden 2019–2024.[1] Varje medlemsstat bestämmer själv under vilken eller vilka av dessa dagar valet ska genomföras; i de flesta medlemsstater kommer valet att äga rum söndagen den 26 maj. Valet blir det nionde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet.

Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och lagstiftar tillsammans med Europeiska unionens råd. Utöver att avgöra den framtida sammansättningen i Europaparlamentet kommer valet även indirekt att avgöra vem som blir nästa kommissionsordförande (”unionens premiärminister”) efter Jean-Claude Juncker.

Valet blir det första att hållas efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen.

Innehåll

ValsystemRedigera

Europaparlamentet, en av Europeiska unionens två lagstiftande institutioner (den andra är Europeiska unionens råd), väljs sedan 1979 genom direkta val av medborgarna i unionens medlemsstater. Valen äger rum vart femte år. Väljarna röstar på nationella partier, vars valda politiker sedan bildar gemensamma politiska grupper i parlamentet tillsammans med likasinnade politiker från andra medlemsstater. Varje medlemsstat har ett fast antal mandat som fördelas proportionerligt mellan de nationella partierna baserat på valresultatet.

Utgången i Europaparlamentsvalet påverkar även utnämningen av nästa ordförande för Europeiska kommissionen (unionens "premiärminister"). Inför valet 2014 nominerade de europeiska partierna kandidater till att bli nästa kommissionsordförande. Samma förfarande väntas ske inför valet 2019. Den politiska familj som får störst stöd i valet väntas få sin kandidat vald till kommissionsordförande.

Valet äger normalt rum under fyra dagar (varierande valdagar i respektive medlemsstat) med start under den första torsdagen i juni månad. Europeiska unionens råd beslutade dock den 22 maj 2018 att tidigarelägga valet till den 23–26 maj 2019.[1]

ValreformRedigera

I september 2015 antog Europaparlamentets konstitutionsutskott ett förslag om att ändra akten om val till Europaparlamentet för att skapa ett mer enhetligt valsystem inför valet 2019. I förslaget ingick bland annat införandet av småpartispärrar mellan 3 och 5 procent i alla medlemsstater (15 medlemsstater har redan sådana spärrar) och en bestämmelse om att valresultatet för alla medlemsstater ska offentliggöras samtidigt. Utskottet vill också formalisera processen där de europeiska partierna föreslår kandidater till att bli nästa ordförande för Europeiska kommissionen.[2] Förslaget antogs av Europaparlamentet i sin helhet, men många av förslagen har inte fått stöd i Europeiska unionens råd, som samlar företrädare för de nationella regeringarna. Det krävs enhällighet i rådet för att ett beslut om ändring av valakten ska antas. Ett sådan beslut måste dessutom ratificeras av alla medlemsstater i enlighet med deras nationella bestämmelser.

I juli 2018 enades rådet om vissa ändringar i valakten, bland annat att valkretsar med mer än 35 mandat måste ha en spärr för fördelning av mandat på mellan 2 och 5 procent. De nya bestämmelserna måste godkännas av alla medlemsstater i enlighet med deras egna konstitutionella bestämmelser innan de kan träda i kraft, vilket inte väntas ske förrän inför Europaparlamentsvalet 2024.[3]

Transnationella listorRedigera

Flera politiska grupper i Europaparlamentet har föreslagit att de mandat som Storbritannien förlorar i samband med att landet lämnar EU ska tillsättas genom transnationella listor. Varje unionsmedborgare skulle då ha två röster i valet: en som han eller hon kan använda för att rösta på ett nationellt parti och en för att rösta på ett europeiskt parti. Förslaget har även stötts av bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron. För att kunna antas skulle förslaget dock ha behövt stöd av samtliga medlemsstaters regeringar och ha ratificerats i enlighet med de nationella konstitutionella bestämmelserna. Europeiska unionens råd kunde inte enas om ett sådant förslag 2018, som därmed inte ingick i det beslut om ändring av valakten som antogs i juli 2018.

MandatfördelningRedigera

Mandatfördelningen mellan medlemsstaterna fastställdes av Europeiska rådet den 28 juni 2018.[4] Parlamentet antog under 2017 ett förslag som innebär att mandatfördelningen med 751 mandat behålls från mandatperioden 2014-2019 till dess att Storbritannien har lämnat unionen.[5] Om Storbritannien lämnar unionen före valet 2019 (vilket väntas ske) föreslås dock en ny mandatfördelning med totalt 705 mandat användas efter valet.[6] Europeiska rådet antog Europaparlamentets förslag.

Medlemsstat Mandat 2014–2019 Efter valet 2019 om Storbritannien lämnar
  Belgien &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
  Bulgarien &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
  Cypern &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
  Danmark &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
  Estland &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
  Finland &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
  Frankrike &&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074 &&&&&&&&&&&&&079.&&&&&079
  Grekland &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
  Irland &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
  Italien &&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073 &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076
  Kroatien &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
  Lettland &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
  Litauen &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
  Luxemburg &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
  Malta &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
  Nederländerna &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
  Polen &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051 &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
  Portugal &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
  Rumänien &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032 &&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
  Slovakien &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
  Slovenien &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
  Spanien &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054 &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059
  Storbritannien &&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
  Sverige &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
  Tjeckien &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
  Tyskland &&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096 &&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096
  Ungern &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
  Österrike &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 &&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019
  Europeiska unionen &&&&&&&&&&&&0751.&&&&&0751 &&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705

Europeiska partier och politiska grupperRedigera

Inför valet väntas den franska presidenten Emmanuel Macrons parti En Marche gå ihop med Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) för att utgöra ett starkare mittenalternativ till Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och liberalkonservativa Europeiska folkpartiet (EPP).[7]

Kandidater och politiska manifestRedigera

Kandidaterna till att bli Europaparlamentariker föreslås av de nationella partierna. Valsystemen skiljer sig något åt mellan medlemsstaterna, men de flesta tillämpar vallistor där de politiska partierna har vallistor med sina kandidater. Vissa EU-länder tillåter väljarna att även personrösta. Irland och Malta tillämpar enkel överförbar röst.

Flera EU-kommissionärer planerar att ställa upp i valet, bland annat Andrus Ansip i Estland, Valdis Dombrovskis i Lettland och Corina Cretu i Rumänien.[8][9]

ValrörelseRedigera

InformationskampanjRedigera

 
Logotypen för parlamentets svenska informationskampanj.

Europaparlamentet inledde i oktober 2018 en informationskampanj med slogan Den här gången röstar jag för att informera allmänheten om det kommande EU-valet, målet är att öka valdeltagandet och informera om betydelsen av att rösta. Liknande kampanjer genomfördes inför EU-valen 2009 och 2014. Kampanjen genomförs på samtliga av Europeiska unionens officiella språk.[10]

Politiska frågorRedigera

Sedan valet 2014 har unionen genomgått en rad politiska kriser, däribland migrationskrisen i Europa och folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU. Den sittande kommissionen har genomfört en rad kontroversiella beslut inom vapenlagstiftning, asyl- och gränskontrollpolitiken, däribland inrättandet av Europeiska gräns- och kustbevakningen och en omarbetning av Dublinförordningen, som reglerar vilken medlemsstat som ansvarar för en asylansökan. Storbritannien väntas ha lämnat EU innan valet äger rum.

Stora koalitionen i EuropaparlamentetRedigera

Under stora delar av Europaparlamentets historia har en stor koalition mellan kristdemokratiska EPP-gruppen och socialdemokratiska S&D-gruppen säkerställt att kommissionen har kunnat driva igenom lagstiftning. Koalitionen har också inneburit att talmansposten har delats mellan de båda grupperna. I januari 2017 drog sig socialdemokratiska S&D-gruppen ur överenskommelsen med kristdemokratiska EPP-gruppen genom att inte stödja den sistnämndas kandidat till talman. Istället fick EPP-gruppen förlita sig på stöd från konservativa i Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen) samt liberaler i Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE-gruppen). S&D-gruppen meddelade samtidigt att den kommer att inleda ett tätare samarbete med de andra mitten-vänster-grupperna i parlamentet, det vill säga Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL-gruppen) och Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA-gruppen). Upphörandet av den stora koalitionen kan komma att påverka den politiska dynamiken i parlamentet och leda till en tydligare indelning i styrande kontra opposition. I november 2018 inleddes samtal mellan de rödgröna grupperna om ett samarbete inför valet.[11]

Ny EU-skeptisk gruppRedigera

Inför Europaparlamentsvalet har Matteo Salvini, ledare för det italienska regeringspartiet Lega, försökt att få ihop flera EU-skeptiska partier för att bilda en ny politisk grupp i parlamentet efter valet. Utöver Lega väntas bland annat Marine Le Pens Rassemblement National och det österrikiska FPÖ ingå. Även det polska partiet Lag och rättvisa kan komma att ingå, vilket antagligen skulle göra den nya gruppen till en av parlamentets tre största efter valet.[12]

I mitten av februari 2019 inledde även det andra italienska regeringspartiet Femstjärnerörelsen ett samarbete med flera andra europeiska partier, bland annat polska Kukiz'15, i syfte att efter valet kunna bilda en egen politisk grupp i parlamentet.[13]

Andra allmänna valRedigera

Parallellt med Europaparlamentsvalet 2019 kommer flera nationella, regionala eller lokala val att äga rum i medlemsstaterna. Detta kan komma att påverka valdeltagandet precis som i föregående Europaparlamentsval.

Val som planeras äga rum samtidigt som Europaparlamentsvalet 2019 innefattar parlaments- och regionalval i Belgien, regional- och lokalval i Grekland,[14] regionalval i Spanien och lokalval i Irland och Malta. Även en eventuell andra valomgång i Litauens presidentval kommer att äga rum samtidigt.

Toppkandidater till ny kommissionsordförandeRedigera

 
Manfred Weber utsågs i november 2018 till Europeiska folkpartiets toppkandidat.

I likhet med hur nationella regeringar utses till följd av nationella parlamentsval, kommer Europaparlamentsvalet att ligga till grund för tillsättandet av nästa europeiska kommission, den som efterträder kommissionen Juncker. Det nyvalda parlamentet kommer att välja den nya kommissionsordföranden på förslag av Europeiska rådet.[15] För att väljas av parlamentet måste den föreslagna kandidaten erhålla en absolut majoritet i kammaren; i annat fall måste Europeiska rådet föreslå en ny kandidat till dess att parlamentet har gett sitt godkännande. Även den nya kommissionen måste, efter granskning och utfrågningar, godkännas i sin helhet av parlamentet innan den kan tillträda.

Precis som inför valet 2014 har de europeiska partierna föreslagit toppkandidater – även kända som Spitzenkandidaten – inför valet. Det parti som kan bilda en majoritet i Europaparlamentet efter valet väntas få sin toppkandidat vald till ny kommissionsordförande. Flera av de europeiska partierna har anordnat primärval eller andra typer av interna omröstning för att välja sina toppkandidater.

Nuvarande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker (EPP) meddelade i februari 2017 att han inte kommer att ställa upp för omval.[16] Europeiska folkpartiet (EPP) valde vid sin kongress i Helsingfors den 7–8 november 2018 därför istället den tyske Europaparlamentarikern Manfred Weber till sin toppkandidat; han vann i en omröstning med röstsiffrorna 492–127 över den tidigare finländske statsministern Alexander Stubb.[17]

Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) utsåg Frans Timmermans till sin toppkandidat vid sin kongress i Lissabon den 7–8 december 2018. Han var den enda som ställde upp i det interna primärvalet efter att Maroš Šefčovič drog sig ur nomineringsprocessen den 5 november 2018.[18][19][20]

Alliansen konservativa och reformister i Europa (ACRE) valde den 13 november 2018 den tjeckiske Europaparlamentarikern Jan Zahradil till sin kandidat.[21][22][23] I motsats till de andra partierna utsåg Europeiska gröna partiet (EGP) vid sitt partiråd i Berlin den 23–25 november 2018 två kandidater: Ska Keller och Bas Eickhout.[24][25] Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) har meddelat att partiet inte kommer utse en toppkandidat, utan snarare en grupp av kandidater.[26][27][28]

Toppkandidaterna väntas delta i diverse debatter runt om i Europa under valrörelsen. Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) kommer till exempel att anordna en direktsänd TV-debatt mellan samtliga toppkandidater den 15 maj 2019.

Europeiskt parti Toppkandidat Medlemsstat Bakgrund
Europeiska folkpartiet Manfred Weber   Tyskland Europaparlamentariker, gruppledare för EPP-gruppen
Europeiska socialdemokratiska partiet Frans Timmermans   Nederländerna Vice kommissionsordförande
Alliansen konservativa och reformister i Europa Jan Zahradil   Tjeckien Europaparlamentariker
Alliansen liberaler och demokrater för Europa ännu ingen vald
Europeiska gröna partiet Ska Keller   Tyskland Europaparlamentariker, gruppledare för G/EFA-gruppen
Bas Eickhout   Nederländerna Europaparlamentariker
Europeiska vänsterpartiet Violeta Tomič   Slovenien
Nico Cué   Belgien

OpinionsmätningarRedigera

Enligt opinionsmätningar har framför allt kristdemokratiska EPP-gruppen och socialdemokratiska S&D-gruppen tappat stöd medan vänstergruppen GUE/NGL-gruppen samt den nationalistiska ENF-gruppen har stärkt sitt stöd sedan valet 2014. Under 2017 har även ALDE-gruppen ökat sitt stöd. Till följd av Brexit väntas framför allt S&D-gruppen, ECR-gruppen och EFDD-gruppen förlora ett stort antal mandat då deras brittiska ledamöter försvinner från parlamentet.

Källa Datum EPP S&D ECR ALDE G-EFA GUE/NGL EFDD ENF NI andra
Europaparlamentsvalet 2014 2014-05-25 29,2 % 25,4 % 9,1 % 8,9 % 6,8 % 6,7 % 6,4 % - 7,1 %
Europaparlamentet[29] 2019-02-18 26,0% 19,1% 7,2% 10,6% 6,4% 6,5% 6,1% 8,4% 1,4% 8,2%
EuropeanElectionsStats.eu[30] 2019-02-03 27,1% 19,6% 6,0% 9,6% 6,4% 7,4% 5,0% 7,9% - 11,1%
Europe Elects[31] 2018-11-12 20,8% 17,6% 5,1% 13,3% 7,0% 8,8% 9,1% 9,6% 1,0% 7,7%
Europe Elects[32] 2018-11-11 20,8% 17,6% 5,1% 13,3% 7,0% 8,8% 9,1% 9,6% 1,0% 7,7%
Europe Elects[33] 2018-11-10 20,8% 17,6% 4,9% 13,3% 7,0% 8,8% 9,1% 9,6% 1,0% 7,9%
EuropeanElectionsStats.eu[34] 2018-11-10 26,3% 19,3% 6,3% 13,6% 6,3% 8,1% 5,4% 7,8% - 7,0%
Europe Elects[35] 2018-11-09 21,1% 17,9% 5,1% 12,9% 7,1% 8,6% 9,2% 9,2% 1,0% 7,9%
Europe Elects[36] 2018-11-08 20,7% 17,9% 5,1% 12,3% 7,2% 8,6% 9,2% 9,2% 1,0% 8,8%
Europe Elects[37] 2018-11-07 20,7% 17,9% 5,1% 12,3% 7,2% 8,6% 9,2% 9,2% 1,0% 8,8%
Europe Elects[38] 2018-11-06 21,1% 18,0% 4,9% 12,1% 7,2% 8,8% 9,2% 9,2% 1,0% 8,5%
Europe Elects[39] 2018-11-05 21,1% 18,0% 4,9% 12,1% 7,2% 8,8% 9,2% 9,2% 1,0% 8,5%
Europe Elects[40] 2018-11-04 20,9% 18,1% 5,1% 12,2% 7,0% 8,8% 9,4% 9,2% 1,0% 8,3%
Europe Elects[41] 2018-11-03 20,9% 18,1% 5,1% 12,2% 7,0% 8,8% 9,4% 9,2% 1,0% 8,3%
Europe Elects[42] 2018-11-02 20,9% 18,1% 5,1% 12,2% 7,0% 8,8% 9,4% 9,2% 1,0% 8,3%
Europe Elects[43] 2018-11-01 20,9% 18,1% 5,1% 12,2% 7,0% 8,8% 9,4% 9,2% 1,0% 8,3%
Europe Elects[44] 2018-10-31 20,9% 18,2% 5,0% 12,1% 7,0% 8,8% 9,4% 9,2% 1,0% 8,4%
Europe Elects[45] 2018-10-30 20,9% 18,2% 5,0% 12,0% 7,0% 8,9% 9,4% 9,1% 1,0% 8,5%
Europe Elects[46] 2018-10-29 20,9% 18,4% 5,0% 12,0% 7,0% 8,9% 9,2% 9,1% 1,0% 8,5%
Europe Elects[47] 2018-10-28 20,8% 18,2% 5,0% 11,8% 6,6% 8,6% 9,2% 9,1% 1,0% 9,7%
EuropeanElectionsStats.eu[48] 2018-10-28 26,4% 19,3% 6,0% 13,9% 5,7% 8,2% 5,4% 7,5% - 7,6%
Europe Elects[49] 2018-10-26 20,9% 18,4% 5,0% 11,6% 6,4% 8,6% 9,3% 9,1% 1,1% 9,7%
Europe Elects[50] 2018-10-18 21,5% 18,4% 4,3% 12,0% 6,4% 8,7% 9,5% 9,3% 1,0% 8,9%
Europe Elects[51] 2018-10-14 21,3% 18,3% 3,9% 12,6% 6,3% 8,6% 9,5% 9,3% 1,0% 9,1%
Europe Elects[52] 2018-10-13 21,3% 18,4% 3,9% 12,5% 6,3% 8,6% 9,5% 9,3% 1,0 % 9,1%
Europe Elects[53] 2018-10-12 21,3% 18,5% 3,9% 12,5% 6,5% 8,6% 9,6% 9,3% 1,0% 9,1%
EuropeanElectionsStats.eu[54] 2018-09-22 25,9% 19,7% 6,5% 13,8% 5,1% 8,7% 5,7% 7,4% - 7,2%
EuropeanElectionsStats.eu[55] 2018-09-12 26,6% 20,0% 6,3% 13,2% 4,7% 8,5% 5,5% 7,4% - 7,8%
Reuters [56] 2018-07-26 25,5% 21,8% 6,0% 14,8% 4,8% 7,9% 8,4% 8,9% 1,8%
treffpunkteuropa.de/Europe Elects[57] 2018-06-01 20% 19,5% 9,5% 12,5% 6% 8% 8,5% 7,5% 2% 6,5%
treffpunkteuropa.de/Europe Elects[57] 2018-05-01 20,5% 21% 10,5% 13% 4,5% 8% 8% 7% 2% 5,5%
treffpunkteuropa.de/Europe Elects[57] 2018-04-01 20,5% 19,5% 10% 14% 4,5% 7,5% 8% 6,5% 1,5% 8%
treffpunkteuropa.de[57] 2018-03-07 21% 20,5% 10% 12,5% 4,5% 7,5% 8,5% 6% 2,5% 7%
treffpunkteuropa.de[57] 2018-01-30 21% 22% 10% 13,5% 5% 7,5% 7,5% 5,5% 2% 6%
treffpunkteuropa.de[57] 2018-01-01 21% 22,5% 10% 12,5% 4,5% 8,5% 7,5% 5,5% 2% 6%
treffpunkteuropa.de[57] 2017-11-30 21,5% 22% 10% 12,5% 4% 8% 7% 6,5% 2% 6,5%
treffpunkteuropa.de[57] 2017-11-14 21,5% 21,5% 9,5% 13% 4% 8% 7% 6% 3% 6,5%
treffpunkteuropa.de[57] 2017-10-06 21% 23% 9,5% 12,5% 4,5% 8% 4,5% 7% 3% 7%
treffpunkteuropa.de[58] 2017-09-14 22,5% 23% 9,5% 13% 4,5% 8% 4,5% 6% 3% 6%
treffpunkteuropa.de[58] 2017-06-14 22,5% 24% 8% 12,5% 4% 8% 4% 5,5% 3% 8,5%
treffpunkteuropa.de[58] 2017-05-22 22% 23% 8,5% 12% 4% 8% 4,5% 6,5% 3% 8,5%
treffpunkteuropa.de[58] 2017-03-28 22% 23% 8,5% 8% 4% 7,5% 6% 7% 6,5% 7,5%
treffpunkteuropa.de[58] 2017-03-01 21% 23,5% 9% 8,5% 4% 7,5% 6,5% 7,5% 6% 6,5%
treffpunkteuropa.de[58] 2017-02-02 23% 20,5% 9,5% 8% 4,5% 8% 6% 8,5% 5,5% 6,5%
treffpunkteuropa.de[58] 2017-01-07 23,5% 22% 9% 8,5% 4,5% 7,5% 6,5% 9% 3,5% 6,5%
treffpunkteuropa.de[59] 2016-01-04 26% 25% 10% 13% 4% 9% 5% 6% 2%
treffpunkteuropa.de[60] 2015-12-02 26% 25% 12% 11% 5% 8% 5% 6% 2%
thenewfederalist.eu[61] 2015-11-17 26% 27% 12% 10% 4% 8% 5% 6% 2%
treffpunkteuropa.de[62] 2015-11-01 26% 27% 12% 10% 4% 8% 5% 6% 2%
treffpunkteuropa.de[63] 2015-10-01 26% 26% 10% 11% 4% 9% 5% 6% 3%
treffpunkteuropa.de[64] 2015-09-01 27% 26% 11% 10% 5% 9% 4% 5% 3%
treffpunkteuropa.de[65] 2015-08-06 27% 26% 10% 9% 5% 10% 4% 5% 3%
treffpunkteuropa.de[66] 2015-07-03 27% 26% 11% 9% 5% 9% 4% 5% 4%
treffpunkteuropa.de[67] 2015-06-16 27% 25% 10% 10,5% 5% 9% 4% 5,5% 4%
treffpunkteuropa.de[68] 2015-06-02 27% 26% 11% 9% 4% 9% 5% - 9%
treffpunkteuropa.de[69] 2015-05-05 29% 26% 9% 10% 4% 10% 5% - 7%
treffpunkteuropa.de[70] 2015-04-03 29% 27% 10% 9% 4% 9% 4% - 8%
treffpunkteuropa.de[71] 2015-03-12 29% 27% 10% 9% 4% 10% 4% - 7%
treffpunkteuropa.de[72] 2015-01-30 29% 27% 9% 10% 4% 9% 5% - 7%
treffpunkteuropa.de[72] 2014-12-30 29% 27% 10% 9% 4% 10% 4% - 7%
treffpunkteuropa.de[72] 2014-11-30 29% 27% 10% 10% 5% 9% 4% - 6%
treffpunkteuropa.de[72] 2014-10-30 29% 26% 9% 10% 5% 9% 4% - 8%
treffpunkteuropa.de[72] 2014-09-30 29% 26% 9% 10% 5% 9% 5% - 7%
treffpunkteuropa.de[72] 2014-08-30 27% 28% 9% 10% 5% 9% 5% - 7%
treffpunkteuropa.de[72] 2014-07-30 28% 26% 10% 10% 6% 8% 5% - 7%
treffpunkteuropa.de[72] 2014-06-30 29% 26% 9% 10% 6% 8% 5% - 7%
Europaparlamentsvalet 2014 2014-05-25 29,2 % 25,4 % 9,1 % 8,9 % 6,8 % 6,7 % 6,4 % - 7,1 %
Källa Datum
EPP S&D ECR ALDE G-EFA GUE/NGL EFDD ENF NI andra

ValresultatRedigera

Rösträkning och rapporteringRedigera

ValdeltagandeRedigera

Händelser efter valetRedigera

Efter valet kommer parlamentets olika politiska grupper att konstitueras. I samband med detta kan det ske vissa omgrupperingar, dels att vissa redan befintliga partier byter grupp, dels att nya partier i Europaparlamentet tillkommer och ansluter sig till en viss grupp.

Det nyvalda Europaparlamentet sammanträder den 2 juli 2019 och väljer då bland annat en ny talman. Den nuvarande talmannen Antonio Tajani ställer upp för en andra två och ett halvt år lång mandatperiod.[73]

En av de första stora frågorna som det nyvalda parlamentet måste ta ställning till är valet av kommissionsordförande och ny kommission. Enligt Lissabonfördraget ska den nya kommissionen bestå av ett antal ledamöter som motsvarar två tredjedelar av antalet medlemsstater, såvida inte Europeiska rådet med enhällighet ändrar detta antal. Inför valet 2014 enades Europeiska rådet om att behålla principen om en ledamot per medlemsstat, bland annat som en eftergift till irländska folket i samband med ratificeringen av Lissabonfördraget. Enligt beslutet ska det det dock omprövas efter valet 2019.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Rådets beslut (EU, Euratom) 2018/767 av den 22 maj 2018 om fastställande av perioden för det nionde allmänna direkta valet av företrädare i Europaparlamentet”. EUT L 129, 25.5.2018, s. 76. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018D0767. 
  2. ^ MEPs keen to harmonise EU election rules. EUobserver. Hämtat 2015-09-28.
  3. ^ Rådets beslut om ändring av valakten
  4. ^ Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning
  5. ^ FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning
  6. ^ [1]
  7. ^ [2]
  8. ^ [3]
  9. ^ The vanishing Juncker Commission
  10. ^ ”Den här gången röstar jag!”. www.europarl.europa.eu. http://www.europarl.europa.eu/sweden/sv/europaparlamentets-kontor-i-sverige.html. Läst 21 januari 2019. 
  11. ^ [4]
  12. ^ [5]
  13. ^ [6]
  14. ^ [7]
  15. ^ ”Artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  16. ^ ”Jean-Claude Juncker says he won’t seek second term” (på engelska). Politico. 11 februari 2017. https://www.politico.eu/article/juncker-will-not-seek-second-term/. Läst 9 november 2018. 
  17. ^ ”EPP votes for Weber to be its Spitzenkandidat” (på engelska). EUobserver. 8 november 2018. https://euobserver.com/tickers/143328. Läst 9 november 2018. 
  18. ^ ”PES unites behind Timmermans as Lead Candidate for 2019 European elections” (på engelska). Europeiska socialdemokratiska partiet. 5 november 2018. https://www.pes.eu/en/news-events/news/detail/PES-unites-behind-Timmermans-as-Lead-Candidate-for-2019-European-elections/#. Läst 10 november 2018. 
  19. ^ ”Socialists unite behind Timmermans as Spitzenkandidat” (på engelska). EUobserver. 5 november 2018. https://euobserver.com/tickers/143291. Läst 9 november 2018. 
  20. ^ ”Timmermans to be Socialist Spitzenkandidat after Sefcovic withdraws” (på engelska). EurActiv.com. 5 november 2018. https://www.euractiv.com/section/eu-elections-2019/news/timmermans-to-be-socialist-spitzenkandidat-after-sefcovic-withdraws/. Läst 9 november 2018. 
  21. ^ ”ECR to endorse Zahradil as Spitzenkandidat on Tuesday” (på engelska). EUobserver. 9 november 2018. https://euobserver.com/tickers/143341. Läst 9 november 2018. 
  22. ^ ”ECR puts forward Czech MEP as their Spitzenkandidat nominee” (på engelska). EurActiv.com. 14 november 2018. https://www.euractiv.com/section/eu-elections-2019/news/ecr-puts-forward-czech-mep-as-their-spitzenkandidat-nominee/. Läst 14 november 2018. 
  23. ^ ”Conservatives endorse Czech MEP for Commission top job” (på engelska). Politico. 13 november 2018. https://www.politico.eu/article/tories-european-allies-endorse-jan-zahradil-for-commission-top-job/. Läst 14 november 2018. 
  24. ^ ”29th Council – Berlin” (på engelska). Europeiska gröna partiet. https://europeangreens.eu/node/11786. Läst 10 november 2018. 
  25. ^ ”European Greens elect leading duo” (på engelska). Europeiska gröna partiet. 24 november 2018. https://europeangreens.eu/content/european-greens-elect-leading-duo. Läst 24 november 2018. 
  26. ^ ”European liberals to present Campaign Team for the 2019 elections” (på engelska). Alliansen liberaler och demokrater för Europa. 9 november 2018. https://www.aldeparty.eu/news/european-liberals-present-campaign-team-2019-elections. Läst 10 november 2018. 
  27. ^ ”Liberals to present slate of candidates for top EU jobs” (på engelska). Politico. 9 november 2018. https://www.politico.eu/article/alde-liberals-to-present-slate-of-candidates-margrethe-vestager-vera-jourova-guy-verhofstadt-for-top-eu-jobs/. Läst 9 november 2018. 
  28. ^ ”Liberals ally with Macron for election, but no candidate yet” (på engelska). EUobserver. 12 november 2018. https://euobserver.com/elections/143345. Läst 14 november 2018. 
  29. ^ [8]
  30. ^ [9]
  31. ^ [10]
  32. ^ [11]
  33. ^ [12]
  34. ^ [13]
  35. ^ [14]
  36. ^ [15]
  37. ^ [16]
  38. ^ [17]
  39. ^ [18]
  40. ^ [19]
  41. ^ [20]
  42. ^ [21]
  43. ^ [22]
  44. ^ [23]
  45. ^ [24]
  46. ^ [25]
  47. ^ [26]
  48. ^ [27]
  49. ^ [28]
  50. ^ [29]
  51. ^ [30]
  52. ^ [31]
  53. ^ [32]
  54. ^ [33]
  55. ^ [34]
  56. ^ [35]
  57. ^ [a b c d e f g h i] https://www.treffpunkteuropa.de/europa-implosion-der-rechten
  58. ^ [a b c d e f g] http://www.treffpunkteuropa.de/umfragen-le-pen-allianz-enf-startet-stark-ins-superwahljahr
  59. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/umfragen-liberaler-fruhling-in-europa
  60. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/umfragen-kein-zuwachs-fur-rechte-durch-paris-attentate
  61. ^ http://www.thenewfederalist.eu/gains-for-cameron-and-ecr-allies-all-over-europe
  62. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/afd-partner-europaweit-im-hohenflug
  63. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/fluchtlingskrise-erschuttert-politische-stimmung-in-europa
  64. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/fluchtlingskrise-rechte-in-europa-profitieren-nicht
  65. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/trotz-griechenland-einigung-etablierte-parteien-in-europa-schwacheln-in
  66. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/europeanmeter-tsipras-politik-stoppt-aufstieg-der-europaischen-linken
  67. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/instabile-rechtsfraktion-im-eu-parlament
  68. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/cameron-alliierte-europaweit-im-hohenflug
  69. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/linke-in-europa-weiter-stark
  70. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/europeanmeter-rechts-gewinnt-links-verliert
  71. ^ http://www.treffpunkteuropa.de/europeanmeter-rekordzustimmung-fur-linke
  72. ^ [a b c d e f g h] http://www.treffpunkteuropa.de/nach-charlie-hebdo-attentat-rechtsruck-in-europa-bleibt-aus
  73. ^ [36]
  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.