Kramfors kommun

kommun i Västernorrlands län, Sverige

Kramfors kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Kramfors som också är kommunens största tätort.

Kramfors kommun
Kommun
Kramfors, Sweden - panoramio.jpg
Centrala Kramfors
SloganMed Höga kusten
Kommunens vapen.
Kramfors kommunvapen
LandSverige
LandskapÅngermanland
LänVästernorrlands län
CentralortKramfors
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal2 890,73 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 694,63 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 196,1 kvadratkilometer[2]
Folkmängd17 968 ()[3]
Bef.täthet10,60 inv./km² (land)
Läge
Kramfors Municipality in Västernorrland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater62°55′56″N 17°46′38″Ö / 62.932166666667°N 17.777166666667°Ö / 62.932166666667; 17.777166666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÅngermanlands domkrets (–)
Härnösands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2429[4]
Anställda2 575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2282[6]
GeoNames2699393
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Genom kommunen flyter Ångermanälven och området väster om Ångermanälven präglas av skogsklädd moränmark. Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet men i och med Folksams etablering i kommunen har näringslivet allt mer kommit att präglas av tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora, Nordingrå, Skog, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå och Ytterlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 1 maj 1885 inrättades Nylands municipalsamhälle i Ytterlännäs landskommun och den 7 juni 1889 inrättades Kramfors municipalsamhälle i Gudmundrå landskommun. Kramfors municipalsamhälle upplöstes dock vid årsskiftet 1946/1947 då Kramfors stad bildades genom ombildning av hela landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal "storkommuner": Bjärtrå (oförändrad), Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlännäs), Noraström (av Nora och Skog), Nordingrå (oförändrad), Ullånger (av Ullånger och Vibyggerå) och Ytterlännäs (av Dal, Torsåker och Ytterlännäs). Den fem år tidigare bildade Kramfors stad berördes inte av den indelningsrefomen.

Kramfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kramfors stad. Samtidigt med detta upplöstes Nylands municipalsamhälle, ett av landets sista municipalsamhällen. 1974 införlivades kommunerna Bjärtrå, Noraström, Nordingrå, Ullånger och Ytterlännäs samt en del ur Boteå kommun (Styrnäs församling).[7]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[8]

GeografiRedigera

Kommunen är belägen i Ådalen i de östra delarna av landskapet Ångermanland med Höga kusten och Bottenhavet i öster. Från nordväst till sydväst rinner Ångermanälven. I söder gränsar kommunen till Härnösands kommun, i väster till Sollefteå kommun och i norr till Örnsköldsviks kommun, alla i Västernorrlands län.

Topografi och hydrografiRedigera

De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten och har en kraftigt bruten relief. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Ångermanälven mynnar i en av fjärdarna och har ett delta norr om tätorten Kramfors. Området som utgör kommunen har Sveriges kraftigaste landhöjning och vid Skuleberget når högsta kustlinjen 285 meter över havet. Landhöjningen har medfört att kalottberg har bildats och vågsvallet har bidragit till nästan vegetationsfria klapperstensbårder under de skogklädda topparna. Flera sydliga växtarter har sin nordgräns på några sydvästsluttningar. Skogsklädd moränmark med en del bergsområden präglar området väster om Ångermanälven.[9]

I en av fjärdarna mynnar Ångermanälven med ett delta norr om tätorten Kramfors.

NaturskyddRedigera

Skuleskogens nationalpark löper över kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik. Nationalparken skapades 1984 i syfte att "bevara ett starkt kuperat kustnära skogs- och hällmarksområde, så att växligheten och djurlivet skulle få utvecklas fritt". I nationalparken växer arter som fjälltorta, fjällklynne, björnbrott, fjällskära, fjällnejlika och långskägg.[10]

År 2022 fanns också 37 naturreservat i Kramfors kommun, varav 15 var en del av världsarvet Höga kusten.[11]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i de 10 församlingarna:

 
Distrikt (socknar) inom Kramfors kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12]

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Kramfors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Kramfors &&&&&&&&&&&06582.&&&&&06 582
2 Bollstabruk &&&&&&&&&&&01883.&&&&&01 883
3 Nyland &&&&&&&&&&&&0892.&&&&&0892
4 Ullånger &&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768
5 Docksta &&&&&&&&&&&&0401.&&&&&0401
6 Lunde &&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
7 Lugnvik &&&&&&&&&&&&0332.&&&&&0332
8 Klockestrand &&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
9 Sandslån &&&&&&&&&&&&0313.&&&&&0313
10 Nordingrå &&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
11 Mjällom &&&&&&&&&&&&0243.&&&&&0243
12 Herrskog &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.[13]

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2020
Ordförande S Peter Hedberg
Förste vice ordförande V Eva Tånneryd
Andre vice ordförande C Clyde Lindström

Mandatfördelning i Kramfors kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAPKÖVRSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970626621
62662
4192,5
347
1973633116113
633163
6193,7
56
1976332217214
332174
6193,6
5110
1979433116214
433164
6192,7
4615
19825351515
535155
6192,5
4318
1985533113216
533136
6191,1
4516
1988532312225
5323125
6187,3
3823
1991531212236
5311236
6186,2
3922
1994533312116
5333126
6186,5
3229
1998928211236
9281136
6180,49
3130
200252018223
5208223
4178,30
1922
200641918225
4198225
4179,04
2417
2010420217115
420275
4181,44
2318
2014420137114
420374
4182,43
2318
201861758113
617583
4183,48
2120
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Kommunstyrelsen utgörs av 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 är Malin Svanholm (S) kommunstyrelsens ordförande.[14] Kommunstyrelsens vice ordförande är Jon Björkman (V).

Övriga nämnderRedigera

I kommunen finns totalt fem nämnder.[15] Dess presidium presenteras nedan och avser mandatperioden 2018–2022.

Nämd Ordförande Vice ordförande Antal ledamöter
Välfärdsnämnden S Gudrun Sjödin[16] V Anette Agrell 13[16]
Bildningsnämnden S Thomas Näsholm[17] V Petra Ödling 13[17]
Produktionsnämnden S Rainor Melander[18] V Camilla Öhresten 9[18]
Överförmyndarnämnden S Malin Åhman[19] V Ingmari Georgsson 5[19]
Valnämnden S Susanne Viklund[20] V Ingmari Georgsson 5[20]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet representerades den av säck- och kraftpapperstillverkaren Mondi Dynäs AB och SCA Timber AB, men dominerade inte näringslivet längre. Istället var fler sysselsatta inom verkstadsindustrin där tyngdpunkten låg på små och medelstora företag, och största företaget har Nordhydraulic AB. Skoindustrin i komminen har gamla anor och i början av 2020-talet återstod en fabrik. Men samtidigt som både skogs- och skoindustrin fått minskad betydelse har tjänstesektorn utvecklats vilket främst kan härledas till Folksams etablering.[9]

InfrastrukturRedigera

Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E4 med Högakustenbron i söder. Högakustenbron, som är Sveriges längsta hängbro och dessutom en av världens längsta, sträcker sig över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner. Riksväg 90 sträcker sig genom kommunen från söder mot nordväst. I Lunde avtar länsväg 332 åt öster och från denna avtar länsväg 334 åt norr. Vid Hallstahammar och Bollstabruk vägarna 90 och 334 av länsväg 333. Från söder mot norr genomkorsas kommunen av Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stopp i Kramfors samt Norrtågs regiontåg mellan Sundsvall och Umeå med stopp även vid Höga Kusten Airport.

I Lunde ligger också stora Sandöbron som invigdes 1943 efter att den tragiskt rasat 31 augusti 1939 med 18 människors död som följd. Bron var till 1964 världens största i sitt slag.

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kramfors kommun 1970–2020[21]
ÅrFolkmängd
1970
  
29 005
1975
  
27 892
1980
  
26 611
1985
  
25 223
1990
  
24 555
1995
  
23 449
2000
  
21 382
2005
  
20 107
2010
  
18 911
2015
  
18 359
2020
  
18 133
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Kramfors kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.

CivilståndRedigera

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:[21]

Civilstånd 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Ogifta 9 045 48,42 % 5 106 3 939
Gifta 6 452 34,54 % 3 248 3 204
Skilda 1 923 10,29 % 936 987
Änkor/änklingar 1 261 6,75 % 317 944

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[21]

  • Män: 9 607; 51,43 %.
  • Kvinnor: 9 074; 48,57 %.

ÅldersfördelningRedigera

Åldersfördelningen i Kramfors kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[21]

Ålder 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år 2 599 13,91 % 1 337 1 262
15–24 år 1 927 10,32 % 1 049 878
25–54 år 6 135 32,84 % 3 222 2 913
55–64 år 2 744 14,59 % 1 422 1 322
65+ år 5 276 28,24 % 2 577 2 699

Utländsk och svensk bakgrundRedigera

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 654, eller 14,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 681 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 091, eller 5,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 20 711 den 31 december 2002).[22]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 2 314 12,39 % 1 245 1 069
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 340 1,82 % 194 146
Inrikes födda med en inrikes född förälder 859 5,12 % 449 410
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 15 168 81,19 % 7 719 7 449

Invånare efter födelselandRedigera

Denna tabell redovisar födelseland för Kramfors kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[23]

Utländska medborgareRedigera

Den 31 december 2016 hade 1 599 invånare (8,56 %), varav 896 män och 703 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[24]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

 
Rödviken i Ullånger, en del av Höga Kusten.

Området Höga kusten (från och med 2000 på UNESCOS:s världsarvslista) ligger till största delen inom Kramfors kommun. I Nordingrå, som ligger inom Höga Kusten, ligger bland annat Mannaminne, en museiby bestående av ett 50-tal hus som bygger på olika teman.

Det finns tre fornborgar i kommunen, dessa är också Ångermanlands enda fornborgar som är antikvariskt bedömda att vara en (fast) fornlämning.

KommunvapenRedigera

Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.

Kramfors kommunvapen skapades för Kramfors stad inför dess bildande 1947. Fågeln är tagen ur ett sockensigill från 1600-talet och brospannet syftar på Sandöbron.

Inför och efter den nya kommunens bildande diskuterades vapenfrågan länge. Det fanns flera konkurrerande vapen och en viss opposition mot "kråkan" förelåg. Dock registrerades stadsvapnet för kommunen i PRV år 1984.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Kommunens statistiksammanställning "Fakta i fickformat 2004"
  • Resehandboken "Höga Kusten"

NoterRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Kramfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kramfors. Läst 30 september 2022. 
  10. ^ ”Natur”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/se--gora/visit-kramfors/besoksmal/natur.html. Läst 30 september 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 september 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Klart vilka som ska styra i Kramfors kommun”. SVT Nyheter. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-vilka-som-ska-styra-i-kramfors-kommun. Läst 29 september 2022. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen.html. Läst 29 september 2022. 
  15. ^ ”Nämnder”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder.html. Läst 29 september 2022. 
  16. ^ [a b] ”Välfärdsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valfardsnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  17. ^ [a b] ”Bildningsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/bildningsnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  18. ^ [a b] ”Produktionsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/produktionsnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  19. ^ [a b] ”Överförmyndarnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/overformyndarnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  20. ^ [a b] ”Valnämnd”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  21. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 21 mars 2017. 
  22. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017. 
  23. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017. 
  24. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017. 

Externa länkarRedigera